Den person som tidigare i veckan anhölls som misstänkt för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige har i dag frigivits. Anhållandet har därmed hävts.

– Förundersökningen som sker i samarbete med Säkerhetspolisen fortsätter dock. På grund av förundersökningssekretess kommer inte närmare kommentarer kunna lämnas i ärendet, säger kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström vid Riksenheten för säkerhetsmål. Ytterligare information kan inte lämnas i nuläget. Åklagaren är inte tillgänglig för kommentarer.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Sex män åtalas för två händelser 2019 och 2020 när sammanlagt tre personer sköts till döds i anslutning till två restauranger i Norrköping. Händelserna är kopplade till kriminella gäng. En del av bevisningen utgörs av Encrochat-material.

Den första händelsen Den 5 december 2019 sköts två personer till döds utanför en nattklubb i Norrköping. Skotten kom från en passerande bil. Ett stort antal personer befann sig i omedelbar närhet till händelsen, men undkom att träffas av kulorna. Fyra män åtalas för att tillsammans och i samförstånd ha dödat de två personerna. – Det är två män som har skjutit och de har fått betalt för det. De andra två har varit delaktiga i morden, den ena genom att bland annat ha planerat gärningen, tillhandahållit mordvapnen och betalat skyttarna. Den andra mannen har bland annat spanat på personerna som kom att mördas och berättat för skyttarna exakt var de befunnit sig. Vi menar alltså att alla fyra är lika ansvariga för morden, säger kammaråklagare Karin Sandén. De fyra männen åtalas också för framkallande av fara för annan, eftersom skjutningen ägde rum på en plats där flera andra personer också befann sig. Ett av vapnen var ett automatvapen, det andra en pistol. Den andra händelsen I början av april 2020 inträffade en annan skjutning mot två personer utanför en restaurang i Norrköping. En person avled av skotten, medan den andra personen inte träffades. För denna händelse åtalas sammanlagt sex personer, varav fyra är identiska med de som åtalas för händelsen i december. Brottsrubriceringarna är mord och försök till mord. – Även här har det varit fråga om ett gemensamt brottsupplägg där de sex personerna haft olika roller som varit nödvändiga för att brotten skulle kunna utföras, säger kammaråklagare Anna Hjorth. I det här ärendet åtalas också för flera fall av grovt vapenbrott, stämpling till mord, brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor samt brott mot vapenlagen. Bevisningen Bevisningen i de bägge målen består bland annat av övervakningsfilmer, vittnesförhör, spaningsfotografier, rumsavlyssning och telefonavlyssning samt material från Encrochat. – Vi bedömer att vi har bra bevisning. Encrochat-materialet som vi har fått tillgång till har vi lyckats knyta till person, menar vi, och innehållet är tydligt när det gäller hur de agerat, vilka roller de haft och hur de planerat gärningarna. De har litat på Encro till ”1 000 procent”, som de också skriver i chattarna, uppger åklagarna. Utredningen För Polismyndigheten har utredningarna varit mycket omfattande och när de nu lämnats över till åklagare rör det sig om drygt 5 000 sidor förundersökningsprotokoll. – För oss och för många boende i Norrköping har det varit av stor vikt att vi gjort vad vi kunnat för att kunna reda ut vilka som kan ligga bakom de här brotten. Nu har vi kommit så långt att åklagarna valt att gå vidare med ett åtal och en av anledningar till det är vi från första början sett vikten av samverkan. Både med olika kompetenser inom polisen men också i en bra dialog med exempelvis Åklagarmyndigheten, säger Hanna Sjögren, gruppchef på grova brott i Norrköping. För de utredare som jobbat i ärendet har det inneburit ett långsiktigt utredningsarbete enligt den särskilda utredningsrutin Polismyndigheten har vid dessa typer av grövre brott. – Det är genom noggrannhet, uthållighet och bred kompetens där vi har jobbat enligt polisens särskilda utredningsorganisation som har gett resultat. Sedan sticker även ärendena ut med de insikter vi fick genom uppgifterna i Encrochat, säger Lars-Inge Olsson, utredningsledare vid Norrköpings grupp för grova brott. Målnummer i Norrköpings tingsrätt: B 308-20 och B 1198-20.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren kommer att invänta Statens haverikommissions preliminära bedömning innan hon fattar beslut i ärendet.

