Under 2020 har Polismyndighetens genomsnittliga redovisning av bidragsbrott per månad till Åklagarmyndigheten nästan tredubblats (en ökning med 157 procent) jämfört med motsvarande period 2018. Åklagare har i sin tur beslutat i brottsmisstankar i motsvarande mån. De senaste åren visar brottsgruppen bidragsbrott en högre lagföringsandel än genomsnittet för samtliga brottstyper.

I en redovisning som lämnats till regeringen i dag konstaterar myndigheterna att ökade resurser, ökad kompetens, ökad samverkan med de bidragsgivande myndigheterna och ökat fokus på brottsförebyggande åtgärder är faktorer som är avgörande för att framgångsrikt bekämpa bidragsbrottslighet.

Inom Åklagarmyndigheten finns en särskild organisation för bidragsbrott med särskilt utpekade åklagare som samverkar internt och med bland annat polisen. Åklagare medverkar även ofta i de insatser som genomförs av Polismyndigheten på lokal och regional nivå. Det finns också en specialiståklagare med inriktning mot förmögenhetsbrott och en områdeschef med nationellt ansvar för bedrägerier och bidragsbrott.

– Under senare år har vi kunnat se att välfärdssystemen utsätts för en alltmer omfattande och ofta organiserad brottslighet. En stark lagföringsförmåga i rättskedjan är viktig, men det måste kombineras med en ökad förmåga hos de utbetalande myndigheterna att förhindra att felaktiga bidrag alls betalas ut. Det är särskilt viktigt just nu, när stora statliga stödåtgärder sätts in för att minska effekterna av covid-19, säger områdeschef Eva Thunegard.

Det utvecklingsarbete som pågår inom Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten kommer att fortsätta. Myndigheterna anser dock att fler åtgärder behövs, bland annat att frågan om ett administrativt sanktionssystem vid sidan av bidragsbrottslagen bör utredas vidare.

Förbättrad hantering av bidragsbrott, slutredovisning (pdf)

Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20