Kammaråklagare Mathias Lidberg lämnar en kommentar.

Tingsrätten har ogillat åtalet mot de tre personer som åtalats för grov våldtäkt, alternativt försök till grov våldtäkt, och medhjälp till grov våldtäkt. Tingsrättenhar inte funnit anledning att pröva om målsäganden befunnit sig i en särskilt utsatt situation eller känt rädsla. Domstolen har inte ansett det bevisat att en av de tilltalade varit på platsen vid tillfället och inte heller att de två andra tilltalade agerat på det sätt som åklagaren angivit. -Det är ett omfattande utredningsmaterial som tingsrätten har haft att ta ställning till. Jag behöver gå igenom hur tingsrätten beaktat de olika omständigheter som jag gjort gällande och analysera domstolens bevisvärdering. Därefter kan jag ta ställning till om jag ska överklaga domen, säger Mathias Lidberg, kammaråklagare vid Söderorts åklagarkammare. Domen kan överklagas senast den 17 januari 2014.

Fem personer åtalas i dag vid Södertälje tingsrätt för grovt narkotikabrott efter att ha hanterat sammanlagt drygt 70 kilo amfetamin.

Det var den 23 maj 2013 som Tullkriminalen genomförde en husrannsakan på en gård i Järna, Södermanslands län och beslagtog 65 kilo amfetamin. I en bil som var på väg från gården påträffades ytterligare fem kilo. - Det är ett stort beslag som gjorts och genom bland annat spaning och avlyssning har vi kunnat knyta de fem åtalade männen till brottet, säger kammaråklagare Charlotta Tanner.

- Jag har idag på morgonen lagt ned förundersökningen när det gäller de ifrågasatta registren vid skånepolisen, säger överåklagare Mats Åhlund.

I korthet framgår följande av åklagarens beslut. Två anställda vid Polismyndigheten i Skåne har hörts som misstänkta under förundersökningen. Det finns inte anledning att anta att andra personer vid myndigheten begått brott som hör under allmänt åtal. Det kan inte styrkas att anställd vid polismyndigheten gjort sig skyldig till brott genom att inte formellt ange ändamålet med behandlingen av personuppgifter på det sätt som bort ske. Det kan heller inte styrkas att det varit oförenligt med ändamålen med personuppgiftssamlingarna att behandla de personuppgifter som ingick i dessa. Det har inte framkommit anledning att anta att personuppgifterna, med ett undantag som är föremål för en särskild förundersökning, utlämnats eller faktiskt spridits till obehöriga. Det kan inte längre antas att personuppgifterna förts in i personuppgiftssamlingarna enbart på grund av etnisk tillhörighet. Att uppgift inte förts in i personuppgiftsamlingarna om vilka personer i dessa som inte varit misstänkta för brott är ett ringa tjänstefel som inte utgör brott. Det kan inte styrkas att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåtit att gallra i personuppgiftssamlingarna i den omfattning som bort ske. Det är ett systemfel att loggning av arbetet med personuppgiftssamlingarna inte kunnat ske. Fördelningen av processägarskap, processledning, övriga lednings- och styrningsförhållanden och inte minst bristande kontroll av kriminalunderrättelseverksamheten vid polismyndigheten kan ha bidragit till de systemfel vid polismyndigheten som konstaterats under förundersökningen. En enskild befattningshavare vid Polismyndigheten i Skåne kan inte straffrättsligt hållas ansvarig för detta.

Kammaråklagare Robert Engstedt vid Riksenheten mot korruption har inlett förundersökning om händelser med anknytning till Tele2 Arena i Stockholm.

Utredningen är inte inriktad på några särskilda personer. - Förundersökningen fortsätter men vad den kommer att visa är ännu för tidigt att ha någon uppfattning om, säger kammaråklagare Robert Engstedt.

Den fråga som riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva är om en förskolas anmälan enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen kan anses ske vid myndighetsutövning, vilket är en förutsättning för tjänstefelsansvar.

