Som ett led i förberedelserna inför en eventuell avtalslös brexit har Åklagarmyndigheten tagit fram en checklista för hur åklagare ska hantera ärenden med Storbritannien om internationellt rättsligt samarbete.

Inom EU-samarbetet finns en rad rättsliga instrument som syftar till att underlätta och påskynda det internationella samarbetet för att bekämpa brottslighet. Det handlar bland annat om överlämnande av misstänkta personer till andra EU-länder och avtal om rättslig hjälp mellan stater. Skulle Storbritannien lämna EU utan avtal gäller inte längre dessa överenskommelser, utan Sverige måste förhålla sig till Storbritannien som till länder utanför EU, så kallade tredje länder. För att underlätta åklagarnas handläggning har Åklagarmyndigheten tagit fram en checklista om vilka rättsliga instrument som kan användas istället för EU-instrumenten och hur man praktiskt bör gå till väga. Checklistan omfattar både om pågående och nya ärenden. – Det finns inte särskilt många öppna ärenden som innehåller rättsligt samarbete med Storbritannien, men det är viktigt att det blir rätt så att man inte av misstag vidtar åtgärder som saknar stöd i lag, säger Per Hedvall som är byråchef på Åklagarmyndighetens enhet för internationellt rättsligt samarbete. Det här innebär Internationellt rättsligt samarbete Kontakt Byråchef Per Hedvall är tillgänglig för media i dag fredag kl. 13-14.30, 010-562 55 51.     Presstjänsten 010-562 50 20

Tisdag den 1 oktober lämnar åklagare in ett åtal om synnerligen grova narkotikasmugglingar och synnerliga grova narkotikabrott. I samband med åtalet bjuder Tullverket och Åklagarmyndigheten in till en pressträff i Göteborg.

Ärendet rör många individer och omfattar en förundersökning på cirka 14 000 sidor och tillhör ett av de största som Tullverket har utrett de senaste trettio åren. I ärendet är 15 personer häktade, varav två är överlämnade från Nederländerna och Norge. Ytterligare två personer är häktade i sin utevaro och begärda överlämnade från Nederländerna.   Dag: Tisdag den 1 oktober Tid: 13:00-14:00 (cirka). Insläpp från 12.30. Plats: Nordstadstorget 6, Femmanhuset, Tullverkets lokaler, plan 5, Pater Noster. Anmälan senast den 30/9 till [email protected]. Medtag presslegitimation eller intyg från redaktion. Medverkande Medverkar på pressträffen gör: Tony Magnusson, chef Tullverkets brottsbekämpning i västra Sverige och Gill Eriksson, biträdande chef Tullkriminalenheten. Från Åklagarmyndigheten deltar kammaråklagarna Anna Svedin (förundersökningsledare), Karolina Lindekrantz och Jonas Lövström. Åklagarna kommer inte att ha möjlighet att boka in intervjuer vid någon annan tidpunkt än denna före rättegångsstart. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 13393-18 Välkommen! Tullverkets presstjänst, 0771-450 590 Åklagarmyndighetens presstjänst 010-562 50 20      

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva om det är straffbart att filma ett barn som utsätts för sexuella handlingar, trots att barnet inte aktivt medverkar vid gärningen. Brottsrubriceringen skulle vara utnyttjande av barn för sexuell posering.

