Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom och yrkat att en man ska dömas för våldtäkt mot barn och försök till våldtäkt mot barn för handlingar han begått mot en elvaårig flicka. Hovrätten rubricerade gärningarna som grova sexuella övergrepp.

En man åtalades för ett stort antal sexualbrott mot 17 olika målsägande. Majoriteten var flickor i åldrarna 10–13 år. Flickorna hade övertalats att ta bilder och filmer på sig själva med sexuellt innehåll och sedan skicka dem till mannen. Samtliga brott skedde över internet. De brott som nu överklagas gäller en 11-årig flicka. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska döma mannen för två fall av våldtäkt mot barn istället för grovt sexuellt övergrepp mot barn, vilket hovrätten dömde för, samt att han i ett fall ska dömas för försök till våldtäkt mot barn istället för försök till grovt sexuellt övergrepp mot barn. Hon yrkar också att mannen ska få ett väsentligt längre fängelsestraff än de fyra år som hovrätten dömde ut samt att skadeståndet till flickan ska höjas. – Flickan har tvingats genomföra mycket förnedrande sexuella handlingar mot sig själv genom att penetrera underlivet och anus. Forskningen visar att barn som utsätts för sexuella övergrepp via internet upplever det som extra kränkande och skamfyllt att de använt sin egen kropp som redskap och att den upplevda kränkningen är helt jämförbar med en penetration som gärningsmannen utför, säger riksåklagare Petra Lundh. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar hur gärningarna ska rubriceras. Hon framhåller i överklagandet att det, till skillnad mot vad hovrätten skriver, enligt lagen inte har någon betydelse om barnet har utsatts för hot eller inte för att gärningarna ska bedömas som våldtäkt mot barn. Överklagandet finns här. Kontakt Byråchef My Hedström, 010-562 50 27.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Onsdag 30 juni kl. 11 meddelar Norrköpings tingsrätt dom i ett stort mål om grovt narkotikabrott och grova vapenbrott m.m. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon för att kommentera domen.

Tingsrättens målnummer: B 2882-20. Tidigare pressmeddelande vid åtal, 4 maj   Kontakt Kammaråklagare Thomas Ramstedt är tillgänglig för media på telefon onsdag 30 juni kl. 13–14, 010-562 58 82.  Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Förundersökningen om misstänkt våldtäkt i Umeå den 5 maj och som uppmärksammats av media läggs ner.

I förundersökningen har målsäganden och misstänkt förhörts ett flertal gånger och det har också hållits förhör med ett antal vittnen. Anledningen till att åklagaren lägger ner förundersökningen är att det inte går att bevisa att den misstänkte har haft sådant uppsåt eller har visat sådan grov oaktsamhet som krävs för att förfarandet skall vara brottsligt. Tidigare pressmeddelanden: Pressmeddelande 11 maj Pressmeddelande 12 maj  Kontakt Kammaråklagare Linnea Hedström vid Åklagarkammaren i Umeå är tillgänglig på telefon i dag kl. 13–15, 010-562 59 15.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har i dag måndag 28 juni väckt åtal mot en 38-årig man misstänkt för mord på en 40-årig kvinna i småländska Alvesta den 17 april i år. Mordet skedde i centrala Alvesta mitt på dagen på öppen gata inför många vittnen. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon i eftermiddag.

– Allt tyder på att kvinnan och mannen hade en relation. Såvitt vi fått fram har de känt varandra i ett halvår. De bodde inte tillsammans och brottet är inte hedersrelaterat. Mannen vidgår att han utfört handlingen och som motiv har han i förhör berättat om demoner, säger vice chefsåklagare Lise-Lotte Norström som varit förundersökningsledare. Mannen slog, sparkade och använde kniv mot kvinnan. Våldet riktade sig mot kroppen och huvudet. Enligt rättsläkarens utlåtande dog hon av skador på halsen. – Det här är ett fruktansvärt brott, dels för att gärningsmannen använt mycket våld och dels för att det skett inför ögonen på minst femton vittnen. Det är svårt att förstå varför det hände. Ett vittne ingrep och försökte knuffa bort mannen, men utrymmet att hindra honom var ytterst begränsat. Händelseförloppet var mycket snabbt och han hade ett livsfarligt vapen tillgängligt, säger Lise-Lotte Norström. Målnummer i Växjö tingsrätt: B 2034-21. Kontakt Vice chefsåklagare Lise-Lotte Norström är tillgänglig på telefon i dag kl. 13–14, 010-562 63 65.   Rättelse: I ett tidigare utskick stod att mordet skedde den 19 april, vilket är felaktigt. Rätt datum för händelsen är 17 april. Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren har i dag beslutat att polisen ska få utfärda böter på plats för dels den som spelar hög och störande musik, dels den som kör vattenskoter så att det stör. Nyordningen gäller från den 1 juli.