En barnskötare vid en fristående förskola i Malmö dömdes av hovrätten för flera fall av sexuella övergrepp mot barn. Föreståndaren vid förskolan åtalades för tjänstefel då hon, trots att hon fått kännedom om att det kunde misstänkas att barn på förskolan utsatts för sexuella övergrepp, dröjt över en vecka med att anmäla detta till socialtjänsten. Enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen ska sådan anmälan ske genast. Hovrätten fann i sin dom att föreståndarens plikt att anmäla inte kunde anses stå i samband med myndighetsutövning, vilket är en förutsättning för tjänstefelsansvar. Riksåklagaren har nu överklagat hovrättens dom och vill att Högsta domstolen ska pröva om en sådan anmälan kan anses ske vid myndighetsutövning.

Den 19 november 2013 väckte tf vice chefsåklagare Niclas Wargren vid Åklagarkammaren i Karlstad åtal mot ett antal elever och en husföreståndare vid Lundsbergs skola för olaga hot alternativt ofredande och medhjälp till olaga hot alternativt ofredande.

Två av eleverna åtalades dessutom för vållande till kroppsskada. Målsägandebiträdet för den skadade eleven har begärt att samtliga tilltalade ska åtalas för misshandel. Tf vice chefsåklagare Niclas Wargren har beslutat att inte göra så och överlämnat ärendet till Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg. Vice överåklagare Mikael Björk har den 11 december 2013 beslutat att inte ändra det väckta åtalet. Åtalet står därför fast. Mikael Björk hänvisar till sin beslutsmotivering och har i övrigt inga kommentarer att lämna.

Åklagare vid City åklagarkammare i Stockholm har i dag beslutat att lägga ner åtalet mot fyra personer som stått åtalade för anstiftan till försök till mord och försök till mord i samband med skjutningen mot klubben Privé.

Åtalet är nedlagt och de misstänkta är försatta på fri fot. - Efter förhör vid huvudförhandling med de fyra tilltalade har bevisläget förändrats på ett sådant sätt att vi inte lägre kan förvänta oss en fällande dom och därför har åtalet lagts ned, säger kammaråklagare DanielStrand, som lett förundersökningen tillsammans med kammaråklagare NicklasEnglund. Åklagarna har för närvarande inga ytterligare kommentarer att lämna.

Den sörmländske lantbrukare som i december 2012 anmälde att ett större antal nötkreatur blivit stulna från honom åtalas idag för försök till grovt bedrägeri.

Åtalet väcks av chefsåklagare Robert Eriksson vid Åklagarkammaren i Nyköping och lämnas in vid Nyköpings tingsrätt. - Jag bedömer att jag har bevisning som bör räcka för en fällande dom. Jag menar att den stöld som lantbrukaren anmälde aldrig har inträffat, i vart fall inte under anmäld tid och på anmäld plats, säger Robert Eriksson.

På måndag den 2 december väcks åtal för mord på en 23-årig kvinna i Trollhättan. Med anledning av detta bjuder Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten in till pressträff i polishuset i Trollhättan klockan 11.00.

Åklagare Per-Erik Rinsell väcker åtal mot en person misstänkt för mord, samt två personer misstänkta för skyddande av brottsling. Medverkar på pressträffen gör också kommissarie Thord Haraldsson från länskriminalpolisen. Det kommer att ges tillfälle för enskilda intervjuer. I samband med pressträffen delas förundersökningen utpå CD-skiva. Även stämningsansökan finns att tillgå. Var och närPolishuset Klintvägen 2, Trollhättan Klockan 11.00 på måndag den 2 december Medtag presslegitimation eller motsvarande handling.

Två personer, 17 år gamla, åtalas för att ha den 29 augusti i år ha våldtagit en ung kvinna i ett skogsområde i Älvsjö i Stockholm. En artonåring åtalas för medhjälp till grov våldtäkt.

