Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm har begärt de tre personerna häktade, varav de två männen på sannolika skäl misstänkta för mord och kvinnan på sannolika skäl misstänkt för skyddande av brottsling, grovt brott.

Misstänkta i Kinnekulleärendet begärda häktade Häktningsförhandlingarna kommer att äga rum i Skaraborgs tingsrätt på eftermiddagen tisdag den 16 juni. Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm 010-562 72 04 Tillgänglig på telefon kl. 09.30-10.30 tisdag den 16 juni.

Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm vid Åklagarkammaren i Skövde kommer på förmiddagen tisdag den 16 juni att fatta beslut om han ska begära en eller flera personer häktade misstänkta för inblandningen i den 17-åriga flickans död.

Lägesrapport Kinnekulleärendet Ingen ytterligare information kan lämnas innan dess. Presstjänsten010-562 50 20

Överåklagare Marianne Ny har lämnat en begäran om rättslig hjälp till Storbritannien och en framställan till Ecuador om att förhöra Julian Assange på Ecuadors ambassad i London någon gång under perioden juni-juli 2015, vid en tidpunkt som passar alla parter.

Lägesrapport i Assangeärendet När alla nödvändiga tillstånd och arrangemang är klara, kommer utredningsåtgärderna att genomföras av biträdande åklagaren i ärendet, chefsåklagare Ingrid Isgren tillsammans med en utredare från polisen. Närmare information om tidpunkt för detta kommer inte att lämnas. Ingrid Isgren kommer inte att ge några intervjuer under besöket i London. Eftersom det är fråga om en pågående förundersökning, där sedvanlig sekretess råder, kommer åklagarna heller inte att lämna någon information kring resultatet av utredningsåtgärderna. När mer information finns att ge kommer det att publiceras på Åklagarmyndighetens webbplats, www.aklagare.se. Report on the Assange matter Director of Public Prosecution Marianne Ny has submitted a request for legal assistance to the English authorities and a request to Ecuadorian authorities regarding permission to interview Julian Assange at Ecuador's embassy in London during June-July 2015, at a period of time that would be suitable for all parties concerned. When all necessary permits and arrangements are ready, the investigative matters will be performed by the supporting prosecutor to the case, Chief Prosecutor Ingrid Isgren, together with a police investigator. No information concerning the time for the investigation matters will be provided. Ingrid Isgren will not give interviews during the stay in London. As the investigation is ongoing it is subject to usual secrecy. Therefore, the prosecutors will not provide information concerning the results of the interviews with Julian Assange. When information can be provided it will be published at the Swedish Prosecution Authority's web page, www.aklagare.se. Presstjänsten/Press Service010-562 50 20

Onsdag den 10 juni genomförde polisens Nationella Operativa Avdelning i samarbete med polisen i Jönköping ett koordinerat tillslag mot ett pirat-TV nätverk.

Tillslag mot pirat-TV nätverk i Jönköping Husrannsakningar genomfördes på flera platser i Jönköping och utrustning för olovlig distribution av ViaSat:s, Canal Digitals och ComHems TV-utbud togs i beslag. Flera personer frihetsberövades och hördes i samband med tillslaget. Nätverket har förgreningar till andra platser i landet och det kan bli aktuellt med ytterligare tillslag och gripanden under utredningen. Att administrera ett pirat-TV nätverk är straffbart och kan ge upp till 2 års fängelse samt höga skadestånd. Sedan 1 augusti 2014 är det också straffbart att vara kund i ett pirat-TV nätverk. Den fortsatta utredningen kommer därför även att fokusera på att lagföra kunderna i nätverket. Förundersökningen leds av kammaråklagare Henrik Rasmusson vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm. Kammaråklagare Henrik Rasmusson 010-562 54 45

Svea hovrätt ger kammaråklagare Charlotta Tanner rätt att göra husrannsakan på tidningens redaktion och därigenom få ta del av bilder som förvaras på redaktionen.

Hovrätten ger åklagaren rätt att ta del av bilder hos Aftonbladet Ett flertal oidentifierade personer misstänks vara inblandade i ett rån i Kista i maj. Aftonbladet har publicerat maskade bilder på personer som kan misstänkas vara några av gärningsmännen. Bilderna har redaktionen fått av en person som önskar vara anonym. Åklagaren har begärt att få göra husrannsakan på redaktionen för att kunna få ta del av bilderna i omaskerat skick. Detta har Aftonbladet motsatt sig, med hänsyn till att meddelarens kontaktuppgifter följer med bilderna. Solna tingsrätt beslutade den 26 maj att husrannsakan fick genomföras på redaktionen, vilket Aftonbladet överklagade med hänsyn till källskyddet. Hovrätten konstaterar att det går att ta bort eller maskera kontaktuppgifter från själva bilderna, och man fastställer tingsrättens beslut. -Jag har meddelat Aftonbladet att det för polis och åklagare räcker med utskrivna kopior på de digitala bilderna. Inget källskyddat material behöver därför lämna redaktionen, säger kammaråklagare Charlotta Tanner. Presstjänsten010-562 50 20 Svea HR ?? 4834-15 Slutligt beslut (ej s??rskilt uppsatt) 2015-06-12.pdf

Polisen har i dag delgivit tre män misstanke om mord alternativt medhjälp till mord. Ärendet rör dubbelmordet på Vår krog och bar på Vårväderstorget på Hisingen i Göteborg den 18 mars.

Tre misstänkta för dubbelmordet på Vår krog och bar i Göteborg i mars De tre männen, födda 1987, 1995 och 1996, har sedan tidigare suttit häktade för grovt vapenbrott och två av dem även för grovt narkotikabrott. De nya misstankarna mot dem kommer efter att Nationellt forensiskt centers (NFC, tidigare SKL/Statens kriminaltekniska laboratorium) undersökning av de beslagtagna vapnen visar att det är samma vapen som användes vid dådet på Vår krog och bar. Det var den 18 mars i år som personer med automatvapen kom in på Vår krog och bar på Vårväderstorget och sköt mot de personer som fanns i lokalen för att se på fotboll. Två unga män dödades och åtta män skadades i samband med skjutningen. En av de dödade befann sig utanför lokalen då han sköts. Robert Karlsson, chef för utredningsenheten i polisregion Väst, finns tillgänglig för kommentarer under eftermiddagen/kvällen och nåspå 010-56528 78. Åklagarmyndighetens presstjänst 010-562 50 20

Chefsåklagare Anders Jakobsson vid Särskilda åklagarkammaren har i dag väckt åtal mot en åklagare för bland annat dataintrång, tjänstefel och sexualbrott.

