Chefsåklagare Håkan Nyman har i dag lagt ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) i ett ärende som gäller mord i Piteå 1976. Resningsförfarandet i de så kallade Quick-ärendena är nu avslutat för Åklagarmyndighetens del.

I anslutning till att Håkan Nyman lagt ned åtalet har riksåklagaren Anders Perklev i dag fattat ett beslut med en redogörelse för sina slutsatser från resningsprocessen m.m. - Att en person har kunnat dömas för åtta mord för att sedan frikännas är unikt i svensk rättshistoria. Att domarna visat sig inte vara hållbara måste betraktas som ett stort misslyckande för rättsväsendet. Självklart väcker detta frågor om hur rättsväsendet har hanterat ärendena, säger Anders Perklev. För Åklagarmyndighetens del kan främst två generella slutsatser dras. I stora och komplexa brottsutredningar bör normalt flera åklagare utses, för att på så sätt verka för en allsidig belysning av utredningsmaterialet.När den misstänkte själv inte verkar för sitt försvar bör åklagaren ta ett särskilt ansvar för att omständigheter som annars skulle ha lyfts fram av försvararen blir belysta under förundersökning och rättegång. Mycket har hunnit förändras och utvecklats inom Åklagarmyndigheten sedan utredningarna genomfördes. Med ett ökat fokus på teknisk bevisning har beviskraven i domstol också höjts. Mot denna bakgrund och med hänsyn till de säregna förhållanden som präglat brottsutredningarna är det enligt riksåklagarens uppfattning mycket osannolikt att något liknande skulle kunna inträffa igen. Utöver det utvecklingsarbete som redan pågår finns dock anledning att vidta följande framåtblickande åtgärder för att öka kvaliteten i åklagarverksamheten och för att generellt minska risken för framtida resningsfall. En översyn ska genomföras av systemet när flera åklagare arbetar tillsammans med ett ärende (förstärkt åklagarfunktion). Det kan bland annat finnas anledning att pröva om en åklagare kan ha som särskild uppgift att vaka över svagheter i utredningen.En arbetsgrupp ska tillsättas med uppgift att utifrån nuvarande förhållanden förutsättningslöst försöka identifiera eventuella brister och systemfel i åklagarverksamheten, både rättsliga och bevismässiga. I uppgiften ska ingå att förslå åtgärder som ytterligare kan bidra till att framtida utredningar och åtal leder till hållbara domar. Utöver åklagare bör representanter för andra delar av rättsväsendet medverka i arbetsgruppen.

Idag har chefsåklagare Håkan Nyman beslutat att lägga ned det sista åtalet mot Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick.

Ärendet handlar om en ung pojke som försvann i Piteå 1976 och långt senare hittades död. Bergwall dömdes 1994 för mord på pojken. - Genom de utredningsåtgärder och den granskning av ärendet som gjorts i samband med resningsärendet har det framkommit omständigheter som sammantaget är av den arten att de är ägnade att framkalla allvarligt tvivel om att Bergwall begått den nu aktuella gärningen, säger chefsåklagare Håkan Nyman.

Med anledning av att beslut meddelas i det sista ärendet där Sture Bergwall beviljats resning håller chefsåklagare Håkan Nyman, överåklagare Björn Ericson och riksåklagare Anders Perklev presskonferens.

Tid: Onsdag den 31 juli kl. 10.30Plats: Riksåklagarens kansli, Östermalmsgatan 87C, 3tr (porttelefon), Stockholm Chefsåklagare Håkan Nyman vid Åklagarkammaren i Luleå har handlagt frågan om ny rättegång i det sista av sammanlagt sex ärenden där tidigare domar mot Sture Bergwall undanröjts. Beslut meddelas onsdag den 31 juli. I samband med detta ger riksåklagare Anders Perklev sin samlade syn på Sture Bergwall-ärendena, iakttagelser under resningsprocessen och konsekvenser för framtiden. Deltar gör också överåklagare Björn Ericson, som lett den grupp av åklagare som granskat handläggningen av de ursprungliga förundersökningarna och rättegångarna mot Sture Bergwall. Ta med presslegitimation eller intyg från medieföretag.

Sedan HD i beslut slagit fast att det strider mot europarätten att en person åtalats och dömts för skattebrott om skattetillägg tidigare påförts har ett omfattande arbete påbörjats för att identifiera de ärenden där det kan finnas skäl att vidta rättelse.

