Trots en lagändring från 2010 som skulle öka möjligheterna för fällande domar för människohandel är det få personer som döms för detta brott. Det visar en ny rapport av vice chefsåklagare Thomas Ahlstrand och beredningsjurist Hanna Cardell.

Rapporten är en del av Åklagarmyndighetens projekt om ökad lagföring av ärenden som rör människohandel. Syftet är att undersöka i vilken mån åtal för människohandel bifallits eller ogillats, och vid ogillande domar, om det går att se gemensamma förklaringar och dra slutsatser om framgångsfaktorerna för bifall och skäl till ogillande.Undersökningen omfattar domar och ärenden från 2009 till sommaren 2012.- Vi har kunnat konstatera att den vanligast förekommande typen av människohandel, i det material som vi har undersökt, är människohandel för sexuella ändamål. I stor utsträckning har dock åtal i sådana mål istället kommit att bedömas som koppleri eller grovt koppleri, säger Thomas Ahlstrand, vice chefsåklagare vid internationella åklagarkammaren i Göteborg.Enligt Thomas Ahlstrand finns det särskilt två anledningar till att just åtal för människohandel blir ogillade i högre utsträckning. Det handlar dels om att domstolarna ifrågasätter graden av kontroll som den åtalade haft över brottsoffret, dels att domstolarna inte bedömer brottsoffren som helt trovärdiga.- Deras berättelser hänger inte alltid ihop och är inte alltid konsekventa eftersom det handlar om fattiga, osäkra, rädda och ofta unga kvinnor utan utbildning och utan trygg position i samhället, och som lever med risken att skadas eller dödas av dömda gärningsmän eller att stötas ut av sina egna, säger Thomas Ahlstrand.-Av de 49 personer som under den undersökta perioden åtalats för människohandel har 14 dömts för människohandel i sista instans medan 22 dömts för annan, anslutande brottslighet. 13 personer har friats helt. Av de sammanlagt 19 åtal som väckts har sju resulterat i slutligt fällande domar för människohandel.- Genom den analys som skett kan vi nu gå vidare och utveckla metoder och arbetssätt, säger överåklagare Björn Blomqvist. Rapporten ger ett bra underlag att gå vidare på för att nå målet, att öka lagföringen för människohandel.

I morgon kl 11 meddelar Svea hovrätt dom i det så kallade "Arenamålet" där ledande personer för det bolag som projekterade uppförandet av den nya nationalarenan i Solna samt omgivande markområde, har stått åtalade för grov bestickning.

Chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption finns tillgänglig för att kommentera domen i morgon, tisdag mellan kl 13:30-15:30.

Vice överåklagaren Bengt Åsbäck vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö har beslutat att förundersökningen ska återupptas i det s.k. Husby-ärendet. Han har beslutat att förundersökningen, förutom misstanke om vållande till annans död, även ska omfatta misstanke om tjänstefel.

Den 13 maj 2013 sköts en man till döds av polis i samband med ett polisingripande i mannens lägenhet i Husby. En förundersökning avseende misstanke om vållande till annans död inleddes vid Riksenheten för polismål. Den 7 augusti 2013 lade chefsåklagaren Eva Finné ned förundersökningen med motiveringen att det inte längre fanns anledning att anta att brott begåtts. Det dödande skottet hade avlossats i nödvärn och det var inte uppenbart oförsvarligt av polismannen att avlossa skottet, enligt beslutet. Efter en begäran om överprövning har ärendet överlämnats till Utvecklingscentrum Malmö där ärendet på nytt har gåtts igenom. Vice överåklagaren Bengt Åsbäck har funnit att förundersökningen ska återupptas och ytterligare utredningsåtgärder vidtas. Enligt Utvecklingscentrum Malmös beslut är utredningsunderlaget inte tillräckligt för att ta ställning till om brott kan styrkas eller inte. Det finns alltjämt anledning att anta att den polisman som skjutit målsäganden har gjort sig skyldig till brott, men också att andra polismän kan ha begått brott.

Enligt riksåklagaren kan en prövning av målet inte ge vägledning för rättstillämpningen, främst eftersom straffbestämmelsen om våldtäkt ändrats sedan den åtalade gärningen begicks.