I november 2020 fick Åklagarmyndigheten in en begäran om att den nedlagda förundersökningen från 1990-talet om Estonias förlisning ska återupptas eftersom det kommit fram nya omständigheter. I begäran hänvisades till uppgifter i en tv-dokumentär. Statens haverikommission bistår tillsammans med Finland motsvarande myndighet i Estland i en preliminär bedömning som syftar till att överväga om de nya omständigheterna ger anledning att revidera de slutsatser som drogs i 1997 års rapport om Estonias förlisning. Inom ramen för detta arbete kommer de svenskar som överlevde förlisningen att höras av haverikommissionen. Vidare lämnade Statens haverikommission i december förra året in en begäran till regeringen om att ändra lagen för att möjliggöra utredningsåtgärder såsom dykningar vid Estonia. Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss och föreslår att en lagändring ska träda i kraft den 1 juli 2021. – För att få ett bra bedömningsunderlag kommer jag att avvakta haverikommissionens arbete och resultatet av planerade dykningar. Först därefter kommer jag fatta beslut om det finns förutsättningar att inleda en förundersökning eller inte. Hur lång tid det tar innan jag fattar beslut kan jag i dagsläget inte bedöma, säger kammaråklagare Karolina Wieslander. När åklagaren har ny information om ärendet kommer det att publiceras i ett nytt pressmeddelande. Bakgrund Under 1990-talet bedrevs en förundersökning, brottsutredning, om det begåtts brott i samband med Estonias förlisning. Den lades ned av åklagare 1997. Beslutet att lägga ned förundersökningen begärdes överprövat till en överåklagare och slutligen till riksåklagaren som 1999 beslutade att inte återuppta förundersökningen eftersom de brott som förundersökningen omfattade då var preskriberade. Riksåklagarens beslut begärdes i sin tur omprövat, men riksåklagaren beslutade 2000 att inte ändra sitt tidigare beslut. Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I december 2019 sköts två personer till döds utanför en nattklubb i Norrköping. I april 2020 besköts två personer utanför en annan restaurang. En av dessa avled. På torsdag den 25 mars planerar åklagarna att väcka åtal i ärendena. Då bjuds media in till en pressträff med åklagare och polis på telefon.

I ärendet är sex personer häktade. Av dessa åtalas fyra för inblandning i bägge skjutningarna och två personer för inblandning i den senare händelsen. Brottsrubriceringarna är mord i tre fall, försök till mord i ett fall samt framkallande av fara för annan. Målnummer i Norrköpings tingsrätt: B 308-20 och B 1198-20. Medverkande Kammaråklagare Anna Hjorth, Åklagarkammaren i Norrköping. Kammaråklagare Karin Sandén, Åklagarkammaren i Norrköping. Polisintendent Hanna Sjögren, gruppchef grova brott Norrköping. Inspektör Lars-Inge Olsson, utredningsledare grova brott Norrköping. Tid, plats och anmälan Pressträffen äger rum på torsdag den 25 mars kl. 13 via telefon. När du anmäler dig som deltagare får du inloggningsuppgifter och instruktioner.  Efter pressträffen är åklagarna och polis tillgängliga för korta enskilda intervjuer. Anmäl dig senast klockan 10 torsdag den 25 mars till [email protected]. Skriv i anmälan om du önskar enskild intervju så blir du uppringd i tur och ordning. Glöm inte att skriva på vilket nummer vi når dig.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Den man i 70-årsåldern som varit misstänkt för våldtäkt på en kvinna under julhelgen 2020 är släppt ur häktet. Förundersökningen är nedlagd och mannen är inte längre misstänkt för brott. Åklagaren är tillgänglig för media i eftermiddag.

– Jag fattade i dag beslut om att häva häktningen och lägga ned förundersökningen med motiveringen att brott inte kan styrkas. Under tiden mannen varit häktad har vi hållit förhör med inblandade och vittnen och vi har gått igenom de beslag som gjorts. Den samlade bedömningen som jag gör nu är att bevisningen inte räcker för en fällande dom, säger kammaråklagare Annika Bokefors, som är förundersökningsledare. Mannen häktades den 11 mars på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt. – Han häktades för att han inte skulle kunna påverka utredningen. Kvinnans uppgifter om att hon vid tiden för samlaget befunnit sig i en särskilt utsatt situation på grund av sömn och berusning hade sådant stöd i utredningen att jag bedömde att mannen skulle vara häktad. Både tingsrätten och hovrätten delade min bedömning, säger Annika Bokefors. Målnummer i Uppsala tingsrätt: B 19-21. Kontakt Kammaråklagare Annika Bokefors är tillgänglig på telefon för media i dag kl. 14.40–15.40, 010-562 67 79.  Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagarna har i dag åtalat 30 personer som ingår i flera olika kriminella nätverk i Stockholmsområdet. Hela ledarskiktet i ett av nätverken ingår i åtalet. En stor del av bevisningen består av kommunikation mellan de misstänkta i den krypterade tjänsten Encrochat. Åklagarna är tillgängliga för media i dag.

