En man greps misstänkt för grovt vapenbrott. Ett halvautomatiskt skarpt skjutvapen hade påträffats vid en husrannsakan i mannens lägenhet. Mannen saknade tillstånd att inneha vapnet. Det fanns inte någon teknisk bevisning (DNA eller fingeravtryck) som kunde knyta honom till vapnet. I polisbilen på väg in till arresten pratade mannen med en polis om vapnet och uppgav vissa detaljer som stämde bra överens med det vapen polisen hittat i hans lägenhet. Mannen visste inte om att samtalet spelades in med hjälp av polisens kroppskamera.

Under förundersökningen och i rättegången i tingsrätten vägrade mannen att svara på frågor. Han uppgav istället ”inga kommentarer” på alla åklagarens frågor. En av de poliser som genomfört husrannsakan och hittat vapnet hördes i tingsrätten om vad mannen berättat för henne om vapnet. Mannen fälldes för grovt vapenbrott och dömdes till fängelse i 2 år.

I hovrätten ville mannen höras på nytt. Han uppgav då att det måste ha blivit ett missförstånd eftersom det vapen han pratat med polisvittnet om rörde sig om en luftpistol som är laglig att inneha. Han uppgav att en annan person, som besökt hans bostad kort tid före husrannsakan, kunde ha lagt dit vapnet utan hans vetskap. Åklagaren åberopade då uppspelning av det samtal som mannen haft med polismannen i bilen och som hade spelats in med polismannens kroppkamera. Hovrätten avvisade åklagarens bevisning. Enligt hovrätten var samtalet i polisbilen att jämställa med ett förhör. Mannen hade inte informerats om sin rätt att tiga och han biträddes inte av någon försvarare. Han var heller inte medveten om att samtalet spelades in. Dessa omständigheter utgjorde sammantaget sådana brister i de rättssäkerhetsgarantier som följer av bl.a. rättegångsbalken och Europakonventionen att det redan på dessa grunder var uppenbart att bevisningen skulle bli utan verkan. Mannen frikändes då den övriga bevisning åklagaren åberopat enligt hovrätten inte motbevisade mannens påstående om att någon annan placerat vapnet i hans lägenhet utan hans vetskap.

Därför överklagar riksåklagaren domen

Riksåklagaren har nu överklagat hovrättens dom och beslut och yrkar att mannen ska dömas för grovt vapenbrott. Enligt riksåklagaren bör Högsta domstolen tillåta bevisningen och därefter besluta att rättegången i hovrätten ska tas om. Riksåklagaren menar att det i svensk rätt råder fri bevisprövning och att även sådan bevisning som kan ha tillkommit i strid med rättegångsbalken och/eller Europakonvention ska tillåtas. Då det råder delade meningar om den saken i hovrätterna är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör hur en brottmålsdomstol ska förhålla sig till bevisning som i och för sig kan ha tillkommit i strid med rättegångsbalken och Europakonventionen.

Överklagandet AMR-4801-20 (Pdf)

Kontakt

Byråchef, My Hedström, 010-562 50 27.

Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20