Vice chefsåklagare Ulrika Grenerfors har idag beslutat att lägga ned förundersökningen om grovt förtal av rektorn på Tullskolan i Karlskrona. De uttalanden som gjorts är inte att bedöma som förtal.

Förtal innebär enligt lagtexten att man pekar ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta någon för andras missaktning. Som exempel på uttalanden som kan innebära att man gör sig skyldig till förtal är att säga att någon gjort sig skyldig till mycket allvarlig brottlighet, eller att man lämnat särskilt integritetskränkande uppgifter av sexuell art om den utpekade som fått stor spridning, eller stor spridning av andra särskilt klandervärda uppgifter. Omfattande dokumentation har lämnats in till åklagarkammaren och polisen har hämtat in ytterligare dokumentation i ärendet, bland annat omvad som sades vid en presskonferens den 12 maj 2014 som Karlskrona kommun kallat till. Vid presskonferensen beskrevs att man börjat titta närmare på hur skolan agerat kring den elev som påträffats död i bostaden och hur skolan hanterat frågan kring flickans hemförhållanden. Vid presskonferensen gjordes uttalanden om rektorns agerande vid kontakter med socialtjänsten att rektorn hade ett ansvar att göra en orosanmälan om det fanns skäl till oro. Man berättade också att rektorn stängts av från sin tjänst och varför man vidtagit den åtgärden. De uttalanden som gjorts är enligt åklagaren inte att bedöma som förtal och därigenom har inte brott som hör under allmänt åtal begåtts.

Den man, född -92, som sedan i måndags varit anhållen misstänkt för medhjälp vid trippelmordet i Uddevalla den 7 mars har nu häktats av Uddevalla tingsrätt.

-Häktningsförhandlingen är nu avslutad och mannen häktades på sannolika skäl misstänkt för medhjälp till mord, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla. Uddevalla tingsrätt beslutade om att häktningsförhandlingen skullegenomföras bakom stängda dörrar och beslutadeäven om yppandeförbud i ärendet.Åtal mot mannen ska vara väckt senast den 15 april.

Kammaråklagare Viktoria Karlsson har i dag beslutat att inte överklaga tingsrättens dom i mål om grov våldtäkt i Trollhättan 2012.

Den 13 mars 2015 frikände Vänersborgs tingsrätt den man som åtalats för grov våldtäkt i Trollhättan 2012. Åklagaren anser att hon inte med säkerhet kan förvänta sig att hovrätten ändrar tingsrättens dom om den överklagas. - Jag har nu analyserat vad som står i tingsrättens dom och bedömer att jag inte med tillräcklig grad av säkerhet kan förvänta mig att hovrätten ändrar tingsrättens dom om den skulle överklagas, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla.

I dag redovisar 12 myndigheter resultatet av det gemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet. Inom ramen för samarbetet har exempelvis fler dömts till fängelse jämfört med året innan och stora skadestånd till Försäkringskassan har dömts ut.

Detta är den femte årliga redovisningen till regeringen sedan den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet startade 2009. Exempel på resultat från 2014 är bland annat en tydlig ökning av antal fängelsedömda och fängelseår. Sammanlagt dömdes 100 personer till fängelse i tingsrätten under 2014, jämfört med 73 personer 2013. Utdömda skadestånd inom satsningen har under 2014 uppgått till över 43 miljoner kronor. Återkravsbeloppen som ska betalas tillbaka till Försäkringskassan har ökat från drygt 3 miljoner kronor 2013 till 11 miljoner kronor 2014.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar om ett rån mot en äldre kvinna i hennes bostad ska bedömas som grovt rån.