I går hävde tingsrätten häktningen för en fjärde person i samma ålder. Han är fortsatt misstänkt för grov våldtäkt och medhjälp till grov våldtäkt men hans psykiska tillstånd medger inte att åtal väcks mot honom för närvarande. - Jag bedömer våldtäkten som grov eftersom det är flera personer som samtidigt eller i nära anslutning till varandra tvingat alternativt försökt tilltvinga sig samlag av målsäganden. De har gjort det med våld eller tvång och genom att utnyttja att målsäganden med hänsyn till flera olika omständigheter befunnit sig i en särskilt utsatt situation, säger kammaråklagare Mathias Lidberg vid Söderorts åklagarkammare i Stockholm. Våldtäkten ägde rum efter att lagstiftningen ändrades den 1 juli i år och tillämpningsområdet för våldtäktsbrottet utvidgades när det avser utnyttjandefallen. Tingsrättsförhandlingen kommer att inledas den 3 december och beräknas pågå under sex dagar.

Tingsrätten i Malmö har i dag dömt en 40-årig kvinna för grovt koppleri.

Kammaråklagare Helena Ljunggren hade åtalat kvinnan för människohandel avseende en 23-årig kvinna och för grovt koppleri avseende en 29-årig kvinna, båda från Ungern. 40-åringen fälldes för grovt koppleri avseende båda kvinnorna, men tingsrätten ansåg inte att kontrollen över 23-åringen hade varit så stark att det kunde anses att hon utsatts för människohandel.

En man har i dag häktats av Gotlands tingsrätt på sannolika skäl misstänkt för utnyttjande av barn för sexuell posering och barnpornografibrott. En annan man är redan häktad i samma ärende.

- Mannen som häktats i dag har via olika internetforum etablerat kontakt med ungdomar och vi misstänker att han förmått unga flickor att medverka i sexuell posering på nätet. Bland de identifierade målsägandena finns barn

Riksåklagaren vill att HD prövar om det fortfarande ska anses som ett oacceptabelt risktagande om en hivsmittad person, som står under behandling, har samlag utan kondom. Riksåklagaren överklagar därför den friande hovrättsdomen i det s.k. hivmålet.

-Högsta domstolen har i ett avgörande från 2004 slagit fast att det utgör ett oacceptabelt risktagande om en hivsmittad person har samlag utan kondom, även om den hivsmittade står under behandling. Sedan 2004 har kunskapen om hiv och det vetenskapliga stödet när det gäller att bedöma risken att smittas av hiv vid behandling med bromsmediciner ökat. Det finns därför skäl för Högsta domstolen att klarlägga om rättsläget har förändrats när det gäller om oskyddade samlag vid hivsmitta innebär ett oacceptabelt risktagande som kan medföra straffansvar, säger riksåklagare Anders Perklev. Av detta skäl har riksåklagaren i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma mannen för framkallande av fara för annan. Bakgrund En hivsmittad man åtalades för framkallande av fara för annan för att ha haft oskyddade samlag med fyra målsägande vid flera tillfällen. Han använde inte kondom vid samlagen och han talade inte om för kvinnorna att han var hivsmittad. Ingen av målsägandena smittades av hiv. Den tilltalade dömdes av tingsrätten för framkallande av fara för annan till fängelse i ett år. Hovrätten ogillade åtalet eftersom risken att kvinnorna skulle smittas av hiv bedömdes vara försvinnande liten. Någon konkret fara för smittöverföring ansågs därför inte ha funnits.

Den man som suttit anhållen för ett 17 år gammalt mord vid Swartlings ridskola har häktats, på sannolika skäl misstänkt för mord.

- Utredningen fortsätter och vi kommer att lämna mer information så snart det är möjligt, säger kammaråklagare Erik Wendeby.

En man har begärts häktad på sannolika skäl misstänkt för mordet vid Swartlings ridskola 1996.

Det är ännu inte bestämt när häktningsförhandlingen kommer att hållas. Kammaråklagare Erik Wendeby kan inte lämna någon ytterligare information för närvarande.

