Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har granskat hur åklagare tillämpar bestämmelserna om kontaktförbud.

Den kartläggning som genomförts är en uppföljning av en liknande granskning som gjordes år 2008. På sex åklagarkammare har under tre månader samtliga ärenden studerats där kontaktförbud inte beviljats, hälften av de beviljade och samtliga överträdelser av kontaktförbuden. Bland de förbättringar som kan noteras sedan förra granskningstillfället är att kvaliteten har höjts i utredningar om överträdelser av kontaktförbud.

Däremot visar granskningen att det också finns brister i handläggningen, bland annat när det gäller dokumentationen i ärendena. Det förekommer att det inte framgår om skyldigheten att kommunicera beslutsunderlaget har fullgjorts. Skälen för enskilda beslut framgår inte heller alltid tydligt.

Granskningen visar på de svårigheter som kan finnas i kontaktförbudsärenden men också på möjligheter att utveckla handläggningen. Något svar på frågan varför andelen beviljade kontaktförbud varierat mellan olika åklagarkammare har inte framkommit i kartläggningen. Granskningen har också visat att åklagarens beslut i kontaktförbudsärenden, i de få fall som prövats av domstol, i samtliga fall har fastställts av domstolen.

- Den sammanfattande slutsatsen är att det behövs tydligare vägledning för hur åklagare ska handlägga ärenden med kontaktförbud, säger överåklagare Marianne Ny som ansvarat för granskningen.

Följande åtgärder kommer nu att vidtas:

Ta fram riktlinjer för hur åklagare ska göra risk- och proportionalitetsbedömningar i kontaktförbudsärenden.Anordna praxisseminarium för erfarna åklagare.Ytterligare verka för att utveckla enhetliga rutiner för handläggningen, bland annat genom att uppdatera den handbok som finns om kontaktförbud, framförallt avsnittet om information till parterna.