Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem Cåbra är sedan klockan 9 i dag fredag åter i drift.

På kvällen måndag den 30 september beslutade myndighetens it-direktör att ta ärendehanteringssystemet Cåbra ur drift, eftersom det fanns stora driftsproblem. All data i systemet fanns kvar, men systemet gick inte att använda. Sedan dess har ett stort antal personer arbetat i princip dygnet runt med att försöka avhjälpa felet. Under kvällen torsdag den 3 oktober kunde konstateras att felet var åtgärdat. Därefter har omfattande tester genomförts och på fredagsmorgonen kunde medarbetarna åter använda Cåbra. Mycket arbete återstår dock med att efterregistrera den information som registrerats utanför systemet under avbrottsperioden. - Det här har inneburit en stor påfrestning på personalen på it-avdelningen och jag är mycket tacksam för deras insatser. Jag är också imponerad över det tålamod som organisationen visat och hur väl verksamheten trots avbrottet har fungerat, säger it-direktör Anders Thoursie. Orsaken till avbrottet har kunnat härledas till problem i databasen. Nu vidtar ett omfattande arbete med att utvärdera händelsen, både ur teknisk och verksamhetsmässig synvinkel.   Presstjänsten 010-562 50 20

Åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet har i dag övertagit en förundersökning mot en kommunpolitiker i Ljungby misstänkt för människosmuggling.

Beslutet om att inleda förundersökning fattades initialt av polis i södra Skåne. Under torsdagen överlämnades ärendet till Åklagarmyndigheten och kammaråklagare Anna Edebalk på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet utsågs till förundersökningsledare i ärendet. - Förundersökningen är inne i ett inledande skede och det vi nu gör är att titta på vilka olika utredningsåtgärder som kan behöva vidtas för att komma vidare. Det går därför inte att säga något mer om utredningen i nuläget, säger kammaråklagare Anna Edebalk. Åklagaren är inte tillgänglig för ytterligare kommentarer i nuläget. När ny information finns kommer den att kommuniceras via pressmeddelande.             Presstjänsten 010-562 50 20

Stockholms tingsrätt har i dag meddelat dom i det ärende där en 20-årig man sköts till döds i Stockholms innerstad i augusti 2018. Tingsrätten frikänner de tre som åtalats för brott. Chefsåklagare Martin Tidén lämnar följande kommentar till domen.

- Domen är omfattande och det kommer att ta tid att läsa och analysera alla delar. Efter att jag har gjort det tar jag ställning till om jag väljer att överklaga eller inte, säger chefsåklagare Martin Tidén. Målnummer i Stockholm tingsrätt: B 10655-18. Tingsrättens pressmeddelande om domen  Kontakt Martin Tidén har inte möjlighet att vara tillgänglig för media för att kommentera domen ytterligare.     Presstjänsten 010-562 50 20

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva om ett jaktbrott där en varg har skjutits ska bedömas som grovt trots att brottet begåtts av oaktsamhet.

En man åtalades för jaktbrott, grovt brott, för att han av oaktsamhet skjutit en varg, som är ett fredat vilt. Det gjordes gällande att brottet skulle bedömas som grovt eftersom varg är ett hotat, sällsynt och särskilt skyddsvärt vilt. Den tilltalade trodde att det var en räv han sköt. Enligt åklagaren hade den tilltalade varit grovt oaktsam då han inte förvissat sig om vilken art han iakttagit innan han avlossade det dödande skottet. Straffskalan för jaktbrott av normalgraden är böter eller fängelse i ett år. För det grova jaktbrottet är straffskalan fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas, bland annat om brottet avsåg ett hotat, sällsynt eller annars särskilt skyddsvärt vilt. Såväl tingsrätten som hovrätten dömde den tilltalade för jaktbrott av normalgraden och bestämde påföljden till villkorlig dom och dagsböter. Enligt hovrätten ska försiktighet iakttas vid bedömningen av om ett oaktsamt jaktbrott ska bedömas som grovt. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska döma den tilltalade för jaktbrott, grovt brott, och bestämma påföljden till villkorlig dom med samhällstjänst. Den fråga i målet som riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva är om ett jaktbrott som innebär att en varg skjutits ska bedömas som grovt brott, trots att det begåtts av oaktsamhet och inte uppsåtligen. Uppsåtliga jaktbrott avseende varg bedöms i regel som grovt brott. Varg är ett hotat, sällsynt och särskilt skyddsvärt djur och skäl finns därför att bedöma också oaktsamt dödande av varg som grovt brott. Högsta domstolen har hittills inte prövat något liknande mål. Riksåklagaren menar att en prövning av överklagandet skulle vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen. Kontakt Byråchef Hedvig Trost, 010-562 50 26 Överklagandet              

