Tidigare har två personer varit misstänkta för mordet på en kvinna i Örby. Den ena, mordoffrets make, är nu helt avförd som misstänkt.

Utredningen har visat att han har alibi för tiden för mordet och inga andra misstankar om inblandning i brottet har framkommit. Han har varit behjälplig i utredningen och är numera att anse som målsägande. Den andre misstänkte är fortfarande häktad på sannolika skäl misstänkt för mord. Förundersökningen fortsätter därför. Polisen kommer att hålla fortsatta förhör, de arbetar vidare med den tekniska undersökningen och inväntar det slutgiltiga obduktionsprotokollet.

Den man som suttit anhållen med anledning av ett dödsfall på ett hotell i Stockholm har släppts av åklagaren.

Mannen har förhörts med försvarare under tisdagseftermiddagen och han förnekar att han skulle ha dödat kvinnan. Den rättsmedicinska undersökningen (obduktionen) ger inte heller stöd för att kvinnan skulle ha mördats. -Det finns inte längre tillräckliga skäl för att hålla honom anhållen, säger kammaråklagare Nicklas Englund som är förundersökningsledare. Någon ytterligare information i ärendet kan inte lämnas under tisdagen.

En person har anhållits misstänkt för mord på en kvinna på ett hotellrum i Stockholm. Offentlig försvarare har utsetts.

För närvarande pågår en rättsmedicinsk undersökning för att söka fastställa dödsorsaken, som är oklar i dagsläget. Mer information kommer att lämnas när den rättsmedicinska undersökningen är klar och åklagaren har tagit ställning till resultatet av den. I övrigt kan inga upplysningar lämnas i ärendet.

Åtal är väckt vid Eksjö tingsrätt mot en läkare som tidigare var anställd vid ett sjukhus i Jönköpings län.

Läkaren åtalades för vållande till annans död och vållande till kroppsskada. Åtalet rör läkarens handläggning av en förlossning i maj 2011. Vid förlossningen avled barnet och modern fick svåra underlivsskador. Chefsåklagare Stefan Edwardsson finns tillgänglig per telefon mellan 8:45-9:45 samt även mellan 13.00-14:00.

- Vi kan se att lagföring av bedrägerier och bidragbrott är lägre och genomströmningstiderna längre i jämförelse med andra brott.

Därför har vi tagit fram en nationell strategi med syftet att höja lagföringen med snabbare handläggning och ökad kvalité i utredningarna, säger riksåklagare Anders Perklev. Till viss del kan den lägre lagföringen förklaras med att bedrägerier är svårare att utreda än till exempel rattfylleri eller narkotikabrott där bevisningen ofta är säkrad redan när brottet upptäcks. Redan i mars sjösatte Åklagarmyndigheten, Försäkringskassan och polisen en gemensam handlingsplan för bekämpning av bidragsbrott. Nu tar Åklagarmyndigheten ytterligare ett steg i och med den nya strategin. -Bedrägeribrott är ofta både omfattande och komplexa. Genom att i högre grad fokusera på dessa brott och satsa på ökad koncentration av ärenden på kamrarna vill vi åstadkomma att ärendena snabbare utreds med högre lagföring, säger Katarina Johansson Welin områdesansvarig överåklagare som, i samråd med Utvecklingscentrum Stockholm, formulerat strategin. Samverkan med polisen, Försäkringskassan och andra aktörer är också en viktig del i strategin för att utredningarna av bedrägeri och bidragsbrott ska bli ännu mer effektiv och strukturerad.

- Vid dataintrången har mycket stora datamängder från företag och myndigheter hämtats ut, bland annat omfattande personuppgifter inklusive personnummer till personer med skyddade personuppgifter.

Det säger kammaråklagare Henrik Olin vid internationella åklagarkammaren Stockholm. I samband med ett av dataintrången har även penningstransaktioner och försök till penningtransaktioner från en bank ägt rum. Åtalet omfattar därför även grovt bedrägeri, försök till grovt bedrägeri och medhjälp till försök till grovt bedrägeri. Rättegång är planerad i slutet av maj. Kammaråklagare Henrik Olin är tillgänglig för kommentarer efter klockan 14:30.

