Idag kom tingsrättens dom mot de två män som åtalats för grovt rån och mord på ett äldre lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås i oktober 2011. De två åtalade männen döms båda till livstid för mord.

- Tingsrätten är enig i sin dom och har i stora drag gått på vår linje och dömt de misstänkta för mord till livstids fängelse och därefter livstids utvisning. Tingsrätten anser dock inte att det med tillräcklig säkerhet är bevisat att kassaskåpet försvann under just morddagen och har därför frikänt de åtalade avseende grovt rån. I den delen överväger vi nu från åklagarsidan att överklaga domen, säger kammaråklagare Daniel Larson.

Kammaråklagare Daniel Larson är tillgänglig för kommentarer från kl. 13 i dag onsdag den 27 juni.

Alingsås tingsrätt meddelar dom klockan 11 i dag.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen lämnar årligen en rapport till regeringen om tillämpningen av bestämmelserna i rättegångsbalken om hemliga tvångsmedel. Årets redovisning visar att användningen av ökat jämfört med föregående år.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen lämnar till regeringen varje år en redogörelse för tillämpningen av bestämmelserna i rättegångsbalken om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning vid förundersökning av grova brott. Årets redovisning visar att användningen av hemliga tvångsmedel ökat jämfört med föregående år. Ökningen avser framförallt hemlig teleavlyssning och teleövervakning. Antalet avlyssnade och övervakade personer har ökat med 17 procent, från 1 744 till 2 040 personer under 2011 jämfört med året innan. Antalet förundersökningar har också ökat. Ökningen var 22 procent under 2011. Ökningen är bland annat ett resultat av att brottsligheten blir allt mer organiserad och internationell vilket ställer större krav på metoder för att kunna utreda denna typ av brottslighet. Antalet avlyssnade och övervakade personer ska jämföras med den nytta som tvångsmedlet inneburit för förundersökningarna. Relationen mellan antalet personer och nyttan - effektiviteten av tvångsmedlet - är också ett viktigt mått. Åklagarna bedömt att avseende 72 procent av de misstänkta har det hemliga tvångsmedlet varit till nytta för utredningen. Brottslighetens art Tillstånd till hemliga tvångsmedel meddelas framför allt i förundersökningar om narkotikabrott. Ungefär 75 procent av tillstånden till hemlig teleavlyssning och 69 procent av tillstånden till hemlig kameraövervakning har avsett den typen av brott. När det gäller hemlig teleövervakning är det istället tillgreppsbrotten som i de flesta fall, 37 procent, ligger till grund för användningen. Antalet tillstånd Antalet tillstånd handlar tillstörsta del om hemlig telefonavlyssning. Dessa tillstånd är ett resultat av det användarmönster som de misstänkta har när det gäller telefoner. För att minska möjligheterna till spårning använder sig gärningsmännen t.ex. av oregistrerade kontantkort som byts ut frekvent. Ju oftare ett byte sker desto fler teleadresser måste avlyssnas vilket medför fler tillstånd. Av redovisningen framgår att antalet tillstånd ökat i antal med 736. Denna ökning kan till stor del förklaras av den förändring av redovisningen som skett i samband med övergången till ett elektroniskt diarieföringssystem. Ett tillstånd i detta sammanhang avser endast en misstänkt och en teleadress. Tidigare kunde ett tillstånd avse flera teleadresser.

Överåklagare Marianne Ny kan inte lämna några kommentarer om uppgifterna om att Assange ska ha sökt asyl i Ecuador

En eventuell sådan ansökan har inget att göra med den svenska brottsutredningen.

Chefsåklagare Kristian Augustsson har lämnat in en resningsansökan till hovrätten för Övre Norrland gällande Sture Bergwall som 1996 av Gällivare tingsrätt dömdes för mord på två personer.adfd

- Den genomgång som gjorts visar bland annatpå att tingsrätten vid sin dom inte haft tillräcklig information om hur Bergwalls uppgifter växlat och förändrats under utredningens gång eller om vilken information utifrån han haft eller kunnat ta del av. - Man kan precis som tidigare,i belysning av de tidigare fyra resningsansökningar som hittills beviljats, ifrågasätta om domen mot Bergwall var riktig säger chefsåklagare Kristian Augustsson vid Riksenheten för polismål. Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) dömdes 1996 för mord på två människor, i det fall som i allmänhet kommit att kallas"tältmorden" i Appojaure 1984.

Högsta domstolen ogillar åtalet i sin helhet, eftersom bilderna föreställer fantasifigurer.