Svea hovrätt frikände i en dom den 27 september de sex tilltalade som åtalats för grov våldtäkt och försök till grov våldtäkt för att ha haft samlag med en ung kvinna genom att ha utnyttjat att hon befann sig i ett hjälplöst tillstånd. I andra hand hade de sex tilltalade åtalats för sexuellt ofredande för att ha ofredat målsäganden på ett sätt som varit ägnat att kränka hennes sexuella integritet. Hovrätten gjorde en annan värdering av bevisningen i målet än vad tingsrätten gjort och fann att målsäganden inte befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd. Enligt hovrätten var det inte heller styrkt att de tilltalade hade uppsåt att sexuellt ofreda målsäganden. Högsta domstolen är i princip en renodlad prejudikatinstans, vilket innebär att det för att målet ska tas upp till prövning krävs att ett avgörande skulle ha betydelse för bedömningen av framtida mål som innehåller liknande frågor. Begreppet hjälplöst tillstånd i våldtäktsbestämmelsen har sedan den 1 juli 2013 tagits bort ur lagtexten och ersatts med det vidare begreppet "särskilt utsatt situation"samtidigt som rekvisitet "allvarlig rädsla" lagts till. - Våldtäktsbestämmelsen i dess nya lydelse kan inte tillämpas i detta mål eftersom det är den lag som när den åtalade gärningen begicks som ska tillämpas. Eftersom lagen ändrats skulle ett avgörande av Högsta domstolen i denna fråga inte vara vägledande för rättstillämpningen, säger riksåklagaren Anders Perklev. Bedömningen av om de tilltalade kan dömas för sexuellt ofredande är beroende av hur bevisningen i målet värderas. Beviskravets utformning och den fria bevisprövningen innebär att bevisfrågor generellt sett inte är lämpade för en prövning av Högsta domstolen. Oavsett om hovrättens bevisvärdering skulle kunna ifrågasättas finns enligt riksåklagare Anders Perklevs bedömning inget som talar för att en prövning av bevisfrågan i detta mål skulle vara vägledande för rättstillämpningen. Eftersom ett avgörande av Högsta domstolen inte skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen har riksåklagaren i dag beslutat att avstå från att överklaga hovrättens dom.

I överklagandet är frågan om och under vilka förutsättningar det kan förekomma undantagsfall för när ett påfört skattetillägg utgör hinder att åtala för bokföringsbrott.

I Högsta domstolens beslut i frågan om dubbelbestraffning på skatteområdet den 11 juni 2013 prövades även frågan om ett skattetillägg utgör hinder för ett senare åtal för bokföringsbrott. Domstolen menade att ett sådant hinder normalt inte finns. I en dom avvisade Hovrätten för Västra Sverige ett åtal för grovt bokföringsbrott med hänvisning till förbudet mot dubbla förfaranden. Den tilltalade hade tidigare påförts skattetillägg, vilket enligt hovrätten utgjorde hinder för att pröva åtalet om grovt bokföringsbrott. Riksåklagaren anser att de beslutade skattetilläggen inte utgör något hinder för att pröva åtalet om bokföringsbrott. Bakgrund:I en dom den 11 juni i år slog Högsta domstolen fast att en person för en och samma oriktiga uppgift inte får åtalas för skattebrott vid allmän domstol om Skatteverket dessförinnan har beslutat om skattetillägg. Läs mer på Högsta domstolens webbplats.

Kammaråklagare Eva Wintzell vid Internationella åklagarkammaren Stockholm har den 16 oktober skickat in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt som rör åtal mot två personer för grovt koppleri och människohandel.

Åtalet riktas mot två personer som misstänks ha utnyttjat flera kvinnor från Rumänien i en organiserad prostitutionsverksamhet i Stockholm. Brottet är grovt eftersom prostitutionsverksamheten bedrivits under en längre tid, varit organiserad och omsatt stora belopp.Ytterligare fyra personer står åtalade för köp av sexuell tjänst och en person för försök till köp av sexuell tjänst.Enligt kammaråklagare Eva Wintzell har den organiserade verksamheten inneburit ett hänsynslöst utnyttjande, särskilt av den målsägande som är offer för människohandel.Under förundersökningen har svenska åklagare och poliser samarbetat med polis i Nordirland, där en förundersökning mot de tilltalade pågår för samma typ av brottslighet.

Överåklagare Mats Åhlund vid Riksenheten för polismål åtalar idag en polis för misshandel alternativt tjänstefel.

Den aktuella händelsen ägde rumpå Brunnsgatani centrala Stockholm i juli tidigare i år. Åklagaren finnstillgängligunder eftermiddagen för kommentarer med anledning av åtalet.

