Aktuella pressmeddelanden

2011

  • Idag lämnar Åklagarmyndigheten sitt svar på remissen ”En samlad ekobrottsbekämpning”. Myndigheten är i sitt remissvar positiv till förslaget i utredningen, att tilldela Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen.

    Idag lämnar Åklagarmyndigheten sitt svar på remissen "En samlad ekobrottsbekämpning". Myndigheten är i sitt remissvar positiv till förslaget i utredningen, att tilldela Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen. Samtidigt pekar Åklagarmyndigheten tydligt i sitt remissvar på att det i så fall kommer att krävas mer strukturerad samordning då resultatet av ett sådant ställningstagande blir att vi får parallella myndigheter över hela landet. En annan fråga som lyfts fram i remissvaret är vikten av att polisresurser för ekobrottshanteringen ute i landet säkras i samband med en omorganisation. I anslutning till inlämnandet av remissvaret lämnar Åklagarmyndigheten tillsammans med RPS och EBM in ett gemensamt missiv där man framhåller vikten av ett skyndsamt ställningstagande från regeringen i frågan. Det här är en nödvändighet för att inte i onödan försvåra bemanningen av en eventuellt ändrad organisation, menar myndighetscheferna i missivet. - Om regeringen beslutar att tilldela Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen kommer Åklagarmyndigheten att göra vad vi kan för att detta ska ske på ett så bra sätt som möjligt för de åklagare som berörs. Av remissvaret framgår att Åklagarmyndigheten inte förutser att en övergång leder till övertalighet även om alla ekoåklagare inte väljer att gå över till Ekobrottsmyndigheten, säger riksåklagare Anders Perklev.

    Läs mer
  • Riksåklagarens uppfattning är att en myndighets föreskrifter gäller, även om myndigheten har upphört existera.

    De senaste dagarna har media uppmärksammat ett antal domar från tingsrätter i Skåne, där åtal för hastighetsöverträdelser ogillats med hänvisning till attföreskrifterna utfärdats av före detta myndigheten Vägverket. Vägverket gick under 2010 upp i den nya myndigheten Trafikverket, som numera är den myndighet som meddelar sådana föreskrifter. Riksåklagarens uppfattning är att en myndighets föreskrifter fortsätter att vara giltiga även efter att myndigheten upphört att existera, och att det därmed också går att tillämpa de straffbestämmelser som är kopplade till föreskriften. Med andra ord gäller de hastighetsgränser som Vägverket har fattat beslut om och det går också att åtala den som brutit mot hastighetsgränsen. Riksåklagaren överklagade år 2010 ett mål till högsta domstolen som gäller samma princip. Målet gäller föreskrifter som utfärdades av Arbetarskyddsstyrelsen, som senare gick upp i Arbetsmiljöverket.

    Läs mer
  • Under dagen kommer inkomna uppgifter att analyseras.

    - Utredningen fortsätter som planerat. Vi kommer att diskutera omoch hur vi ska gå vidare,säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål. Ny information lämnas fortlöpande så snart det är möjligt, dock tidigast under eftermiddagen.

    Läs mer
  • Förhör under dagen i ärendet Håkan Juholt

    - Utredningen fortsätter som planerat och vi har påbörjat förhör under dagen. Under fredagen kommer vi att överlägga om beslut kan fattas i frågan om ett brott har begåtts, säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål.

    Läs mer

    - Utredningen fortsätter som planerat och vi har påbörjat förhör under dagen. Under fredagen kommer vi att överlägga om beslut kan fattas i frågan om ett brott har begåtts, säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål.

    .

    Läs mer
  • - Förhören är en del av utredningsarbetet med att klarlägga om ett brott har begåtts. Vem eller vilka som kallats till förhör går inte att säga på grund av förundersökningssekretess.

    Först när det är klarlagt om ett brott har begåtts kan det bli aktuellt med förhör av Håkan Juholt. Tidpunkten för det går därför inte att närmare bestämma. I slutet av denna vecka hoppas vi vara färdiga med utredningen i denna del, säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål. Björn Ericson är förundersökningsledare och biträds av chefsåklagare Stefan Göransson.

    Läs mer
  • Riksenheten för polismål har fått över ärendet som gäller Håkan Juholt. Alla handlingar har dock ännu inte kommit in.

    -Det går i dag inte att bedöma hur lång tid utredningen kan ta. Vi försöker arbeta så snabbt och effektivt som möjligt, men vi måste samtidigt göra ett grundligt jobb, säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål. Björn Ericson är förundersökningsledare och biträds av chefsåklagare Stefan Göransson.

    Läs mer
  • En förundersökning har inletts om misstänkt bedrägeribrott av Håkan Juholt. Chefsåklagare Alf Johansson har överlämnat ärendet till Riksenheten för polismål.

