Enligt tingsrätten hade åklagaren inte motbevisat mannens uppgift om att han var 16 år gammal vid gärningen. Tingsrätten bestämde straffet till ungdomsvård och ogillade åklagarens krav på utvisning. Hovrätten ansåg att åklagarens bevisning innebar att mannens uppgift om sin ålder framstod som obefogad. Hovrätten godtog därför åklagarens påstående om att mannen var över 21 år gammal vid gärningen och bestämde straffet till fängelse i 1 år och 6 månader. Hovrätten har också beslutat att utvisa mannen ur riket med förbud att återvända hit före den 17 februari 2024.

Den dömde har nu överklagat till HD. Han vidhåller att han är 16 år gammal och vill att straffet bestäms till ungdomsvård och att han inte ska utvisas. Riksåklagaren anser att hovrättens dom ska fastställas.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva målet:

"Det råder stor oenighet i underrättspraxis om vilket beviskrav som ska gälla vid bedömningen av den tilltalades ålder och om beviskravet ska vara detsamma oavsett vilken åldersgräns det är fråga om. På grund av den rådande situationen i omvärlden kan förutses att rättsväsendet i allt större utsträckning kommer att ställas inför frågor om åldersbestämning. Invändningar om ålder är idag ett stort och växande problem under förundersökningar och vid beslut om användning av tvångsmedel m.m. Inte minst till följd av den osäkerhet som råder rörande medicinsk åldersbestämning samt då det råder olika beviskrav i olika processer. Jag anser att det är av mycket stor vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör vilket beviskrav som ska gälla i förhållande till den tilltalades ålder och om beviskravet ska vara detsamma oavsett vilken åldersgräns som är ifråga".

Länk till svarsskrivelsen

Presstjänsten010-562 50 20