Åklagare åtalas för ett flertal brott Åtalet omfattar misstankar om flertalet dataintrång, som består i att åklagaren har gått in i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem och gjort slagningar på olika personer som han inte haft något tjänsterelaterat skäl att kontrollera. Tjänstefelet består i att han har handlagt ett ärende med en misstänkt person som han haft en personlig relation till och att han har påverkat utgången av ärendet till den misstänkta personens fördel. Sexualbrotten omfattar misstankar om våldtäkt mot barn, köp av sexuell tjänst samt sexuellt ofredande. Därutöver åtalas han också för olovligt anskaffande av alkoholdrycker. Om åklagaren fälls för brotten kan han komma att avskedas. Det är ett beslut som fattas av Statens ansvarsnämnd. Falu tingsrätts målnummer: B1475-15 Kontakt Chefsåklagare Anders Jakobsson, Särskilda åklagarkammaren 010-562 57 01 Presstjänsten010-562 50 20

Bergwallkommissionen har i dag fredag den 5 juni överlämnat sin rapport till inrikesminister Anders Ygeman.

Kommentar med anledning av Bergwallkommissionens rapport Åklagarmyndigheten anser att det är värdefullt att kommissionen gjort denna genomgripande granskning. Myndigheten kommer nu att noggrant gå igenom rapporten. Som kommissionen också konstaterar, pågår ett arbete i myndigheten om bland annat innehållet i åklagarrollen, om förutsättningar för att vara fler än en åklagare i samma ärende samt principerna för att fördela och omfördela ansvar mellan åklagare. Ambitionen är att ta tillvara kommissionens slutsatser i detta arbete, men på vilket sätt är för tidigt att säga i dag. Länk: Rapport från Bergwallkommissionen PresstjänstenTelefon: 010-562 50 20

Åklagare Charlotta Tanner vid Västerorts åklagarkammare har inkommit med ett yttrande över Svea hovrätts beslut att stoppa husrannsakan mot Aftonbladet, i syfte att ta del av bilder på misstänkta rånare.

Yttrande angående husrannsakan på Aftonbladet Bakgrunden är att åklagaren yrkade att få ta del av bilder som skulle kunna vara till hjälp att identifiera personer som rånade en guldbutik i Kista Galleria. Tidningen har tidigare publicerat bilderna men maskerade då de misstänkta gärningsmännen. Solna tingsrätt beslutade att ge åklagare och polis rätt till husrannsakan på Aftonbladet för att ta del av det omaskerade materialet. Efter att tidningen överklagade tingsrättens beslut stoppade dock Svea hovrätt husrannsakan i avvaktan på att åklagaren yttrat sig i ärendet på nytt. Länk: Åklagarens yttrande i sin helhet. Presstjänsten010-562 50 20

Sex personer har idag åtalats vid Malmö tingsrätt för delaktighet i sprängningar och skadegörelse mot fastighetsbolaget Victoria Parks lokaler i Malmö. Brotten ägde rum i november och december 2014.

Åtal för sprängningar i Malmö Stämningsansökan omfattar fyra brott; tre sprängningar och en anlagd brand. Sprängningarna rubriceras som allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott, och branden som skadegörelse. - De olika sprängningarna har skett i tätbebyggt område och inneburit en stor fara för människor i närheten, vilket gör att brotten är att betrakta som grova. Explosionerna orsakade också omfattande materiell skada på de utsatta fastigheterna, säger vice chefsåklagare Jenny Lindell vid Malmö åklagarkammare. En man åtalas för samtliga fyra brott: sprängningarna vid Viktoria Parks lokal på Ramels väg i Malmö den 20, 21 och 24 december, samt branden den 23 november. En man åtalas för två brott: sprängningen den 24 december och branden den 23 november. De övriga fyra åtalas för sprängningen på julaftonskvällen. - Samtliga har på olika sätt deltagit i planeringen och genomförandet av sprängningen på julafton, bland annat genom att transportera sprängmedel eller hålla vakt, säger vice chefsåklagare Jenny Lindell. Sammanlagt beräknas explosionerna ha orsakat skador för nästan 1 miljon kronor. Målnummer i tingsrätten: B 10932-14 PresstjänstenTelefon: 010-562 50 20

I morgon tisdag den 2 juni meddelar Lunds tingsrätt dom i ärendet där en man misstänks för mord på sin fru och dotter. Kammaråklagare Helena Lundström är tillgänglig för media på telefon kl. 11.30–12.30 samma dag.

Inför tingsrättsdom i Dalbyärendet I morgon tisdag den 2 juni meddelar Lunds tingsrätt dom i ärendet där en man misstänks för mord på sin fru och dotter. Kammaråklagare Helena Lundström är tillgänglig för media på telefon kl. 11.30-12.30 samma dag. Kontakt: Kammaråklagare Helena Lundström, Södra Skånes åklagarkammareTelefon: 010-562 61 46. Tillgänglig på telefon kl. 11.30-12.30 tisdag den 2 juni. Presstjänsten:Telefon: 010-562 50 20

Riksåklagaren har i dag lämnat in två resningsansökningar till Högsta domstolen till förmån för personer dömda för drograttfylleri. Bakgrunden är att utlåtanden om förekomsten av narkotika i blodprov sannolikt har feltolkats.