    Med anledning av medieuppgifter om Håkan Juholts bostadsbidrag beslutade chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption att samla in fakta för att bedöma om det fanns anledning att inleda förundersökning om misstänkt brott. Beslutet att ta in fakta togs fredag den 7 oktober. Polisanmälan har också kommit in till bedrägeriroteln vid Stockholmspolisen som den 7 oktober beslutade att inleda förundersökning om misstänkt bedrägeribrott. - Efter att ha tagit del av polisanmälan och andra faktauppgifter har jag kommit fram till att det inte rör sig om misstanke om brott som primärt tillhör verksamhetsområdet för Riksenheten mot korruption. Jag har därför tagit över polisens förundersökning och överlämnat den till Riksenheten för polismål. Enligt vårt interna regelverk ska de handlägga alla misstankar om brott av riksdagsmän utom korruptionsbrott, säger chefsåklagare Alf Johansson. Handläggande åklagare på Riksenheten för polismål kommer att bli överåklagare Björn Ericson, som nu ska sätta sig in i ärendet. Bakgrundsfakta Riksenheten för polismål handlägger misstankar om brott av poliser, men även vissa misstankar om brott av andra tjänstemän, som åklagare, domare och riksdagsledamöter. Riksenheten mot korruption handlägger misstankar om muta och bestickning samt brott som har samband med sådan brottslighet. Uppdaterat 10 oktober kl. 17.00 Riksenheten för polismål kommer att få över handlingarna i ärendet under tisdagen den 11 oktober. Därefter kommeröveråklagare Björn Ericsonoch chefsåklagare Stefan Göransson att kunna lämna information.

    Läs mer
  • Ärendet med Håkan Juholt

    Chefsåklagare Alf Johansson har ingen ny information att lämna för tillfället. Det går heller inte att bedöma när information kan lämnas.

    Läs mer

    Chefsåklagare Alf Johansson har ingen ny information att lämna för tillfället. Det går heller inte att bedöma när information kan lämnas.

    Med anledning av medieuppgifter om Håkan Juholts bostadsbidrag har chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption beslutat att samlafakta för att bedöma om det finns anledning att inleda förundersökning om misstänkt brott. Beslutet attta in faktatogs fredag den 7 oktober. Alf Johansson kan för närvarande inte bedöma när ny information kan lämnas.

    Läs mer
  • Ny rättspromemoria om påföljd för mord

    Idag publiceras rättspromemorian ”Påföljd för mord – en sammanställning av domar meddelade efter den 1 juli 2009”. En slutsats är att den ändring som lagstiftaren gjorde av straffskalan i mordparagrafen den 1 juli 2009 verkar ha fått avsedd effekt.

    Läs mer

    Idag publiceras rättspromemorian ”Påföljd för mord – en sammanställning av domar meddelade efter den 1 juli 2009”. En slutsats är att den ändring som lagstiftaren gjorde av straffskalan i mordparagrafen den 1 juli 2009 verkar ha fått avsedd effekt.

    Idag publiceras rättspromemorian "Påföljd för mord - en sammanställning av domar meddelade efter den 1 juli 2009". En slutsats är att den ändring som lagstiftaren gjorde av straffskalan i mordparagrafen den 1 juli 2009 verkar ha fått avsedd effekt. Ändringen i straffskalan innebär att straffet för mord numera är fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller fängelse på livstid. Avsikten med Åklagarmyndighetens sammanställning har varit att undersöka i vilken omfattning lagstiftarens intentioner bakom straffskaleändringen har beaktats. Syftet med lagändringen är att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning för mord genom att göra det möjligt för domstolarna att mäta ut straff som bättre svarar mot hur allvarligt brottet är i det enskilda fallet och att döma ut betydligt högre tidsbestämda straff än tidigare. Straffskalan för mord ska användas fullt ut och fängelse på livstid ska dömas ut i de allvarligaste fallen av mord, där fängelse i 18 år inte är tillräckligt. I den promemoria som Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg tagit framrefereras 81 domar avseende 46 mordfall. År 2007 gjordes en motsvarande sammanställning (RättsPM2007:16). Då konstaterades att tingsrätterna och hovrätterna i samtliga fall var överens om straffmätningen. Av den nya promemorian framgår att domstolarna numera inte är helt samstämmiga. Denna förändring kan förklaras med att domstolarna i tiden före den 1 juli 2009 bara hade två val - fängelse i tio år eller på livstid - medan nuvarande mordparagraf öppnar helt andra möjligheter för att bedöma brottets egentliga straffvärde.Läspromemorian i sin helhet via länk i högerspalten.

    Läs mer
  • RÅ yrkar att HD ska skärpa det straff på fyra års fängelse som en tilltalad fick för att ha transporterat och förvarat 97 kg cannabisharts.

    Tingsrätten dömde en tilltalad för grovt narkotikabrott bestående i transport och förvaring av 97 kg cannabisharts. Påföljden bestämdes till nio års fängelse. Sedan den tilltalade överklagat sänkte hovrätten straffet till fyra års fängelse. Hovrätten motiverade straffsänkningen med att den övre delen av straffskalan inte var avsedd för fall som detta där den tilltalade endast haft en inskränkt roll i narkotikahandeln. RÅ har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska skärpa straffet.

    Läs mer
  • Utredningen kring misstänkta mord på två barn i Sigtuna pågår. En kvinna har anhållits.

    Senast i morgon klockan 12 ska kammaråklagare Ellen Aule ha tagit ställning till om häktningsframställan ska lämnas in till Attunda tingsrätt. I nuläget kan ingen ytterligare infomation om ärendet ges och åklagaren kan inte svara på frågor om utredningen.