– Det ovanliga är att åtalet avser hela ledarskiktet i ett av södra Stockholms kriminella nätverk. Det rör sig om mycket grova brott som de misstänks för. Den här typen av organiserad brottslighet arbetar polis och åklagare hårt för att lagföra, säger kammaråklagare Anna Stråth. Brottsrubriceringarna är bland annat försök till mord, synnerligen grovt narkotikabrott, synnerligen grovt vapenbrott, allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott, rån och människorov. 28 av de 30 åtalade är häktade. En av åtalspunkterna rör en långvarig konflikt mellan två rivaliserande nätverk. Våldet eskalerade efter en skjutning med dödlig utgång 2017. – Efter skjutningen skapades en omfattande brottsplan, som gick ut på att mörda ledaren för det rivaliserad nätverket. Planen var att skjuta ihjäl honom i april 2020 i Västerås. Bara tillfälliga omständigheter gör att personen inte mördas. När mordförsöket misslyckas sluts ett avtal där en annan person får i uppdrag att mörda den rivaliserande ledaren i utbyte mot en miljon kronor, säger förundersökningsledare Anna Stråth. En annan del av åtalet handlar om ett människorov där en ung person blir utsatt för våld, hot, utpressning och rån i en lägenhet i södra Stockholm. Gärningspersonerna planerar också att placera en bomb utanför den utpressades lägenhet. Bomben beslagtas av polisen. Bevisningen består bland annat av information från den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat och beslag av narkotika, vapen och sprängmedel. – Vi har haft stor hjälp av informationen i Encrochat där de åtalade tydligt på detaljnivå har beskrivit sina gärningar från planeringsstadiet till genomförandet. Det har gett oss en unik insyn som vi inte haft tillgång till tidigare, säger kammaråklagare Sara Nilsson. – Informationen vi fick via Encrochat är något unikt och i en omfattning som polisen inte sett tidigare. Vi har tack vare informationen från de krypterade chattarna haft möjlighet att kunna frihetsberöva individer som vi tidigare haft stora svårigheter att komma åt av olika anledningar, säger Björn Volkmann vid polisens avdelning för grova brott vid polisområde Stockholm Syd. Han berättar om en annan effekt på att så många i ärendet är häktade. – Tack vare att vi har kunnat frihetsberöva flertalet individer ur framför allt nätverk i Vårby och Botkyrka så har vi kunnat se en positiv påverkan på lokalsamhället. Boende och även vissa näringsidkare i de aktuella områdena har påtalat för poliser som arbetar lokalt att de märkt en markant positiv skillnad efter att polisen genomförde dessa gripanden, säger Björn Volkmann. Målnummer i Södertörns tingsrätt: B 3712–21 (B 14383-20) Huvudförhandlingen startar den 6 april och kommer äga rum i säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt. Förhandlingen är planerad att på gå fram till midsommar. I stämningsansökan, som är inlämnad till tingsrätten, finns en bilaga med en sammanfattning av ärendet på tio sidor. Kontakt Åklagarna och polisen är tillgängliga i dag, tisdag, kl. 11-13 på telefon för media. Om intresse finns för korta fysiska intervjuer med åklagarna i eftermiddag kan du kontakta [email protected] senast kl. 13. Nästa tillfälle när åklagarna kan vara tillgängliga för media är när dom meddelats. Kammaråklagare Anna Stråth 010-562 73 46. Hon är förundersökningsledare för brotten i samtliga åtalspunkter förutom åtalspunkterna 6 och 7. Kammaråklagare Sara Nilsson 010-562 50 40. Hon är förundersökningsledare för åtalspunkterna 6 och 7 om allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott, försök till allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott, och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott. Kammaråklagare Ida Arnell 010-562 73 58. Hon kommer under rättegången lägga fram åtalspunkterna 9-10 om människorov, rån, grovt vapenbrott, försök till grov utpressning, grov förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott. Dessutom åtalspunkterna 11-13 om grovt vapenbrott, grovt narkotikabrott och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott. Björn Volkmann, polisens avdelning för grova brott vid polisområde Stockholm Syd är också tillgänglig i dag för media. Kontakta Stockholmspolisens mediecenter, telefon 010-56 40 555.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

15 personer har i dag åtalats för att på olika sätt ha varit inblandade i ett mord i Gamlestaden i Göteborg i maj 2020 samt förberedelse till mord på flera andra personer. Det åtalas även för vissa ytterligare brott.

