Riksåklagaren har i en skrivelse till Högsta domstolen uttryckt att det inte finns skäl för HD att pröva frågan om EncroChatbevisning ska tillåtas eller inte. Skälet är att rättsläget enligt riksåklagaren är klart och det finns enhetlig praxis om att bevisningen är tillåten.

En man dömdes av hovrätten för bland annat grovt narkotikabrott. Som stöd för åtalet åberopade åklagaren bland annat material från EncroChat-kommunikation. Mannen har överklagat till Högsta domstolen och vill att åtalet ska ogillas eller att målet ska skickas tillbaka till hovrätten på grund av felaktig handläggning för en ny prövning där. När det gäller EncroChat-materialet menar han att det har inhämtats på ett sätt som strider mot nationell och internationell rätt och därför inte borde tillåtas. I svarsskrivelsen till Högsta domstolen konstaterar riksåklagaren att det enligt huvudregeln i svensk rätt är tillåtet att lägga fram i princip vilken bevisning som helst. Hon konstaterar också att det inte har framkommit något som talar för att hanteringen av EncroChat-materialet avviker från den vanliga rutinen för att hämta in bevisning från ett annat EU-land, i det här fallet Frankrike. Det gäller också i det nu aktuella fallet. – Det finns ett stort antal beslut från svenska domstolar där EncroChat-bevisning har tillåtits, bland dessa flera hovrättsbeslut. I inget fall har bevisningen avvisats. Hovrätterna har också i flera fall lagt EncroChat-bevisning till grund för fällande domar. Rättsläget är enligt min uppfattning klart, vilket tingsrätterna och hovrätterna tycks hålla med om. Det finns då inget skäl för Högsta domstolen att pröva frågan, säger riksåklagare Petra Lundh. Svarsskrivelsen Kontakt Byråchef Eva Bloch, 010-562 51 96.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Kammaråklagare Heléne Thomasson har i dag åtalat två unga män och en ung kvinna för bland annat ofredande, grov stöld, skadegörelse, grov mordbrand och mord. De åtalade är födda 2003 och 2004. Åklagaren är tillgänglig för media i eftermiddag.

Den 1 februari i år började de tre ungdomarna att trakassera en kvinna på en buss mellan Eksjö och Anneberg. De följde därpå efter kvinnan till hennes bostad och trakasserierna stegrades vartefter dagen gick. Förloppet slutade i mordbrand. – Kvinnan som förföljdes och trakasserades i ett utdraget händelseförlopp fick sätta livet till när en av de åtalade tände eld i bostaden. Ingen av de övriga varnade de som var i fara eller larmade brandkår och därför åtalar jag dem även för brott mot lagen för skydd mot olyckor, säger kammaråklagare Heléne Thomasson. Målnummer i Eksjö tingsrätt: B 239-21. Åklagaren har också avslutat den utredning som startades i samband med händelserna i Anneberg enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. – Vi har parallellt med förundersökningen utrett om en minderårig flicka på något sätt kunde misstänkas vara delaktig i mordbranden och mordet. Men det finns inte några sådana misstankar kvar och utredningen har därför avslutats, säger kammaråklagare Heléne Thomasson. Mer om utredningar enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare Kontakt Kammaråklagare Heléne Thomasson är tillgänglig för media i dag kl.13-14.30 på 010-562 56 15. Nästa tillfälle som åklagaren är tillgänglig för media är i samband med att dom meddelas. Rättegången kommer preliminärt att hållas den 11 maj och 18-19 maj 2021 vid Eksjö tingsrätt.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Kammaråklagare Jennie Nordin har i dag onsdag lagt ned förundersökningen om misstänkt arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död i Gimo då brott inte kan styrkas. Åklagaren är tillgänglig för media.

Två personer omkom i juli 2020 när de skulle besiktiga en cistern på en arbetsplats i Gimo. Arbetsmiljöverket har tidigare anmält en rad brister kring bl a rutinerna för instruktioner. – Förundersökningen har visat att det föreligger brister i instruktioner men det går inte att bevisa att dessa brister har orsakat händelsen, säger kammaråklagare Jennie Nordin. Kontakt Kammaråklagare Jennie Nordin är tillgänglig för media i dag kl. 9.30-10 på 010-562 57 23. Beslut nedlagd förundersökning Gimo   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Snabbare lagföring är ett arbetssätt som minskar tiden från ett polisingripande till dom – från 22 till cirka sex veckor. Sedan årsskiftet finns en försöksverksamhet i Kronobergs län.

