Sex personer har dömts i hovrätten till fängelsestraff på mellan ett år och fyra månader och sju år för allvarliga narkotikabrott. När hovrätten bestämde längden på fängelsestraffen tog hovrätten hänsyn till att de tilltalade hade varit häktade under nästan ett år med restriktioner. Restriktionerna innebar bland annat att de häktade inte fick vistas tillsammans med andra intagna och endast ta emot besök och telefonsamtal i begränsad omfattning. Hovrätten dömde till kortare fängelsestraff än vad brottens svårhet normalt skulle ha lett till, även efter att man tagit hänsyn till att häktningstiden räknas av från strafftiden när fängelsestraffet verkställs.

Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma de tilltalade till något längre fängelsestraff. Det saknas i dag uttryckligt stöd i lagens förarbeten och i praxis för att beakta häktning med restriktioner i mildrande riktning vid straffmätningen, utöver den avräkning som sker när straffet ska verkställas. Enligt riksåklagaren skulle det vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör om, och i så fall på vilket sätt, häktning med restriktioner ska beaktas när straffet bestäms.

-Jag är inte främmande för att en ordning införs som innebär att en tilltalad som under en längre tid varit häktad med restriktioner döms till ett kortare fängelsestraff än annars. En sådan strafflindring måste dock ske på ett enhetligt, likformigt och därmed rättvist sätt. För närvarande saknas vägledande principer för hur häktning med restriktioner ska beaktas vid straffmätningen. Det är därför av stor vikt att Högsta domstolen prövar överklagandet,säger riksåklagare Anders Perklev.