Riksåklagaren har i dag beslutat att polisen ska få utfärda böter på plats för den som spelar hög och störande musik, exempelvis från en bil. Det aktuella brottet är förargelseväckande beteende. Tidigare har ordningsbot för förargelseväckande beteende enbart kunnat utfärdas mot den som urinerar offentligt, men nu utvidgas alltså möjligheten. Boten för störande hög musik blir 1 000 kronor. Dagens beslut innebär också att polisen får rätt att utfärda ordningsbot för störande och onödig körning med fartyg, vilket är en bestämmelse i sjölagen. Bestämmelsen träffar alla båtar, men bakgrunden är problemet med buskörning med vattenskoter. Boten för detta blir 1 500 kronor. – Det här är störningar som drabbar väldigt många människor i deras hem eller när de vill koppla av på sin fritid. Sommaren är den tid när både vattenskotrar och högljudda bilkaravaner är absolut vanligast. Därför har jag beslutat att det här ska gälla redan från den 1 juli, säger riksåklagare Petra Lundh. – Detta är mycket välkommet och både underlättar och effektiviserar arbetet med att lagföra denna typ av brott. Dessutom avlastas vår utredningsverksamhet, som många gånger kan behöva prioritera ner dessa typer av ärenden till förmån för grövre brottslighet, säger Jesper Molander, polisinspektör vid NOA. Det som nu beslutas är en ny tillämpning av redan befintlig lagstiftning. Bägge företeelserna har alltså varit förbjudna redan tidigare. Bakgrund Åklagarmyndigheten har tagit fram ett förslag om förändringar i den så kallade ordningsbotskatalogen, där samtliga brott som kan ge ordningsbot finns beskrivna, inklusive vilken bot som gäller för vilket brott. Ordningsbotskatalogen är omfångsrik och ändringsförslagen är många. De föreslagna ändringarna har därför gått ut på en bred remiss, med sista svarsdatum den 8 juni. De nu aktuella brotten beslutas särskilt, med hänsyn till att de är särskilt vanliga under sommaren. Samtidigt beslutas också om ändringar i de delar av ordningsbotskatalogen som rör kör- och vilotider samt färdskrivare m.m. för yrkestrafik, eftersom en ny förordning trädde i kraft den 24 maj 2021. Riksåklagaren kommer senare i år att ta ställning till övriga delar av förslaget. Vad är ordningsbot? Ordningsbot är en form av böter som utfärdas av polis (eller i vissa fall personal från Tullen och Kustbevakningen) direkt på platsen för brottet. Om den som får boten accepterar den gäller det som en lagakraftvunnen dom. Ordningsbot kan komma ifråga för brott som enbart har penningböter i straffskalan och används främst för olika typer av trafikbrott. Det är riksåklagaren som beslutar vilka brott som kan ge ordningsbot. Kontakt Kammaråklagare Johan Bülow, 010-562 61 71 (tillgänglig under förmiddagen). Kammaråklagare Fredrik Jönsson, 010-562 60 75. Jesper Molander, polisinspektör vid NOA (frågor om störande hög musik) och Johan Skogfeldt, sjöpolisen Stockholm (frågor om buskörning med vattenskoter). Bägge nås via Nationellt mediecenter vid Polismyndigheten, 010-563 91 70. Läs beslutet här.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Örebro tingsrätt meddelar i dag onsdag kl. 11 dom i ett mål där sammanlagt nio personer åtalats, varav bland annat sju för förberedelse till mord och fem för synnerligen grovt narkotikabrott. Åklagaren är tillgänglig för media i eftermiddag.

