I morgon, torsdag den 15 juni klockan 14, meddelar Hovrätten för Övre Norrland dom i det uppmärksammade Kalamarksärendet.

Förhandlingen avslutades den 30 maj, då Hovrätten för Övre Norrland beslutat att det tidigare utdömda fängelsestraffet tills vidare inte skulle verkställas. Den dömde mannen försattes omedelbart på fri fot i avvaktan på hovrättens dom. Tidigare pressmeddelande om ärendet från Åklagarmyndigheten Kontakt den 15 juniKammaråklagare Jens Göransson finns tillgänglig för media per telefon för att kommentera domen klockan 14.00 - 15.30, 010-562 64 21.

I dag avslutades rättegången i Norrköpings tingsrätt om en stor bedrägerihärva, där tolv personer åtalats för bland annat grova bedrägerier. Ärendet omfattar närmare 10000 brottsmisstankar och 500 målsägare.

Tolv personer åtalades för grovt bedrägeri och försök till grovt bedrägeri för att de gemensamt och i samförstånd genom vilseledande förmått, eller försökt förmå, främst småföretagare men även myndigheter och organisationer att betala för söktjänster på internet som saknat värde. Det inbetalda beloppet som omfattas av åtalet är drygt 5 miljoner kronor. En av personerna åtalas också för urkundsförfalskning. Händelserna inträffade under perioden december 2012 och januari 2014. Rättegången påbörjades den 15 februari och har pågått i cirka 40 dagar under våren. - Förundersökningen omfattar 15000 sidor samt cirka 600-700 ljudfiler som bland annat innehåller försäljningssamtal, så det har varit fråga om ett mycket omfattande material, säger ansvarig åklagare Thomas Ramstedt vid Åklagarkammaren i Norrköping. - Vi har fått stöd från Åklagarkammaren i Eskilstuna som ställt en åklagare, Charlotta Nyström, till förfogande på heltid med ärendet ända sedan årsskiftet. Det har varit helt nödvändigt för att ro ärendet i land och jag är glad att vi kan hjälpas åt över länsgränserna, säger chefsåklagaren i Norrköping Torsten Angervåg. Norrköpings tingsrätt meddelar dom den 12 juli klockan 11. Tingsrättens målnummer: B3519-13. Kontakt Kammaråklagare Thomas Ramstedt 010-562 58 82 Assistentåklagare Charlotta Nyström 010-562 59 61 Tillgängliga på telefon från kl. 14 onsdag den 14 juni.

Kammaråklagare Mats Ljungqvist vid Riksenheten för säkerhetsmål har i dag väckt åtal för allmänfarlig ödeläggelse, försök till mord samt försök till allmänfarlig ödeläggelse för tre händelser i Västsverige. Åklagaren finns tillgänglig för media per telefon i två timmar i dag.

I november 2016 exploderande en bomb på Övre Husargatan i Göteborg. I januari 2017 exploderade en bomb på Axel Adlers gata i Västra Frölunda där en person fick livshotande skador. Den 25 januari hittades en bomb vid Lilleby camping i Torslanda som på grund av ett konstruktionsfel aldrig detonerade. Tre män åtalas nu för sin respektive inblandning i dåden. En person åtalas för att han bland annat har tillverkat samtliga tre bomber och i vart fall vid ett tillfälle placerat ut bomben. En person åtalas för att ha tillhandahållit sprängmedel och andra vitala delar till bomberna på Axel Adlers gata och vid Lilleby camping. En person åtalas för att han vidtagit olika åtgärder inför utplaceringen av bomben i Lilleby. - Vi har arbetat brett och förutsättningslöst. Det är fråga om mycket allvarlig brottslighet. Vi påstår att gärningarna är politiskt motiverade och att målen för attackerna ligger i linje sådana mål som den Svenska vit-maktmiljön har intresse av att angripa, säger förundersökningsledare Mats Ljungqvist. Alla tre männen har kopplingar till Nordiska motståndsrörelsen. Däremot kan åklagaren inte se att de aktuella gärningarna har något direkt koppling till organisationen. - Det tycks snarare vara så att det finns indikationer på att de varit missnöjda med ledningen inom Nordiska motståndsrörelsen för att de inte velat använda sig av våld i samma uträckning som de själva. Vi kan vidare se att två av de misstänkta strax före attentaten har fått militär utbildning i Ryssland. Vi har däremot inte bedömt att det är fråga om terroristbrott. Vi kan till exempel inte se att gärningarna allvarligt har destabiliserat politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer. Inte heller att attentat mot flyktingförläggningar och flyktingar generellt kan anses innefatta att allvarligt injaga fruktan hos befolkningsgrupp, säger kammaråklagare Mats Ljungqvist. Målnummer Göteborgs tingsrätt: B 618-17. Huvudförhandlingen planeras att starta den 21 juni och pågå i tre dagar. Kontakt:Kammaråklagare Mats Ljungqvist är tillgänglig för media på telefon i dag klockan 11 - 12 samt 13 -14, 010-562 54 29. Presstjänsten 010-562 50 20

Den 38-årige man som häktades i utevaro den 26 maj 2017 på sannolika skäl misstänkt för grov våldtäkt i fyra fall och olaga frihetsberövande i ett fall greps i dag i Thailand.