    Läs mer
  • En person har dömts till dagsböter för barnpornografibrott (ringa brott) för innehav av 39 stycken tecknade bilder (så kallade mangateckningar).

    Fråga är bland annat om bilderna skildrar barn och om de är att anse som pornografiska i lagens mening.

    Läs mer
  • Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström har begärt fyra män häktade för förberedelse till mord.

    Häktningsförhandlingarna äger rum i Göteborgs tingsrätt under onsdagen den 14 september, där också själva häktningsframställningarna finns tillgängliga. Åklagaren kan intege någon ytterligare information för tillfället, men kommer att kunna lämna information efter häktningsförhandlingarna.

    Läs mer
  • Utredningen pågår vilket betyder att förhör och andra utredningsåtgärder vidtas. De fyra personer som greps lördagen den 10 september i Göteborg är anhållna på sannolika skäl misstänka för förberedelse till terroristbrott.

    Gripandet, som skedde med hjälp av Nationella Insatsstyrkan och Polismyndigheten i Västra Götaland, gick lugnt tillväga. Förundersökningsledare och vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål måste på tisdag den 13 september bestämma om de ska försättas på fri fot eller begäras häktade.Utredningen är fortfarande i ett tidigt skede och förundersökningssekretess råder. Varken Säkerhetspolisen eller förundersökningsledaren Agnetha Hilding Qvarnström, kan därför för närvarande ge någon ytterligare information.Alla som har tips kan ringa Polisens tipstelefon 114 14. Säkerhetspolisen gör bedömningen att det i nuläget inte finns någon anledning till allmän oro eller säkerhetshöjande åtgärder generellt i samhället.

    Läs mer
  • Med anledning av gripandena i Göteborg gör åklagaren ett uttalande.

    - Utredningen är ännu i ett mycket tidigt stadium och det går därför inte att lämna någon information. Jag kanför närvarandeinte bedöma när information kommer att kunna ges, säger förundersökningsledare Agneta Hilding Qvarnström. Informationen på webbplatsen kommer att uppdateras när mer information kan lämnas.

    Läs mer
  • Åtal har i dag väckts mot en kosovoserb som häktats i Stockholm misstänkt för grovt folkrättsbrott under kriget på Balkan.

    Mannen ska bland annat ha deltagit i en massaker på 41 albaner i byn Cuska i Kosovo år 1999.

    Läs mer
  • Riksåklagaren överklagar en friande hovrättsdom och begär att Högsta domstolen dömer en man för mord till fängelse på livstid.

    Målet gäller frågan om den nedre gränsen för beviskravet "ställt utom rimligt tvivel".

    Läs mer
  • Gävle får ny chefsåklagare

    Partrik Säflund tillträder den 1 september tjänsten som chefsåklagare vid åklagarkammaren i Gävle. Han kommer närmast från tjänsten som vice chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm. Dessförinnan arbetade han som vice chefsåklagare i Falun.

    Läs mer

    Partrik Säflund tillträder den 1 september tjänsten som chefsåklagare vid åklagarkammaren i Gävle. Han kommer närmast från tjänsten som vice chefsåklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm. Dessförinnan arbetade han som vice chefsåklagare i Falun.

    - Kammaren i Gävle är en mycket välfungerande kammare. Det ska bli väldigt roligt att sätta sig in i verksamheten och lära känna alla som jobbar där. Då jag började min åklagarbana som aspirant vid regionåklagarmyndigheten i Gävle är till viss del cirkeln sluten, säger Patrik Säflund.

    Läs mer
  • Det är en missuppfattning att riksåklagaren beslutat att det ska vara straffritt att kasta fimpar och annat småskräp.

    Den 10 juli trädde en ny lagstiftning i kraft som innebär en egen straffskala för de mindre allvarliga nedskräpningsbrotten. Riksåklagaren har fastställt en ordningsbot på 800 kr för sådan nedskräpning. Däremot har riksåklagaren inte beslutat vad som ska vara straffritt och inte, eftersom det är riksdagen som stiftar lagar i Sverige I en artikel på SvD Brännpunkt den11 julibeskriver vice riksåklagare Kerstin Skarp hur besluts- och lagstiftningsprocessen fungerar.

    Läs mer
  • Förundersökning mot sportchef nedlagd

    Kammaråklagare Stina Westman vid Åklagarkammaren i Umeå har idag beslutat lägga ner förundersökningen avseende hets mot folkgrupp där Luleå hockeys sportchef varit misstänkt.

    Läs mer

    Kammaråklagare Stina Westman vid Åklagarkammaren i Umeå har idag beslutat lägga ner förundersökningen avseende hets mot folkgrupp där Luleå hockeys sportchef varit misstänkt.

    Den 5 april beslutade kammaråklagare Stina Westman inleda en förundersökning med anledning av information som kommit till åklagarens kännedom. Förundersökningen avsåg misstanke om Hets mot folkgrupp. Under den pågående förundersökningen har både inblandade och många vittnen hörts. Uppgifterna i förhören av inblandade och vittnen om vad som sagts av den misstänkte går isär. Vid åtal för Hets mot folkgrupp krävs att det kan bevisas både vad som sagts och att det som sagts fått spridning. Det räcker inte att spridningen skett till enstaka personer. - Vid en samlad värdering av bevisläget är det min bedömning är att det inte finns tillräckliga bevis för en fällande dom. Därför har jag beslutat lägga ned förundersökningen, säger kammaråklagare Stina Westman. Kammaråklagare Stina Westman är anträffbar via telefon mellan klockan 11.00 och 15.00 för att besvara eventuella frågor.

