Åtalet mot Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick i ärendet om de så kallade "tältmorden" på ett holländskt par i Appojaure år 1984, läggs ner då tillräckliga skäl numera saknas för att Sture Bergwall begått de åtalade gärningarna.

Thomas Quick, numera Sture Bergwall, dömdes den 25 januari 1996 av Gällivare tingsrätt för mord till överlämnande till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning för att han natten mellan den 12 och 13 juli 1984 på en rastplats vid sjön Appojaure, Gällivare kommun, med upprepade knivhugg berövat ett holländskt par livet, vilket han erkänt. - Genom de utredningsåtgärder och den granskning som däreftergjorts i samband med resningsärendet har jag funnit att det återtagna erkännandet har ett påtagligt stöd av omständigheter som förelegat redan vid förhandlingen i tingsrätten, men som uppenbarligen inte redovisats fördomstolen och därför inte kunnat beaktas vid rättens bevisvärdering. Dessa omständigheter och nytillkomna sådana är sammantaget av den arten att de framkallar allvarligt tvivel om att Sture Bergwall begått gärningarna, säger överåklagareJörgen Lindberg.

Presskonferens med anledning av åtal i det så kallade Instagramärendet tisdag den 21 maj.

Tid: 10.30 Plats: Polishuset, Ernst Fontells plats, GöteborgAnmälan via e-post till kommunikationsenheten vid Polisen i Västra Götaland: [email protected] gör kammaråklagare Annika Boman och kommissarie Birgitta Dellenhed. I samband med presskonferensen finns möjlighet att ta del av åtalet och förundersökningsprotokollet.Medtag presslegitimation eller intyg från medieföretag.

- Jag är mycket nöjd med domen som är utförlig, välskriven och välmotiverad, säger kammaråklagare Daniel Larson i en kommentar.

Hovrätten för Västra Sverige ändrar tingsrättens dom och dömer tre personer till fängelse i ett ärende där en flicka utsatts för olika övergrepp på grund av föreställningen att hon varit en häxa. Flickans pappa och styvmamma döms för grov misshandel, olaga frihetsberövande och grov fridskränkning till fängelse i 2 år och 3 månader respektive 2 år och 6 månader. En pastor döms till fängelse i 1 år och 3 månader. - Jag kan konstatera att hovrätten har tagit fasta på flickans berättelse och anser att den är mycket trovärdig. Vidare att det finns stark stödbevisning. Domstolen anser också att de dömda har haft uppsåt, trots att de haft en stark religiös övertygelse som skäl för sitt handlande. Jag delar den uppfattningen, säger Daniel Larson.

En person häktades idag på sannolika skäl misstänkt för människorov, grovt rån och försök till grovt rån.

Försöket till grovt rån gäller en värdetransport i Nacka den 23 februari i år som den häktade försökte råna tillsammans med den person som sedan tidigare är häktad för mordet på guldsmeden. Den idag häktade personen nekar till brott. Åklagaren kan inte lämna någon ytterligare information med hänsyn till förundersökningssekretessen.

Under helgen anhölls åtta män hemmahörande i Stockholmstrakten. Männen är i åldrarna 25-45 år och häktades i början på veckan på sannolika skäl misstänkta för grovt narkotikabrott.

Det var i fredags och lördags som Polisen kunde gripa ett antal män runt om i Stockholmstrakten efter en tids spaning och utredning. Männen anhölls kort därefter och kunde under måndagen och tisdagen häktas. Det handlar om omfattande försäljning av narkotika och männen misstänks för grova narkotikabrott. Vid husrannsakningar har större partier av narkotika tagits i beslag. Utredningen leds av kammaråklagare Lars Hedvall vid internationella åklagarkammaren i Stockholm. Åtalstiden är satt till den 20 maj. - Jag har fått två veckor på mig för att väcka åtal, men det är en omfattande utredning, och jag kommer sannolikt behöva mera tid, säger Lars Hedvall. Gripandet skedde i samverkan mellan Citypolisens krogsektion i Stockholm och Aktionsgrupp Mitt. I Aktionsgrupp Mitt ingår polismyndigheterna i Uppsala, Västmanlands och Gävleborgs län. Insatser av det här slaget sker efter beslut i det Operativa rådet och är ett led i en nationell myndighetsgemensam samverkan för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten.

