Tre personer bedrev under 2017–2018 tillsammans en verksamhet som gick ut på att, mot betalning, tillhandahålla utrustning som gjorde det möjligt för deltagare i högskoleprovet att fuska sig till ett visst resultat på provet. Verksamheten bedrevs yrkesmässigt, i stor omfattning och omsatte miljonbelopp. Verksamheten var inte registrerad i någon vanlig bolagsform och det fanns heller inte någon bokföring.

De tre åtalades för grovt bokföringsbrott för att de bedrivit en bokföringspliktig verksamhet utan att ha någon bokföring. Enligt åtalet skulle brotten bedömas som grova bland annat eftersom det varit fråga mycket stora belopp och att gärningen varit av särskilt farlig art.

Hovrätten fann att endast en av de åtalade kunde anses vara näringsidkare, men att han enbart skulle svara för en tredjedel av verksamheten. Han dömdes för bokföringsbrott av normalgraden. De andra två frikändes eftersom hovrätten fann att de inte skulle anses som näringsidkare utan mer som anställda.

Riksåklagaren har nu överklagat hovrättens dom och yrkar att alla tre ska dömas för grovt bokföringsbrott.

– Enligt min uppfattning är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör hur det straffrättsliga ansvaret för bokföringsskyldighet ska fastställas när det är flera personer som samverkar runt en bokföringspliktig näringsverksamhet, säger vice riksåklagare Katarina Johansson Welin.

Överklagandet.

Kontakt

Byråchef My Hedström, 010-562 50 27.

Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20