Den 5 februari 2020 meddelade Linköpings tingsrätt dom i ärende om grov kvinnofridskränkning och våldtäkt. Den tilltalade dömdes till fängelse i 2,5 år för grov kvinnofridskränkning och ett fall av våldtäkt. Nu överklagar åklagaren domen.

- Jag har gjort bedömningen att det finns skäl att låta hovrätten pröva vissa av gärningarna där den tilltalade frikänts. Därutöver vill jag att hovrätten prövar förutsättningarna för straffskärpning, säger kammaråklagare Emma Högström. Åklagaren har inga ytterligare kommentarer och är inte tillgänglig för media. Målnummer i Linköpings tingsrätt: B 4431–19.   Tidigare pressmeddelande i ärendet.       Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I dag överlämnar Åklagarmyndigheten 2019 års årsredovisning till regeringen. I den framgår bland annat att fler åklagare än någonsin rekryterats till myndigheten.

För att Åklagarmyndigheten ska ha en kompetensförsörjning och arbetsmiljö som är hållbar både på kort och lång sikt har myndigheten under 2019 genomfört en omfattande rekryteringssatsning. Omkring 100 nya åklagare har anställts. Myndigheten ser ett fortsatt behov av en hög rekryteringstakt av såväl åklagare som övrig personal för att kunna möta de utmaningar som den alltmer komplexa brottsligheten för med sig. - Åklagarmyndighetens rekryteringssatsning sträcker sig i vart fall fram till 2022 när vi ska vara 100 stycken fler åklagare. Vi har under året anställt 75 nya åklagaraspiranter. Utöver dessa har 27 stycken extra åklagare anställts. När vi räknar bort de som slutat på grund av pension, eller av andra skäl, hamnade vi på 44 åklagare fler än 2018. Det är ”all time high”, säger riksåklagare Petra Lundh. - Vi har getts möjlighet att långsiktigt bygga upp kompetensen och utöka antalet åklagare. Det ger goda förutsättningar för arbetsmiljön, vilket även påverkar myndighetens attraktivitet som arbetsgivare, säger riksåklagare Petra Lundh. Fler nyheter ur Åklagarmyndighetens årsredovisning 2019 Jämfört med förra året har cirka 3 500 fler personer åtalats eller på annat sätt lagförts för brott. Antalet lagförda brottsmisstankar har ökat inom hälften av brottsgrupperna och främst i grupperna förmögenhetsbrott och narkotikabrott. Att antalet lagförda personer ökat innebär en positiv utveckling i förhållande till myndighetens uppgift att se till att personer som begår brott blir föremål för lagföring. Antalet ärenden där åklagare begärt att vinster av brott ska förverkas har ökat med 6 procent sedan föregående år. Ett av myndighetens uppdrag är att begränsa vinsterna av brott och brottslig verksamhet. Åklagarmyndigheten har deltagit i en myndighetsgemensam arbetsgrupp som undersökt om det går att minska den akuta platsbristen på landets häkten. Tillsammans med Kriminalvården har myndigheten också diskuterat hur situationen för häktade kan förbättras genom att minska isoleringen. Här kan du ladda ner Åklagarmyndighetens årsredovisning 2019.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har begärt och fått förlängd åtalstid i utredningen om sprängningen på Gyllenstiernsgatan på Östermalm i Stockholm. Ny åtalstid är bestämd till 6 mars 2020.

– Utredningen fortsätter med bland annat fortsatta förhör, hantering av beslag och spår som undersökas samt fortsätta söka motivbild för brottet, säger kammaråklagare Frida Rylander. Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 994-20.    Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Södertörns tingsrätt har beslutat att häkta nio personer misstänkta för grovt narkotikabrott. Det var den 17 februari som flera personer greps och anhölls misstänkta för grovt narkotikabrott i Vårberg samt närliggande områden.

– Jag är nöjd med att tingsrätten har valt att häkta samtliga misstänkta personer i målet. Den misstänkta brottsligheten har begåtts inom ett kriminellt nätverk och det är av avgörande betydelse för den fortsatta utredningen att de inte får möjlighet att påverka bevisningen i ärendet, säger kammaråklagare Paulina Brandberg. – Jag tror också att risken är stor att de hade fortsatt begå brott om de hade försatts på fri fot. Utredningen kommer nu att fortsätta med bland annat ett stort antal förhör och jag bedömer att det kommer att ta i vart fall ett antal månader innan jag kan fatta beslut i åtalsfrågan, avslutar åklagaren. Tingsrättens målnummer: B 1794-20 Kontakt Kammaråklagare Paulina Brandberg, 010-562 62 26.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren har i dag ansökt om resning till men för en tilltalad som frikänts för våldtäkt mot barn 2011. Ansökan grundar sig på ny bevisning.

