Antalet brottsmisstankar om de mest resurskrävande brotten (mord och dråp, grov misshandel, sexualbrott, rån och allvarligare narkotikabrott) ökade förra året med 15 procent, att jämföra med genomsnittet på fem procent för samtliga brott. Detta avspeglas också i ett mycket stort antal häktade under året. Ökningen av de mest resurskrävande brotten har haft en betydande påverkan på myndighetens verksamhet.

Den enskilt största ökningen stod bidragsbrotten för, som ökade med hela 74 procent. Det är en följd av en myndighetsgemensam satsning på bidragsbrott. Bidragsbrotten utgör nu den största andelen inom gruppen förmögenhetsbrott.

Arbetsbelastningen har på många håll varit alltför hög under året. För att klara uppdraget har rekryteringssatsningen fortsatt. I december 2020 var 1 552 personer anställda inom Åklagarmyndigheten, varav 1 032 åklagare. Det innebär ca 40 fler åklagare än ett år tidigare.

– Vi bedömer att vi 2025 behöver vara cirka 1 200 åklagare, men det är också viktigt att rekrytera andra personalkategorier. Det handlar både om att kunna möta brottsligheten och att erbjuda medarbetarna en god arbetsmiljö, säger riksåklagare Petra Lundh.

Under det gångna året har antalet lagförda personer ökat med ca 8 500. Antalet brottsmisstankar som är under handläggning – så kallad balans – har också ökat. Det handlar framförallt om ärenden där åtal är väckt, men som ännu inte har avgjorts i domstol.

– Jag anser att vi har klarat vårt uppdrag mycket bra trots pandemin, men den har givetvis påverkat även Åklagarmyndigheten. Många utbildningar har kunnat genomföras på distans, men vissa har vi tyvärr fått ställa in. Vi har tillsatt en arbetsgrupp som ska se hur vi kan ta tillvara erfarenheterna av arbetet under pandemin, säger Petra Lundh.

Åklagarmyndighetens årsredovisning 2020 (pdf)

Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20