Åklagaren har i dag den 31 oktober väckt åtal mot en man från Stockholm misstänkt för sexualbrott mot barn begångna på nätet. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon.

Åtalet rör 84 barn. Majoriteten av målsägandena har blivit kontaktade av mannen genom ett populärt datorspel för barn. - Målsägandena är barn från hela Sverige som vid tidpunkten för brotten varit mellan 7 och 14 år. De har utsatts för allvarliga brott under perioden juni 2017–januari 2018, säger kammaråklagare Marina Chirakova. Brottsrubriceringar: Våldtäkt mot barn, försök till våldtäkt mot barn, grova sexuella övergrepp mot barn, försök till grova sexuella övergrepp mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, försök till grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, sexuellt ofredande och barnpornografibrott. Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 1790–18. Kontakt Kammaråklagare Marina Chirakova är tillgänglig för media i dag kl. 13-15 på 010-562 56 23. Presstjänsten 010-562 50 20

I förra veckan åtalades en 16-åring misstänkt för mord på en jämnårig pojke i Sollentuna i somras. Huvudförhandlingen inleds på fredag den 1 november i Attunda tingsrätt i Sollentuna.

Kammaråklagare Rickard Wahlqvists åtal gäller mord samt förberedelse till mord. Fyra förhandlingsdagar är inplanerade, den 1 november samt 4-6 november. Tingsrättens målnummer: B 8840-19. Kontakt Presstjänsten 010-562 50 20

Riksåklagaren har gjort en framställning till Justitiedepartementet om ändringar i lagstiftningen i rättegångsbalken om hemliga tvångsmedel.

Enligt Åklagarmyndighetens uppfattning behövs ett antal ändringar i lagstiftningen om hemliga tvångsmedel för att öka möjligheterna att utreda och lagföra framförallt grova våldsbrott och förmögenhetsbrott som begås i organiserade former. – Förändringar i brottsligheten och i misstänkta personers beteende har tillsammans med den tekniska utvecklingen gjort att det ibland saknas möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, trots att det skulle vara befogat. Det kan då leda till att brotten inte kan utredas alls eller åtminstone inte i den omfattning som vore rimlig, säger riksåklagare Petra Lundh. I en skrivelse som skickats till Justitiedepartementet lyfter riksåklagaren bland annat fram behov av följande: en möjlighet att använda hemlig avlyssning vid flerfaldig brottslighet när brottslighetens samlade straffvärde överstiger två år, bättre möjligheter att använda hemlig rumsavlyssning (så kallad buggning), bland annat en möjlighet för åklagare att fatta interimistiska – dvs. tillfälliga – beslut, en möjlighet till hemlig avlyssning i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott, och ett förtydligande av att hemlig övervakning även kan riktas mot en målsägande i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott. Inför framställningen till Justitiedepartementet har Åklagarmyndigheten samrått med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket. Länk till framställan.   Kontakt Tf tillsynschef Susanne Kaevergaard, 010-562 63 35.   Presstjänsten 010-562 50 20

Med anledning av en artikel i Dagens Nyheter om rekryteringar till Åklagarmyndighetens huvudkontor ger riksåklagare Petra Lundh en kommentar.

– Dagens Nyheters tes förefaller vara att de fyra tillsättningarna inte gått rätt till, men jag har till tidningen ärligt svarat att så inte är fallet. Istället har det varit sedvanliga ansökningsförfaranden med annons, intervjuer, tester och referenstagning. Som statlig myndighet måste vi i våra rekryteringar alltid utgå från förtjänst och skicklighet och det är endast detta som kan ligga till grund för bedömningarna. Vi kan inte hindra människor från att söka sig till vår myndighet och vi kan heller inte ägna oss åt vare sig positiv eller negativ särbehandling av dem som tidigare arbetat på samma arbetsplats som jag, säger Petra Lundh. – När det gäller rekryteringen av rättschef sköttes den processen helt utan min inblandning, eftersom jag tidigare varit chef för en av de sökande. Den hanterades istället av förra vice riksåklagaren och biträdande personaldirektören. Dessa två var, tillsammans med de fackliga organisationerna, helt överens om vem som var toppkandidat. Även en annan rekrytering sköttes av andra personer än ansvarig chef, av samma skäl. Den som sökt en statlig tjänst men inte fått den har möjlighet att överklaga tillsättningsbeslutet till Statens överklagandenämnd. Ingen av de tillsättningar som DN tar upp i artikeln har överklagats.   Presstjänsten 010-562 50 20