Riksåklagaren begär resning i två ärenden om drograttfylleri I Rättsmedicinalverkets analyser av blodprov som tagits med anledning av misstanke om drograttfylleri har i vissa fall enbart förekomst av tetrahydrocannabinolsyra (THC-syra) påvisats. THC-syra är en så kallad metabolit (nedbrytningsprodukt) av det narkotikaklassade ämnet tetrahydrocannabinol (THC) som är den aktiva substansen i cannabis. Förekomsten av THC-syra i blod kan utgöra bevis för att en person vid något tillfälle har brukat cannabis och därmed gjort sig skyldig till ringa narkotikabrott. För att kunna döma för drograttfylleri krävs emellertid att det är utrett att föraren hade narkotika i blodet vid tidpunkten för själva körningen. Eftersom THC-syra, till skillnad från THC, inte är narkotikaklassat är de aktuella analysbeskeden normalt sett inte tillräcklig bevisning för drograttfylleri. I de fall fällande domar har grundats på sådana analysbesked talar mycket för att domarna är felaktiga, såvitt de avser drograttfylleri. Att situationen uppstått beror sannolikt på att polis, åklagare och domstolar har feltolkat innehållet i analysbeskeden. Problemet uppmärksammades för första gången 2012. Åklagarmyndigheten har via sitt intranät informerat om risken för feltolkning. Därefter har en genomgång gjorts av drograttfylleriärenden från åren 2008-2013 där Rättsmedicinalverkets analyser påvisat enbart THC-syra. Sammanlagt har omkring 150 fall identifieras där lagföringen kan antas vara felaktig. Riksåklagaren begär nu resning i två typfall, för att få prövat i Högsta domstolen om förutsättningarna för att resning är uppfyllda. Om resning beviljas kommer Åklagarmyndigheten att överväga frågan om resning också för de återstående ärendena. - Vi har återigen informerat samtliga åklagarkammare om risken för feltolkning av analysbeskeden och vi kommer även ta upp frågan med Rättsmedicinalverket för att säkerställa att likande fel inte inträffar igen, säger riksåklagare Anders Perklev. Ladda ner resningsansökningarna: Resningsansökning ÅM 2015-2161 Resningsansökning ÅM 2015-3773 Kontakt: PresstjänstenTelefon: 010-562 50 20

Varje år rapporteras användningen av hemliga tvångsmedel till regeringen. I årets rapport, som tagits fram av Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket framgår bland annat att antalet avlyssnade och övervakade personer har minskat något.

Rapport om användning av vissa hemliga tvångsmedel Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har sedan 1997 varje år lämnat en redovisning till regeringen för användningen av hemliga tvångsmedel. Den senaste lydelsen av redovisningsuppdraget framgår av regeringens beslut den 12 februari 2015 (Ju2015/1607/Å). Nytt för årets redovisning är att användandet av hemlig rumsavlyssning och preventiva tvångsmedel finns med. Antalet avlyssnade och övervakade personer ska jämföras med den nytta som tvångsmedlet inneburit för förundersökningarna, vilket också redovisas i rapporten. Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation Antalet personer som 2014 varit föremål för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation är 1 235. För 2013 var antalet 1251 och för 2012 1268 personer. Användningen under 2014 innebar en fortsatt minskning men förändringarna är dock så små att någon slutsats av detta knappast kan dras. Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation Antalet personer som 2014 varit föremål för hemlig övervakning av elektronisk kommunikation är 2 022. För 2013 var antalet 2 381. Användningen av tvångsmedlet under 2014 innebar en minskning. Hemlig kameraövervakning Antalet personer som varit föremål för hemlig kameraövervakning är 89. För 2013 var antalet 86. Användningen under 2014 innebar en marginell ökning. Hemlig rumsavlyssning Någon statistik över användning av hemlig rumsavlyssning har tidigare inte lämnats. Antalet personer som varit föremål för hemlig rumsavlyssning under 2014 var 21 och antalet beviljade tillstånd var 16. Länk till rapporten: Rapport om användning av vissa hemliga tvångsmedel år 2014 Kontakt: Överåklagare Göran Hellstrand, Utvecklingscentrum, Malmö Tel: 010-562 60 56 PresstjänstenTel: 010-562 50 20

I morgon tisdag den 19 maj meddelar Hovrätten över Skåne och Blekinge dom i målet som rör den 8-åriga flickan Yaras död i Karlskrona.

Chefsåklagare Pernilla Åström finns tillgänglig för kommentarer på telefon efteråt. Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för media på telefon efter hovrättens presskonferens, cirka klockan 11.45.

Åtal har i dag väckts vid Södertörns tingsrätt i ett bedrägeriärende där ett stort antal personer har fått sina identiteter kapade.

Över 100 falska identitetskort och cirka 400 bankkort har bland annat använts till att ansöka om lån och krediter och i samband med att de misstänkta har skickat ut bluffakturor. I ärendet finns 13 misstänkta personer. Dessa misstänks ha skaffat sig uppgifter om ett stort antal personers identiteter, som bland annat har använts för att tillverka falska identitetshandlingar. De misstänkta har även ansökt om äkta identitetskort med fel foto i några av personernas namn. Med hjälp av de falska identiteterna har man ansökt om lån, krediter och handlat på kredit på olika nätbolag. Man har öppnat konton i olika banker i identiteternas namn dit lån har betalats ut. Pengarna från bankkontona har snabbt tagits ut, oftast i bankomater. En del av handlingarna från de finansiella instituten har skickats ut med rekommenderade brev till de kapade identiteternas folkbokföringsadress. Detta har inneburit att de misstänkta personerna har varit tvungna att skaffa sig kontroll över målsägandenas post. Identiteterna har även använts i samband med att bluffakturor har skickats ut till olika bolag. Utredningen har pågått sedan slutet av 2013 och omfattar cirka 12000sidor. Totalt väcks åtal för bedrägerier eller försök därtill avseende 66 kapade identiteter. 17 av dessa är fotbolls- eller ishockeyproffs som spelar eller har spelat på högsta nivå i Sverige (både svenska och utländska spelare). Övriga identiteter är allt från personer med kriminellt förflutet till personer som forskat eller haft annat slags korttidsarbete i Sverige. De misstänkta har använts sig av olika sätt för att få tag i de olika identiteterna. Exempelvis kan man hitta information på offentliga sidor på internet där det läggs ut personuppgifter. Åtalet omfattar totalt 158 fullbordade bedrägerier, med ett sammanlagt värde av cirka elva miljoner kronor, och 119 försök till bedrägeri, med ett sammanlagt värde av cirka 18 miljoner kronor. Rättegången planeras att inledas i slutet av augusti.