Målnummer i Örebro tingsrätt: B 5057-20. Kontakt Kammaråklagare Tove Kullberg är tillgänglig för media på telefon i dag onsdag kl. 13-14, 010-562 53 21.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har i dag väckt åtal mot sex personer, varav fyra av dem för inblandning i synnerligen grova narkotikabrott där stora mängder narkotika tagits i beslag. Enligt åtalet är det ett organiserat nätverk som handlat med narkotika i Sverige som i försäljningsledet har ett marknadsvärde på flera hundra miljoner kronor. Åklagaren är tillgänglig för media i dag.

De åtalade männen och kvinnorna är mellan 23 och 70 år. Fyra av dem är häktade sedan i november förra året. Brotten som de är åtalade för har ägt rum i Stockholms södra förorter. Sammanlagt har polisen beslagtagit cirka 125 kg kokain med mycket hög renhetsgrad, cirka 15 kg metamfetamin och cirka 33 500 tabletter MDMA, också kallat ecstasy. – Det här är ett av de största beslagen som gjorts av kokain och metamfetamin i Sverige. Brotten är att bedöma som synnerligen grova med hänsyn till att de avsett synnerligen stor mängd narkotika av farligt slag och dessutom utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning och varit yrkesmässig och organiserad, säger Ewa Korpi. I en lätt lastbil som användes av en av de åtalade, hittade polisen narkotika gömd i ett specialbyggt lönnutrymme i väggen mellan passagerarutrymmet och lastutrymmet i fordonet. Polisen har även tagit stora summor kontanter i beslag. – Vid gripandet av en av de tilltalade återfanns i hyrbilen som han körde bland annat 350 000 kronor i kontanter som jag menar kommer från narkotikaförsäljningen, säger Ewa Korpi. Målnummer Södertörns tingsrätt: B 18826-20. Huvudförhandlingen inleds den 29 juni och beräknas ta åtta dagar. Kontakt Kammaråklagare Ewa Korpi vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet är tillgänglig i dag onsdag kl. 12.30-13.30, 010-562 54 22.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Justitieombudsmannen, JO, har i dag meddelat sitt beslut av granskningen efter pressträffen där åklagaren berättade varför han lade ned förundersökningen om mordet på statsminister Olof Palme. JO menar att det var godtagbart att åklagaren namngav den misstänkta personen. JO är däremot mycket kritisk till hur åklagaren presenterade sitt beslut att lägga ned förundersökningen. Vice riksåklagare Katarina Johansson Welin kommenterar JO:s beslut.

– Jag kan konstatera att Justitieombudsmannen delar min uppfattning att det var korrekt att namnge den misstänkta personen. Däremot har JO gjort en annan bedömning än vad jag gör i att utpeka den misstänkta som skyldig, säger vice riksåklagare Katarina Johansson Welin. – JO är mycket kritisk till hur åklagaren presenterade sitt beslut att lägga ned förundersökningen. Pressträffen hade föregåtts av noga överväganden av åklagaren med intentionen att förklara sitt nedläggningsbeslut på ett sätt så att allmänheten skulle förstå varför förundersökningen lades ner efter så lång tid. Vi respekterar givetvis JO:s beslut och uttalande i detta väldigt speciella ärende, säger vice riksåklagare Katarina Johansson Welin. I en skrivelse till JO i ärendet redogjorde vice riksåklagaren bland annat för följande inställning: Utredningen om mordet på statsminister Olof Palme utgör den brottsutredning som i svensk modern tid haft i särklass störst allmänintresse såväl i Sverige som utomlands. Mot bakgrund av det mycket stora allmänintresset anser jag att det har funnits ett stort behov av att ge allmänheten information om och förklara varför förundersökningen lades ned efter så lång tid. Om sådan information inte hade lämnats hade det kunnat leda till spekulationer och utpekanden av personer som överhuvudtaget inte var relevanta för förundersökningen. De överväganden och åtgärder som åklagaren har vidtagit måste därför ses i ljuset av ärendets mycket särpräglade karaktär.   Normalt bör varken målsäganden, misstänkt eller vittnen – med hänsyn till deras integritet – namnges i ett beslut att lägga ned en förundersökning. Samma sak gäller vid en pressträff med anledning av ett sådant beslut. Som åklagaren anfört skulle dock ett beslut att lägga ned förundersökningen angående mordet på Olof Palme utan att redogöra för hur polis och åklagare resonerat samt namnge vem som enligt dem kunde misstänkas för brottet med största sannolikhet ha lett till kvarvarande frågor, spekulationer och ryktesspridning kring vem som begått brottet. Mot denna bakgrund och med hänsyn till det stora allmänintresset anser jag att det har funnits skäl att namnge den person som åklagaren bedömde som misstänkt för mordet.   Enligt min uppfattning har åklagaren genom det sätt han uttryckt sig på inte pekat ut den namngivna personen som skyldig till mordet på Olof Palme utan endast som misstänkt. När det gäller övriga namngivna personer kan jag, i likhet med vad åklagaren anfört, konstatera att de flesta av dessa personer och deras roll i utredningen på olika sätt redan var kända för allmänheten innan pressträffen. För att få förståelse för varför förundersökningen lades ned har det funnits ett behov av att informera om de uppgifter som dessa personer lämnat under utredningen.   Med hänsyn till det stora allmänintresse som utredningen har föranlett anser jag att det var motiverat att presentera beslutet vid en pressträff. Eftersom syftet med pressträffen varit att redogöra för vad som låg bakom nedläggningsbeslutet kunde det dock med hänsyn till ärendets mycket speciella karaktär ha varit lämpligt att det som genomgicks vid pressträffen även hade framgått av det skriftliga beslutet. Det hade t.ex. kunnat ske genom en sammanfattning eller att det material som genomgicks vid pressträffen lades som en bilaga till beslutet. Allt för att den som tar del av det skriftliga beslutet ska kunna förstå varför förundersökningen lades ned även om det förflutit lång tid sedan beslutet.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Justitieombudsmannen, JO, kommer i morgon tisdag 22 juni att meddela sitt beslut av granskningen efter pressträffen där åklagaren berättade varför han lade ned förundersökningen om mordet på statsminister Olof Palme. Åklagaren kommer att vara tillgänglig på telefon på tisdag eftermiddag.