Utredningen har bedrivits som en så kallad LUL 31-utredning, dvs. en utredning då någon som är under 15 år kan misstänkas för ett brott. Brottet har av åklagaren rubricerats som mord.

Den 3 juni 2019, kallades polisen till en bostad i Rågsved i södra Stockholm med anledning av ett befarat brott. På platsen anträffades en skadad kvinna. Kvinnan avled senare och en förundersökning om mord inleddes. Den 14 juni 2019 inleddes en utredning enligt LUL 31 § (lagen om unga lagöverträdare). Utredningen är nu klar och fortsatt utredning kan inte antas ge ytterligare klarhet i saken och syftet med utredningen är uppnått. En LUL 31-utredning har till syfte att ge socialtjänsten ett underlag för att kunna bedöma behovet av insatser. Utredningsprotokollet har därför lämnats över till socialtjänsten enligt gällande lagstiftning. Läs mer: Utredningar där den som kan misstänkas är under 15 år.    Kontakt Kammaråklagare Petra Götell, 010-562 56 26. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon i dag kl. 16–17. Presstjänsten 010-562 50 20

Fredag den 25 oktober kl. 11 meddelar Göteborgs tingsrätt dom i målet där 16 personer är åtalade för hets mot folkgrupp och våldsamt upplopp. Åklagarna är tillgängliga per telefon på eftermiddagen samma dag.

Den 30 september 2017 hölls flera demonstrationer i Göteborg. Sju personer är åtalade för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp. En person är enbart åtalad för våldsamt upplopp. Ytterligare åtta personer är åtalade för hets mot folkgrupp. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 3046-18. Kontakt Kammaråklagarna Jonas Martinsson och Viktor Törneke kommer att vara tillgängliga för media fredag den 25 oktober kl. 13–14. Jonas Martinsson 010-562 70 59 Viktor Törneke 010-562 54 89 Presstjänsten 010-562 50 20

Överåklagare Mikael Björk lämnar en kort lägesrapport om förundersökningen om två numera avlidna patienter som fått syntetiska luftstrupar inopererade.

Överåklagare Mikael Björk beslutade den 11 december 2018 att återuppta en nedlagd förundersökning mot en kirurg som tidigare var anställd vid Karolinska universitetssjukhuset. Misstankarna avsåg vållande till kroppsskada, grovt brott. Förundersökningen pågår fortfarande och har tagit längre tid än förutsett. Under den återupptagna förundersökningen har utredningsåtgärder vidtagits både i Sverige och utomlands. Ett 20-tal förhör har genomförts och ytterligare förhör med bland andra den misstänkta kirurgen ska genomföras. – Förundersökningsmaterialet är mycket omfattande. Den så kallade slutdelgivningen av kirurgen och hans offentliga försvarare kommer att ta lång tid i anspråk. Slutdelgivningen har därför redan påbörjats trots att samtliga utredningsåtgärder ännu inte har vidtagits. Det är i nuläget för tidigt att ta ställning till när ett eventuellt beslut i åtalsfrågan kan komma att fattas, eftersom det är beroende av resultatet av de återstående utredningsåtgärderna. Målet är att ett beslut ska kunna fattas under första kvartalet nästa år, säger överåklagare Mikael Björk. Överåklagare Mikael Björk är inte tillgänglig för media. När ny information finns att lämna kommer det att göras via pressmeddelande. Fakta: Slutdelgivning Presstjänsten 010-562 50 20

Vice överåklagare Bengt Åsbäck har i dag beslutat att lägga ned en förundersökning om misstänkt bedrägeri.