Arbetssättet Snabbare lagföring inleddes på försök 2018 i tre polisområden i Stockholm. Från 2020 använder hela polisregion Stockholm arbetssättet och från den 1 januari 2021 även fler polisområden, bland annat Kalmar-Kronoberg. Snabbare lagföring omfattar vanliga brott som ger högst tre års fängelse, till exempel rattfylleri, olovlig körning, narkotikabrott och stöld. Den misstänkta ska vara över 18 år och anträffas på brottsplatsen. Syftet är att den som är misstänkt ska få beslut snabbt och inte behöva ha händelsen hängande över sig. Polisen gör klart utredningen redan på platsen för brottet och den misstänkta personer får antingen en tid för domstolsförhandling eller en fullmakt med ett bötesbelopp som sedan fastställs av åklagare. En myndighetsgemensam rapport som lämnades till regeringen den 1 mars visar att arbetssättet inneburit att tiden mellan polisingripande och dom har minskat från 22 till cirka sex veckor. – Vi har bara varit igång i ett drygt kvartal, men vi ser redan resultat. Vi har regelbundna avstämningar med både domstolarna och med polisen och därifrån får vi bara positiva signaler, säger kammaråklagare Jonny Philipsson som är samordnare av snabbförfarandet på Åklagarkammaren i Växjö. På Åklagarkammaren i Växjö är man några åklagare och administratörer som samordnar ärendena från snabbförfarandet. Under det första kvartalet har polisen redovisat 256 sådana ärenden till åklagarkammaren. – Ju fler ärenden vi kan lagföra på det här sättet, desto mer resurser kan vi i längden frigöra till att utreda och lagföra andra mer allvarliga brott. Dessutom får vi en snabb reaktion och bryter på det sättet seriebrottslighet. Systemet får på så vis en större brottsavhållande effekt, säger chefsåklagare Carl-Gunnar Fridolfsson.   Kontakt Chefsåklagare Carl-Gunnar Fridolfsson, 010-562 59 72 Kammaråklagare Jonny Philipsson, 010-562 63 34   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Två män, 22 och 23 år, åtalades i dag vid Blekinge tingsrätt för att ha mördat en 57-årig man i juli 2020. De två männen misstänks också för att ha styckat kroppen och åtalas därför även för brott mot griftefriden. Åklagaren är tillgänglig för media i dag, måndag.

– De två åtalade männen har i förhör berättat att de slog ihjäl 57-åringen med en skiftnyckel. Därefter styckade de kroppen i sex delar, paketerade delarna i tre väskor och transporterade väskorna i en båt till Varö i Karlskrona skärgård, där kroppsdelarna grävdes ned. Tre månader in i utredningen anträffades kroppsdelarna på Varö, säger kammaråklagare Anna Johansson, som har varit förundersökningsledare. De båda männen misstänktes tidigt i utredningen eftersom de var de sista som träffat 57-åringen vid liv och alla livstecken tog slut efter det. Den största sökinsatsen någonsin i Karlskrona skärgård inleddes och pågick i tre månader. Det främsta motivet till mordet har enligt de båda männen varit att de ville bo kvar i 57-åringens lägenhet. Männen har berättat att de började planera mordet i början av juli. Den 25 juli träffade de mannen och mördade honom samma dag, enligt egna uppgifter. Målnummer i Blekinge tingsrätt: B 2028-20.  Kontakt Kammaråklagare Anna Johansson är tillgänglig för media i dag måndag kl. 10-12 på 010-562 61 10. Nästa tillfälle som åklagaren är tillgänglig för media är i samband med att dom meddelas.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I dag fredag kl. 11 meddelar Hovrätten över Skåne och Blekinge dom i ett ärende där en man har stått åtalad för mord på en kvinna som hittades död i Vramsån i Tollarp den 3 december 2019.

Målnummer i Hovrätten över Skåne och Blekinge: B 488-21. Kontakt Kammaråklagare Kristina Amilon är tillgänglig för media i dag kl. 12-13 på 010 562 55 36.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Företrädare för ett assistansbolag misstänks för att tillsammans med brukare och assistenter ha lurat Försäkringskassan och Göteborgs kommun på över 43 miljoner kronor. Brotten har enligt åklagarna pågått mellan 2012 och 2020 och varit systematiska. Åklagarna är tillgängliga för media i dag.