I dag åtalas femton personer vid Göteborgs tingsrätt, misstänkta för synnerligen grova narkotikasmugglingar och synnerliga grova narkotikabrott. De misstänks för att ha ingått i en organiserad och storskalig verksamhet och med en gemensam brottsplan ha smugglat stora mängder narkotika från Nederländerna till Skandinavien.

Smugglingen har skett oerhört frekvent och organiserat och beräknas ha pågått under en längre tid. – Det har varit fråga om en organiserad verksamhet med syfte att smuggla heroin och kokain från Nederländerna till Skandinavien. Enligt åtalet beräknas de ha hanterat över 132 kilo heroin och kokain till ett sammanlagt gatupris om 112 miljoner kronor. Smugglingen till Sverige har främst skett via Danmark och här har narkotikan distribuerats i Stockholm och Göteborg, säger kammaråklagare Anna Svedin. Den organiserade verksamheten har anskaffat narkotikan från Nederländerna, förpackat den i kapslar, samlat in telefonnummer från mottagare i Sverige, Danmark och Norge och märkt kapslarna med olika beteckningar. Narkotikan har därefter smugglats in i bil från Nederländerna till Danmark. Arbetsmönstret ändrades senare till omdirigering av transportens rutt. Det var genom en internationell samverkan med ett flertal länder i Europa, bland annat Polismyndigheten i Nederländerna som Tullverket kom ärendet på spåret. Ärendet är det största som Tullverket har utrett, rör många individer och omfattar en förundersökning på cirka 14 000 sidor. I ärendet är 15 personer häktade, varav två är överlämnade från Nederländerna och Norge. Ytterligare två personer är häktade i sin utevaro och begärda överlämnade från Nederländerna. De åtalade är i åldrarna från 26 år till 51 år och två av dem är kvinnor. – Genom vårt arbete har vi allvarligt stört ett Västafrikanskt nätverk. Det handlar om stora mängder heroin och kokain och vi har gripit alltifrån leverantörer i Nederländerna till grossister, kurirer och köpare, säger Tony Magnusson, chef Tullverkets brottsbekämpning i västra Sverige. Rättegången kommer att inledas den 9 oktober. Synnerligen grov narkotikasmuggling och synnerligen grovt narkotikabrott är brott som kan ge från 6 år och allra längst 10 år i fängelse. För mer information kontakta: Tullverkets presstjänst, 0771-450 590 Åklagarmyndighetens presstjänst 010-562 50 20

Som ett led i förberedelserna inför en eventuell avtalslös brexit har Åklagarmyndigheten tagit fram en checklista för hur åklagare ska hantera ärenden med Storbritannien om internationellt rättsligt samarbete.

Inom EU-samarbetet finns en rad rättsliga instrument som syftar till att underlätta och påskynda det internationella samarbetet för att bekämpa brottslighet. Det handlar bland annat om överlämnande av misstänkta personer till andra EU-länder och avtal om rättslig hjälp mellan stater. Skulle Storbritannien lämna EU utan avtal gäller inte längre dessa överenskommelser, utan Sverige måste förhålla sig till Storbritannien som till länder utanför EU, så kallade tredje länder. För att underlätta åklagarnas handläggning har Åklagarmyndigheten tagit fram en checklista om vilka rättsliga instrument som kan användas istället för EU-instrumenten och hur man praktiskt bör gå till väga. Checklistan omfattar både om pågående och nya ärenden. – Det finns inte särskilt många öppna ärenden som innehåller rättsligt samarbete med Storbritannien, men det är viktigt att det blir rätt så att man inte av misstag vidtar åtgärder som saknar stöd i lag, säger Per Hedvall som är byråchef på Åklagarmyndighetens enhet för internationellt rättsligt samarbete. Det här innebär Internationellt rättsligt samarbete Kontakt Byråchef Per Hedvall är tillgänglig för media i dag fredag kl. 13-14.30, 010-562 55 51.     Presstjänsten 010-562 50 20