Åklagaren kan bekräfta att en person är anhållen på sannolika skäl misstänkt för mordet, men kan i övrigt inte ge någon information.

En person anhölls torsdag den 21 november misstänkt för mordet vid Swartlings ridskola på Valhallavägen i Stockholm för 17 år sedan. Personen har förhörts. - Utredningen är inne i ett känsligt läge och jag kan därför för närvarande inte lämna någon ytterligare information, säger kammaråklagare Erik Wendeby.

Den 14 september blev två män oprovocerat misshandlade i centrala Stockholm. Ett antal personer är misstänkta för grov misshandel, men polis och åklagare söker ytterligare vittnesuppgifter.

Två män blev oprovocerat misshandlade med slag och sparkar den 14 september 2013 på Luntmakargatan/Döbelnsgatan/Odengatan i centrala Stockholm. Misshandeln skedde samma dag som en tillståndsgiven demonstration genomfördes på gatorna runt om Luntmakargatan/Döbelnsgatan. De två männen som blev misshandlade hade inget med demonstrationen att göra och inte heller med de motdemonstranter som fanns i närheten. Delar av misshandeln filmades och lades kort efter händelsen ut på Internet. - Förutom filmsekvensen och den tekniska bevisningen behöver vi fler vittnesuppgifter om händelsen i Stockholm. Alla iakttagelser och uppgifter är viktiga men framför allt söker vi kontakt med två män och en kvinna som kom fram och försökte avstyra misshandeln, säger kammaråklagare Carl Mellberg. Tidigt på tisdagsmorgonen den 19 november genomfördes husrannsakningar på flera platser i landet. Sex personer har under veckan varit anhållna misstänkta för misshandeln. Fem av dem har släppts i dag. De är fortsatt misstänkta i utredningen men kommer inte att begäras häktade eftersom de inte kan förstöra eller påverka utredningen. En sjätte person är begärd häktad, eftersom han bedöms kunna påverka utredningen och det finns risk för fortsatt brottslighet. Utredningen har varit ett samarbete mellan polismyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Västra Götaland, Västmanland, Örebro och Jönköping. Även Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen/Nationella insatsstyrkan har bidragit med sin expertis. Uppdaterat kl 16:25:Den person som tidigare suttit anhållenhar nu häktats av Stockholms tingsrätt, på sannolika skäl misstänkt förgrov misshandel. Åtal ska väckas till den 6 december.

- Det går inte att bevisa att den eller de som varit misstänkta har gjort sig skyldiga till brott, säger kammaråklagare Lars Hedvall.

Två personer har varit misstänkta för brott mot utlänningslagen och en av dem också för brott mot luftfartsförordningen. De skulle ha fört ett flygplan över den litauiska gränsen till Vitryssland och där släppt ned ett antal nallebjörnar. Förundersökningen läggs nu ned eftersom det inte finns något i den svenska eller den litauiska utredningen som stöder påståendet att de skulle ha utfört en sådan flygning över gränsen.

Pressträff med anledning av grov misshandel i närheten av en demonstration den 14 september 2013

Åklagare Carl Mellberg redogör för utredningsläget just nusamt hur den fortsatta utredningen kommer bedrivas. Tid: fredag den 22 november 2013 klockan 11:00-11:45 Plats: Stockholmspolisens pressrum, ingång från Norra Agnegatan 33-37 Medverkande: åklagare Carl Mellberg

Kammaråklagare Jenny Clemedtson har i dag åtalat sammanlagt fem personer för inblandning i flera fall av rån, varav ett slutade med att en person dog.

Viden av händelserna,där en person i september hittades död i Solna, åtalas två personer för mord, fyra personer för grovt rån och en person för medhjälp till grovt rån. Flera av personerna åtalas också för andra, mindre allvarliga brott.

Nio elever och en husföreståndare åtalas med anledning av händelserna på Lundsbergs internatskola i augusti 2013.