Av de 22 åtalade är tre häktade. Det rör sig huvudsakligen om grovt bidragsbrott, grovt bedrägeri och grovt penningtvättsbrott. Utredningen visar att brukarna har simulerat sjukdom eller kraftigt överdrivit allvarliga sjukdomstillstånd för att lura myndigheterna. – Förundersökningen har visat på en lönsam och cynisk hantering. De misstänkta har inte dragit sig för att med hjälp av juridiska ombud gång på gång begära överprövning, för att få ändring i de fall då kommunen eller Försäkringskassan har satt stopp för utbetalningar. Men stoppen har varit få eftersom myndigheternas kontrollfunktioner och rutiner för att tackla detta delvis brustit, säger kammaråklagare Petter Lundgren. Brottsligheten har möjliggjorts genom utnyttjande av fattiga arbetskraftsinvandrare. Genom ett hägrande uppehållstillstånd i Sverige har dessa personer i vissa fall jobbat för de misstänkta med andra saker än den assistans de varit anställda att ge och till en väsentligt lägre lön. – Vi menar att allt detta har bidragit till att de misstänkta under nästan ett årtionde har kunnat tillskansa sig utbetalningar från svenska myndigheter på mångmiljonbelopp, säger kammaråklagare Petter Lundgren. Utredningen har fokuserat på att säkra värdefull egendom i Sverige och utomlands. Runt 10 miljoner har säkrats på detta sätt. Den här typen av brott är resurskrävande och åklagarna har inte kunnat få fram alla bevisuppgifter i utredningen. – Vi är av lagen förhindrade att ta del av potentiellt avgörande bevisning. Det handlar bland annat om att vi inte får läsa av meddelanden mellan de misstänkta eftersom de är släkt eller familj. Trots att vi har misstankar om mycket allvarlig brottslighet skyddar olika typer av sekretessregler de misstänkta. Vi kan till exempel inte hämta in vissa handlingar från vården eller hålla förhör med läkare som skrivit intyg åt brukare där vi ser att brukaren inte alls är så sjuk som det påstås i läkarintygen, säger kammaråklagare Alexander Malmgren. Under förundersökningen har tio medarbetare från polisens bedrägerisektion i region Väst ingått i utredningsgruppen. Även medarbetare från Nationella operativa avdelningen (Noa), lokalpolisområden och internationella sambandsmän har deltagit i arbetet. Ett stort antal utredningsåtgärder har genomförts, bland annat har ca 300 förhör hållits. – Resultatet av polisens spaning i Sverige och utomlands finns med i förundersökningen. Vi har spanat både fysiskt och digitalt. Tack vare spaningen har vi kunnat positionera var olika personer befunnit sig och kunnat säkra bevisning i form av övervakningsfilm, säger utredaren Jonathan Axelsson som varit polisens handläggare i ärendet. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 4178-21. Förhandlingen i tingsrätten planeras att starta 27 april och beräknas pågå i 41 dagar. Kontakt Åklagare och polis är tillgängliga på telefon i dag, fredag kl. 9-10. Kammaråklagare Petter Lundgren 010-562 71 68. Kammaråklagare Alexander Malmgren 010-562 70 23. Polisens handläggare i ärendet, Jonathan Axelsson 010-565 15 93. Åklagarna är också tillgänglig för fysiska intervjuer i anslutning till Göteborgs åklagarkammare senare på förmiddagen i dag. Meddela i så fall ditt intresse senast kl. 10 till [email protected] för att boka tid. Även polisen är tillgänglig för fysiska intervjuer. Dessa bokas på telefon 010-565 15 93. Nästa tillfälle när åklagarna är tillgängliga är i samband med att dom meddelas.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

De två personer som varit anhållna misstänkta för mord på en man som påträffades död utomhus i Luleå i tisdags har i dag försatts på fri fot efter beslut av åklagare. Personerna är inte längre misstänkta för brott. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon i morgon.

– Genom förhör som hållits med de två tidigare anhållna, samt övriga utredningsåtgärder som vidtagits, har nu polis och åklagare en tydlig bild av vad som inträffat. De två personer som tidigare var anhållna är inte längre misstänkta för något brott och har därför släppts. Något brott tycks alltså inte ligga bakom dödsfallet. – Ytterligare några utredningsåtgärder kommer att vidtas innan förundersökningen avslutas. Den avlidnes anhöriga måste nu få sörja i fred och därför kommer inga ytterligare uppgifter att lämnas i ärendet, säger kammaråklagare Jonas Fjellström vid Åklagarkammaren i Luleå. Kontakt Kammaråklagare Jonas Fjellström är tillgänglig för media i morgon fredag kl. 13-14 på 010-562 64 63.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

På fredag den 23 april kl. 11 meddelar Göteborgs tingsrätt dom i ett mål där en man åtalats för mord på en lastbilschaufför i februari 2013. Mannen åtalades även för grovt rån.

Chauffören, som var från Polen, dödades genom strypning och påträffades i sin lastbil på Almön i Tjörns kommun. Åklagaren är tillgänglig för media på fredag kl. 15. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 9705–20.   Kontakt Chefsåklagare Daniel Edsbagge är tillgänglig för media på fredag kl. 15-16, 010-562 70 50.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Två polisanmälningar har kommit in om att två kvinnor har blivit utsatta för sexualbrott under en inspelning av en tv-produktion på ett hotell. En förundersökning är inledd och leds av åklagare.

– Nu ska vi höra målsägandena för att lyssna på deras berättelser och sedan tar vi ställning till fortsatta utredningsåtgärder, säger kammaråklagare Charlotte Frisack Brodin som är förundersökningsledare. Ingen person är i det här inledande skedet delgiven misstanke om brott. Åklagaren kan inte lämna mer information i det här skedet av utredningen. När ytterligare information finns kommer den att lämnas i ett nytt pressmeddelande.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20