Nio elever och en husföreståndare åtalas med anledning av händelserna på Lundsbergs internatskola i augusti 2013.

De nio eleverna åtalas för olaga hot alternativt ofredande för att de skrämt fyra yngre elever att de skulle komma att brännas med strykjärn. Husföreståndaren åtalas för medhjälp till olaga hot alternativt ofredande, eftersom han givit de äldre eleverna tillstånd att skrämma de yngre med ett strykjärn. -Enligt min mening har hoten varit sådana att målsägandena kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet. I vart fall har de genom ett hänsynslöst beteende ofredat de yngre pojkarna, som alla var nya på skolan, säger tf vice chefsåklagare Niclas Wargren. Två av eleverna åtalas dessutom för vållande till kroppsskada för att de orsakat en brännskada på en av de yngre eleverna. Ansvariga åklagare är tf vice chefsåklagare Niclas Wargren och kammaråklagare Per Svensson.

Chefsåklagare Mats Ericsson vid riksenheten för polismål har i dag lagt ner förundersökningen mot en riksdagsledamot om sexuellt ofredande.

- Det finns inte längre anledning att fullfölja förundersökningen. På det utredningsmaterial som nu föreligger går det inte att bevisa att Gunnar Axén har gjort sig skyldig till brott. Ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt, säger chefsåklagare Mats Ericsson vid riksenheten för polismål.- Jag kan bara konstatera att det finns två med varandra oförenliga versioner av vad som hände vid tillfället. I avsaknad av tillräcklig övrig stödbevisning kan därför en fällande dom inte förväntas, säger Mats Ericsson.23 kapitlet 4 § andra stycket rättegångsbalkenPå grund av reglerna i 35 kap 1 § 1 p Offentlighets- och sekretesslagen kan ytterligare uppgifter inte lämnas.

Det finns inte längre anledning att anta att personuppgifterna i de aktuella registren behandlats enbart på grund av vad som är känt om de registrerades etniska tillhörighet. Förundersökningen fortsätter dock men har sedan en tid inriktats mot andra förhållanden.

Som ett led i den brottsbekämpande verksamheten har Polisen möjlighet att behandla personuppgifter i särskilda uppgiftssamlingar (register). Polisdatalagen reglerar hur registren får föras. Det är t.ex. förbjudet att behandla personuppgifter enbart på grund av vad som är känt om en persons etnicitet. En förundersökning om tjänstefel pågår då det har ifrågasatts om det vid Polismyndigheten i Skåne felaktigt förts register där romer ingår. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) har också inlett ett tillsynsärende och granskat vad som förekommit. SIN har i sitt uttalande den 15 november kritiserat polismyndighetens personuppgiftsbehandling i flera hänseenden. SIN har dock som sin uppfattning också angivit att polismyndigheten inte kan anses ha behandlat uppgifter om personer enbart på grund av vad som är känt om deras etnicitet. Jag delar den bedömningen av följande skäl. Polismyndigheten i Skåne har övergripande benämnt de aktuella registren "Romernas konflikt" och "Kringresande". I registren finns ingen anteckning om de där ingående personernas etniska tillhörighet. De kan dock antas innehålla många romer. Polismyndigheten har framhållit att det också finns andra än romer i registren. Romerna är en av de nationella minoriteterna i Sverige. Eftersom det inte i Sverige förekommer någon officiell registrering eller samhällstyrd bokföring av tillhörighet till en nationell minoritet och då det är den s.k. självidentifikationsprincipen som avgör om en person är rom (SOU 2010:55 s 81), är det i det närmaste omöjligt att avgöra hur stor andel av de registrerade som bör betecknas som romer. Polismyndighetens uppgift om att andra än romer finns i registren kan inte vederläggas. Behandlingen av personuppgifterna har föregåtts av ett beslut om en s.k. särskild undersökning. Polismyndigheten har bl.a. uppgivit att behandlingen har motiverats av allvarlig befarad eller redan inträffad brottslighet bland vissa romska släkter i Skåne och att man genom registreringen skulle kartlägga släktsamband. De handlingar och uppgifter i sak som inhämtats eller på annat sätt kommit utredningen till del stödjer polismyndighetens uppgift att registreringen inte enbart skett utifrån etnicitet. Det finns således inte längre anledning att anta att personuppgifterna i de aktuella registren behandlats enbart på grund av vad som är känt om de registrerades etniska tillhörighet. Förundersökningen har därför sedan en tid inriktats mot andra förhållanden. Om det vid förhör eller på annat sätt kommer fram nya omständigheter kan dock inriktningen behöva omprövas. Mats Åhlund