Som en första prioritering har de ärenden identifierats där enskilda avtjänar eller avvaktar fängelsestraff. Arbetet i dessa ärenden sker genom ett samarbete mellan Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten har tillsatt en grupp av åklagare och administrativ personal som med stöd av Skatteverket tar fram det underlag i form av stämningsansökningar, domar, beslut om skattetillägg och andra relevanta handlingar som behövs för ett ställningstagande. I den här prioriterade gruppen av ärenden finns både sådana som avser lagakraftvunna hovrättsdomar som ska bedömas av riksåklagaren och sådana som avser lagakraftvunna tingsrättsdomar som handläggs på åklagarkammare. Denna senare grupp av ärenden som berör Åklagarmyndigheten kommer efter beredning att överlämnas till Åklagarmyndigheten från Ekobrottsmyndigheten och därefter överlämnas ärendet vidare till respektive åklagarkammare. På Åklagarmyndigheten kommer en mall tas fram för att underlätta arbetet med att upprätta ansökningar om resning och avge skriftliga förklaringar till domstolarna. Ekobrottsmyndigheten överväger en särskild organisation för handläggning av ärenden med tingsrättsdomar som vunnit laga kraft. De första underlagen för bedömning av ärenden i den prioriterade gruppen har färdigställts och de första bedömningarna kan väntas under denna vecka. Därefter kommer arbetet att redovisas successivt. Den prioriterade gruppen omfattar 160-170 ärenden. Riksåklagaren har beslutat förstärka resningsfunktionen vid sitt kansli med ett nödvändigt antal åklagare för att hantera situationen. Av de uppgifter som kunnat inhämtas så här långt omfattar granskningen av enbart lagakraftvunna hovrättsdomar omkring 1 000 ärenden. Hur många av dessa som kräver åtgärder är idag omöjligt att säga. Det kan förväntas att ett växande antal enskilda vänder sig till Högsta domstolen eller hovrätterna och ansöker om resning, vilket är det vanliga förfarandet. I dessa ärenden vidtar åklagarmyndigheterna inga självständiga åtgärder utan avvaktar domstolens besked. Det inhämtade underlaget kan då användas då myndigheterna avger skriftliga förklaringar i ärendena. Myndigheternas granskning tar sikte på att så långt som möjligt se till att felaktigheter rättas till.

En person begärs idag häktad i sin frånvaro på sannolika skäl misstänkt för mord i Trollhättan. Häktningsförhandlingen äger rum i Vänersborgs tingsrätt kl 9.00.

Vice chefsåklagare Per-Erik Rinsell lämnade under sena tisdagseftermiddagen in en häktningsframställan till Vänersborgs tingsrätt. Kammaråklagare Eva Johnsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla som leder förundersökningen finns tillgänglig för kommentarer i efter förhandlingarna i tingsrätten samt på telefon från ca kl 10.00. Personen som begärs häktad är samma person som försattes på fri fot efter att suttit anhållen misstänkt för människorov i samma ärende tidigare i sommar.

Solna Tingsrätt meddelade den 17 juli dom i ett mål rörande muta av utländsk tjänsteman i ett internationellt affärsförhållande (så kallad "foreign bribery"). Det är den första domen i sitt slag i Sverige på de senaste 10 åren.

Två personer hade i uppdrag att bistå ett svenskt företag vid dess deltagande i en anbudsprocess om ett offentligt vattenförsörjningsprojekt i Ukraina. Personerna åtalades för grov bestickning då de till en ledande företrädare för den utländska myndigheten lämnat mutor i form av resor, kontanter mm vid olika tillfällen i Sverige, Danmark och Ukraina till ett sammanlagt värde om cirka 70.000 kronor. De åtalades också för försvårande av skattekontroll, grovt brott, på grund av att de skickat sin svenske uppdragsgivare osanna fakturor för att dölja mutorna. Enligt domen har merparten av mutorna betalats ut i Sverige och att även planeringen i huvudsak har skett i Sverige varför brottsligheten i sin helhet var straffbar enligt svensk lag. Tingsrätten ansåg att brottet innebar ett angrepp på person i ansvarsfull ställning och att upphandlingen rört betydande belopp. Däremot ansåg domstolen inte att brottet var av särskild farlig art. Därför dömde tingsrätten till ansvar för bestickning av normalgraden samt försvårande av skattekontroll. En av de åtalade dömdes till villkorlig dom med 100 timmars samhällstjänst och den andre till villkorlig dom utan samhällstjänst på grund av att han i målet varit frihetsberövad under elva veckor. Straffvärdena ansåg tingsrätten motsvara 4 respektive 5 månaders fängelse.Förundersökningsledare och åklagare i målet var kammaråklagare Thomas Forsberg vid Riksenheten mot korruption.

Tisdag den 16 juli meddelade Högsta domstolen ett beslut i ett resningsärende och angav i beslutet riktlinjer för under vilka förhållanden resning kan komma i fråga på grund av förbudet mot dubbelbestraffning enligt europarätten.