Riksåklagare Anders Perklev och rikspolischef Bengt Svensson har i dag presenterat resultatet av två regeringsuppdrag.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen överlämnade den 28 mars 2013 två rapporter till regeringen:Analys av resultatet för verksamheten utredning och lagföring("resultatprojektet") ochGranskning av kvaliteten i den brottsutredande verksamheten("kvalitetsprojektet").Rapporterna har i dag också presenterats för justitieminister Beatrice Ask. Resultatprojektet har förelva brottskategorier utgått från befintlig verksamhetsstatistik och analyser. Härredovisas ärendeflöden, analyser över resultatutvecklingen, geografiska skillnader och vissa viktiga framgångsfaktorer, från anmälan till slutligt beslut. En av slutsatserna är att en total brottsuppklaring av flera skäl inte är möjlig. Antalet uppklarade brott bedöms kunna öka, men det finns inga åtgärder som är generella för samtliga brottstyper som skulle kunna bidra till en ökad brottsuppklaring. Kvalitetsprojektet har i sju brottskategorier granskatförundersökningar som lagts ned eller som inte inletts med beslutsgrunder som haft med bevisläget att göra. Till grund för slutsatserna i projektet ligger sju självständiga tillsynsrapporter. Granskningen visar att kvaliteteninom fem av sju brottskategorierär tillfredsställande,och att det inom de två övriga områdena finns förbättringsmöjligheter.

Åklagaren har idag släppt den man som suttit anhållen misstänkt för mord på en taxichaufför i onsdags.

Obduktionen av den döde taxichauffören kan inte i sitt preliminära besked ge stöd för att han utsatts för ett dödligt våld. Av den anledningen kan den frihetsberövade 24-åringen inte kvarhållas. Han är inte längre skäligen misstänkt för mord eller annat dödligt våld. I nuläget är inga andra personer heller misstänkta för dödsfallet. Polis och åklagare har de senaste dagarna vidtagit en mängd utredningsåtgärder. - Det är av största vikt att vända på alla stenar för att i möjligaste mån bringa klarhet i den här händelsen, säger kammaråklagare Sara Nilsson. Förundersökningen fortsätter därför. Polisen kommer att hålla fortsatta förhör, arbetar vidare med den tekniska undersökningen och inväntar det slutgiltiga obduktionsprotokollet.

I oktober 2012 gav riksåklagaren en arbetsgrupp i uppdrag att ta fram etiska riktlinjer för anställda inom Åklagarmyndigheten. Gruppen har nu lämnat sitt förslag, som ska ligga till grund för diskussioner i hela myndigheten.

Etiska riktlinjer för olika delar av rättsväsendet och andra myndigheter finns i varierande utsträckning i både Sverige och andra länder. I Åklagarmyndighetens grundutbildning ingår kursavsnitt som rör etikområdet både för åklagare och administratörer. Det senaste större arbete som gjorts inom Åklagarmyndigheten på etikområdet var dock för drygt tio år sedan. För att hålla diskussionen om dessa viktiga frågor levande har riksåklagaren tagit upp frågan på nytt genom att i oktober 2012 ge en arbetsgrupp i uppdrag att utarbeta ett förslag till etiska riktlinjer för anställda vid Åklagarmyndigheten. Arbetsgruppen har nu redovisat sin rapport. Därmed är den första fasen i arbetet att fastställa etiska riktlinjer vid Åklagarmyndigheten avslutad. Nästa fas blir en bred och förutsättningslös diskussion i hela organisationen, som i sin tur ska utgöra grund för hur de etiska riktlinjerna slutligen bör utformas. Det övergripande arbetet inom Åklagarmyndigheten med etikfrågor beräknas vara slutfört första halvåret 2014. Riksåklagare Anders Perklev kommenterar: - Åklagarmyndighetens verksamhet utgör en central och viktig del av rättsväsendet. Åklagare fattar självständiga beslut som kan vara mycket ingripande för enskilda personer. Såväl åklagare som andra anställda i myndigheten har dagligen kontakt med många människor som på olika sätt är berörda av verksamheten. Det är mycket viktigt för Åklagarmyndigheten att upprätthålla allmänhetens förtroende för myndigheten och dess anställda. Ett sätt att stärka myndighetens anställda i sin professionella roll är att anta etiska riktlinjer som kan fungera som ett stöd för enskilda tjänstemän som ställs inför etiska dilemman i olika sammanhang.

Riksåklagaren begär resning till nackdel för en tidigare frikänd person i ärendet om misstänkt mord i Spekeröd utanför Stenungsund.

En kvinna försvann i juli 2010. En person åtalades misstänkt för mord, men frikändes i både tingsrätt och hovrätt. I april 2012 hittades kvinnans kropp. -Jag anser att omständigheterna nu är sådana att det finns skäl att gå in med en resningsansökan, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp.