Mot bakgrund av att Julian Assange har överklagat hovrättens häktningsbeslut till Högsta domstolen har riksåklagaren på begäran lämnat en svarsskrivelse. I svarsskrivelsen konstaterar riksåklagaren att det nu gått mer än fyra år sedan det ursprungliga häktningsbeslutet. Såsom ärendet har utvecklats har det kommit att innehålla flera avvägningsfrågor där olika intressen ställs mot varandra. Det vore värdefullt om Högsta domstolen ger sin syn på dessa frågor. Högsta domstolen har inte tidigare uttalat sig om hur man ska se på en situation där någon under lång tid är häktad i sin frånvaro utan att häktningsbeslutet kan verkställas.

- Jag välkomnar en prövning av ärendet i Högsta domstolen. Vid bedömningen av om häktningen ska kvarstå ställs samhällets och målsägarnas intresse av att misstänkta brott utreds och prövas i domstol mot tidsutdräkten i ärendet och Julian Assanges situation på ambassaden i London, säger riksåklagare Anders Perklev.

- Jag anser liksom tingsrätten och hovrätten att skälen för häktning fortfarande väger tyngre än skälen emot. I detta ligger att jag anser att åklagaren haft fog för sin bedömning att avvakta med att tillmötesgå Julian Assanges begäran om att bli förhörd på ambassaden i London. Häktningsfrågan ska dock fortlöpande omprövas utifrån hur ärendet utvecklas, säger Anders Perklev.

BakgrundI juli 2014 beslutade Stockholms tingsrätt att Julian Assange ska vara fortsatt häktad för de brott han är misstänkt för. Svea hovrätt fastställde tingsrättens beslut i november 2014. Julian Assange överklagade därefter hovrättens beslut till Högsta domstolen.För att ett ärende ska tas upp i Högsta domstolen krävs prövningstillstånd. Som regel begär då Högsta domstolen att riksåklagaren ska redovisa sin uppfattning i en svarsskrivelse. Domstolen har i det här fallet särskilt frågat efter riksåklagarens uppfattning när det gäller hur utredningsarbetet har bedrivits och om den så kallade proportionalitetsprincipen.Riksåklagaren lämnar ett 60-tal svarsskrivelser årligen till Högsta domstolen.