Tisdag den 12 maj åtalades den 30-årige man som erkänt att han sin dödat hustru och deras nio månader gamla dotter.

I början av december 2014 ringde en man till SOS och berättade att hans fru och dotter fallit ner för en klippa vid Dalby stenbrott utanför Lund. När räddningstjänst och polis kom till platsen fann man mamman och spädbarnet liggande på en klippavsats. Båda hade svåra skador och avled då de kommit fram till sjukhuset i Lund. Ganska snart stod det klart att den 30-årige mannens berättelse om vad som skett inte stämde. Fynd i parets gemensamma bostad vittnade om att övergreppet mot kvinnan hade börjat där. Senare erkände mannen i förhör att han slagit hustrun ett flertal gånger i huvudet med en hammare och därefter kört till stenbrottet och kastat henne utför ett stup. Därefter hade han kastat ner dottern på samma plats. Mannens psykiska hälsa har undersökts och i ett tidigt skede av utredningen konstaterades att hans psykiska tillstånd medförde att han vid fällande dom borde bli föremål för psykiatrisk tvångsvård. I ett betydligt senare skede gjordes en förnyad undersökning som konstaterade att han inte agerat under inflytande av sjukdom och att fängelse kan bli påföljden vid fällande dom. Huvudförhandlingen inleds i Lunds tingsrätt måndag den 18 maj och beräknas pågå under två eller tre dagar.

Den 13 mars 2015 begärde åklagarna att få förhöra Julian Assange på Ecuadors ambassad i London samt att få ta DNA-prov.

Den 16 april gav Assange tillstånd med vissa villkor. Åklagarna har därefter bett att få bekräftat att man uppfattat förbehållen rätt. De har också bett att få uppgifter om vilka dagar som försvararna kan vara tillgängliga för att genomföra utredningsåtgärderna i London och vilka försvarare som Julian Assange begär att få ha närvarande vid förhören. Överåklagare Marianne Ny har inga ytterligare kommentarer för närvarande. Högsta domstolen beslutade den 11 maj 2015 att Julian Assange ska vara fortsatt häktad.

Med anledning av åtal i dubbelmordet i Dalby hålls en pressträff tisdag den 12 maj.

Tisdag den 12 maj väcks åtal i det uppmärksammade dubbelmordet vid Dalby stenbrott den 9 december i fjol, då en kvinna och hennes niomånaders dotter hittades livlösa på en klippa. I samband med händelsen anhölls kvinnans man misstänkt för dådet, något som han också senare erkände. Stämningsansökan lämnas in vid Lunds Tingsrätt klockan 11:00 på tisdagen. Från klockan 11:00 finns förundersökningsmaterialet tillgängligt på USB-sticka för media efter förbeställning som ska vara gjord senast måndag den 11 maj klockan 10:00. Stickan kan avhämtas på Rättscentrum i Malmö mot kompletta faktureringsuppgifter. Priset är 120 kr per sticka. För den som föredrar att ta del av förundersökningen vid Lunds Tingsrätt gäller vanliga rutiner. Pressträff den 12 maj Klockan 11:30 hålls pressinformation på Rättscentrum i Malmö, där kammaråklagare Helena Lundström ger en sammanfattning av vad utredningen kommit fram till. På plats finns också polisinspektör Håkan Dahlberg, som samordnat utredningsarbetet vid lundapolisen.

Det blev framgång i alla delar för åklagarna i hovrätten.

- Jag tycker att domen skickar viktiga signaler ut i samhället att den här typen av verksamhet utgör grov och organiserad brottslighet, vilket leder till långa fängelsestraff. Det är också en upprättelse för alla de målsägande, som blivit lurade men inte fick skadestånd i tingsrätten, säger kammaråklagare Anna Palmqvist, vidMalmö åklagarkammare. - Samverkan över myndighetsgränserna är också en bidragande faktor till att vi lyckats här. Åklagarmyndigheten har arbetat nära åklagare vid Ekobrottsmyndigheten. De tre huvudpersonerna stod åtalade för bland annat grovt bedrägeri genom att använda bluffakturor. De döms för sammanlagt 501 fall av fullbordade grova bedrägerier till ett värde av 4,3 miljoner kronor. Gärningarna har bestått i att de tilltalade ringt upp påhittade kunder och krävt dem på pengar för påstått ingångna avtal. Flertalet personer än de tre huvudtilltalade har varit med på brottsupplägget. I tingsrätten ogillades många åtalen mot säljarna. De säljare som åklagarna har överklagat har dömts i hovrätten och fått strängare straff. Hovrätten gör här bedömningen att säljarna agerat tillsammans och i samförstånd och därför kan dömas som medgärningsmän. Straffvärdet för huvudmännen är sex års fängelse. I dagens dom skriver hovrätten att verksamheten i bolaget "varit allt igenom oseriös och haft som syfte enbart att lura de kunder man kontaktade. Brottsligheten har utövats i en organiserad form, skett systematiskt och föregåtts av planering. Den har präglats av hänsynslöshet och förslagenhet". Hovrätten anser därför liksom tingsrätten att brotten varit av så farlig art att de ska bedömas som grova.

Åklagare har i dag åtalat en man för synnerligen grov misshandel av sina tvillingar, födda i december 2014.

Båda barnen, en flicka och en pojke, har svåra skador. Flickan kom in akut till Gävle sjukhus i januari 2015 med lårbensbrott och därefter även i februari med ytterligare svåra skador. Då konstaterades att också pojken var svårt skadad. Mannen har varit häktad sedan den 22 februari. Ansvariga åklagare är kammaråklagarna Carl-Johan Granlund och Elly-Anne Öholm vid Åklagarkammaren i Gävle. Förhandlingen äger rum i Gävle tingsrätt med start den 11 maj.

Åklagare är underrättad men har inte inlett förundersökning.