– Oavsett riksdagsledamotens insikter och avsikter med sitt handlande brister det emellertid redan i de objektiva förutsättningarna för att kunna påstå att hans förfarande är brottsligt. Ersättningslagens bestämmelser är i det här sammanhanget alltför bristfälligt utformade. Rekvisiten är oklara och saknar den uttrycksskärpa som är nödvändig för en rättssäker straffrättslig tillämpning. En domstol i första instans ska i brottmål ägna sig åt bevisfrågor och brottsrubriceringar, inte rättsbildning. Förundersökningen ska därför läggas ned, säger Bengt Åsbäck vid Särskilda åklagarkammaren. Nedläggningsbeslut med bilaga (pdf) Kontakt Vice överåklagare Bengt Åsbäck är tillgänglig för media på telefon i dag kl. 13–13.45 på 010-562 60 57. Presstjänsten 010-562 50 20

I juli 2019 avled ett äldre par i Tiveden till följd av skottskador. Åklagare har i dag beslutat att lägga ner förundersökningen.

– Av utredningen har framkommit att det rört sig om mord och självmord. Mannen i relationen har först skjutit sin hustru och sedan skjutit sig själv. Mot den bakgrunden läggs förundersökningen ner, uppger kammaråklagare Christine Chi vid Åklagarkammaren i Örebro. Kontakt Åklagaren är tillgänglig för media på telefon i dag kl. 10.45–12 på 010-562 66 20. Presstjänsten 010-562 50 20

Stockholms tingsrätt frikände i sin dom den 3 oktober de tre poliser som var åtalade i samband med att en 20-årig man sköts till döds i Stockholms innerstad augusti 2018. Åklagaren väljer att inte överklaga domen. Chefsåklagare Martin Tidén är tillgänglig för media per telefon i dag, fredag.

Åtalspunkt 1 om tjänstefel Tingsrätten har haft som utgångspunkt att det finns ett stort utrymme för insatschefen att under polisinsatsen göra bedömningar och vidta de åtgärder som han anser relevanta. – Tingsrätten har gjort en annan bevisvärdering av det här och min bedömning är att hovrätten inte kommer att komma till en annan slutsats i den här delen. Domen i denna del överklagas därför inte, säger chefsåklagare Martin Tidén. Åtalspunkt 2 om vållande till annans död och åtalspunkt 3 om tjänstefel – Tingsrätten har gjort en bevisvärdering och ogillat åtalet om vållande till annans död och tjänstefel. Jag bedömer att hovrätten inte kommer att göra en annan bedömning. Domen överklagas därför inte, säger Martin Tidén.  Tingsrätten har efter det att de ogillat åtalet under åtalspunkt 2 och 3 gjort uttalanden om att det är orimligt att poliserna i det aktuella fallet skulle göra en verkanskontroll efter varje skott. Tingsrätten har också uttalat sig om tidsfördröjning (mental fördröjning) som en möjlig förklaring till att kulor träffat målsäganden i ryggen. Tingsrätten har gjort bedömningarna utifrån de speciella förhållandena i aktuellt mål. – Tingsrättens dom är inte prejudicerande, men kommer att få stor principiell betydelse eftersom de uppgifter som tingsrätten utgår ifrån uppges vara generella av de som lämnat dem. Särskilda åklagarkammaren kommer därför att analysera domen närmare i de delarna, avslutar Martin Tidén. Kontakt Chefsåklagare Martin Tidén är tillgänglig för media per telefon i dag, fredag kl. 13–13.30 på 010-562 54 13. Presstjänsten 010-562 50 20