    Läs mer
  • Tingsrätten i Sundsvall meddelade i dag dom i det stora s.k. dopningsmålet. 57 personer fälldes, bl.a. för grovt dopningsbrott och grov smuggling. 13 personer frikändes.

    - Vi är i huvudsak mycket nöjda med tingsrättens dom, säger kammaråklagare Ylva Johansson, Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Tre åklagare har arbetat med ärendet, i vilket åtal väcktes i oktober 2010. Huvudförhandlingen pågick under drygt sju månader. - Domen är välskriven och tingsrätten har i flera avseenden gått på åklagarnas linje, t.ex. hur antalet enheter aktiv substans ska beräknas och hur rollfördelningen mellan de åtalade har sett ut. I domen fastslås också att de spaningsmetoder som åklagarna har redovisat har varit tillåtna och inte kan ha anses ha provocerat fram de åtalade gärningarna. Åklagarsidan har inte ännu tagit ställning till om domen ska överklagas till hovrätten. Ylva Johansson är tillgänglig för kommentarer till klockan 16.30 i dag.

    Läs mer
  • I vänsterspalten på startsidan finns direktlänk till en samlingssida om Assangeärendet.

    Förhandlingom överlämningsfrågan äger rumi High Court i London den 12-13 juli 2011.

    Läs mer
  • Svarsskrivelse om helikopterrånet

    Det saknas skäl för Högsta domstolen att ta upp målet med den helikopterpilot som dömdes i samband med det så kallade helikopterrånet, anser riksåklagaren.

    Läs mer

    Det saknas skäl för Högsta domstolen att ta upp målet med den helikopterpilot som dömdes i samband med det så kallade helikopterrånet, anser riksåklagaren.

    Länk till svarsskrivelsen finns i högerspalten.

    Läs mer
  • Riksåklagaren har ändrat föreskrifterna om ordningsbot så att polisen får möjlighet att utfärda ordningsböter på 800 kronor för vissa fall av så kallad nedskräpningsförseelse.

    Till nedskräpningsförseelse räknas exempelvis när någon kastar mindre mängder skräp, som engångsartiklar och glasflaskor, i parker och på gator och torg. Vid sådana fall av nedskräpningsförseelse kommer polisen alltså att kunna förelägga böter direkt på platsen på samma sätt som vid en fortkörning. Om man kastar större mängder skräp eller t.ex. slänger förpackningar som innehåller miljöfarliga ämnen ska åklagare pröva ärendet.Sådana fall kan bedömas som nedskräpning. För nedskräpning är straffet böter (normalt dagsböter) eller fängelse i högst ett år. Lagstiftaren har inte ändrat straffet för nedskräpning. Att slänga kolapapper och cigarettfimpar räknas vanligen som ringa förseelse och är - liksom enligt den tidigare lagstiftningen - inte straffbart. Bakgrunden till ändringen i föreskrifterna är en ny lagstiftning som träder i kraft den 10 juli och som innebär en egen straffskala för de mindre allvarliga nedskräpningsbrotten. I övrigt har lagen (miljöbalken) inte ändrats.

    Läs mer
  • En åklagare på en av landets mindre åklagarkammare berättar om sitt arbete under rubriken "Möt våra anställda".

    Här finns även porträtt av administratörer och en specialist.

    Läs mer
  • Måndag den 20 juni väcks åtal mot de ordningsvakter som misstänks för bland annat misshandel vid två restauranger på Avenyn i Göteborg.

    Ordningsvakterna är misstänkta för misshandel mm. vid ett stort antal tillfällen. Kammaråklagare Ann-Sofie Prahl på Göteborgs åklagarkammare är tillgänglig för frågor om åtalet måndag den 20 juni klockan 14.00-16.00 på telefon 031-739 41 34.

    Läs mer
  • I dag publiceras ett nytt porträtt på webbplatsen under rubriken "Möt våra anställda".

    Här presenterar vi några olika yrken på Åklagarmyndigheten och denna gång är det en beredningsassistent på åklagarkammaren i Göteborg som berättar om sitt arbete, bl.a. om hur samarbetet med åklagarna går till.

    Läs mer
  • Åtalet mot läkaren vid Astrid Lindgrens barnsjukhus kommer inte att läggas ned. Detta följer av vice överåklagare Mikael Björks beslut att inte göra en överprövning.

    Den 1 februari 2010 väcktes åtal mot en läkare för dråp på en liten flicka på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Därefter har förundersökningen kompletterats och åtalet justerats till att i andra hand avse försök till dråp. Den offentlige försvararen har begärt att åtalet ska läggas ned. Chefsåklagare Peter Claeson har beslutat att inte göra så och överlämnat ärendet till Utvecklingscentrum Göteborg. Vice överåklagare Mikael Björk har den 9 juni 2011 beslutat att inte göra en överprövning av beslutet. Åtalet står därför fast. I övrigt har Mikael Björk inga kommentarer att lämna.