Åklagare vid Särskilda åklagarkammaren kommer på måndag den 4 maj att gå igenom det material som finns och därefter ta ställning till om förundersökning ska inledas. Ingen information om ärendet kan därmed ges under helgen.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar en fråga om avtjänande av reststraff, det vill säga när en person begått nya brott under tiden då han frigetts villkorligt från ett längre fängelsestraff.

En man har dömdes för grovt narkotikabrott till fängelse i sex år. År 2005 dömdes även mannen för grovt narkotikabrott, till fängelse i tio år. Den dömde har avtjänat knappt sju år av det fängelsestraffet, och när han frigavs villkorligt återstod drygt tre år och fem månader av det tidigare fängelsestraffet. Den tilltalade begick dock nya narkotikabrott under prövotiden. Sedan den tidigare domen meddelades har påföljdspraxis för narkotikabrott förändrats. I flera fall innebär den förändrade praxisen att kortare fängelsestraff döms ut i jämförelse med vad som var fallet tidigare. Enligt hovrätten var det i detta mål oskäligt att den tilltalade skulle avtjäna reststraffet eftersom den tilltalade, om han i dag dömts för de brott han begått tidigare, skulle ha fått ett flera år kortare fängelsestraff än vad som blev fallet år 2005. Under sådana omständigheter skulle prövotiden redan ha gått ut när den tilltalade begick de nya brotten. Huvudregeln är att reststraffet ska avtjänas om en person återfaller i brott under prövotiden. Prövotiden motsvarar den tid som återstår av fängelsestraffet. Om det finns särskilda skäl kan domstolen besluta att reststraffet inte ska avtjänas, eller att endast en del ska avtjänas. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och besluta att den tilltalade ska avtjäna två år av reststraffet. Avtjänande av ett reststraff är en reaktion på att någon brutit mot de villkor som gäller vid villkorlig frigivning från ett fängelsestraff, genom att begå nya brott. Enligt riksåklagaren bör det inte under några omständigheter anses oskäligt att den tilltalade får avtjäna ett reststraff enbart av den anledningen att den tidigare domen är meddelad före en i mildrande riktning förändrad påföljdspraxis. Eftersom brotten begicks i slutet av prövotiden räcker det dock, enligt riksåklagaren, att två år av reststraffet avtjänas. Enligt riksåklagaren är det för en rättvis och enhetlig rättstillämpning angeläget att Högsta domstolen klargör om det ska anses oskäligt att en tilltalad som återfallit i brott ska avtjäna ett reststraff enbart av det skälet att det efter domen har skett en praxisförändring i mildrande riktning. En prövning av överklagandet skulle, enligt riksåklagaren, vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

En spansk medborgare har gripits av spansk polis på Teneriffa misstänkt för stölder av medeltida kulturföremål från svenska kyrkor.

NOA, Nationella operativa avdelningen, före detta Rikskriminalpolisen har i samarbete med Internationella åklagarkammaren i Stockholm gjort framsteg i utredning av stölder av medeltida kulturföremål. Utredningen avser framförallt träskulpturer, såsom madonnor och apostlar från 1200-1600-talet, som stulits från kyrkor i Sverige. Det gäller stölder från Österheds kyrka år 2010, Tidersrums kyrka år 2010, Trankils kyrka år 2012, Evertsbergs kapell år 2013 och Rönö kyrka år 2014. Den spanske medborgaren har tidigare dömts till sex års fängelse för liknande stölder från 19 kyrkor i Norrland. - Personen häktades i sin frånvaro av Norrköpings tingsrätt den 20 april misstänkt för grov stöld i fem fall från kyrkor och dessutom för stöld i ytterligare fem fall från hembygdsgårdar. Flertalet stulna föremål från kyrkorna har kunnat spåras utomlands och en del har tagits i beslag, säger kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström som leder förundersökningen. Samarbete har ägt rum med Svenska kyrkan, försäkringsbolag, Riksantikvarieämbetet, polis och åklagare i flera olika länder såsom Tyskland, Belgien, Danmark och Spanien, där husrannsakan också gjorts. Eurojust i Haag har samordnat i ärendet. Den spanske medborgaren greps i förra veckan på Teneriffa i Spanien och är för närvarande häktad på begäran av svensk åklagare som har begärt honom överlämnad till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Av utredningsskäl så kommer polis och åklagare för närvarande inte att kunna lämna mer detaljerade upplysningar om vad som framkommit i utredningen. Norrköpings tingsrättMålnummer: B 1017-15

Domen handlar om att en person överlämnat sin legitimationshandling till en annan person i syfte att den ene skulle genomföra den praktiska delen av förarprov för körkort i den andres ställe. I sammanhanget anser RÅ att brottet bör bedömas som grovt.

Enligt riksåklagaren bör brottet bedömas som grovt med hänsyn främst till den försvårande omständigheten att identitetshandlingen överlämnats i syfte att den ena av de tilltalade skulle få körkort utan att ha genomgått den från trafiksäkerhetssynpunkt mycket viktiga prövningen vid uppkörningen. Riksåklagaren har nu överklagat domen till Högsta domstolen (HD) och yrkar att de båda tilltalade ska dömas för missbruk av urkund, grovt brott. Hovrätten dömde två personer för missbruk av urkund av normalgraden. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av HD vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. HD har tidigare i ett fall uttalat sig om gränsdragningen mellan missbruk av urkund av normalgraden och det grova brottet. Det målet gällde missbruk av en passhandling vid resa mellan länder. HD:s uttalanden i det målet ger enligt riksåklagarens mening inte tillräcklig vägledning för bedömningen av rubriceringsfrågan situationer som i det nu överklagade målet. Riksåklagaren anser därför att det finns behov av att HD preciserar rättsläget ytterligare.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar när vållande till kroppskada ska bedömas som grovt.

