Antalet misstänkta personer som varit föremål för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (dvs. telefonavlyssning) ökade något under 2018 jämfört med föregående år. Även antalet misstänkta som berörts av hemlig övervakning av elektronisk kommunikation har ökat något. 2018 var antalet misstänkta personer som övervakats nästan detsamma som 2013, men antalet tillstånd har ökat med 133 procent under perioden. Förklaringen till det är att misstänkta allt oftare byter telefoner och att det alltså behövs fler tillstånd per misstänkt person.

Hemlig kameraövervakning minskade något under 2018, medan hemlig rumsavlyssning ökade; antalet misstänkta personer med 41 procent och antalet tillstånd med 69 procent. Den stora ökningen av antalet tillstånd förklaras av många tillstånd i några få ärenden.

Vad är hemliga tvångsmedel?

Till hemliga tvångsmedel räknas telefonavlyssning (så kallad hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation), kameraövervakning, rumsavlyssning samt hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, vilket innebär att man hämtar in uppgifter om vilka som har talat i telefon och när samtalen ägt rum, men inte vad som sagts.

Hemliga tvångsmedel beslutas av domstol och huvudregeln är att det misstänkta brottet ska medföra fängelse i viss tid

Läs hela rapporten

Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2018 (pdf, öppnas i nytt fönster)

Kontakt

Överåklagare Mats Svensson vid Utvecklingscentrum Malmö är tillgänglig för frågor fram till kl 14 i dag på 010-562 60 50.

Presstjänsten
010-562 50 20