Tisdag den 1 oktober lämnar åklagare in ett åtal om synnerligen grova narkotikasmugglingar och synnerliga grova narkotikabrott. I samband med åtalet bjuder Tullverket och Åklagarmyndigheten in till en pressträff i Göteborg.

Ärendet rör många individer och omfattar en förundersökning på cirka 14 000 sidor och tillhör ett av de största som Tullverket har utrett de senaste trettio åren. I ärendet är 15 personer häktade, varav två är överlämnade från Nederländerna och Norge. Ytterligare två personer är häktade i sin utevaro och begärda överlämnade från Nederländerna.   Dag: Tisdag den 1 oktober Tid: 13:00-14:00 (cirka). Insläpp från 12.30. Plats: Nordstadstorget 6, Femmanhuset, Tullverkets lokaler, plan 5, Pater Noster. Anmälan senast den 30/9 till [email protected]. Medtag presslegitimation eller intyg från redaktion. Medverkande Medverkar på pressträffen gör: Tony Magnusson, chef Tullverkets brottsbekämpning i västra Sverige och Gill Eriksson, biträdande chef Tullkriminalenheten. Från Åklagarmyndigheten deltar kammaråklagarna Anna Svedin (förundersökningsledare), Karolina Lindekrantz och Jonas Lövström. Åklagarna kommer inte att ha möjlighet att boka in intervjuer vid någon annan tidpunkt än denna före rättegångsstart. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 13393-18 Välkommen! Tullverkets presstjänst, 0771-450 590 Åklagarmyndighetens presstjänst 010-562 50 20      

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva om det är straffbart att filma ett barn som utsätts för sexuella handlingar, trots att barnet inte aktivt medverkar vid gärningen. Brottsrubriceringen skulle vara utnyttjande av barn för sexuell posering.

En man åtalades för bl.a. utnyttjande av barn för sexuell posering för att ha genomfört sexuella handlingar med en åttaårig flicka samtidigt som han filmade henne. För ansvar för utnyttjande av barn för sexuell posering krävs att någon främjar eller utnyttjar att ett barn under 15 år utför eller medverkar i en sexuell posering. Hovrätten ogillade åtalet för utnyttjande av barn för sexuell posering. Enligt hovrätten innebär bestämmelsen om utnyttjande av barn för sexuell posering att det måste krävas någon form av eget deltagande från barnets sida för att det ska kunna bli fråga om att medverka i en posering. Eftersom det enbart var den tilltalade som hade vidrört målsägandens könsorgan och målsäganden inte själv gjort någonting som kunde tolkas som att hon utförde en sexuell posering eller på något sätt medverkade i en sådan handling kunde den tilltalade inte dömas för utnyttjande av barn för sexuell posering. Den tilltalade var också åtalad för andra sexualbrott mot barnet och dömdes för grov våldtäkt mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn och barnpornografibrott till fängelse i åtta år. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma den tilltalade även för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering i sex fall. Den fråga i målet som riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva är om det är straffbart som utnyttjande av barn för sexuell posering att utsätta ett barn för sexuella handlingar och samtidigt dokumentera detta även om barnet inte aktivt medverkar vid gärningen. Enligt riksåklagaren är rättsläget oklart när det gäller om gärningar av samma slag som denna kan bestraffas som utnyttjande av barn för sexuell posering. Riksåklagaren menar att en prövning av överklagandet skulle vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen. Länk till överklagandet   Kontakt Byråchef Hedvig Trost, 010-562 50 26   Presstjänsten 010-562 50 20