Ett kosmetiskt ingrepp på en ung man utfördes på en mottagning utanför den etablerade hälso- och sjukvården. Läkaren som genomförde ingreppet använde en metod som inte är vedertagen och som visade sig vara riskfylld. Mannen blev kliniskt impotent på grund av ingreppet. Läkaren åtalades för vållande till kroppskada, grovt brott. Enligt tings- och hovrättens domar var det inte visat att läkaren hade gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Läkaren kunde dock klandras för att han inte hade tagit reda på hur han skulle utföra ingreppet på ett säkert sätt och han hade därför varit omedvetet oaktsam. Tings- och hovrätten kom fram till att läkaren gjort sig skyldig till vållande till kroppskada av normalgraden. På grund av preskription kunde han dock inte dömas för detta brott. Riksåklagaren har nu överklagat hovrättens dom. Enligt riksåklagaren bör läkaren dömas för vållande till kroppskada, grovt brott, vilket inte är preskriberat. Enligt riksåklagaren är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen uttalar sig om under vilka förutsättningar man kan döma för grovt brott vid omedveten oaktsamhet. Det är också av intresse att få belyst vilken grad av risktagande som är acceptabel vid kosmetiska ingrepp utanför den etablerade hälso- och sjukvården.

I dag onsdag den 22 april 2015 meddelar Göta hovrätt dom i målet där två personer åtalats för mord, försök till mord och grov misshandel i samband med en konflikt mellan olika familjer och släkter den 21 april 2014 i Norrköping.

Domen meddelas kl 11.00. Åklagarna finns tillgängliga för kommentarer till media idag klockan 12.00-13.30. Norrköpings tingsrätt dömde en av de åtalade för dråp, försök till dråp i två fall och grov misshandel till fängelse i 12 år. Åtalet ogillades beträffande den andre åtalade.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar vilket straff som ska följa på ett grovt vapenbrott.

En man har dömts för grovt vapenbrott för innehav av en pistol på allmän plats. Pistolen var av halvautomatisk typ och skarpladdad med åtta patroner. Mannen var dessutom narkotikapåverkad vid tillfället. Hovrätten bedömde att straffvärdet för det grova vapenbrottet skulle vara fängelse i ett år. Med hänsyn till mannens personliga förhållanden bestämde hovrätten påföljden till skyddstillsyn och fängelse i tre månader.Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och bestämma påföljden till fängelse. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva dels vilket straffvärde det aktuella grova vapenbrottet bör motsvara, dels om skyddstillsyn med fängelse, med hänsyn till brottets art, är en tillräckligt ingripande påföljd i detta fall.Enligt riksåklagaren bör fängelsestraffet överstiga fängelse i ett år. Riksåklagaren menar bland annat att det bör beaktas att vapnet var skarpladdat och att den tilltalade var narkotikapåverkad vid tillfället. Omständigheterna innebär en stor fara för att vapnet hade kunnat komma till brottslig användning och att människor då kunnat komma till skada. Riksåklagaren menar vidare att grovt vapenbrott är ett så allvarligt brott att fängelse alltid bör vara utgångspunkten, om inte alldeles speciella omständigheter talar för en annan påföljd. Sådana omständigheter är, enligt riksåklagaren, inte aktuella i detta mål.Enligt riksåklagaren är det angeläget för en nyanserad och enhetlig rättstillämpning att Högsta domstolen ger vägledning om hur straffvärdet ska bedömas och vilken påföljd som ska kunna aktualiseras för det grova vapenbrottet. En prövning av överklagandet skulle därmed vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

Åklagarna har fått Julian Assanges samtycke med vissa villkor till att förhöra honom i London och genomföra ett DNA-prov. Åklagarna har bett om klargörande av innebörden av de villkor som ställts.

- Vi kommer, så snart som det står klart att villkoren inte innebär något hinder för de planerade åtgärderna, att skicka en begäran om rättslig hjälp från Storbritannien om att få genomföra utredningsåtgärderna. En framställan kommer även att skickas till Ecuador om tillstånd att genomföra åtgärderna på landets ambassad i London, säger överåklagare Marianne Ny. Det är i dag inte möjligt att bedöma när ett förhör kan äga rum.

I morgon fredag den 17 april väcks åtal mot en man misstänkt för inblandning i framställning av barnpornografi. Mannen misstänks ha ingått i ett internationellt nätverk av personer och ska ha agerat mellanhand mellan beställare och fotografer.

Även dessa personer har gripits och är föremål för utredning i respektive land. Åtalet rubriceras som grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott. Personen åtalas för att ha utnyttjat ett flertal barn från Tjeckien, Ryssland och Kazakstan. Av dessa barn är 13 identifierade och målsägande i ärendet. Med anledning av åtalet bjuder Åklagarmyndigheten och polisen in till en pressträff i Stockholm. Medverkar gör kammaråklagare Christina Voigt och Thomas Bälter Nordenman från Internationella åklagarkammaren Stockholm och Cecilia Wallin Carlsson, polisens Nationella Operativa Avdelning, IT-brottssektionen, gruppen mot sexuella övergrepp mot barn och barnpornografi. Tid: Klockan 10.30, fredag den 17 april 2015 Plats: Åklagarmyndighetens lokaler på Kungsbron 21, Stockholm. Samling sker i receptionen, entréplan. Obs! Medtag presslegitimation. Det kommer att finnas tillfälle för enskilda intervjuer.

De tre män som sitter häktade misstänkta för grovt vapenbrott i Göteborg den 19 mars begärs idag omhäktade av kammaråklagare Johan Udén vid Göteborgs åklagarkammare. Häktningen inkluderar även två nya brottsmisstankar.

Många åtgärder har genomförts i utredningen och bland annat har detkommit framatt de tre männen har kopplingar till en lägenhet på Lotsgatan i Göteborg. I lägenheten har Polisen hittat en stor mängd narkotika av olika slag samt vapen. Analys och undersökningar av beslagen pågår. Männen misstänks även för dessa brott och rubriceringen är grovt narkotikabrott samt grovt vapenbrott.Polisen vill komma i kontakt med personer som kan ha uppgifter eller har gjort iakttagelser i området vid Lotsgatan från februari och framåt. Den som har uppgifter att lämna kan ringa Polisen på 114 14.

Vice chefsåklagare Ulrika Grenerfors har idag beslutat att lägga ned förundersökningen om grovt förtal av rektorn på Tullskolan i Karlskrona. De uttalanden som gjorts är inte att bedöma som förtal.

