En man dömdes av hovrätten för bland annat grovt narkotikabrott. Som stöd för åtalet åberopade åklagaren bland annat material från EncroChat-kommunikation. Mannen har överklagat till Högsta domstolen och vill att åtalet ska ogillas eller att målet ska skickas tillbaka till hovrätten på grund av felaktig handläggning för en ny prövning där. När det gäller EncroChat-materialet menar han att det har inhämtats på ett sätt som strider mot nationell och internationell rätt och därför inte borde tillåtas.

I svarsskrivelsen till Högsta domstolen konstaterar riksåklagaren att det enligt huvudregeln i svensk rätt är tillåtet att lägga fram i princip vilken bevisning som helst. Hon konstaterar också att det inte har framkommit något som talar för att hanteringen av EncroChat-materialet avviker från den vanliga rutinen för att hämta in bevisning från ett annat EU-land, i det här fallet Frankrike. Det gäller också i det nu aktuella fallet.

– Det finns ett stort antal beslut från svenska domstolar där EncroChat-bevisning har tillåtits, bland dessa flera hovrättsbeslut. I inget fall har bevisningen avvisats. Hovrätterna har också i flera fall lagt EncroChat-bevisning till grund för fällande domar. Rättsläget är enligt min uppfattning klart, vilket tingsrätterna och hovrätterna tycks hålla med om. Det finns då inget skäl för Högsta domstolen att pröva frågan, säger riksåklagare Petra Lundh.

Svarsskrivelsen

Kontakt

Byråchef Eva Bloch, 010-562 51 96.

Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20