Den 23 januari 2019 sköts en person till döds och tre personer skottskadades i stadsdelen Ersboda i Umeå. I dag väcks åtal mot en 30-årig man misstänkt för mord och försök till mord. Åklagaren är tillgänglig för media klockan 11.30-14

Utredningen har pågått sedan januari 2019. Åtalet gör gällande att två grupperingar träffats på en parkeringsplats i bostadsområde på Ersboda i Umeå vid klockan 22.30-tiden den 23 januari 2019. – Den misstänkte har beväpnat sig med en pistol. Mitt påstående är att han har varit på plats för att utgöra ett skydd för den ena grupperingen, säger kammaråklagare Andreas Nyberg som lett förundersökningen. Minst åtta skott avlossades på platsen. Allt tyder på att skotten avlossades från ett och samma vapen. Fyra personer i den ena grupperingen skottskadades. En av personerna avled av skottskadorna. Ett stort antal förhör har hållits. En del av bevisningen i målet utgörs av vittnesuppgifter kombinerat med teknisk bevisning. Den tekniska bevisningen består bland annat av handskar som kan kopplas till skjutningen genom platsen de hittades på samt genom tändsatspartiklar och till den misstänkte genom DNA. Förhandlingen är beräknad att påbörjas den 1 oktober 2019 i Umeå tingsrätt. Den misstänkte mannen förnekar brott. Målnummer i Umeå tingsrätt: B 247-19   Kontakt Kammaråklagare Andreas Nyberg, Åklagarkammaren i Umeå, 010-562 64 98. Åklagaren är tillgänglig för media klockan 11.30-14 Presstjänsten 010-562 50 20

Måndag 16 september avslutas rättegången i Stockholms tingsrätt i det mål där en 20-årig man sköts till döds i Stockholms innerstad i augusti 2018. Chefsåklagare Martin Tidén är tillgänglig för media på plats i Stockholms tingsrätt efter huvudförhandlingens avslutande.

Målnummer i Stockholm tingsrätt: B 10655-18. Presstjänsten 010-562 50 20

Åklagare har begärt en person häktad på sannolika skäl misstänkt för inblandning i mordet på Sergels väg i Malmö den 26 augusti.

Rubriceringarna är medhjälp till mord, medhjälp till försök till mord samt grovt vapenbrott. Förundersökningsledare är chefsåklagare Pär Andersson. Uppdatering: Häktningsförhandlingen startar kl 13.30 i Rättscentrum, Malmö. Målnummer i Malmö tingsrätt: B 8001-19. Presstjänsten 010-562 50 20

Tisdag den 24 september inleds huvudförhandlingen i Göteborgs tingsrätt där 16 personer är åtalade för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp. Åklagaren är tillgänglig efter förhandlingens första och sista dag.

Den 30 september 2017 hölls flera demonstrationer i Göteborg. En grupp personer med koppling till nordiska motståndsrörelsen var kvar på platsen efter demonstrationen och är nu misstänkta för brott. Sju personer är misstänkta för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp. En person är enbart misstänkt för våldsamt upplopp. Ytterligare åtta personer är misstänkta för hets mot folkgrupp. Målnummer i Göteborgs tingsrätt B 3046-18 Förhandlingsdagar: 24-27/9, 30/9, 1/10, 7-9/10. Kontakt Kammaråklagarna Jonas Martinsson och Viktor Törneke är tillgängliga för media på plats i tingsrätten efter att första och sista förhandlingsdag är avslutade. Innan dess är åklagarna inte tillgängliga för media.               Presstjänsten 010-562 50 20

På åklagares begäran har Gällivare tingsrätt i dag beslutat om förlängd åtalstid för de tre personer som är häktade i ärendet.