Förtal innebär enligt lagtexten att man pekar ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta någon för andras missaktning. Som exempel på uttalanden som kan innebära att man gör sig skyldig till förtal är att säga att någon gjort sig skyldig till mycket allvarlig brottlighet, eller att man lämnat särskilt integritetskränkande uppgifter av sexuell art om den utpekade som fått stor spridning, eller stor spridning av andra särskilt klandervärda uppgifter. Omfattande dokumentation har lämnats in till åklagarkammaren och polisen har hämtat in ytterligare dokumentation i ärendet, bland annat omvad som sades vid en presskonferens den 12 maj 2014 som Karlskrona kommun kallat till. Vid presskonferensen beskrevs att man börjat titta närmare på hur skolan agerat kring den elev som påträffats död i bostaden och hur skolan hanterat frågan kring flickans hemförhållanden. Vid presskonferensen gjordes uttalanden om rektorns agerande vid kontakter med socialtjänsten att rektorn hade ett ansvar att göra en orosanmälan om det fanns skäl till oro. Man berättade också att rektorn stängts av från sin tjänst och varför man vidtagit den åtgärden. De uttalanden som gjorts är enligt åklagaren inte att bedöma som förtal och därigenom har inte brott som hör under allmänt åtal begåtts.

Den man, född -92, som sedan i måndags varit anhållen misstänkt för medhjälp vid trippelmordet i Uddevalla den 7 mars har nu häktats av Uddevalla tingsrätt.

-Häktningsförhandlingen är nu avslutad och mannen häktades på sannolika skäl misstänkt för medhjälp till mord, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla. Uddevalla tingsrätt beslutade om att häktningsförhandlingen skullegenomföras bakom stängda dörrar och beslutadeäven om yppandeförbud i ärendet.Åtal mot mannen ska vara väckt senast den 15 april.

Kammaråklagare Viktoria Karlsson har i dag beslutat att inte överklaga tingsrättens dom i mål om grov våldtäkt i Trollhättan 2012.

Den 13 mars 2015 frikände Vänersborgs tingsrätt den man som åtalats för grov våldtäkt i Trollhättan 2012. Åklagaren anser att hon inte med säkerhet kan förvänta sig att hovrätten ändrar tingsrättens dom om den överklagas. - Jag har nu analyserat vad som står i tingsrättens dom och bedömer att jag inte med tillräcklig grad av säkerhet kan förvänta mig att hovrätten ändrar tingsrättens dom om den skulle överklagas, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla.

I dag redovisar 12 myndigheter resultatet av det gemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet. Inom ramen för samarbetet har exempelvis fler dömts till fängelse jämfört med året innan och stora skadestånd till Försäkringskassan har dömts ut.

Detta är den femte årliga redovisningen till regeringen sedan den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet startade 2009. Exempel på resultat från 2014 är bland annat en tydlig ökning av antal fängelsedömda och fängelseår. Sammanlagt dömdes 100 personer till fängelse i tingsrätten under 2014, jämfört med 73 personer 2013. Utdömda skadestånd inom satsningen har under 2014 uppgått till över 43 miljoner kronor. Återkravsbeloppen som ska betalas tillbaka till Försäkringskassan har ökat från drygt 3 miljoner kronor 2013 till 11 miljoner kronor 2014.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar om ett rån mot en äldre kvinna i hennes bostad ska bedömas som grovt rån.

Två personer åtalades för grovt rån för att ha stulit klockor, smycken och en dator av målsäganden, en äldre kvinna. Personerna hade tejpat silvertejp över kvinnans mun, näsa och hals och tejpat ihop hennes handleder, lår och anklar. Rånet begicks i målsägandens bostad där hon bodde med sin handikappade dotter. Efter rånet lämnades målsäganden bunden, liggande på golvet, med svårigheter att andas och utan möjlighet att komma loss. Tingsrätten bedömde gärningarna som grovt rån, medan hovrätten ansåg att gärningarna skulle bedömas som rån av normalgraden. Hovrätten bestämde påföljderna för rånet och viss annan brottslighet till fängelse i tre år respektive tre år och fyra månader. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma de tilltalade för grovt rån samt döma ut väsentligt längre fängelsestraff. Minimistraffet för grovt rån är fängelse i fyra år. Enligt riksåklagaren är det angeläget att Högsta domstolen preciserar och vidareutvecklar sin praxis när det gäller under vilka omständigheter ett rån som begås mot en äldre försvarslös person i hemmet ska bedömas som grovt rån. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av överklagandet vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

Målet handlar om en 53-årig socialsekreterare som upplevt sig som mobbad på sitt arbete. Mannen begick självmord 2010. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar hovrättens friande dom mot mannens chefer.

Tingsrätten dömde två av mannens chefer till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott. I början av mars friade Hovrätten för Nedre Norrland de två cheferna. Domstolen ansåg inte att den vårdslöshet som cheferna visat varit straffbar. Riksåklagaren överklagar nu hovrättens dom till Högsta domstolen. Den fråga som är intressant ur vägledande synpunkt är hur arbetsgivares ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen om psykosociala förhållanden ska bedömas straffrättsligt. Målet är det första där åtal väckts för arbetsmiljöbrott med anledning av brister i den psykosociala arbetsmiljön. Riksåklagaren anser att det är viktigt att arbetsgivarnas straffrättsliga ansvar klargörs bland annat för handläggningen av framtida anmälningar. RÅ yrkar att cheferna döms till villkorlig dom och kraftiga böter.

Chefsåklagare Torsten Angervåg vid Åklagarkammaren i Norrköping har i dag beslutat att lägga ned förundersökningen mot den man i Norrköping som varit misstänkt för stämpling till allmänfarlig ödeläggelse.