De nio eleverna åtalas för olaga hot alternativt ofredande för att de skrämt fyra yngre elever att de skulle komma att brännas med strykjärn. Husföreståndaren åtalas för medhjälp till olaga hot alternativt ofredande, eftersom han givit de äldre eleverna tillstånd att skrämma de yngre med ett strykjärn. -Enligt min mening har hoten varit sådana att målsägandena kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet. I vart fall har de genom ett hänsynslöst beteende ofredat de yngre pojkarna, som alla var nya på skolan, säger tf vice chefsåklagare Niclas Wargren. Två av eleverna åtalas dessutom för vållande till kroppsskada för att de orsakat en brännskada på en av de yngre eleverna. Ansvariga åklagare är tf vice chefsåklagare Niclas Wargren och kammaråklagare Per Svensson.

Chefsåklagare Mats Ericsson vid riksenheten för polismål har i dag lagt ner förundersökningen mot en riksdagsledamot om sexuellt ofredande.

- Det finns inte längre anledning att fullfölja förundersökningen. På det utredningsmaterial som nu föreligger går det inte att bevisa att Gunnar Axén har gjort sig skyldig till brott. Ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt, säger chefsåklagare Mats Ericsson vid riksenheten för polismål.- Jag kan bara konstatera att det finns två med varandra oförenliga versioner av vad som hände vid tillfället. I avsaknad av tillräcklig övrig stödbevisning kan därför en fällande dom inte förväntas, säger Mats Ericsson.23 kapitlet 4 § andra stycket rättegångsbalkenPå grund av reglerna i 35 kap 1 § 1 p Offentlighets- och sekretesslagen kan ytterligare uppgifter inte lämnas.

Det finns inte längre anledning att anta att personuppgifterna i de aktuella registren behandlats enbart på grund av vad som är känt om de registrerades etniska tillhörighet. Förundersökningen fortsätter dock men har sedan en tid inriktats mot andra förhållanden.

Som ett led i den brottsbekämpande verksamheten har Polisen möjlighet att behandla personuppgifter i särskilda uppgiftssamlingar (register). Polisdatalagen reglerar hur registren får föras. Det är t.ex. förbjudet att behandla personuppgifter enbart på grund av vad som är känt om en persons etnicitet. En förundersökning om tjänstefel pågår då det har ifrågasatts om det vid Polismyndigheten i Skåne felaktigt förts register där romer ingår. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) har också inlett ett tillsynsärende och granskat vad som förekommit. SIN har i sitt uttalande den 15 november kritiserat polismyndighetens personuppgiftsbehandling i flera hänseenden. SIN har dock som sin uppfattning också angivit att polismyndigheten inte kan anses ha behandlat uppgifter om personer enbart på grund av vad som är känt om deras etnicitet. Jag delar den bedömningen av följande skäl. Polismyndigheten i Skåne har övergripande benämnt de aktuella registren "Romernas konflikt" och "Kringresande". I registren finns ingen anteckning om de där ingående personernas etniska tillhörighet. De kan dock antas innehålla många romer. Polismyndigheten har framhållit att det också finns andra än romer i registren. Romerna är en av de nationella minoriteterna i Sverige. Eftersom det inte i Sverige förekommer någon officiell registrering eller samhällstyrd bokföring av tillhörighet till en nationell minoritet och då det är den s.k. självidentifikationsprincipen som avgör om en person är rom (SOU 2010:55 s 81), är det i det närmaste omöjligt att avgöra hur stor andel av de registrerade som bör betecknas som romer. Polismyndighetens uppgift om att andra än romer finns i registren kan inte vederläggas. Behandlingen av personuppgifterna har föregåtts av ett beslut om en s.k. särskild undersökning. Polismyndigheten har bl.a. uppgivit att behandlingen har motiverats av allvarlig befarad eller redan inträffad brottslighet bland vissa romska släkter i Skåne och att man genom registreringen skulle kartlägga släktsamband. De handlingar och uppgifter i sak som inhämtats eller på annat sätt kommit utredningen till del stödjer polismyndighetens uppgift att registreringen inte enbart skett utifrån etnicitet. Det finns således inte längre anledning att anta att personuppgifterna i de aktuella registren behandlats enbart på grund av vad som är känt om de registrerades etniska tillhörighet. Förundersökningen har därför sedan en tid inriktats mot andra förhållanden. Om det vid förhör eller på annat sätt kommer fram nya omständigheter kan dock inriktningen behöva omprövas. Mats Åhlund