    Läs mer
  • Åtal har väckts i dag för grovt mutbrott och grov bestickning i ärendet om ersättningar i samband med att den nya nationalarenan för fotboll byggs.

    Chefsåklagare Alf Johansson vid Åklagarmyndighetens Riksenhet mot korruption har i dag väckt åtal i ärendet om ersättningar till en tjänsteman vid Solna stad från ett bolag som deltar i uppförandet av den nya nationalarenan för fotboll i Solna. Tjänstemannen åtalas för grovt mutbrott. Företrädare för bolaget och en förtroendevald vid Solna stad åtalas för grov bestickning. Den förtroendevalde åtalas i andra hand för medhjälp till grovt mutbrott. Åklagaren yrkar även 2 miljoner kronor i företagsbot från bolaget samt riktar förverkandeyrkande mot tjänstemannen och dennes eget bolag med ca 1 miljon kronor. Åtalet är väckt vid Solna tingsrätt. Pressträff För att besvara eventuella frågor anordnar Riksenheten mot korruption pressträff i dag den 8 juni. Tid: kl 13:00 Plats: Riksenhetens lokaler på Hantverkargatan 25 A i Stockholm. OBS: De som önskar delta vid pressträffen anmäler sig vid ankomsten i receptionen på plan 5.

    Läs mer
  • Chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål har beslutat att lägga ner förundersökningen om olovlig underrättelseverksamhet och vapenbrott.

    Det var efter medieuppgifter om att agenter från annat land opererat på svensk mark som en amälan kom in till Åklagarkammaren för säkerhetsmål den 26 maj 2011. Den utredningen lägg nu ner. Läs mer i beslutet.

    Läs mer
  • Den 12-13 juli kommer High Court i London, England att behandla det överklagande som Assange har lämnat in mot beslutet att överlämnas till Sverige.

    .

    Läs mer
  • Högsta domstolen beviljar resning till fördel för en morddömd man och till nackdel för hans föräldrar.

    Högsta Domstolen beslutade den 6 maj att bevilja resning i ett mycket uppmärksammat mordmål från 2006, där en ung man åtalades och dömdes för mord och där hans föräldrar som också hade åtalats friades. Mordet ägde rum i Högsby i Småland. Den dömde mannen begärde resning i november 2009. Riksåklagaren motsatte sig inte resning och har också ansökt om resning till nackdel för hans föräldrar. HD:s beslut innebär att man går på riksåklagarens linje och alltså beviljar resning till förmån för den unge mannen och till nackdel för hans föräldrar. Den nya bevisning som framkommit är sådan att föräldrarna "sannolikt skulle ha dömts för mordet om bevisningen hade förelegat vid rättegången", skriver Högsta Domstolen (mål nr Ö 5120-09 samt Ö 867-10). Resningen innebär att den tidigare domen från Göta hovrätt har undanröjts. Målet ska tas upp igen i hovrätten, både mot den tidigare dömde och mot hans föräldrar. Så vitt det är känt är det första gången HD beviljar resning till nackdel för frikända personer. Vad händer nu? Förundersökningen är sedan tidigare återupptagen och beräknas pågå ytterligare några veckor. Flera olika utredningsåtgärder återstår att genomföra. Eftersom den gamla hovrättsdomen är undanröjd ska målet därefter sättas ut till förhandling i Göta hovrätt. Någon ytterligare information kan för närvarande inte lämnas.

    Läs mer
  • Årsrapport för Riksenheten för polismål

    Riksenheten för polismål sammanfattar i en årsrapport verksamheten vid enheten under 2010. Enhetens verksamhet skiljer sig i flera avseenden från åklagarverksamheten i övrigt, vilket också återspeglas i resultaten.

    Läs mer

    Riksenheten för polismål sammanfattar i en årsrapport verksamheten vid enheten under 2010. Enhetens verksamhet skiljer sig i flera avseenden från åklagarverksamheten i övrigt, vilket också återspeglas i resultaten.

    Riksenheten för polismål är en nationell operativ enhet inom Åklagarmyndigheten med uppgift att handlägga främst ärenden om brott av polisanställda, men också bland annat åklagare, domare och riksdagsledamöter. Enheten biträds av i utredningsarbetet av Rikspolisstyrelsens nationella internutredningsverksamhet och verkar därmed självständigt och avskiljt från övrig polis- och åklagarverksamhet. Alla utredningar leds av åklagare En väsentlig skillnad mot annan åklagarverksamhet är att samtliga utredningar om polismål leds av åklagare, oavsett brottets art. Vidare ska inte bara brottsanmälningar bedömas av åklagare, utan också klagomål. Detta bidrar bland annat till att lagföringsandelen, dvs. andelen anmälda misstankar som leder till åtal mm., är väsentligt lägre än för annan åklagarverksamhet. Under den senaste treårsperioden har antalet inkomna brottsmisstankar till Riksenheten ökat från 6 513 år 2008 till 7 343 år 2010. Ökningen består i stort sett enbart av en ökning av antalet polismål, medan anmälningar mot åklagare och domare varit konstant. Av ökningen utgör ungefär hälften trafikbrott, främst sådana där poliser under utryckning har överskridit hastighetsbegränsningarna och registrerats av hastighetskamera. 64 domar meddelades under 2010 Under 2010 meddelades 64 domar där åklagare vid Riksenheten vid polismål varit part. Av dessa har 37 domar avsett brott i tjänsten och 27 brott på fritiden. För tjänstebrotten har åtalet bifallits i cirka 70 procent av fallen, vilket är lägre än i vanlig åklagarverksamhet, där bifallsprocenten är cirka 90-95 procent. Av de 27 fritidsbrotten utgjordes 26 av fällande domar och en av ogillat åtal. I rapporten redovisas några av de mer uppmärksammade ärenden som enheten har handlagt under året, liksom resultatet av ett antal åtal för tjänstefel. En jämförelse med motsvarande verksamhet i Norge görs också.