Den tilltalade åtalades den 23 juni 2010 för våldtäkt mot barn. Attunda tingsrätt dömde den tilltalade den 10 november 2010 för bland annat våldtäkt mot barn till fängelse i två år och fyra månader. I mars 2011 ändrade Svea hovrätt (målnummer B 9043–10) tingsrättens dom och ogillade åtalet om våldtäkt mot barn. - Åklagaren som har handlagt ärendet inkom den 20 maj 2019 med information till riksåklagaren om att Nationellt forensiskt centrum (NFC) på begäran av polisen gjort en förnyad analys av ett arkiverat DNA-prov. Denna gav stöd för att målsägandens DNA fanns på det material som säkrades 2010. Riksåklagaren beslutade därför den 3 juli 2019 att förundersökningen mot den tilltalade skulle återupptas, säger Lisbeth Johansson, överåklagare för handläggning av resningsärenden. Förundersökning har nu genomförts. Ett nytt analysresultat har inkommit. Med anledning av vad som framkommit i den nya utredningen har riksåklagaren i dag ansökt om resning till nackdel för den i hovrätten frikända personen. Kontakt På grund av förundersökningssekretess kommer överåklagare Lisbeth Johansson inte att kunna uttala sig mer i resningsärendet. Fakta Resning i Högsta domstolen En av få möjligheter som finns att angripa en dom som vunnit laga kraft är att, med stöd av nya omständigheter eller bevis, ansöka om resning. Ett beslut om resning innebär att den gamla domen upphävs och att det normalt blir en ny rättegång. När det gäller en dom som har meddelats av en hovrätt är det Högsta domstolen som beslutar om resning. Resning till men, dvs. nackdel, för en åtalad Ansökan om resning till nackdel för en åtalad person sker inte ofta i Sverige. Det har hänt ett fåtal gånger de senaste decennierna.Sedan en brottmålsdom har vunnit laga kraft får resning beviljas till nackdel för den tidigare åtalade enligt reglerna i 58 kap. 3 § rättegångsbalken. Målet får resas om brottet kan ge fängelse i mer än ett år. Det krävs att den som begär resning åberopar någon omständighet eller något bevis som inte har lagts fram tidigare och att den åtalade sannolikt skulle ha dömts för brottet, om omständigheten eller beviset hade lagts fram i det ursprungliga målet. En resning förutsätter dessutom att den som begär resning visar att det är sannolikt att det inte varit möjligt att åberopa omständigheten eller beviset vid rättegången eller genom att överklaga domen, eller att det funnits en giltig ursäkt för att inte göra det. Ansökan om resning ska göras inom ett år från det att man får kännedom om det som man grundar sin ansökan på (58 kap. 4 §).         Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Frågan i målet är om straffbart innehav av narkotika av ett visst slag konsumerar straffbart bruk av narkotika av ett helt annat slag.

Högsta domstolen har i NJA 2017 s. 415 slagit fast att om någon ska dömas för innehav av narkotika av visst slag så ska denne inte också dömas för att ha brukat en del av den innehavda narkotikan. Frågan är om detta gäller även när den brukade narkotikan är av ett annat slag. Landets tings- och hovrätter dömer olika i denna fråga. Det är därför av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör rättsläget. Överklagandet AMR 791-20 (pdf)   Kontakt My Hedström, byråchef, 010-562 50 27.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En man som häktats av Norrköpings tingsrätt på sannolika skäl misstänkt för vållande till annans död, grovt brott, har under helgen avlidit på häktet i Norrköping. Dödsorsaken är okänd, men det finns inget som tyder på självmord. Anhöriga är underrättade om dödsfallet.

Häktet har i enlighet med Kriminalvårdens rutiner initierat en utredning för att klargöra vad som hänt. Därutöver så svarar polisen även för att göra en s.k. dödsfallsutredning. Den avlidne kommer därför att undersökas av rättsläkare. I nuläget finns det inte någon misstanke om brott med anledning av mannens död. Förundersökningen fortsätter mot den kvinna som fortfarande är misstänkt för delaktighet i brottet och som är häktad i målet. Åklagare Anna Lander, som leder förundersökningen, har inte möjlighet att lämna några ytterligare kommentarer. Pressmeddelande 2020-02-14 Målnummer i Norrköpings tingsrätt: B 353-20   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har begärt åtalsförlängning till och med den 13 mars för de båda personer som är häktade i Norrköping för vållande till annans död, grovt brott.