Sammanfattningsvis slog Högsta domstolen fast att det förelegat hinder sedan den 10 februari 2009 att pröva ett åtal för skattebrott om skattetillägg tidigare påförts beträffande samma oriktiga uppgifter. Högsta domstolen har också tolkat Europakonventionen på så sätt att det finns grund för resning i dessa fall. I anledning av beslutet träffades under gårdagen företrädare för Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten(EBM) för att diskutera vilka effekter beslutet får. Enligt en preliminär beräkning fanns det, för den aktuella tiden, lagakraftvunna domar i ca 1600 ärenden där åtalet omfattat skattebrott. Av dessa var det omkring 500 som avsåg lagakraftvunna hovrättsdomar. I dag är det enligt inhämtade uppgifter 112 personer som avtjänar fängelsestraff där skattebrott utgör en del av domen, samt ett femtiotal som avvaktar straffverkställighet. Den normala ordningen är att en enskild ansöker om resning i domstol och att domstolen, om den finner skäl till det, inhämtar en skriftlig förklaring av åklagaren. Är det en hovrättsdom som vunnit laga kraft hanteras ärendet av riksåklagaren, som ensam åklagare i Högsta domstolen. Övriga fall hanteras normalt av hovrätt och den lokala åklagarorganisationen. Riksåklagaren har förordnat en särskild grupp av åklagare att gå igenom och kontrollera aktuella ärenden som vilar på en lagakraftvunnen hovrättsdom, för att, om den enskilde inte gör det, ansöka om resning till den dömdes fördel, i de fall där förutsättningar för detta finns. I detta arbete prioriteras de ärenden där straffverkställighet pågår eller är förestående. För att resning ska kunna komma ifråga krävs att åtalet i målet prövats den 10 februari 2009 eller senare och att skattetillägg påförts för samma sak innan åtalet väcktes. Om skattetillägget påförts en juridisk person utgör det inte hinder mot att pröva ett åtal mot en person som företräder bolaget. Har denne däremot krävts på betalning av skattetillägget kan förhållandena vara annorlunda. Det är med andra ord ett antal kontrollåtgärder som måste göras i varje enskilt fall och det är därför inte möjligt att idag ha en uppfattning hur många ärenden som kan bli föremål för ett resningsförfarande.

Idag har kammaråklagare Barbro Brännlund vid Åklagarkammaren i Karlstad väckt åtal vid Värmlands tingsrätt mot en kvinna, tidigare landstingspolitiker i Värmland, samt mot en manlig släkting till henne.

Det inlämnade åtalet mot kvinnan avser två fall av grova bedrägeriermedan åtalet motkvinnans släkting avser grovt penninghäleri.I samband med att åtalet lämnas in idag arrangerar polismyndigheten i Värmland tillsammans med Åklagarmyndigheten en presskonferens på polishuset i Karlstad kl 13:30. Såväl kammaråklagare Barbro Brännlund samt utredare från polisen finns på plats för kommentarer. Vid presskonferensen finns även möjlighet att ta del av förundersökningen samt av stämningsansökan.

Högsta domstolen har, med stöd av Europakonventionen och gällande regler för resning, beslutat att hovrätten på nytt ska ta upp ett tidigare avgjort mål om skattebrott då den dömde också fått skattetillägg för samma oriktiga uppgift som brottmålet avsåg.

Enligt Högsta domstolens beslut idagska mål om skattebrott kunna tas upp på nytt om brottmålet har prövats efter det att Europadomstolen den 10 februari 2009 ändrat sin tolkning av skyddet för den enskilde mot att lagföras eller straffas två gånger för samma brott. Högsta domstolen slår också fast att det är möjligt att bifalla en resningsansökan oavsett om beslutet att ta ut skattetillägg vunnit laga kraft eller inte när åtalet väcks.-Som jag uppfattar det har Högsta domstolen gjort en mycket långtgående tolkning av Europakonventionen och det är svårt att idag förutse vad detta kommer att innebära på sikt. Vi fokuserar nu på att ta hand om de mera direkta följderna av beslutet genom att granska de ärenden som kan bli föremål för resning, säger riksåklagare Anders Perklev.Åklagarmyndigheten har, i samråd med Ekobrottsmyndigheten, redan påbörjat ett arbete med att identifiera vilka ärenden som kan bli föremål för resning. I morgon onsdag kommer ett antal åklagare från Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten att träffas för att fortsätta arbetet med att identifiera de ärenden där åklagaren ska ansöka om resning till förmån för den tilltalade och diskutera hur dessa ärenden bör handläggas.

Den 11 juni i år fastslog Högsta domstolen att det svenska systemet med skattetillägg och åtal för skattebrott strider mot dubbelbestraffningsförbudet i europarätten.

Riksåklagaren har i ett resningsärende motsatt sig att beslutet ska få en retroaktiv verkan. Högsta domstolens avgörande i det ärendet väntas imorgon, tisdagen den 16 juli. Under tiden som ärendet har handlagts i Högsta domstolen har domstolen meddelat inhibition avseende verkställigheten i detta och i ett tiotal andra resningsärenden. Mot denna bakgrund har riksåklagaren, för att ha en tillräcklig beredskap, beslutat att förstärka myndighetens funktion för handläggning av resningsärenden. I samverkan med Ekobrottsmyndigheten har ett arbete också påbörjats för att identifiera aktuella ärenden där dömda verkställer eller ska verkställa frihetsberövande påföljder. Ytterligare information kommer att lämnas så snart Högsta domstolen meddelat sitt beslut och detta analyserats.