Den fråga som är intressant ur vägledande synpunkt är om det faktum att man lämnat falska uppgifter om vem som har utfört personlig assistans och om dessa falska uppgifter inte kunnatupptäckas, i sig kan innebära att det finns risk för att ersättning betalas ut felaktigt eller med för högt belopp.

Ett antal personer hade enligt åklagaren gjort sig skyldiga till grova bidragsbrott då de lämnat felaktiga uppgifter till Försäkringskassan om vem som hade utfört personlig assistans vid vissa tidpunkter.

Hovrätten ogillade åtalet då åklagaren inte hade kunnat motbevisa de tilltalades påståenden om att någon annan person hade utfört den assistans som den funktionshindrade haft rätt till i samma omfattning som redovisats. Enligt hovrätten hade de falska uppgifterna därför inte orsakat fara för att ersättning skulle betalas ut felaktigt.