Tre personer åtalades för synnerligen grovt vapenbrott för att de haft fem helautomatiska automatkarbiner, fem magasin med totalt 99 skarpa patroner samt ytterligare 280 skarpa patroner i en bil på allmän plats. Åklagaren ansåg att brottet skulle bedömas som synnerligen grovt eftersom det var fråga om fem vapen med tillhörande magasin och ammunition, att vapnen är av en särskilt farlig typ och eftersom vapnen funnits på allmän plats.

Hovrätten dömde de tilltalade enligt åtalet men rubricerade gärningen som grovt vapenbrott i stället för synnerligen grovt vapenbrott och bestämde straffet för två 19-åringar till fängelse i ett år och åtta månader samt till sluten ungdomsvård i sex månader för en 17-åring.

Riksåklagaren har överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska döma de tilltalade för synnerligen grovt vapenbrott och skärpa straffen.

För grovt vapenbrott är straffskalan fängelse i lägst ett och högst fyra år. För synnerligen grovt vapenbrott är straffet fängelse i lägst tre och högst sex år. Vid bedömningen av om ett vapenbrott ska anses vara synnerligen grovt är det av särskild betydelse om det varit fråga om ett stort antal vapen. Andra omständigheter kan också ha betydelse för bedömningen.

Straffbestämmelsen om synnerligen grovt vapenbrott trädde i kraft den 1 september 2014.

- Högsta domstolen har inte tidigare prövat något mål som gäller frågan om gränsdragningen mellan grovt vapenbrott och synnerligen grovt vapenbrott. Det finns en osäkerhet i praxis när det gäller hur många vapen av särskilt farlig beskaffenhet som gör att brottet ska anses som synnerligen grovt, liksom vilken betydelse andra försvårande omständigheter ska tillmätas, säger riksåklagare Anders Perklev.

Enligt riksåklagaren skulle en prövning av överklagandet bidra till klargöranden och preciseringar när det gäller under vilka omständigheter ett vapenbrott ska bedömas som synnerligen grovt.

Länk till överklagandet.

Presstjänsten

010-562 50 20