Enligt Åklagarmyndighetens uppfattning behövs ett antal ändringar i lagstiftningen om hemliga tvångsmedel för att öka möjligheterna att utreda och lagföra framförallt grova våldsbrott och förmögenhetsbrott som begås i organiserade former.

– Förändringar i brottsligheten och i misstänkta personers beteende har tillsammans med den tekniska utvecklingen gjort att det ibland saknas möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, trots att det skulle vara befogat. Det kan då leda till att brotten inte kan utredas alls eller åtminstone inte i den omfattning som vore rimlig, säger riksåklagare Petra Lundh.

I en skrivelse som skickats till Justitiedepartementet lyfter riksåklagaren bland annat fram behov av följande:

• en möjlighet att använda hemlig avlyssning vid flerfaldig brottslighet när brottslighetens samlade straffvärde överstiger två år,
• bättre möjligheter att använda hemlig rumsavlyssning (så kallad buggning), bland annat en möjlighet för åklagare att fatta interimistiska – dvs. tillfälliga – beslut,
• en möjlighet till hemlig avlyssning i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott, och
• ett förtydligande av att hemlig övervakning även kan riktas mot en målsägande i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott.

Inför framställningen till Justitiedepartementet har Åklagarmyndigheten samrått med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket.

Länk till framställan.

Kontakt

Tf tillsynschef Susanne Kaevergaard, 010-562 63 35.

Presstjänsten
010-562 50 20