Gärningarna har begåtts den 17-19 maj 2017. Ärendet har anknytning till Örebro, men även andra delar av landet. Den misstänkte gärningsmannen har varit internationellt efterlyst. - Det stämmer att den misstänkte mannen greps i Thailand i dag. Ytterligare omständigheter kring själva gripandet kan jag inte gå in på. Nu påbörjas processen med att få honom utlämnad till Sverige, säger kammaråklagare Karl-Erik Antonsson, förundersökningsledare vid Åklagarkammaren i Örebro. Presstjänsten 010-562 50 20

I dag på onsdagsförmiddagen lämnade kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström in en begäran om förlängd åtalstid i ärendet där en man är häktad på sannolika skäl misstänkt för terroristbrott i Stockholm den 7 april 2017.

- Omfattande utredningsåtgärder i form av fortsatta förhör, analyser, kartläggningar och tekniska undersökningar återstår fortfarande innan förundersökningen kan avslutas, säger kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström vid Åklagarmyndigheten. Åklagaren har begärt förlängd åtalstid till den 6 juli. Åklagaren är inte tillgänglig för ytterligare kommentarer. Tingsrättens målnummer: B 4708-17 Presstjänsten 010-562 50 20

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar om det fortfarande ska anses som ett oacceptabelt risktagande om en hivsmittad person, som har en välinställd behandling mot hiv, har samlag utan kondom.

En hivsmittad man åtalades för framkallande av fara för annan för att ha haft oskyddade samlag med målsäganden vid två tillfällen. Han använde inte kondom vid samlagen och han talade inte om för målsäganden att han var hivsmittad. Mannen stod under behandling för sin hivsmitta och målsäganden smittades inte av hiv. Hovrätten ogillade åtalet eftersom risken att målsäganden skulle smittas av hiv varit så liten att man inte rimligen kunnat förvänta sig att samlagen skulle resultera i en överföring av hivsmitta. Någon konkret fara för smittöverföring fanns inte enligt hovrätten. Riksåklagaren har överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma den tilltalade för framkallande av fara för annan. Osäkert rättsläge Högsta domstolen har i ett avgörande från 2004 slagit fast att det utgör ett oacceptabelt risktagande om en hivsmittad person har samlag utan kondom, också om den hivsmittade står under behandling. Sedan 2004 har kunskapen om hiv och det vetenskapliga stödet när det gäller att bedöma risken att smittas av hiv vid behandling med bromsmediciner ökat. Riksåklagaren ansåg redan 2013 att det finns skäl för Högsta domstolen att klarlägga rättsläget. Därför begärde Riksåklagaren att Högsta domstolen skulle pröva frågan om oskyddade samlag vid hivsmitta ska innebära ett oacceptabelt risktagande som kan föranleda straffansvar för framkallande av fara för annan. Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd i det målet utan hänvisade till 2004 års fall. Efter Högsta domstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd råder en stor osäkerhet hos de rättsvårdande myndigheterna om hur fall som det aktuella ska bedömas rättsligt. Riksåklagaren anser därför att en prövning av detta mål skulle vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen. I detta mål visar utredningen inte annat än att det funnits en faktisk, om än mycket liten, risk för smittöverföring. På grund det och då smittskyddsregleringen förutsätter att hivsmittade använder kondom vid samlag bör det, enligt riksåklagaren, kunna anses som ett oacceptabelt risktagande då en hivsmittad person har samlag utan kondom. Länk till överklagandet Kontakt:Byråchef Hedvig Trost010-562 50 26 Presstjänsten010-562 50 20

En 47-årig man som sedan den 27 januari är häktad på sannolika skäl misstänkt för två fall av våldtäkt och rån i Varberg och Veddige åtalades i dag.

Mannen är misstänkt för att vid två olika tillfällen i november 2016 och i januari i år rånat och våldtagit två kvinnor i Varberg respektive Veddige. Målnummer Varbergs tingsrätt: B 185-17 Huvudförhandlingen planeras att starta den 13 juni och pågå i fem dagar. Kontakt: Kammaråklagare Ginger Johansson är tillgänglig för media i dag klockan 11-12, 010-562 72 93 Presstjänsten 010-562 50 20

Åklagarmyndigheten har i dag lämnat sin redovisning till regeringen gällande användningen av hemliga tvångsmedel för 2016. En slutsats i rapporten är att nyttan av hemlig avlyssning fortsätter att minska.