HD-dom i det så kallade mangamålet I tingsrätten och hovrätten dömdes en person för barnpornografibrott till dagsböter för att ha innehaft 39 stycken barnpornografiska teckningar, flertalet så kallademangateckningar. Högsta domstolen har i en dom ogillat åtalet i sin helhet. Enligt HD är bilderna pornografiska och föreställer barn, menför 38 av bilderna rör det sig om fantasifigurer som inte kan misstas för verkliga barn. Att straffbelägga innehav av sådana bilder strider mot informations- och yttrandefriheten som finns i den svenska grundlagen. Straffbestämmelsen om barnpornografibrott kan därför inte anses omfatta sådana bilder ochåtalet ogillas. En av de 39 bilderna bedöms som verklighetstrogen och omfattas därför, enligt HD, av straffbestämmelsen om barnpornografibrott. HD ansåg dock att innehavet av denna bild var försvarligt, varför åtalet ogillades även när det gäller den bilden. Riksåklagarens kommentar: - Högsta domstolen har nu för första gången prövat hur bestämmelserna om barnpornografibrott ska tolkas när det gäller tecknade bilder. - Mangaserier förekommer numera även i Sverige i relativt stor omfattning. HD:s dom är av vikt för ledning av rättstillämpningen, eftersom det i domen slås fast att tecknade barnpornografiska mangabilder som föreställer fantasifigurer inte ska omfattas av den svenska straffbestämmelsen om barnpornografibrott. - HD:s dom har också betydelse för rättstillämpningen genom att det nu får anses klarlagt att barnpornografiska teckningar som är verklighetstrogna omfattas av förbudet mot att inneha barnpornografi.

Storbritanniens högsta domstol, the Supreme Court, har beslutat att inte ta upp Assanges ärende på nytt. Det betyder att beslutet att han ska överlämnas till Sverige står fast.

Domstolen har också beslutat att överlämnandeperioden inte ska börja gälla förrän 14 dagar från i dag. Enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder ska Assange därefter inom tio dagar föras till Sverige. Det är kriminalvården som ansvarar för transporten till Sverige samt för hans förvar i Sverige. Kriminalvården ger ingen information om transporter eller i vilket häkte som intagna personer finns. Under hans vistelse på häktet kommer han att ha möjlighet att ha kontakter med omvärlden, under de förutsättningar som häktets säkerhets- och ordningsregler ger. Han är häktad på grund av flyktfara och kommer därför inte att ha några restriktioner som begränsar hans rätt att exempelvis att se TV, läsa tidningar eller umgås med andra intagna. När Assange kommer till Sverige kommer Stockholms tingsrätt att hålla en häktningsförhandling. Förhandlingen ska, enligt svensk lag, hållas inom fyra dygn från det att Assange anlänt hit. Vid förhandlingen ska domstolen pröva om han ska vara fortsatt häktad. Domstolens beslut kan överklagas. Förhör kommer att hållas med Assange när han kommer till Sverige. Åklagaren kan inte lämna några upplysningar om planeringen för förhöret eller om eventuella andra utredningsåtgärder. Skälet är att det kan störa utredningen eller skada de personer som berörs av den. Sedan i december 2010 har Julian Assange varit häktad i sin frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för olaga tvång, två fall av sexuellt ofredande samt våldtäkt, mindre grovt brott. Information från åklagaren Efter häktningsförhandlingen kommer den ansvariga åklagaren, överåklagare Marianne Ny, att hålla en presskonferens. Information om tid och plats kommer senare.

Kammaråklagare Ulrika Rogland väckte i dag åtal mot en 46-årig man i Malmö, som misstänks för att i vintras ha knivmördat sin f d sambo

Mordet skedde på öppen gata framför mannens och kvinnans gemensamma barn och 46-åringen åtalas även för olaga hot mot de minderåriga barnen. -Barnen är inte bara vittnen utan även brottsoffer, säger Ulrika Rogland. Hotet mot barnen är grovt eftersom de har hotats med bajonett och eftersom mannen angripit deras mamma som var deras skyddsgarant och trygghet.

Chefsåklagare Bengt Landahl har lämnat in en resningsansökan till hovrätten för Övre Norrland gällande Sture Bergwall som 1994 av Piteå tingsrätt dömdes för mord på en person som försvunnit. Domen avsåg ett mord Sture Bergwall skulle ha begått 1976.

- I belysning av de tidigare fyra resningsansökningar som beviljats hittills så kan man ifrågasätta om domen mot Bergwall var riktig. Mycket talar för att det rörde sig ett försvinnande och att personen avled naturligt. Innan Sture Bergwall, som då hette Tomas Quick, trädde fram hade försvinnandet inte varit föremål för någon förundersökning avseende mord eller våldsbrott, säger chefsåklagare Bengt Landahl vid Riksenheten för polismål.