En man åtalades för bl.a. utnyttjande av barn för sexuell posering för att ha genomfört sexuella handlingar med en åttaårig flicka samtidigt som han filmade henne. För ansvar för utnyttjande av barn för sexuell posering krävs att någon främjar eller utnyttjar att ett barn under 15 år utför eller medverkar i en sexuell posering. Hovrätten ogillade åtalet för utnyttjande av barn för sexuell posering. Enligt hovrätten innebär bestämmelsen om utnyttjande av barn för sexuell posering att det måste krävas någon form av eget deltagande från barnets sida för att det ska kunna bli fråga om att medverka i en posering. Eftersom det enbart var den tilltalade som hade vidrört målsägandens könsorgan och målsäganden inte själv gjort någonting som kunde tolkas som att hon utförde en sexuell posering eller på något sätt medverkade i en sådan handling kunde den tilltalade inte dömas för utnyttjande av barn för sexuell posering. Den tilltalade var också åtalad för andra sexualbrott mot barnet och dömdes för grov våldtäkt mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn och barnpornografibrott till fängelse i åtta år. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma den tilltalade även för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering i sex fall. Den fråga i målet som riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva är om det är straffbart som utnyttjande av barn för sexuell posering att utsätta ett barn för sexuella handlingar och samtidigt dokumentera detta även om barnet inte aktivt medverkar vid gärningen. Enligt riksåklagaren är rättsläget oklart när det gäller om gärningar av samma slag som denna kan bestraffas som utnyttjande av barn för sexuell posering. Riksåklagaren menar att en prövning av överklagandet skulle vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen. Länk till överklagandet   Kontakt Byråchef Hedvig Trost, 010-562 50 26   Presstjänsten 010-562 50 20

Den 23 januari 2019 sköts en person till döds och tre personer skottskadades i stadsdelen Ersboda i Umeå. I dag väcks åtal mot en 30-årig man misstänkt för mord och försök till mord. Åklagaren är tillgänglig för media klockan 11.30-14

Utredningen har pågått sedan januari 2019. Åtalet gör gällande att två grupperingar träffats på en parkeringsplats i bostadsområde på Ersboda i Umeå vid klockan 22.30-tiden den 23 januari 2019. – Den misstänkte har beväpnat sig med en pistol. Mitt påstående är att han har varit på plats för att utgöra ett skydd för den ena grupperingen, säger kammaråklagare Andreas Nyberg som lett förundersökningen. Minst åtta skott avlossades på platsen. Allt tyder på att skotten avlossades från ett och samma vapen. Fyra personer i den ena grupperingen skottskadades. En av personerna avled av skottskadorna. Ett stort antal förhör har hållits. En del av bevisningen i målet utgörs av vittnesuppgifter kombinerat med teknisk bevisning. Den tekniska bevisningen består bland annat av handskar som kan kopplas till skjutningen genom platsen de hittades på samt genom tändsatspartiklar och till den misstänkte genom DNA. Förhandlingen är beräknad att påbörjas den 1 oktober 2019 i Umeå tingsrätt. Den misstänkte mannen förnekar brott. Målnummer i Umeå tingsrätt: B 247-19   Kontakt Kammaråklagare Andreas Nyberg, Åklagarkammaren i Umeå, 010-562 64 98. Åklagaren är tillgänglig för media klockan 11.30-14 Presstjänsten 010-562 50 20

Måndag 16 september avslutas rättegången i Stockholms tingsrätt i det mål där en 20-årig man sköts till döds i Stockholms innerstad i augusti 2018. Chefsåklagare Martin Tidén är tillgänglig för media på plats i Stockholms tingsrätt efter huvudförhandlingens avslutande.

Målnummer i Stockholm tingsrätt: B 10655-18. Presstjänsten 010-562 50 20

Åklagare har begärt en person häktad på sannolika skäl misstänkt för inblandning i mordet på Sergels väg i Malmö den 26 augusti.

Rubriceringarna är medhjälp till mord, medhjälp till försök till mord samt grovt vapenbrott. Förundersökningsledare är chefsåklagare Pär Andersson. Uppdatering: Häktningsförhandlingen startar kl 13.30 i Rättscentrum, Malmö. Målnummer i Malmö tingsrätt: B 8001-19. Presstjänsten 010-562 50 20

Tisdag den 24 september inleds huvudförhandlingen i Göteborgs tingsrätt där 16 personer är åtalade för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp. Åklagaren är tillgänglig efter förhandlingens första och sista dag.