Av statistiken kan man dra slutsatsen att nyttan av hemlig avlyssning fortsätter att minska. Samtidigt visar siffrorna att den genomsnittliga avlyssningstiden per person har ökat från 41 till 50 dagar. - Värdet av hemlig avlyssning har gradvis sjunkit de senaste åren på grund av en ökad användning av krypterad kommunikation som inte går att avlyssna, säger överåklagare Mats Svensson vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö. Uppgifterna som är grund för statistiken om olika nyttoparametrar lämnas av de åklagare som använt sig av de hemliga tvångsmedlen i sina förundersökningar och rättegångar. Här märks för 2016 en tydlig minskning av hur många ärenden där uppgifter från hemlig avlyssning kunnat åberopas som bevisning i målet eller där dessa lett till att misstankarna stärkts. - Den fortsatt tappade effektiviteten av hemlig avlyssning visar än tydligare på behovet av nya tekniska och legala former för avlyssning, uppger Mats Svensson, som hoppas att detta kan bli resultatet av en pågående statlig utredning om hemlig dataavläsning. Den utredningen ska presentera ett betänkande i november 2017. Några exempel ur rapporten 20152016Personer som har varit föremål för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation1 158 1 253Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation 2104 2290 Hemlig rumsavlyssning*5155Misstänkta personer som berörts av hemlig kameraövervakning122117Tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation* * 5959 6800 * Den stora ökning av användningen av hemlig rumsavlyssning som skedde 2015 tycks därmed ha klingat av. * * Orsaken till ökningen är sannolikt att de misstänkta oftare än tidigare byter telefoner eller telefonnummer, vilket kräver nya tillstånd, eller att polisen kan knyta misstänkta personer till fler teleadresser. Minskad datalagring syns ännu inte i statistiken Ett annat för brottsutredare aktuellt bekymmer, som inte hunnit sätta några spår i statistiken för 2016, är konsekvenserna av en dom från EU-domstolen i december 2016, där EU-domstolen underkände de svenska bestämmelserna om datalagring för brottsbekämpande ändamål. Som en följd av den domen har flera svenska teleoperatörer slutat lagra uppgifter om telefon- och datatrafik, såsom t.ex. uppgifter om var en viss mobiltelefon har befunnit sig vid ett visst samtal. Detta har under 2017 fått stora konsekvenser för möjligheten att genom beslut om hemlig övervakning av elektronisk kommunikation utreda flera grova brott såsom mord, grovt rån och barnpornografibrott. Att dessa s.k. datalagrings-uppgifter ofta har en avgörande betydelse för uppklarningen av grova brott framgår av några av de exempel som lämnas i redovisningen till regeringen. Exemplen för 2016 upptar bl.a. ett uppmärksammat dubbelmord på en restaurang, ett fall av människo-handel och en serie åldringsrån. Den svenska lagstiftningen om datalagring ses nu över. Förslag till ändringar ska presenteras i oktober 2017. Länk till rapporten Länk till information om hemliga tvångsmedel Kontakt: Kammaråklagare Hans Harding, Utvecklingscentrum Malmö, 010-562 68 85 Hans Harding är tillgänglig för media i dag onsdag 31 maj kl. 9.15-12 Presstjänsten 010-562 50 20

En 38-årig man häktades den 26 maj 2017 på sannolika skäl misstänkt för grov våldtäkt i fyra fall och olaga frihetsberövande i ett fall.

Gärningarna har begåtts den 17-19 maj 2017. Ärendet har anknytning till Örebro, men även andra delar av landet. 38-åringen har i nuläget inte påträffats. I media har uttalats att mannen är mycket farlig och det har framgått att det finns viss oro hos allmänheten. Av den anledningen lämnas följande information: i den aktuella utredningen finns inga tecken på att gärningarna har varit av överfallskaraktär mot okända offer. Gärningarna har föregåtts av en kontakt mellan gärningsman och offer. Kontakt Kammaråklagare Christine Chi finns tillgänglig för media i dag tisdag klockan 13 - 14, 010-562 66 20 Presstjänsten 010-562 50 20

I dag väcker kammaråklagare Therese Stensson vid Åklagarkammaren i Gävle åtal mot den 17-åring som i mitten av februari i år häktades på sannolika skäl misstänkt för mord på en 16-åring i Gävle.

Det var på morgonen torsdagen den 9 februari som en 16-årig pojke påträffades avliden på en cykelbana i Sätra i Gävle. Senare samma dag anhölls en 17-åring i sin frånvaro på sannolika skäl misstänkt för mord och han häktades den 12 februari av Gävle tingsrätt. På grund av den misstänktes låga ålder hävdes häktningen den 24 mars och han har sedan dess varit placerad på ungdomshem. - Den misstänkte har invänt att han har agerat i nödvärn. Jag anser att den bevisning som åberopas i den stämningsansökan jag nu lämnat in till tingsrätten kommer att motbevisa hans invändning, säger kammaråklagare Therese Stensson. Kammaråklagare Therese Stensson är tillgänglig för media på telefon i dag kl. 13.30 - 14.30, 010-562 68 55. Presstjänsten 010-562 50 20