Vice riksåklagaren kommenterar JO-beslut i Palmeärendet
Publicerad: 2021-06-22 10:49:50
Justitieombudsmannen, JO, har i dag meddelat sitt beslut av granskningen efter pressträffen där åklagaren berättade varför han lade ned förundersökningen om mordet på statsminister Olof Palme. JO menar att det var godtagbart att åklagaren namngav den misstänkta personen. JO är däremot mycket kritisk till hur åklagaren presenterade sitt beslut att lägga ned förundersökningen. Vice riksåklagare Katarina Johansson Welin kommenterar JO:s beslut.– Jag kan konstatera att Justitieombudsmannen delar min uppfattning att det var korrekt att namnge den misstänkta personen. Däremot har JO gjort en annan bedömning än vad jag gör i att utpeka den misstänkta som skyldig, säger vice riksåklagare Katarina Johansson Welin.
– JO är mycket kritisk till hur åklagaren presenterade sitt beslut att lägga ned förundersökningen. Pressträffen hade föregåtts av noga överväganden av åklagaren med intentionen att förklara sitt nedläggningsbeslut på ett sätt så att allmänheten skulle förstå varför förundersökningen lades ner efter så lång tid. Vi respekterar givetvis JO:s beslut och uttalande i detta väldigt speciella ärende, säger vice riksåklagare Katarina Johansson Welin.
I en skrivelse till JO i ärendet redogjorde vice riksåklagaren bland annat för följande inställning:
Utredningen om mordet på statsminister Olof Palme utgör den brottsutredning som i svensk modern tid haft i särklass störst allmänintresse såväl i Sverige som utomlands. Mot bakgrund av det mycket stora allmänintresset anser jag att det har funnits ett stort behov av att ge allmänheten information om och förklara varför förundersökningen lades ned efter så lång tid. Om sådan information inte hade lämnats hade det kunnat leda till spekulationer och utpekanden av personer som överhuvudtaget inte var relevanta för förundersökningen. De överväganden och åtgärder som åklagaren har vidtagit måste därför ses i ljuset av ärendets mycket särpräglade karaktär. Normalt bör varken målsäganden, misstänkt eller vittnen – med hänsyn till deras integritet – namnges i ett beslut att lägga ned en förundersökning. Samma sak gäller vid en pressträff med anledning av ett sådant beslut. Som åklagaren anfört skulle dock ett beslut att lägga ned förundersökningen angående mordet på Olof Palme utan att redogöra för hur polis och åklagare resonerat samt namnge vem som enligt dem kunde misstänkas för brottet med största sannolikhet ha lett till kvarvarande frågor, spekulationer och ryktesspridning kring vem som begått brottet. Mot denna bakgrund och med hänsyn till det stora allmänintresset anser jag att det har funnits skäl att namnge den person som åklagaren bedömde som misstänkt för mordet. Enligt min uppfattning har åklagaren genom det sätt han uttryckt sig på inte pekat ut den namngivna personen som skyldig till mordet på Olof Palme utan endast som misstänkt.När det gäller övriga namngivna personer kan jag, i likhet med vad åklagaren anfört, konstatera att de flesta av dessa personer och deras roll i utredningen på olika sätt redan var kända för allmänheten innan pressträffen. För att få förståelse för varför förundersökningen lades ned har det funnits ett behov av att informera om de uppgifter som dessa personer lämnat under utredningen. Med hänsyn till det stora allmänintresse som utredningen har föranlett anser jag att det var motiverat att presentera beslutet vid en pressträff. Eftersom syftet med pressträffen varit att redogöra för vad som låg bakom nedläggningsbeslutet kunde det dock med hänsyn till ärendets mycket speciella karaktär ha varit lämpligt att det som genomgicks vid pressträffen även hade framgått av det skriftliga beslutet. Det hade t.ex. kunnat ske genom en sammanfattning eller att det material som genomgicks vid pressträffen lades som en bilaga till beslutet. Allt för att den som tar del av det skriftliga beslutet ska kunna förstå varför förundersökningen lades ned även om det förflutit lång tid sedan beslutet.