Två personer åtalades för grovt rån för att ha stulit klockor, smycken och en dator av målsäganden, en äldre kvinna. Personerna hade tejpat silvertejp över kvinnans mun, näsa och hals och tejpat ihop hennes handleder, lår och anklar. Rånet begicks i målsägandens bostad där hon bodde med sin handikappade dotter. Efter rånet lämnades målsäganden bunden, liggande på golvet, med svårigheter att andas och utan möjlighet att komma loss. Tingsrätten bedömde gärningarna som grovt rån, medan hovrätten ansåg att gärningarna skulle bedömas som rån av normalgraden. Hovrätten bestämde påföljderna för rånet och viss annan brottslighet till fängelse i tre år respektive tre år och fyra månader. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma de tilltalade för grovt rån samt döma ut väsentligt längre fängelsestraff. Minimistraffet för grovt rån är fängelse i fyra år. Enligt riksåklagaren är det angeläget att Högsta domstolen preciserar och vidareutvecklar sin praxis när det gäller under vilka omständigheter ett rån som begås mot en äldre försvarslös person i hemmet ska bedömas som grovt rån. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av överklagandet vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

Målet handlar om en 53-årig socialsekreterare som upplevt sig som mobbad på sitt arbete. Mannen begick självmord 2010. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar hovrättens friande dom mot mannens chefer.

Tingsrätten dömde två av mannens chefer till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott. I början av mars friade Hovrätten för Nedre Norrland de två cheferna. Domstolen ansåg inte att den vårdslöshet som cheferna visat varit straffbar. Riksåklagaren överklagar nu hovrättens dom till Högsta domstolen. Den fråga som är intressant ur vägledande synpunkt är hur arbetsgivares ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen om psykosociala förhållanden ska bedömas straffrättsligt. Målet är det första där åtal väckts för arbetsmiljöbrott med anledning av brister i den psykosociala arbetsmiljön. Riksåklagaren anser att det är viktigt att arbetsgivarnas straffrättsliga ansvar klargörs bland annat för handläggningen av framtida anmälningar. RÅ yrkar att cheferna döms till villkorlig dom och kraftiga böter.

Chefsåklagare Torsten Angervåg vid Åklagarkammaren i Norrköping har i dag beslutat att lägga ned förundersökningen mot den man i Norrköping som varit misstänkt för stämpling till allmänfarlig ödeläggelse.

Misstankarna mot mannen uppstod i början av mars månad när polisen sammanställde information som pekade på att den då misstänkte mannen hade för avsikt att vilja skada andra personer och egendom. Polis och åklagare valde att ingripa mot mannen för att förhindra att mannen skulle kunna förverkliga sina planer. Åklagaren har nu gjort en samlad bedömning av den bevisning som finns och bedömt att den tekniska undersökning som gjorts inte resulterat i några fynd som visar att den misstänkte mannen tagit några ytterligare steg mot att förverkliga sina avsikter. Åklagaren anser därför att det inte går att styrka att mannen gjort sig skyldig till någon straffbar form av planering eller förberedelse till brott. Förundersökningen är därför nedlagd och den tidigare misstänkte mannen är därför inte längre misstänkt för något brott.

Riksåklagaren har överprövat lägre åklagares beslut att inte inleda förundersökning med anledning av en anmälan om brott mot Dawit Isaak.

Anmälan avser ett flertal olika brott med anledning av att Dawit Isaak under lång tid varit fängslad i Eritrea. Olika företrädare för Eritreas regering pekas ut som misstänkta. I sitt beslut konstaterar riksåklagaren att det finns anledning anta att i vart fall brott mot mänskligheten har begåtts mot Dawit Isaak enligt den nya lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 2014. Också i övrigt är flera förutsättningar för att inleda förundersökning uppfyllda. Riksåklagaren pekar dock på att brottet, såvitt det är känt, fortfarande pågår. Mot bakgrund av uppgifter som inhämtats från Utrikesdepartementet bedömer riksåklagaren att ett beslut att inleda förundersökning skulle minska möjligheterna att Dawit Isaak friges. Därför ändrar riksåklagaren inte de tidigare besluten att inte inleda förundersökning. -Intresset av att Dawit Isaak friges måste anses väga tyngre än intresset av att nu inleda en förundersökning i ärendet, säger riksåklagare Anders Perklev i en kommentar.

Åklagare i Helsingborg har i dag väckt åtal mot en 24-årig man, i ett omfattande ärende om sexuella övergrepp på internet. Misstankarna rör brott mot ett 60-tal flickor och pojkar i åldrarna 10-15 år. I ärendet finns över 500 brottsmisstankar.