Åtal har väckts vid Falu tingsrätt avseende djurplågeri av cirka 100 kor. En lantbrukare i Dalarna är misstänkt för vanvård bl.a. för att inte ha gödsla ut ladugården. Djurbesättningen har orsakats både fysiskt och psykiskt lidande.

Enligt åtalet har lantbrukaren brustit i sin tillsyn av djuren genom att under våren och sommaren inte gödslat ut i ladugården. När länsstyrelsen genomförde kontroll på anläggningen i juni 2012 var ladugården fylld med 60-70 cm flytande gödsel. Vid kontrolltillfället fanns cirka 60 levande djur i byggnaden. Dessa hade fysiska skador bestående i hudirritationer, bränn- och frätsår, ögonflytningar och hosta. När anläggningen tömdes på gödsel anträffades kadaver av cirka 40 djur som lämnats liggande bland de levande djuren. - Det här rör sig om ett mycket allvarligt fall av vanvård. Att inte gödsla ut ladugården och att de levande djuren tvingats vistas tillsammans med en större mängd självdöda djur har orsakat djuren både fysiskt och psykiskt lidande, säger kammaråklagare Annika Troive vid åklagarkammaren i Falun. Eftersom gärningen begåtts i näringsverksamhet har det även framställts ett yrkande om företagsbot. Beloppet anges till 100000 kr.

- Bedömningen av om sjuksköterskan utsatt målsäganden för livsfara är en fråga om hur bevisningen i målet värderas. Högsta domstolen tar som regel endast upp mål som är av principiellt intresse för rättstillämpningen.

Mål som handlar om att värdera bevisningen i det enskilda fallet är därför generellt sett inte lämpade för prövning i Högsta domstolen. Ärendet är ovanligt i sitt slag och min bedömning är att det i det här fallet inte finns någon fråga där Högsta domstolen skulle kunna ge vägledning i rättstillämpningen, säger riksåklagare Anders Perklev. Bakgrund: Svea hovrätt frikände i en dom den 11 april 2013 den SOS-sjuksköterska som åtalats för bl.a. framkallande av fara för annan för att han av grov oaktsamhet utsatt en person för livsfara genom att inte skicka en ambulans med högsta prioritet. Ansvar för framkallande av fara för annan kan endast utdömas om åklagaren kan bevisa att ett larm om ambulans med högsta prioritet hade avvärjt faran för målsägandens liv. Hovrätten har vid sin värdering av bevisningen funnit att åklagaren inte kunnat bevisa att sjuksköterskan utsatt målsäganden för livsfara genom att inte larma ambulans eftersom det inte med tillräcklig säkerhet går att säga att livsfaran hade kunnat avvärjas ens om ambulans hade larmats med högsta prioritet redan vid det första telefonsamtalet.

Riksåklagaren yrkar strängare påföljd i överklagandet till Högsta domstolen i ett mål där en person dömts till dagsböter för brott mot upphovsrättslagen genom att spridit upphovsrättsskyddat material via fildelningstjänster på Internet.

En person har i hovrätten dömts till 160 dagsböter för brott mot upphovsrättslagen bestående i att han under knappt tio månaders tid vid 51 olika tillfällen olovligen framställt exemplar av 60 filmverk, att han momentant eller en kortare tid efter nedladdningen olovligen överfört 57 av filmverken till allmänheten samt att han därutöver olovligen överfört tre filmverk till allmänheten under en tid av minst en vecka och högst en månad från nedladdningstillfället. Riksåklagaren yrkar strängare påföljd i överklagandet till Högsta domstolen. -Frågan i målet är hur påföljden ska bestämmas vid flerfaldig och likartad brottslighet som begås vanemässigt. Såvitt jag kan se har Högsta domstolen inte tidigare uttalat sig angående detta, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp. Straffvärdet av det enskilda brottet ligger på bötesnivå och straffskalan omfattar böter eller fängelse i högst två år och straffstadgandet innefattar såväl uppsåt som grov oaktsamhet. -Den typ av brottslighet som det här är fråga om är mycket vanlig och påföljdsfrågan är därför av stor betydelse, inte minst då den brottlighet som utreds av Nationella gruppen mot immaterialrättsbrott ofta består av återkommande och vanemässiga gärningar under längre tid, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp.