I dag fredag hålls häktningsförhandlingar i Södertälje tingsrätt med tio personer misstänkta för grovt bedrägeri.

De misstänkta greps och anhölls tidigare i veckan i en insats som är del av den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Åklagare, polis, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten samverkar i utredningen. Ansvariga åklagare kommer att finnas tillgängliga på telefon efter att alla häktningsförhandlingarna är avslutade.

Överklagande till Högsta domstolen för varumärkesintrång.

En person har i hovrätten dömts till villkorlig dom och dagsböter för brott mot varumärkeslagen för att ha använt någon annans varukännetecken. Detta genom att ha lager- och salufört cirka 6 600 piratkopierade rull- och kullager. Riksåklagaren har i dag i ett överklagande till Högsta domstolen yrkat att påföljden ska bestämmas till fängelse. -Det finns anledning att se särskilt strängt på varumärkesintrång som avsett piratkopierade lagerprodukter eller liknande produkter där användning av kopiorna kan leda till allvarliga sak- eller personskador för produkternas brukare. Denna potentiella risk för skador bör beaktas i skärpande riktning vid straffvärdebedömningen. Straffvärdet för den här aktuella brottsligheten bör ligga på åtminstone ett års fängelse, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp. - Varumärkesförfalskning och pirattillverkning ökar och innebär stora problem för såväl samhället som för enskilda konsumenter, särskilt när, som i detta fall, hälsa och säkerhet kan äventyras. På grund härav bör brott som detta anses vara av sådan art att påföljden som regel bestäms till fängelse, fortsätter vice riksåklagare Kerstin Skarp. -För en mer enhetlig rättstillämpning när det gäller att bestämma påföljd för varumärkesintrång vore det mycket betydelsefullt med vägledande uttalanden av Högsta domstolen, avslutar vice riksåklagare Kerstin Skarp.

I eftermiddag kl 14.00 hålls en häktningsförhandling i tingsrätten i Linköping med den man som är misstänkt i ärendet med dubbelmordet i Ljungsbro i helgen.

Efter att häktningsförhandlingen avslutats i tingsrätten kommer polisen och kammaråklagare Britt-Louise Viklund hålla en pressträff i polishuset.Pressträffen inleds ca 20 minuter efter att häktningsförhandlingen är klar, exakt tid är dock inte möjlig att ange. Intresserade journalister samlas vid tingsrätten där de kommer att få hjälp att ta sig till den lokal där pressträffen kommer att hållas.

Högsta domstolen har idag beviljat resning i ett ärende där riksåklagaren lämnat in en resningsansökan om mord på en 30-årig kvinna i Bohuslän. I och med HD:s beslut är nu den person som tidigare friats i tings- och hovrätten åter misstänkt för mord.

- Det är ovanligt att åklagare begär resning till någons nackdel och generellt är det även svårare att få resning till någons nackdel än fördel, säger Björn Ericson, överåklagare för resningsärenden som för riksåklagarens räkning ansvarat för resningsprocessen. Högsta domstolen har förklarat den misstänkte personen häktad i sin utevaro. Skuldfrågan ska nu prövas på nytt i hovrätten. Ärendet kommer att handläggas av chefsåklagare Urban Svenkvist vid Åklagarkammaren i Borås. En häktningsförhandling kommer äga rum i Högsta domstolen på måndag den 4 november.