Den 3 maj 2020 blev en man skjuten med minst nio skott från två olika vapen på Lars Kaggsgatan i Göteborg. Han avled av sina skador. Nio personer åtalas för att gemensamt ha beslutat sig för och sedan även tillsammans ha dödat målsäganden. Samtliga dessa nio personer åtalas också för förberedelse till mord på tre av den mördade mannens släktingar. Tre av dem åtalas även för att under våren 2020 med hjälp av krypterade telefoner ha planerat gärningarna mot släktingarna. – Vi kraftsamlade snabbt initialt, vilket resulterade i att de nio personerna greps inom loppet av ett par timmar efter dödsskjutningen. De inledande åtgärderna innebar goda förutsättningar för den fortsatta förundersökningen, säger polisens utredningsledare Anna Bergkvist. – Det är fråga om en väl planerad gärning där var och en av de nio personerna har haft en viktig roll att spela för att mordet skulle kunna genomföras. De har gemensamt under morddagen spanat runt i bilar kring platser där man via krypterad telefoni hade fått information om att de tilltänkta mordoffren samt den mördade kunde finnas. De har krypterat kommunicerat med varandra och har därigenom kunnat samordna sig. De båda skyttarna kunde med hjälp av de andras gemensamma arbete utföra mordet. Vimenar därför att samtliga nio personer ska betraktas som lika ansvariga för brotten, säger kammaråklagare Helena Treiberg Claeson som tillsammans med kammaråklagarna Stefan Lind och Linda Wiking ansvarat för utredningen. Encrochat-material Ytterligare två personer åtalas för anstiftan av det fullbordade mordet samt förberedelse för de tre mord som inte kom att genomföras. En av dessa har en ledande ställning i ett kriminellt nätverk i Södra Biskopsgården i Göteborg. Han har vid den aktuella tidpunkten befunnit sig i Gambia. Enligt åtalet har han och en annan anstiftare som befann sig i Göteborg förmått de nio personerna att utföra mordet på Lars Kaggsgatan. De båda anstiftarna har både med varandra och med andra medåtalade kommunicerat via den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat. Åtalet omfattar också fyra andra personer som varit delaktiga i mordet eller i förberedelser till de mord som inte fullbordades. En av dessa personer åtalas också för en händelse i december 2017 då han kastade en handgranat mot bostaden till den man som blev mördad i maj 2020. – Det var när vi i utredningen fick tillgång till de åtalades krypterade kommunikation med varandra som ytterligare personer kom att misstänkas för brott och det är tack vare den bevisningen som sex ytterligare personer har kunnat åtalas för delaktighet i mordet och de mord som hade kunnat ske, säger kammaråklagare Helena Treiberg Claeson. – Det är komplext och svårt att utreda den här typen av brott, men vi har haft många kompetenta och erfarna utredare och rätt fokus i gruppen, säger utredningsledare Anna Bergkvist. Omfattande utredning Den första månaden ingick cirka 25 personer i utredningsgruppen, därefter har ungefär hälften så många utredare fortsatt att driva utredningen. Under utredningen har cirka 800 förhör hållits. Förundersökningen är på ca 7 000 sidor. – I ärendet finns en sextonde misstänkt person. Det är i dagsläget oklart om vi kan väcka åtal mot honom. Han har utlämnats till Sverige från ett annat land och vi har bett det landet om tillstånd att få åtala honom för ytterligare brott än de han utlämnats för. Där har vi ännu inte fått något svar, säger kammaråklagare Helena Treiberg Claeson. Jörgen Thorén, lokalpolisområdeschef på Hisingen, betonar att polisen i området sedan lång tid arbetar offensivt mot skjutvapenvåldet, både mot de som skjuter och de som initierar skjutningarna. – Att vi har så många frihetsberövade märks i området. Det här är ett gyllene tillfälle att bryta våldsspiralen och öka tryggheten, säger han. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 533-21.   Kontakt Kammaråklagare Helena Treiberg Claeson, tillgänglig i dag den 22 mars kl. 11,15–12, 010-562 70 69. Anna Bergkvist, polisens utredningsledare, 010-565 32 04. Jörgen Thorén, lokalpolisområdeschef Hisingen, 010-565 48 31.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Natten till den 10 maj 2020 knivhöggs en kvinna i 55-årsåldern i samband med ett rånförsök på en gångbro i närheten av en skola i Kungälv. I ansvarsdelen har utredningen fullt ut klarlagt händelseförloppet och avslutas nu.