I dag fredag hålls häktningsförhandlingar i Södertälje tingsrätt med tio personer misstänkta för grovt bedrägeri.

De misstänkta greps och anhölls tidigare i veckan i en insats som är del av den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Åklagare, polis, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samverkar i utredningen. Ansvariga åklagare kommer att finnas tillgängliga på telefon efter att alla häktningsförhandlingarna är avslutade.

Överklagande till Högsta domstolen för varumärkesintrång.

En person har i hovrätten dömts till villkorlig dom och dagsböter för brott mot varumärkeslagen för att ha använt någon annans varukännetecken. Detta genom att ha lager- och salufört cirka 6 600 piratkopierade rull- och kullager. Riksåklagaren har i dag i ett överklagande till Högsta domstolen yrkat att påföljden ska bestämmas till fängelse. -Det finns anledning att se särskilt strängt på varumärkesintrång som avsett piratkopierade lagerprodukter eller liknande produkter där användning av kopiorna kan leda till allvarliga sak- eller personskador för produkternas brukare. Denna potentiella risk för skador bör beaktas i skärpande riktning vid straffvärdebedömningen. Straffvärdet för den här aktuella brottsligheten bör ligga på åtminstone ett års fängelse, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp. - Varumärkesförfalskning och pirattillverkning ökar och innebär stora problem för såväl samhället som för enskilda konsumenter, särskilt när, som i detta fall, hälsa och säkerhet kan äventyras. På grund härav bör brott som detta anses vara av sådan art att påföljden som regel bestäms till fängelse, fortsätter vice riksåklagare Kerstin Skarp. -För en mer enhetlig rättstillämpning när det gäller att bestämma påföljd för varumärkesintrång vore det mycket betydelsefullt med vägledande uttalanden av Högsta domstolen, avslutar vice riksåklagare Kerstin Skarp.

I eftermiddag kl 14.00 hålls en häktningsförhandling i tingsrätten i Linköping med den man som är misstänkt i ärendet med dubbelmordet i Ljungsbro i helgen.

Efter att häktningsförhandlingen avslutats i tingsrätten kommer polisen och kammaråklagare Britt-Louise Viklund hålla en pressträff i polishuset.Pressträffen inleds ca 20 minuter efter att häktningsförhandlingen är klar, exakt tid är dock inte möjlig att ange. Intresserade journalister samlas vid tingsrätten där de kommer att få hjälp att ta sig till den lokal där pressträffen kommer att hållas.

Högsta domstolen har idag beviljat resning i ett ärende där riksåklagaren lämnat in en resningsansökan om mord på en 30-årig kvinna i Bohuslän. I och med HD:s beslut är nu den person som tidigare friats i tings- och hovrätten åter misstänkt för mord.

- Det är ovanligt att åklagare begär resning till någons nackdel och generellt är det även svårare att få resning till någons nackdel än fördel, säger Björn Ericson, överåklagare för resningsärenden som för riksåklagarens räkning ansvarat för resningsprocessen. Högsta domstolen har förklarat den misstänkte personen häktad i sin utevaro. Skuldfrågan ska nu prövas på nytt i hovrätten. Ärendet kommer att handläggas av chefsåklagare Urban Svenkvist vid Åklagarkammaren i Borås. En häktningsförhandling kommer äga rum i Högsta domstolen på måndag den 4 november.