Trots en lagändring från 2010 som skulle öka möjligheterna för fällande domar för människohandel är det få personer som döms för detta brott. Det visar en ny rapport av vice chefsåklagare Thomas Ahlstrand och beredningsjurist Hanna Cardell.

Rapporten är en del av Åklagarmyndighetens projekt om ökad lagföring av ärenden som rör människohandel. Syftet är att undersöka i vilken mån åtal för människohandel bifallits eller ogillats, och vid ogillande domar, om det går att se gemensamma förklaringar och dra slutsatser om framgångsfaktorerna för bifall och skäl till ogillande.Undersökningen omfattar domar och ärenden från 2009 till sommaren 2012.- Vi har kunnat konstatera att den vanligast förekommande typen av människohandel, i det material som vi har undersökt, är människohandel för sexuella ändamål. I stor utsträckning har dock åtal i sådana mål istället kommit att bedömas som koppleri eller grovt koppleri, säger Thomas Ahlstrand, vice chefsåklagare vid internationella åklagarkammaren i Göteborg.Enligt Thomas Ahlstrand finns det särskilt två anledningar till att just åtal för människohandel blir ogillade i högre utsträckning. Det handlar dels om att domstolarna ifrågasätter graden av kontroll som den åtalade haft över brottsoffret, dels att domstolarna inte bedömer brottsoffren som helt trovärdiga.- Deras berättelser hänger inte alltid ihop och är inte alltid konsekventa eftersom det handlar om fattiga, osäkra, rädda och ofta unga kvinnor utan utbildning och utan trygg position i samhället, och som lever med risken att skadas eller dödas av dömda gärningsmän eller att stötas ut av sina egna, säger Thomas Ahlstrand.-Av de 49 personer som under den undersökta perioden åtalats för människohandel har 14 dömts för människohandel i sista instans medan 22 dömts för annan, anslutande brottslighet. 13 personer har friats helt. Av de sammanlagt 19 åtal som väckts har sju resulterat i slutligt fällande domar för människohandel.- Genom den analys som skett kan vi nu gå vidare och utveckla metoder och arbetssätt, säger överåklagare Björn Blomqvist. Rapporten ger ett bra underlag att gå vidare på för att nå målet, att öka lagföringen för människohandel.

I morgon kl 11 meddelar Svea hovrätt dom i det så kallade "Arenamålet" där ledande personer för det bolag som projekterade uppförandet av den nya nationalarenan i Solna samt omgivande markområde, har stått åtalade för grov bestickning.

Chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption finns tillgänglig för att kommentera domen i morgon, tisdag mellan kl 13:30-15:30.

Vice överåklagaren Bengt Åsbäck vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö har beslutat att förundersökningen ska återupptas i det s.k. Husby-ärendet. Han har beslutat att förundersökningen, förutom misstanke om vållande till annans död, även ska omfatta misstanke om tjänstefel.

Den 13 maj 2013 sköts en man till döds av polis i samband med ett polisingripande i mannens lägenhet i Husby. En förundersökning avseende misstanke om vållande till annans död inleddes vid Riksenheten för polismål. Den 7 augusti 2013 lade chefsåklagaren Eva Finné ned förundersökningen med motiveringen att det inte längre fanns anledning att anta att brott begåtts. Det dödande skottet hade avlossats i nödvärn och det var inte uppenbart oförsvarligt av polismannen att avlossa skottet, enligt beslutet. Efter en begäran om överprövning har ärendet överlämnats till Utvecklingscentrum Malmö där ärendet på nytt har gåtts igenom. Vice överåklagaren Bengt Åsbäck har funnit att förundersökningen ska återupptas och ytterligare utredningsåtgärder vidtas. Enligt Utvecklingscentrum Malmös beslut är utredningsunderlaget inte tillräckligt för att ta ställning till om brott kan styrkas eller inte. Det finns alltjämt anledning att anta att den polisman som skjutit målsäganden har gjort sig skyldig till brott, men också att andra polismän kan ha begått brott.