    Läs mer
  • Pressinbjudan om korruption i Norden

    Den 13-14 april 2011 arrangerar Riksenheten mot korruption ett nordiskt seminarium om korruption. I anslutning till seminariet inbjuds media till en pressträff om korruptionen i Norden

    Läs mer

    Den 13-14 april 2011 arrangerar Riksenheten mot korruption ett nordiskt seminarium om korruption. I anslutning till seminariet inbjuds media till en pressträff om korruptionen i Norden

    I anslutning till seminariet inbjuds media till en pressträff där det ges möjlighet att få mer information om hur korruptionen i Norden ser ut. Vid pressträffen medverkar överåklagare Gunnar Stetler och chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption samt Staffan Andersson, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet, Växjö. Pressträffen kommer bland annat att beröra frågor som: hur påverkas vi av ett ökat internationellt fokus på korruptionsfrågor?hur påverkas omfattningen av korruption av ökad offentlig verksamhet i privat regi?och påverkar detta möjligheten att utreda korruptionsbrott? - Vi är inte så förskonade från korruption i Norden som vi gärna vill tro. Kulturellt står vi nära varandra och våra erfarenheter är därför likartade, säger överåklagare Gunnar Stetler som är chef för Riksenheten mot korruption i Sverige. Tid: onsdagen 13 april klockan 12.30 Plats: Nordic Light Hotel, Vasaplan 7, Stockholm Observera att föranmälan till pressträffen måste göras till Malin Björk 010-562 50 58, eller via e-post: [email protected]älkomna!

    Läs mer
  • Sekretessbedömningarna har ifrågasatts i det uppmärksammade mordärendet i Örebro. Chefsåklagare Fredrik Jonasson lämnar en kommentar.

    I det mordärende i Örebro, där en misstänkt tagit sitt liv, har åklagaren kritiserats för att ha lämnat ut viss information till medierna.Efter detta har åklagarkammaren beslutat att inte lämna ut något ytterligare material från förundersökningen. Även detta har kritiserats och åklagaren har misstänkliggjorts. Beslutet att inte lämna ut något material har fattats av chefsåklagare Fredrik Jonasson. - Prövning av sekretessfrågor innebär ofta en svår avvägning mellan olika intressen. Särskilt komplicerad blir sekretessprövningen i ett ärende som detta, där förundersökningen fortfarande pågår, säger Fredrik Jonasson, chef för åklagarkammaren i Örebro. Med hänsyn till att utredningen fortfarande pågår och till de berörda personerna, lämnar åklagarkammaren för närvarande inte ut några handlingar.

    Läs mer
  • Idag väcks åtal mot förre fastighetschefen vid Stockholms Stad för grov trolöshet mot huvudman.

    Enligt åtalet skamannen ha förorsakat Stockholms Stad en ekonomisk skada på omkring 250000 kr. Enligt åtalet harmannen slutattesterat fakturor för arrangemang och evenemang som inte förekommit eller i vart fall inte skulle belasta Stockholms Stad. En annan person åtalas för medhjälp till grov trolöshet mot huvudman.

    Läs mer
  • Chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål har lagt ner förundersökningen om olovlig underättelseverksamhet.

    I november 2010 gjorde medieuppgifter gällande att amerikanska myndigheter sedan år 2000 bedrivit övervakning av misstänkta personer i ett flertal länder. Med anledning av detta beslutade chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål att inleda en förundersökning om bland annat olovlig underrättelseverksamhet. Förundersökningen läggs nu ner eftersom olovlig underrättelseverksamhet inte kan styrkas, det inte går att utreda brott mot personuppgiftslagen och det saknas anledning anta att brott mot tystnadsplikt begåtts.

    Läs mer
  • Åtal nedlagt mot Sture Bergwall

    Extra åklagare Olle Sohlberg har beslutat lägga ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) i ärendet om mordet på den norska flickan Therese Johannessen.

    Läs mer

    Extra åklagare Olle Sohlberg har beslutat lägga ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) i ärendet om mordet på den norska flickan Therese Johannessen.

    Sture Bergwall dömdes 1998 av Hedemora tingsrätt för mord på dennioåriga norskaflickan Therese Johannessen. Mordet skulle ha ägt rum i juli 1988. Bergwall förnekar numera brottet och Svea hovrätt beviljade i september 2010 resning i målet. "Det finns ingen bevisning som direkt binder Bergwall till brottet. Bevisvärdet av hans tidigare erkännande och de uppgifter som han lämnat under förundersökningen och vid huvudförhandlingen i Hedemora tingsrätt angående Therese Johannessen och de aktuella platserna är /- - -/ begränsat", skriver Olle Sohlberg i sitt beslut.