Den 30 september 2017 hölls flera demonstrationer i Göteborg. En grupp personer med koppling till nordiska motståndsrörelsen var kvar på platsen efter demonstrationen och är nu misstänkta för brott. Sju personer är misstänkta för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp. En person är enbart misstänkt för våldsamt upplopp. Ytterligare åtta personer är misstänkta för hets mot folkgrupp. Målnummer i Göteborgs tingsrätt B 3046-18 Förhandlingsdagar: 24-27/9, 30/9, 1/10, 7-9/10. Kontakt Kammaråklagarna Jonas Martinsson och Viktor Törneke är tillgängliga för media på plats i tingsrätten efter att första och sista förhandlingsdag är avslutade. Innan dess är åklagarna inte tillgängliga för media.               Presstjänsten 010-562 50 20

På åklagares begäran har Gällivare tingsrätt i dag beslutat om förlängd åtalstid för de tre personer som är häktade i ärendet.

- De tre personer som tidigare häktats misstänkta för mord och brott mot griftefriden är fortfarande på sannolika skäl misstänkta för dessa brott. Åtalsfristen avseende samtliga misstänkta har förlängts till den 26 september klockan 11. Anledningen till förlängningen är att utredningen inte hinner slutföras innan den tidigare utsatta åtalstiden löper ut, berättar kammaråklagare Henrik Wallin vid Åklagarkammaren i Luleå. Målnummer vid Gällivare tingsrätt: B 607–19 Åklagaren har i nuläget ingen ytterligare information att lämna och har inte heller någon möjlighet att lämna kommentarer på telefon. När ny information finns i ärendet kommer denna att lämnas i nytt pressmeddelande.   Presstjänsten 010-562 50 20

Riksåklagare Petra Lundh har tillsammans med rikspolischef Anders Thornberg vid dagens partiöverläggningar fört fram vad åklagare och polis ytterligare behöver för att bekämpa skjutningar och annat grovt våld, särskilt i gängmiljöer.

Bland åtgärderna finns förslag på skärpt lagstiftning för att bryta tystnadskulturen, kunna ta del av krypterad information hos misstänkta och väsentligt skärpta straff för personer som utnyttjar unga att begå allvarliga brott. - Det här är stora och svåra frågor och det finns ingen enkel lösning, säger riksåklagare Petra Lundh. - Vi måste bryta tystnadskulturen. Vi ser att vittnen i vissa miljöer inte vågar medverka när det handlar om skjutningar. Det finns ett förslag om att misstänkta som bidrar till brottsutredningen ska kunna få lägre straff. Det tycker vi är viktigt, liksom att utreda frågan om kronvittnen. Vi vill också satsa på utökat vittnesskydd på flera plan. Vi kanske också måste utreda frågan om anonyma vittnen. Ett annat område där ny lagstiftning behövs är inom hemliga tvångsmedel. - Vi behöver hemlig dataavläsning för att kunna komma åt krypterade kanaler. Kriminella pratar med varandra genom krypterade appar och det här är ett stort problem som hindrar oss att komma vidare i brottsutredningar. Även andra hemliga tvångsmedel behöver ses över. Riksåklagaren framförde dessutom behov av andra tvångsmedel såsom beslag och husrannsakan i it-miljöer i högre utsträckning. En annan stor fråga är straffen för ungdomar. - Straffrabatten för personer 18-21 år som begår grova brott behöver tas bort. Vi vill också att de som använder barn och ungdomar för att begå de här grova brotten ska få väsentligt skärpta straff. Ett ytterligare område som Petra Lundh gick in på under mötet var hur myndigheterna ska kunna ta tillbaka de pengar som brotten genererar. - Vi behöver titta på alla möjligheter eftersom det i de här miljöerna ofta är mer kännbart att bli av med pengar och värdefulla saker än att få ett straff, avslutar riksåklagare Petra Lundh.         Presstjänsten 010-562 50 20

Åklagaren har anhållit en person misstänkt för inblandning i mordet på en kvinna på Sergels väg i Malmö den 26 augusti.

Senast fredag kl 12 måste åklagaren fatta beslut om att antingen lämna in en häktningsframställan till tingsrätten eller försätta den anhållna personen på fri fot. När åklagaren har fattat beslut kommer det att kommuniceras via pressmeddelande. Åklagaren är inte tillgänglig för media och har inga ytterligare upplysningar att lämna.    Presstjänsten 010-562 50 20