Trots en lagändring från 2010 som skulle öka möjligheterna för fällande domar för människohandel är det få personer som döms för detta brott. Det visar en ny rapport av vice chefsåklagare Thomas Ahlstrand och beredningsjurist Hanna Cardell.

Rapporten är en del av Åklagarmyndighetens projekt om ökad lagföring av ärenden som rör människohandel. Syftet är att undersöka i vilken mån åtal för människohandel bifallits eller ogillats, och vid ogillande domar, om det går att se gemensamma förklaringar och dra slutsatser om framgångsfaktorerna för bifall och skäl till ogillande.Undersökningen omfattar domar och ärenden från 2009 till sommaren 2012.- Vi har kunnat konstatera att den vanligast förekommande typen av människohandel, i det material som vi har undersökt, är människohandel för sexuella ändamål. I stor utsträckning har dock åtal i sådana mål istället kommit att bedömas som koppleri eller grovt koppleri, säger Thomas Ahlstrand, vice chefsåklagare vid internationella åklagarkammaren i Göteborg.Enligt Thomas Ahlstrand finns det särskilt två anledningar till att just åtal för människohandel blir ogillade i högre utsträckning. Det handlar dels om att domstolarna ifrågasätter graden av kontroll som den åtalade haft över brottsoffret, dels att domstolarna inte bedömer brottsoffren som helt trovärdiga.- Deras berättelser hänger inte alltid ihop och är inte alltid konsekventa eftersom det handlar om fattiga, osäkra, rädda och ofta unga kvinnor utan utbildning och utan trygg position i samhället, och som lever med risken att skadas eller dödas av dömda gärningsmän eller att stötas ut av sina egna, säger Thomas Ahlstrand.-Av de 49 personer som under den undersökta perioden åtalats för människohandel har 14 dömts för människohandel i sista instans medan 22 dömts för annan, anslutande brottslighet. 13 personer har friats helt. Av de sammanlagt 19 åtal som väckts har sju resulterat i slutligt fällande domar för människohandel.- Genom den analys som skett kan vi nu gå vidare och utveckla metoder och arbetssätt, säger överåklagare Björn Blomqvist. Rapporten ger ett bra underlag att gå vidare på för att nå målet, att öka lagföringen för människohandel.

I morgon kl 11 meddelar Svea hovrätt dom i det så kallade "Arenamålet" där ledande personer för det bolag som projekterade uppförandet av den nya nationalarenan i Solna samt omgivande markområde, har stått åtalade för grov bestickning.

Chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption finns tillgänglig för att kommentera domen i morgon, tisdag mellan kl 13:30-15:30.

Vice överåklagaren Bengt Åsbäck vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö har beslutat att förundersökningen ska återupptas i det s.k. Husby-ärendet. Han har beslutat att förundersökningen, förutom misstanke om vållande till annans död, även ska omfatta misstanke om tjänstefel.

Den 13 maj 2013 sköts en man till döds av polis i samband med ett polisingripande i mannens lägenhet i Husby. En förundersökning avseende misstanke om vållande till annans död inleddes vid Riksenheten för polismål. Den 7 augusti 2013 lade chefsåklagaren Eva Finné ned förundersökningen med motiveringen att det inte längre fanns anledning att anta att brott begåtts. Det dödande skottet hade avlossats i nödvärn och det var inte uppenbart oförsvarligt av polismannen att avlossa skottet, enligt beslutet. Efter en begäran om överprövning har ärendet överlämnats till Utvecklingscentrum Malmö där ärendet på nytt har gåtts igenom. Vice överåklagaren Bengt Åsbäck har funnit att förundersökningen ska återupptas och ytterligare utredningsåtgärder vidtas. Enligt Utvecklingscentrum Malmös beslut är utredningsunderlaget inte tillräckligt för att ta ställning till om brott kan styrkas eller inte. Det finns alltjämt anledning att anta att den polisman som skjutit målsäganden har gjort sig skyldig till brott, men också att andra polismän kan ha begått brott.