– Jag inväntar rättsläkarens undersökning om dödsorsaken. Detta är ett komplicerat och tidskrävande arbete. Rättsläkarens rapport kommer att vara avgörande för brottsrubriceringen och hur vi ska inrikta den fortsatta förundersökningen, förklarar kammaråklagare Anna Lander som leder förundersökningen vid Åklagarkammaren i Norrköping.  Förhandlingarna hålls i Norrköpings tingsrätt i dag kl 10.30 och 15.15.  Tingsrättens målnummer: B 353-20 Åklagaren kommer att vidhålla yppandeförbud i ärendet och kommer inte heller att svara på ytterligare frågor.    Tidigare pressmeddelanden i ärendet: 31 januari 2020 2 februari 2020   Uppdatering kl. 16.10 Norrköpings tingsrätt har beslutat att omhäkta de två personer som är misstänkta för vållande till annans död, grovt brott. Åtal ska vara väckt den 28 februari 2020. Åklagaren bedömer att förundersökningen inte kommer att vara slutförd vid åtalstidens utgång. Tingsrätten har beslutat om att yppandeförbudet kvarstår. Åklagare Anna Lander svarar inte på ytterligare frågor.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Kammaråklagare Åsa Hiding har i dag väckt åtal i det så kallade Hjärstamordet mot den person som suttit frihetsberövad sedan augusti 2019. Åklagaren är tillgänglig för media.

Förundersökningen består av fler än 14 000 sidor varav flera tusen sidor omfattar digital kommunikation dels mellan målsäganden och den tilltalade, dels mellan dessa två personer och andra. - Det är ett ärende med teknisk bevisning, men även med omfattande indiciebevisning. Det har hållits 730 förhör under förundersökningens gång. Brottsplatsen och andra platser har undersökts, i bland vid fler än ett tillfälle, säger kammaråklagare Åsa Hiding. - Ett stort antal spår har skickats till Nationellt forensiskt centrum för analys. När NFC:s verktyg inte har räckt till har även vissa spår skickats till Nederländernas motsvarighet till NFC. Flertalet datorer och telefoner har tagits i beslag, tömts och analyserats. - Förundersökningen i Hjärsta-ärendet har inneburit ett så stort resursuttag att det påverkat hela polisområdet. Polisen i Örebro har fått stöd både från regionala och nationella enheter. Den omfattande förundersökningen är ett resultat av målmedvetet och omfattande lagarbete. Örebropolisen har vänt på varje sten, säger spaningsledare Mikael Nyqvist. Under den kommande huvudförhandlingen ska ett fyrtiotal vittnen höras på åklagarens begäran. Det handlar om vittnen som gjort iakttagelser vid tiden runt mordet och när målsäganden hittats död, samt personer som utfört tekniska undersökningar både lokalt och på NFC. Vittnen ska även höras för att motbevisa de invändningar som den tilltalade gjort, och vittnen som under förundersökningen lämnat uppgifter som belyser dels relationen mellan den tilltalade och målsäganden dels ett eventuellt motiv till mordet. Åklagaren kommer under rättegången att presentera den bevisning som framgår av stämningsansökan. Ingen ytterligare information om, eller värdering av, bevisningen kommer att ske till media. Detta för att inte föregripa eller påverka den kommande förhandlingen. Den tilltalade förnekar all inblandning i mordet. Rättegången startar den 26 februari 2020 och beräknas pågå i 20 dagar samt avslutas den 9 april 2020. Några kommentarer kommer inte att lämnas under den tid som förhandlingen pågår. Målnummer i Örebro tingsrätt: B 2705–18. Här finns tidigare pressmeddelande  i ärendet.  Pressträff i dag Det finns möjlighet att ställa frågor till Åsa Hiding och Mikael Nyqvist på en pressträff i dag fredag den 14 februari kl 14.30-15.00. Pressträffen hålls i lokalen Poliskammaren, Järnvägsgatan 3, Örebro. Eventuella deltagare samlas utanför polisens reception där de bli upphämtade. Insläpp från kl. 14.15. Kontaktperson vid frågor om pressträffen: Petra Sjölander, polisens kommunikationsavdelning, 070 298 55 36.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har i dag den 13 februari begärt fyra personer häktade vid Attunda tingsrätt misstänkta för grovt rån på Arlanda flygplats den 4 december 2019.

De misstänkta begärs häktade på sannolika skäl, den starkare misstankegraden. Tider för häktningsförhandlingarna är inte bestämd. Det är tingsrätten som beslutar om tid för häktningsförhandlingarna. Förundersökningen leds av kammaråklagare Henrik Stiernblad vid Norrorts åklagarkammare i Stockholm.  Målnummer i Attunda tingsrätt: B 2042-20  Kontakt Åklagaren kommer att vara tillgänglig för media i tingsrätten för kortare kommentarer i anslutning till fjärde och sista häktningsförhandlingens avslutande. Åklagaren är inte tillgänglig för media innan häktningsförhandlingarna.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20