    Läs mer
  • Riksåklagaren kommer inte att överklaga den uppmärksammade domen från Hovrätten över Västra Sverige som gäller stämpling till terroristbrott med anknytning till Somalia.

    I målet kom tingsrätten och hovrätten till olika beslut. Tingsrätten dömde de tilltalade till fängelse i fyra år medan hovrätten med samma underlag ogillade åtalet. Enligt åtalet hade de två tilltalade åtagit sig att utföra självmordsattentat med mord, grov misshandel, grov skadegörelse och grov allmänfarlig ödeläggelse som följd. Målet gällde stämpling, dvs. att de tilltalade hade beslutat tillsammans med andra att utföra dåden. Eftersom stämpling avser ett skede som ligger så tidigt i händelsekedjan fram till det fullbordade brottet, finns det sällan någon mer omfattande konkret bevisning. Att två domstolar kommer till så olika resultat som i det här målet, är ett tydligt uttryck för bevissvårigheterna. Högsta domstolen är en renodlad prejudikatinstans och det är framför allt frågor i vilka det finns behov av vägledande uttalanden för rättstillämpningen som lämpar sig för en prövning där. Däremot har bevisfrågor av den typ som det här målet gäller mera sällan en sådan principiell och generell betydelse. Det finns därför inte tillräckliga skäl att överklaga hovrättsdomen.

    Läs mer
  • Chefsåklagare Peter Claeson ska begära att Solna tingsrätt sätter ut ett datum för målet.

    Den 1 februari 2010väcktes åtal mot en läkare för dråp på en liten flicka på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Därefter har förundersökningen kompletterats. Kompletteringen är nu klar och kommer att sammanställas och överlämnas till försvarare, målsägandebiträde och domstol vilken beräknas ske på måndag den 28 mars 2011. Chefsåklagare Peter Claesonkommer därefter att ge in en skrivelse tillSolna tingsrättdär han begär att tingsrätten sätter ut datum för huvudförhandling i målet. I övrigt har Peter Claeson inga kommentarer att lämna.

    Läs mer
  • Riksåklagaren har överklagat hovrättsdomen i det mål som gäller en ung flicka som haft samlag mot betalning i Malmö.

    Riksåklagaren yrkar att en av de åtalade männen döms för våldtäkt mot barn, eftersom han anser att mannen - som hade samlag med den då 14-åriga flickan flera gånger - har haft skälig anledning att anta att flickan inte fyllt 15 år. Malmö tingsrätt dömde mannen för våldtäkt mot barn, medan hovrätten ogillade åtalet och menade att mannen inte hade varit i så hög grad oaktsam i förhållande till flickans ålder att han kunde dömas för brottet. Enligt bestämmelserna i brottsbalken (6 kap. 13 §) finns det inget krav på full kännedom om den unga personens ålder. Syftet med bestämmelsen, skriver riksåklagaren, är att gärningsmannen "inte ska kunna undgå ansvar genom att hänvisa till att han inte haft säker kännedom om barnets verkliga ålder". I det här fallet menar riksåklagaren att det funnits en så pass stor osäkerhet om flickans ålder att mannen borde ha avstått från samlag med henne. - Det är viktigt att det finns en tydlighet i hur frågan ska bedömas. I det här målet har domstolarna kommit till olika bedömningar på i stort sett samma material. Det saknas direkt vägledande rättspraxis om hur bestämmelsen ska tillämpas och därför har jag överklagat hovrättsdomen i den delen, säger riksåklagare Anders Perklev. Övriga delar av domen överklagas inte. Högsta domstolen är en renodlad prejudikatinstans och omständigheterna är sådana att målet i övrigt inte är lämpligt för en prövning där. Det är främst frågor där det finns behov av vägledande uttalanden för rättstillämpningen som lämpar sig för prövning i Högsta domstolen. Det innebär att det inte är tillräckligt att man anser att det finns skäl att göra en annan bedömning än hovrätten i en fråga för att överklaga i den delen.

    Läs mer
  • Överåklagare Marianne Ny kan inte lämna några kommentarer om de nya medieuppgifterna i Assangeärendet.

    Kontakta presstjänsten för mer information.

    Läs mer
  • Fredag den 11 mars väcks åtal mot den man som misstänks för mord på en ung kvinna på Hisingen. Mordet begicks den 26 september 2010. Kammaråklagare Stina Lundqvist på Göteborgs åklagarkammare är tillgänglig för frågor om åtalet fredag den 11 mars klockan 13.00-15.00 på telefon 031-739 41 61

    Läs mer
  • Fildelare erkänner brott

    Ett nätverk för olovlig fildelning har lagt ned sin verksamhet efter ett tillslag. En centralt placerad person har erkänt.

    Läs mer

    Ett nätverk för olovlig fildelning har lagt ned sin verksamhet efter ett tillslag. En centralt placerad person har erkänt.