I åldersutredningen har det inte med tillräcklig styrka kunnat visas att den misstänkte vid gärningen var straffmyndig. Med anledning av detta bedrivs utredningen fortsättningsvis och uteslutande som en så kallad LUL-31-utredning (lagen om unga lagöverträdare). Utredningsmaterialet kommer nu slutdelges den misstänkte och hans företrädare samt berörd socialtjänst. Dessa parter har oberoende av varandra möjlighet att begära att åklagare ska väcka bevistalan vid tingsrätten. Först om en sådan begäran inkommer till Åklagarmyndigheten beslutar åklagare om talan ska väckas. Den aktuella personen är fortfarande omhändertagen av socialtjänsten och är placerad på ett SIS-hem. – Ärendet belyser problematiken med om en person i samband med en asylprocess fastställs en mer eller mindre godtycklig och osäker ålder. I åldersutredningen pekar vissa omständigheter för att den aktuella personen var straffmyndig vid gärningen. Den rättsmedicinska undersökningen indikerar dock att det är mer sannolikt att han vid gärningen inte var straffmyndig än motsatsen, säger kammaråklagare Thomas Willén vid Göteborgs åklagarkammare. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 7978-20. Åklagarmyndighetens ärendenummer: AM-70867-20. Eftersom det rör en mycket ung person och det fortfarande råder utredningssekretess har åklagaren inte möjlighet att i nuläget lämna ytterligare kommentarer. Läs mer: När barn eller unga misstänks för brott Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Frågan är hur begreppen ”vilseledande”, ”svår situation” och ”arbete under uppenbart orimliga villkor” ska tolkas och tillämpas.

Ett ungt par från Bangladesh kom till Sverige för att studera och arbeta. De saknade släkt och vänner i Sverige och talade inte svenska, men engelska. De hade mycket svårt att hitta en bostad och träffade då på en landsman som erbjöd dem bostad mot att de arbetade i hans restaurang. Landsmannen utlovade att de – utöver fri bostad och mat - skulle få 100 kr i timmen. Paret (framförallt mannen) kom att arbeta långa dagar och även kvällar och helger. Paret fick dock aldrig någon lön utbetald utöver fri bostad och mat. Åklagaren påstod att landsmannen genom vilseledande och utnyttjande av parets svåra situation exploaterat dem i arbete under uppenbart orimliga villkor. Hovrätten ogillade åtalet. Enligt hovrätten var paret inte i någon svår situation i bestämmelsens mening. Kvinnan, vars lön efter avdrag för mat och husrum beräknades uppgå till ca 56 kr per timme, hade enligt hovrätten inte arbetat under uppenbart orimliga villkor. Mannen hade i och för sig vilseletts att arbeta under uppenbart orimliga villkor. Vilseledandet var dock inte så kvalificerat som enligt hovrätten måste krävas för att det skulle utgöra brott. Enligt riksåklagaren är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör hur begreppen i brottet människoexploatering ska tolkas och tillämpas. Överklagandet Kontakt Byråchef My Hedström, 010-562 50 27.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom och yrkat att en man som dömts för sexuellt ofredande av en 15-åring ska få fängelse istället för villkorlig dom och böter.

En man ofredade en 15-årig flicka sexuellt på offentlig plats, bland annat genom fysisk beröring, och dömdes av tingsrätten till två månaders fängelse. I sin dom konstaterar tingsrätten dock att det råder olika meningar om sexuellt ofredande är ett sådant brott som i första hand ska ge fängelse. Hovrätten ändrade tingsrättens dom och ansåg att fängelse inte skulle dömas ut eftersom det saknas vägledande avgöranden eller annat stöd som innebär att det är fängelse som ska dömas ut. Riksåklagaren har nu överklagat domen och yrkat att mannen ska dömas till fängelse. Den fråga som riksåklagaren anser vara av intresse ur prejudikatsynpunkt är om det ska anses att sexuellt ofredande av barn under 18 år som huvudregel ska ge fängelse. Överklagandet   Kontakt Byråchef Eva Bloch, 010-562 51 96.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20