Mannen är dessutom misstänkt för att ha utsatt en målsägande för ett sexuellt övergrepp vid ett tillfälle då de träffats. Aktuella brottsrubriceringar i målet är grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande och barnpornografibrott. Den misstänkte har kommit i kontakt med målsägande, som vid brottstillfällena var i åldrarna 10-15 år, genom olika konton och sidor på internet. - Han har uppträtt som sig själv i många av chattarna men även använt sig av sitt alias rodtopp. Efter att ha fått kontakt med målsägande har han inlett konversationer med sexuell innebörd. I ett flertal av ärendena har han även skickat intima bilder på sig själv samt förmått målsägandena att posera sexuellt och skicka intima bilder till honom, säger kammaråklagare Malin Granström. Polisen i Helsingborg har vid genomgång av den misstänktes datamedia kunnat konstatera att det finns ett stort antal målsägande som de tyvärr inte har lyckats identifiera. Därför är polisen angelägen om att få kontakt med unga flickor och pojkar som haft kontakt med alias rodtopp på nätet. Start i Helsingborgs tingsrätt den 8 april Åklagaren har valt att delstämma ärendet för att förkorta häktningstiden och skynda på handläggningen. Vid det första åtalstillfället kommer 19 målsägande att ingå. Åtal som gäller resterande målsägande kommer att lämnas in vid två senare tillfällen. Under rättegången, som inleds i Helsingborgs tingsrätt den 8 april, kommer de flesta målsägande att höras på plats eller via videolänk. Med några av de yngsta målsägande kommer endast videoförhör att spelas upp. I mer eller mindre samtliga brottsmisstankar erkänner den misstänkte de faktiska omständigheterna men förnekar brottsligt uppsåt. Rättegången väntas pågå fram till mitten av sommaren 2015. Totalt ska det sättas ut 35 förhandlingsdagar.

Riksåklagaren anser att Julian Assange ska vara fortsatt häktad i sin frånvaro, men tillstyrker att Högsta domstolen prövar frågan.

Mot bakgrund av att Julian Assange har överklagat hovrättens häktningsbeslut till Högsta domstolen har riksåklagaren på begäran lämnat en svarsskrivelse. I svarsskrivelsen konstaterar riksåklagaren att det nu gått mer än fyra år sedan det ursprungliga häktningsbeslutet. Såsom ärendet har utvecklats har det kommit att innehålla flera avvägningsfrågor där olika intressen ställs mot varandra. Det vore värdefullt om Högsta domstolen ger sin syn på dessa frågor. Högsta domstolen har inte tidigare uttalat sig om hur man ska se på en situation där någon under lång tid är häktad i sin frånvaro utan att häktningsbeslutet kan verkställas. - Jag välkomnar en prövning av ärendet i Högsta domstolen. Vid bedömningen av om häktningen ska kvarstå ställs samhällets och målsägarnas intresse av att misstänkta brott utreds och prövas i domstol mot tidsutdräkten i ärendet och Julian Assanges situation på ambassaden i London, säger riksåklagare Anders Perklev. - Jag anser liksom tingsrätten och hovrätten att skälen för häktning fortfarande väger tyngre än skälen emot. I detta ligger att jag anser att åklagaren haft fog för sin bedömning att avvakta med att tillmötesgå Julian Assanges begäran om att bli förhörd på ambassaden i London. Häktningsfrågan ska dock fortlöpande omprövas utifrån hur ärendet utvecklas, säger Anders Perklev. BakgrundI juli 2014 beslutade Stockholms tingsrätt att Julian Assange ska vara fortsatt häktad för de brott han är misstänkt för. Svea hovrätt fastställde tingsrättens beslut i november 2014. Julian Assange överklagade därefter hovrättens beslut till Högsta domstolen.För att ett ärende ska tas upp i Högsta domstolen krävs prövningstillstånd. Som regel begär då Högsta domstolen att riksåklagaren ska redovisa sin uppfattning i en svarsskrivelse. Domstolen har i det här fallet särskilt frågat efter riksåklagarens uppfattning när det gäller hur utredningsarbetet har bedrivits och om den så kallade proportionalitetsprincipen.Riksåklagaren lämnar ett 60-tal svarsskrivelser årligen till Högsta domstolen.