    Förra veckan gjorde polisen ett tillslag mot en centralt placerad person inom ett av de viktigaste nätverken för olovlig fildelning i Sverige. Nätverket, som haft ca 35 000 medlemmar, har fokuserat på att dela ut nyutgiven film som hämtats från nätverk inom den så kallade"Scenen". Nätverket har använt den s.k. BitTorrent-tekniken. Enligt utredningen har personen, en man i 25-årsåldern, bland annat under en tvåveckorsperiod i höstas laddat upp mer än tusen filmer till nätverket. Vid husrannsakan anträffades den dator som mannen använt. Mannen kunde senare gripas och i förhör erkände han brott och berättade om verksamheten. Efter tillslaget har nätverket lagt ned sin verksamhet.

    Läs mer
  • Med anledning av ett inslag på TV4 den 1 mars 2011 om de två svenska soldater som sköts till döds i Afghanistan lämnar chefsåklagare Krister Petersson följande kommentar: - Inslaget innehåller inga nyheter i sak. De slutsatsersom TV4 drar av materialetär deras egna. I övrigt kan jag inte kommentera handlingar som jag själv hemligstämplat.

    Läs mer
  • The City of Westminster Magistrates Court i London har i dag beslutat att bifalla begäran om att Julian Assange ska överlämnas till Sverige.

    The City of Westminster Magistrates Court i London har i dag beslutat att bifalla begäran om att Julian Assange ska överlämnas till Sverige. Beslutet kan överklagas. Någon ytterligare information om ärendet kan inte lämnas för närvarande. Överåklagare Marianne Ny kommer inte att ge några intervjuer om ärendet medan det handläggs av brittiska myndigheter dsafsdfasdfsdf

    Läs mer
  • Beslut fattas den 24 februari i London. Överåklagare Marianne Ny ger inga intervjuer så länge ärendet handläggs i Storbritannien.

    Förhandlingen om överlämnande av Julian Assange till Sverige avslutades vid Belmarsh Magistrates Court den 11 februari. Domstolen meddelade att beslut kommer att avkunnas den 24 februari 2011 kl 10.30 (lokal tid). Information om domstolens belsut kommer att lämnas påwebbplatsen snarast möjligt efter att det avkunnats. Om beslutet överklagas av någon av parterna kommer vidare information om handläggningen att lämnas senare. Överåklagare Marianne Ny kommer inte att ge några intervjuer som gäller frågan om överlämnande av Julian Assange till Sverige medan ärendet handläggs i Storbritannien.

    Läs mer
  • Den 28 februari i år är det 25 år sedan mordet på statsminister Olof Palme. Mot bakgrund av detta inbjuds medier för intervjuer.

    Utredningen som anses vara en av världens mest omfattande fortgår då det inte längre är aktuellt med preskription. För att tillgodose behovet från medier finns möjlighet att träffa förundersökningsledare vice riksåklagare Kerstin Skarp samt Palmegruppens chef kommissarie Stig Edqvist. Pressträffen hålls i Rikskriminalpolisens lokaler, polishuset Kronoberg, för intervjuer och fototillfälle. Datum: måndagen den 21 februari 2011 Tid: 13.00 och framåt. Plats: Rikspolisstyrelsen, Polhemsgatan 30 i Stockholm Observera att endast föranmälda bereds plats och att du måste anmäla dig även om du haft kontakt med Rikskriminalpolisen i detta ärende tidigare.

    Läs mer
  • Det kommer många förfrågningar om intervjuer med överåklagaren Marianne Ny. Hon kommer inte ge några intervjuer om ärendet som gäller överlämnande av Julian Assange till Sverige medan ärendet handläggs i Storbritannien.

    Hon kan inte heller lämna några kommentarer till den pågående förhandlingen vid Belmarsh Magistrates Court, London.

    Läs mer
  • Anders Perklev kommenterar kritiken mot det svenska rättssystemet och mot åklagaren.

    Under förhandlingarna i London om överlämnande av Julian Assange har flera mycket kritiska synpunkter kommit på det svenska rättssystemet och på hur överåklagare Marianne Ny har agerat. Både möjligheten till en rättssäker prövning i Sverige och åklagarens behörighet har ifrågasatts. Med anledning av kritiken vill riksåklagare Anders Perklev ge följande kommentar: -Kritiken har framförts som en del av Julian Assanges försvar och utgör alltså partsinlagor i ett pågående mål. Jag själv eller Marianne Ny har därför inte anledning att närmare kommentera kritiken, utanför det bemötande som sker i själva rättegången. Julian Assange har självfallet rätt att utforma sitt försvar på det sätt han önskar, och han ska liksom alla andra misstänkta personer betraktas som oskyldig tills motsatsen har fastställts av en domstol. -Mot bakgrund av att vissa uttalanden riktar sig mot Marianne Ny personligen vill jag dock klargöra att enligt svensk rätt gäller, till skillnad från vissa andra rättssystem, så kallad absolut åtalsplikt. Det innebär att en åklagarei princip är skyldig att så långt det är möjligt fullfölja en brottsutredning, och när det finns tillräcklig bevisning, fatta beslut om åtal. Marianne Ny har alltså agerat helt i enlighet med sin roll som allmän åklagare, och hon har självfallet den behörighet som krävs för de beslut som har fattats i ärendet.

    Läs mer
  • Sida
    1 2 3 >