Ericsson har tidigare som företag lagförts i USA för bland annat den brottslighet som individer nu åtalas för i Sverige. Medan den amerikanska lagföringen fokuserade på bolaget har den svenska utredningen haft fokus på att utreda om och i så fall vilka fysiska personer som har ett straffrättsligt ansvar för det hänt. De nu åtalade personerna är alla svenska medborgare och har befunnit sig på olika nivåer och haft olika roller inom Ericsson-koncernen.

– De påstådda mutorna består av kontanta överföringar om sammanlagt drygt två miljoner dollar till offentliga tjänstemän i Djibouti via ett konsultbolag i landet som Ericsson anlitade för bland annat affärsutveckling och marknadsföring. Företrädaren för konsultbolaget var samtidigt offentlig tjänsteman i Djibouti, något som de åtalade personerna har varit medvetna om. Konsulten har sedan utnyttjat sin officiella position i landet för att påverka beslutet att köpa utrustning av Ericsson. Utredningen visar också att de överförda summorna skulle delas med andra personer i landets ledarskikt, säger kammaråklagare Mats Jansson som varit förundersökningsledare.

Brotten begicks innan nuvarande mutlagstiftning trädde i kraft. Åtalet gäller därför bestickning, grovt brott. Straffskalan enligt dåvarande lagstiftning är fängelse minst sex månader och högst sex år.

Med hänsyn till att brotten begicks redan 2011–2012 och att de därmed preskriberas inom en snar framtid, har ett intensivt utredningsarbete bedrivits av polis och åklagare det senaste året för att få utredningen slutförd i tid.

Utredningen har bedrivits av utredare vid antikorruptionsgruppen vid Nationella Operativa Avdelningen hos Polismyndigheten under ledning av åklagare vid Riksenheten mot korruption.

Målnummer i Solna tingsrätt: B 5258-21

Kontakt

Kammaråklagare Mats Jansson (förundersökningsledare), 010-562 56 30, och kammaråklagare Leif Görts, 010-562 65 10, är tillgängliga för media på telefon i dag kl. 10.45–12.

Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20