- De tre personer som tidigare häktats misstänkta för mord och brott mot griftefriden är fortfarande på sannolika skäl misstänkta för dessa brott. Åtalsfristen avseende samtliga misstänkta har förlängts till den 26 september klockan 11. Anledningen till förlängningen är att utredningen inte hinner slutföras innan den tidigare utsatta åtalstiden löper ut, berättar kammaråklagare Henrik Wallin vid Åklagarkammaren i Luleå. Målnummer vid Gällivare tingsrätt: B 607–19 Åklagaren har i nuläget ingen ytterligare information att lämna och har inte heller någon möjlighet att lämna kommentarer på telefon. När ny information finns i ärendet kommer denna att lämnas i nytt pressmeddelande.   Presstjänsten 010-562 50 20

Riksåklagare Petra Lundh har tillsammans med rikspolischef Anders Thornberg vid dagens partiöverläggningar fört fram vad åklagare och polis ytterligare behöver för att bekämpa skjutningar och annat grovt våld, särskilt i gängmiljöer.

Bland åtgärderna finns förslag på skärpt lagstiftning för att bryta tystnadskulturen, kunna ta del av krypterad information hos misstänkta och väsentligt skärpta straff för personer som utnyttjar unga att begå allvarliga brott. - Det här är stora och svåra frågor och det finns ingen enkel lösning, säger riksåklagare Petra Lundh. - Vi måste bryta tystnadskulturen. Vi ser att vittnen i vissa miljöer inte vågar medverka när det handlar om skjutningar. Det finns ett förslag om att misstänkta som bidrar till brottsutredningen ska kunna få lägre straff. Det tycker vi är viktigt, liksom att utreda frågan om kronvittnen. Vi vill också satsa på utökat vittnesskydd på flera plan. Vi kanske också måste utreda frågan om anonyma vittnen. Ett annat område där ny lagstiftning behövs är inom hemliga tvångsmedel. - Vi behöver hemlig dataavläsning för att kunna komma åt krypterade kanaler. Kriminella pratar med varandra genom krypterade appar och det här är ett stort problem som hindrar oss att komma vidare i brottsutredningar. Även andra hemliga tvångsmedel behöver ses över. Riksåklagaren framförde dessutom behov av andra tvångsmedel såsom beslag och husrannsakan i it-miljöer i högre utsträckning. En annan stor fråga är straffen för ungdomar. - Straffrabatten för personer 18-21 år som begår grova brott behöver tas bort. Vi vill också att de som använder barn och ungdomar för att begå de här grova brotten ska få väsentligt skärpta straff. Ett ytterligare område som Petra Lundh gick in på under mötet var hur myndigheterna ska kunna ta tillbaka de pengar som brotten genererar. - Vi behöver titta på alla möjligheter eftersom det i de här miljöerna ofta är mer kännbart att bli av med pengar och värdefulla saker än att få ett straff, avslutar riksåklagare Petra Lundh.         Presstjänsten 010-562 50 20

Åklagaren har anhållit en person misstänkt för inblandning i mordet på en kvinna på Sergels väg i Malmö den 26 augusti.

Senast fredag kl 12 måste åklagaren fatta beslut om att antingen lämna in en häktningsframställan till tingsrätten eller försätta den anhållna personen på fri fot. När åklagaren har fattat beslut kommer det att kommuniceras via pressmeddelande. Åklagaren är inte tillgänglig för media och har inga ytterligare upplysningar att lämna.    Presstjänsten 010-562 50 20

Åklagaren har begärt en person misstänkt för anstiftan till försök till mord häktad vid Stockholms tingsrätt. Häktningsförhandling kommer att ske i dag måndag kl. 12.

Uppdaterad 9/9 11:06 med tidpunkt för förhandlingen I fredags blev en man beskjuten på Kungsholmen i Stockholm. En person anhölls vid lunchtid på fredagen och har nu begärts häktad på sannolika skäl, alternativt skälig misstanke, för anstiftan till försök till mord.  - Ett intensivt polisarbete under helgen har lett fram till att en person nu begärs häktad, säger kammaråklagare Lucas Eriksson. Målnummer Stockholms tingsrätt: B 11982-19 Kammaråklagare Lucas Eriksson har inte möjlighet att vara tillgänglig för media och har ingen mer information att lämna i ärendet.       Presstjänsten 010-562 50 20

Under sommaren har totalt sju vittnesförhör i utredningen om Julian Assange hållits. Nu väntar analys av materialet. Därefter kommer åklagaren att fatta beslut om ärendets vidare handläggning. Assange är misstänkt för en våldtäkt 2010. Förundersökningen återupptogs den 13 maj 2019.