Kontakt Chefsåklagare Krister Petersson är tillgänglig på telefon för korta kommentarer om JO:s beslut på tisdag kl. 14-15.30, telefon 010-562 54 54.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I mars i år åtalades sex män för två händelser 2019 och 2020 då sammanlagt tre personer sköts till döds i Norrköping. I dag meddelade Norrköpings tingsrätt dom och dömer alla sex åtalade för mord och mordförsök i april 2020. Däremot ogillar tingsrätten åtalet för mord och framkallande av fara för annan i december 2019. Åklagarna kommenterar domen.

– Vi kan konstatera att rätten delar vår bedömning och dömer alla tilltalade som gärningsmän för händelsen den 9 april 2020 då en person mördades. Påföljderna ligger i huvudsak i linje med vad vi yrkade på för de här hänsynslösa brotten som begåtts i organiserad form, säger åklagarna Anna Hjorth och Karin Sandén som varit förundersökningsledare. Fyra av männen döms till livstids fängelse och två av dem däms till 16 års fängelse för händelsen 2020. Åklagarna hade yrkat på livstids fängelse för samtliga sex personer. Bevisningen i målet består bland annat av övervakningsfilmer, vittnesförhör, spaningsfotografier, rumsavlyssning, telefonavlyssning och material från den krypterade tjänsten Encrochat. – Det är positivt att tingsrätten gör samma bedömning som vi har gjort om Encrochatmaterialet. De många och omfattande chattarna visar tydligt detaljer om hur gärningspersonerna planerade att genomföra brotten. Chattarna visar också en hänsynslöshet i hur diskussioner förts om målsäganden, säger åklagarna. Den del av åtalet som handlar om skjutningen i december 2019 då två personer sköts till döds utanför en nattklubb i Norrköping ogillas i sin helhet av tingsrätten. Rätten menar att åklagarna inte kunnat bevisa att de tilltalade har organiserat, planerat och genomfört skjutningen på det sätt som åklagarna påstått. – Vi behöver utvärdera domskälen närmare för att kunna skapa en bild över hur rätten resonerat. Efter vår genomgång kommer vi ta ställning till om det finns skäl att överklaga den del som är ogillad eller några andra delar av domen, avslutar kammaråklagarna Anna Hjorth och Karin Sandén. Målnummer i Norrköpings tingsrätt: B 308-20 och B 1198-20. Åklagarna har inte möjlighet att vara tillgängliga för media för att kommentera domen ytterligare.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20