En intern granskning visar på kvalitetsförbättringar men också brister i handläggningen av kontaktförbud. Åklagarmyndigheten vidtar därför åtgärder för att ge åklagarna bättre stöd.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har granskat hur åklagare tillämpar bestämmelserna om kontaktförbud. Den kartläggning som genomförts är en uppföljning av en liknande granskning som gjordes år 2008. På sex åklagarkammare har under tre månader samtliga ärenden studerats där kontaktförbud inte beviljats, hälften av de beviljade och samtliga överträdelser av kontaktförbuden. Bland de förbättringar som kan noteras sedan förra granskningstillfället är att kvaliteten har höjts i utredningar om överträdelser av kontaktförbud. Däremot visar granskningen att det också finns brister i handläggningen, bland annat när det gäller dokumentationen i ärendena. Det förekommer att det inte framgår om skyldigheten att kommunicera beslutsunderlaget har fullgjorts. Skälen för enskilda beslut framgår inte heller alltid tydligt. Granskningen visar på de svårigheter som kan finnas i kontaktförbudsärenden men också på möjligheter att utveckla handläggningen. Något svar på frågan varför andelen beviljade kontaktförbud varierat mellan olika åklagarkammare har inte framkommit i kartläggningen. Granskningen har också visat att åklagarens beslut i kontaktförbudsärenden, i de få fall som prövats av domstol, i samtliga fall har fastställts av domstolen. - Den sammanfattande slutsatsen är att det behövs tydligare vägledning för hur åklagare ska handlägga ärenden med kontaktförbud, säger överåklagare Marianne Ny som ansvarat för granskningen. Följande åtgärder kommer nu att vidtas: Ta fram riktlinjer för hur åklagare ska göra risk- och proportionalitetsbedömningar i kontaktförbudsärenden.Anordna praxisseminarium för erfarna åklagare.Ytterligare verka för att utveckla enhetliga rutiner för handläggningen, bland annat genom att uppdatera den handbok som finns om kontaktförbud, framförallt avsnittet om information till parterna.

Idag väcks åtal i ett mordärende som inträffade den 13 mars 1988 på Stavangergatan i Kista.

Två personer, en man och en kvinna, åtalas för mord alternativt medhjälp till mord för att de tagit livet aven mangenom upprepade knivhugg. Fallet har handlagts av länskriminalpolisens kalla fall-grupp.

I dag torsdag den 10 oktober väcker Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten åtal vid Malmö tingsrätt i ett stort mål med så kallade bluffakturor. Tjugofyra personer omfattas av åtalet, som bland annat rör grovt bedrägeri och penninghäleri.

Tre huvudmän sitter häktade sedan januari i år för grovt bedrägeri. För huvudmännens del kommer åklagaren att yrka på fleråriga straff.I den här utredningen har bluffakturorna varit särskilt inriktade mot äldre personer med enskilda firmor. Flera av dem pensionärer och även skogsägare men även andra småföretagare. Det handlar om cirka 400 fullbordade brott och cirka 700 försök.- Detta är ett viktigt mål då ärendet gäller grov organiserad brottslighet, som dels är samhällsfarlig, dels drabbar den enskilde målsäganden hårt, berättar Anna Palmqvist, kammaråklagare på Internationella åklagarkammaren, som också har huvudansvaret för utredningen tillsammans med kammaråklagare Bo Albrektsson, Malmö åklagarkammare.De inblandande åtalas för att ha fakturerat 15 miljoner kronor under cirka ett år. Cirka 4 miljoner kronor har målsägande inbetalt till huvudmännens bolag. De åtalade har varken haft någon bokföring eller redovisat någon verksamhet. Brottsupplägget har byggt på att de åtalade har ringt företagare över hela landet och påstått att dessa är bundna av abonnemang avseende företagspresentationer på Internet.- Vi har sett en ökning av användningen av bluffakturor och det är ett problem som påverkar många företagare. Gemensamma krafter från olika myndigheter är en nödvändighet för att komma åt detta, menar Gina Kezovska vice chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten.Utredningen har bedrivits under drygt ett år och tre personer har suttit häktade sedan januari 2013. I detta ärende har samverkan ägt rum mellan Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Polisen och Kronofogdemyndigheten.Huvudförhandlingen inleds torsdagen den 24 oktober i Malmö tingsrätt och beräknas pågå hela hösten.