Åklagarmyndigheten har tilldelats Klarspråkskristallen 2013 för arbetet med att modernisera språket i gärningsbeskrivningarna, dvs. de beskrivningar av brotten som åklagarna använder i sina åtal.

Genom projektet "Ett modernare språk", som startade 2010, har språket i åklagarnas beskrivningar av i stort sett samtliga brott som finns i svensk rätt förnyats och förenklats. Målet har varit att både möta kravet på att texterna ska vara begripliga för vanliga människor och samtidigt juridiskt korrekta. - Det bakomliggande syftet är att öka rättssäkerheten. Med åtal som är skrivna på ett modernt och enklare språk anpassat efter dem som ska läsa dem minskar risken för att de som berörs av ett brott inte fullt ut kan ta tillvara sina rättigheter, säger överåklagare Lennart Guné som initierade språkvårdsarbetet. Många av de uttryck som hittills använts i gärningsbeskrivningarna är hämtade från lagtexter. Orden är svårförståeliga och ovanliga i vanligt vardagsspråk, men har en juridisk innebörd som enklare uttryck oftast saknar. - Vi har lagt ned stor möda på att hitta ord och begrepp som inte påverkar den juridiska betydelsen, men som samtidigt är moderna och begripliga. Vi tycker själva att resultatet har blivit bra och vi är stolta över att Åklagarmyndigheten har tilldelats Klarspråkskristallen, säger chefsåklagaren Agneta Isborn Lind som lett den arbetsgrupp som tagit fram de nya formuleringarna. Den 24 april 2013 blev de nya formuleringarna tillgängliga för alla åklagare, i och med att de gamla mallarna för gärningsbeskrivningar togs bort och de nya lades in i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem. - Genom att lägga in de nya texterna i åklagarnas IT-stöd säkerställer vi att förändringen slår igenom på bred front, säger IT-utvecklingschef Kristian Agneklev som slutfört införandet av de nya formuleringarna. Exempel, brottet rån Före: TT har …TID+PLATS…, olovligen med tillägnelseuppsåt tagit ….GODS…till ett värde av ….ANTAL KRONOR…och anträffats på bar gärning. När MÄ i anledning härav sökt hindra TT, har TT satt sig till motvärn medelst hot som av MÄ uppfattats som trängande fara. Efter: TT har stulit (gods + ev. värde) från (MÄ = ägaren) och anträffats på bar gärning. (MÄ = ev annan än ägaren) skulle ta tillbaka stöldgodset. Då satte sig TT till motvärn genom att (beskriv hotet). Det hände (datum + plats). Hotet (var/verkade för MÄ vara) akut. TT begick gärningen med uppsåt. TT = Den åtalades namn MÄ = Brottsoffrets/målsägandens namn Om Klarspråkskristallen Klarspråkskristallen delas ut av Språkrådet till en myndighet, kommun eller ett landsting som arbetat för ett klart och begripligt offentligt språk. Läs mer på Språkrådets webbplats, se länk i högerspalten. Juryns motivering "Klarspråkskristallen 2013 tilldelas Åklagarmyndigheten för myndighetens välorganiserade och föredömliga arbete med att utforma klara gärningsbeskrivningar. Arbetet har resulterat i moderniserade och förenklade malltexter inom ett svårt och angeläget område där juridisk korrekthet är en förutsättning samtidigt som kraven på begriplighet är mycket höga. Åklagarmyndigheten har lyckats förena dessa ibland motstridiga krav."

Tidigare har två personer varit misstänkta för mordet på en kvinna i Örby. Den ena, mordoffrets make, är nu helt avförd som misstänkt.

Utredningen har visat att han har alibi för tiden för mordet och inga andra misstankar om inblandning i brottet har framkommit. Han har varit behjälplig i utredningen och är numera att anse som målsägande. Den andre misstänkte är fortfarande häktad på sannolika skäl misstänkt för mord. Förundersökningen fortsätter därför. Polisen kommer att hålla fortsatta förhör, de arbetar vidare med den tekniska undersökningen och inväntar det slutgiltiga obduktionsprotokollet.