- I sommar har vi hållit förhör som har syftat till att kontrollera bevisningen nu när det gått nio år sedan händelsen. Vi har riktat in oss på att göra alla utredningsåtgärder vi kan göra här i Sverige. Nu skrivs förhören ut och analyseras. I huvudsak har vi hållit omförhör med personer som hördes 2010, men två av personerna vi har förhört nu har inte tidigare hörts, säger vice överåklagare Eva-Marie Persson vid Utvecklingscentrum Göteborg. Vad händer nu? - När vi analyserat svaren kommer jag att fatta beslut om vidare handläggning av ärendet. Då kan ärendet läggas ned eller så beslutar jag om att vidta ytterligare utredningsåtgärder. Om jag då gör bedömningen att nästa steg är att höra Julian Assange så kommer jag att utfärda jag en europeisk utredningsorder. I så fall skriver jag till britterna och ansöker om att få hålla ett förhör, säger Eva-Marie Persson. När åklagaren fattar sitt beslut kommer det att kommuniceras via pressmeddelande. Ärendet preskriberas den 20 augusti 2020. Om ett åtal väcks före det datumet så förlängs preskriptionstiden under förutsättning att Assange hinner delges stämningen före den 20 augusti 2020. Kontakt Vice överåklagare Eva-Marie Persson är inte tillgänglig för media under dagen i dag, måndag.           Presstjänsten 010-562 50 20

På fredagsmorgonen skottskadades en man på Kungsholmen i centrala Stockholm. Vid lunchtid anhölls en person misstänkt för anstiftan till försök till mord.

Förundersökningen är i ett inledande skede och det finns inga ytterligare uppgifter från åklagaren att lämna i ärendet i nuläget. När ny information finns att lämna kommer det att göras via pressmeddelande. Senast på måndag den 9 september kl. 12 behöver åklagaren besluta om den anhållna personen ska släppas eller begäras häktad.       Presstjänsten 010-562 50 20

Den man som varit anhållen för olaga frihetsberövande och våldtäkt i Gävle har försatts på fri fot under sen eftermiddag den 5 september.

Mannen greps natten till den 4 september 2019 och ursprungligen var brottsmisstankarna människorov och våldtäkt. Misstanken om människorov omrubricerades sedan till olaga frihetsberövande. – Efter förhör och andra utredningsåtgärder har brottsmisstanken om olaga frihetsberövande lagts ned då vad som förekommit inte är ett brott. Gällande misstanken om våldtäkt är utredningsläget sådant att misstanken inte når upp till sannolika skäl och mannen har därför försatts på fri fot. Förundersökningen fortsätter, säger kammaråklagare Birgitta Fernlund. Målnummer vid Gävle tingsrätt: B 2620-91 På grund av förundersökningssekretess och sekretess till skydd för målsäganden kommer åklagaren inte att lämna ytterligare kommentarer i nuläget.      Presstjänsten 010-562 50 20

Åklagaren har beslutat att häva häktningen av den man som varit häktad skäligen misstänkt för inblandning i mordet på en kvinna i Malmö.

Mannen var häktad på den lägre misstankegraden, skäligen misstänkt. Tingsrätten häktade honom i en vecka, i avvaktan på om ytterligare utredningsåtgärder skulle innebära att brottsmisstankarna kunde nå upp till sannolika skäl, den högre misstankegraden. - För att kunna begära honom häktad på sannolika skäl måste misstankarna mot honom stärkas och det har utredningen inte kunnat visa. Han ska alltså släppas fri, säger vice chefsåklagare Anna Palmqvist. Mannen är fortfarande aktuell i utredningen, som nu fortsätter med bland annat tekniska undersökningar och förhör. Målnummer i Malmö tingsrätt: B 8001-19. Kontakt Vice chefsåklagare Anna Palmqvist, 010-562 61 67, tillgänglig i dag den 5 september 9.45-10.30.   Presstjänsten 010-562 50 20