Misstankarna mot mannen uppstod i början av mars månad när polisen sammanställde information som pekade på att den då misstänkte mannen hade för avsikt att vilja skada andra personer och egendom. Polis och åklagare valde att ingripa mot mannen för att förhindra att mannen skulle kunna förverkliga sina planer. Åklagaren har nu gjort en samlad bedömning av den bevisning som finns och bedömt att den tekniska undersökning som gjorts inte resulterat i några fynd som visar att den misstänkte mannen tagit några ytterligare steg mot att förverkliga sina avsikter. Åklagaren anser därför att det inte går att styrka att mannen gjort sig skyldig till någon straffbar form av planering eller förberedelse till brott. Förundersökningen är därför nedlagd och den tidigare misstänkte mannen är därför inte längre misstänkt för något brott.

Riksåklagaren har överprövat lägre åklagares beslut att inte inleda förundersökning med anledning av en anmälan om brott mot Dawit Isaak.

Anmälan avser ett flertal olika brott med anledning av att Dawit Isaak under lång tid varit fängslad i Eritrea. Olika företrädare för Eritreas regering pekas ut som misstänkta. I sitt beslut konstaterar riksåklagaren att det finns anledning anta att i vart fall brott mot mänskligheten har begåtts mot Dawit Isaak enligt den nya lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 2014. Också i övrigt är flera förutsättningar för att inleda förundersökning uppfyllda. Riksåklagaren pekar dock på att brottet, såvitt det är känt, fortfarande pågår. Mot bakgrund av uppgifter som inhämtats från Utrikesdepartementet bedömer riksåklagaren att ett beslut att inleda förundersökning skulle minska möjligheterna att Dawit Isaak friges. Därför ändrar riksåklagaren inte de tidigare besluten att inte inleda förundersökning. -Intresset av att Dawit Isaak friges måste anses väga tyngre än intresset av att nu inleda en förundersökning i ärendet, säger riksåklagare Anders Perklev i en kommentar.

Åklagare i Helsingborg har i dag väckt åtal mot en 24-årig man, i ett omfattande ärende om sexuella övergrepp på internet. Misstankarna rör brott mot ett 60-tal flickor och pojkar i åldrarna 10-15 år. I ärendet finns över 500 brottsmisstankar.

Mannen är dessutom misstänkt för att ha utsatt en målsägande för ett sexuellt övergrepp vid ett tillfälle då de träffats. Aktuella brottsrubriceringar i målet är grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande och barnpornografibrott. Den misstänkte har kommit i kontakt med målsägande, som vid brottstillfällena var i åldrarna 10-15 år, genom olika konton och sidor på internet. - Han har uppträtt som sig själv i många av chattarna men även använt sig av sitt alias rodtopp. Efter att ha fått kontakt med målsägande har han inlett konversationer med sexuell innebörd. I ett flertal av ärendena har han även skickat intima bilder på sig själv samt förmått målsägandena att posera sexuellt och skicka intima bilder till honom, säger kammaråklagare Malin Granström. Polisen i Helsingborg har vid genomgång av den misstänktes datamedia kunnat konstatera att det finns ett stort antal målsägande som de tyvärr inte har lyckats identifiera. Därför är polisen angelägen om att få kontakt med unga flickor och pojkar som haft kontakt med alias rodtopp på nätet. Start i Helsingborgs tingsrätt den 8 april Åklagaren har valt att delstämma ärendet för att förkorta häktningstiden och skynda på handläggningen. Vid det första åtalstillfället kommer 19 målsägande att ingå. Åtal som gäller resterande målsägande kommer att lämnas in vid två senare tillfällen. Under rättegången, som inleds i Helsingborgs tingsrätt den 8 april, kommer de flesta målsägande att höras på plats eller via videolänk. Med några av de yngsta målsägande kommer endast videoförhör att spelas upp. I mer eller mindre samtliga brottsmisstankar erkänner den misstänkte de faktiska omständigheterna men förnekar brottsligt uppsåt. Rättegången väntas pågå fram till mitten av sommaren 2015. Totalt ska det sättas ut 35 förhandlingsdagar.

Riksåklagaren anser att Julian Assange ska vara fortsatt häktad i sin frånvaro, men tillstyrker att Högsta domstolen prövar frågan.

Mot bakgrund av att Julian Assange har överklagat hovrättens häktningsbeslut till Högsta domstolen har riksåklagaren på begäran lämnat en svarsskrivelse. I svarsskrivelsen konstaterar riksåklagaren att det nu gått mer än fyra år sedan det ursprungliga häktningsbeslutet. Såsom ärendet har utvecklats har det kommit att innehålla flera avvägningsfrågor där olika intressen ställs mot varandra. Det vore värdefullt om Högsta domstolen ger sin syn på dessa frågor. Högsta domstolen har inte tidigare uttalat sig om hur man ska se på en situation där någon under lång tid är häktad i sin frånvaro utan att häktningsbeslutet kan verkställas. - Jag välkomnar en prövning av ärendet i Högsta domstolen. Vid bedömningen av om häktningen ska kvarstå ställs samhällets och målsägarnas intresse av att misstänkta brott utreds och prövas i domstol mot tidsutdräkten i ärendet och Julian Assanges situation på ambassaden i London, säger riksåklagare Anders Perklev. - Jag anser liksom tingsrätten och hovrätten att skälen för häktning fortfarande väger tyngre än skälen emot. I detta ligger att jag anser att åklagaren haft fog för sin bedömning att avvakta med att tillmötesgå Julian Assanges begäran om att bli förhörd på ambassaden i London. Häktningsfrågan ska dock fortlöpande omprövas utifrån hur ärendet utvecklas, säger Anders Perklev. BakgrundI juli 2014 beslutade Stockholms tingsrätt att Julian Assange ska vara fortsatt häktad för de brott han är misstänkt för. Svea hovrätt fastställde tingsrättens beslut i november 2014. Julian Assange överklagade därefter hovrättens beslut till Högsta domstolen.För att ett ärende ska tas upp i Högsta domstolen krävs prövningstillstånd. Som regel begär då Högsta domstolen att riksåklagaren ska redovisa sin uppfattning i en svarsskrivelse. Domstolen har i det här fallet särskilt frågat efter riksåklagarens uppfattning när det gäller hur utredningsarbetet har bedrivits och om den så kallade proportionalitetsprincipen.Riksåklagaren lämnar ett 60-tal svarsskrivelser årligen till Högsta domstolen.