En förundersökning har inletts mot en riksdagspolitiker om grovt förtal för att hon på sociala medier pekat ut en jurist som brottslig.

En anmälan kom in till Särskilda åklagarkammaren om att en politiker under en pågående rättstvist skrivit på sociala medier att motpartens juridiska ombud gjort sig skyldig till brott. Anmälan överlämnades till Justitiekanslern (JK) för att kontrollera om det var ett ärende som JK skulle handlägga. JK fann att så inte var fallet och nu har överåklagare Anders Jakobsson inlett förundersökning om misstänkt grovt förtal. En begäran om målsägarbiträde för den utpekade juristen skickades i går den 2 mars till Uppsala tingsrätt. – Jag har precis inlett förundersökningen. Den syftar till att klarlägga om ett brott har begåtts som faller under allmänt åtal och om det i så fall räcker för åtal. Jag vill inte förekomma utredningen och kan därför inte lämna någon mer information för närvarande, säger överåklagare Anders Jakobsson. Målnummer i Uppsala tingsrätt: B 1614–21. I en tidigare version av pressmeddelandet var målsägarens titel felaktig. Läs mer  Särskilda åklagarkammarens ansvarsområden Justitiekanslerns ansvarsområden Förtalsbrott     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Flera personer har anhållits efter att polisen har genomfört en stor insats i utredningen om misstänkt brottslighet riktad mot det kommunala fastighetsbolaget Lulebo AB. Brottsligheten uppdagades våren 2020.

Utredningen pågår med bevissäkring och andra utredningsåtgärder. Flera företag misstänks vara knutna till brottsligheten, som rubriceras som grov trolöshet mot huvudman, alternativt medhjälp till grov trolöshet mot huvudman och grovt bedrägeri. Ett trettiotal poliser arbetar med insatsen som har föregåtts av ett digert utredningsarbete. – Insatsen är en följd av den utredning som pågått sedan våren 2020. Flera utredare har jobbat med ett mycket stort utredningsmaterial. Utredningen kommer även fortsättningsvis vara omfattande, säger inspektör Per Finnberg på polisens avdelning för grova brott i Norrbotten. Förundersökningsledare är åklagarna Rickard Finnberg och Stina Stener. Åklagarna kan inte lämna mer information för närvarande. När ytterligare information finns lämnas det i ett pressmeddelande. Målnummer i Luleå tingsrätt: B 1314-20   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagare har i dag väckt åtal mot 58 personer, varav 16 är häktade vid Uppsala tingsrätt och ytterligare en person är häktad vid Ystads tingsrätt. Åtalet gäller bl.a. synnerligen grovt narkotikabrott och grovt narkotikabrott, förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse grovt brott, brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor grovt brott, grovt vapenbrott samt grovt bedrägeri.

Utredningen inleddes med att polisen genomförde ett fordonsstopp den 20 maj 2020 där misstankar om brott uppstod som ledde till husrannsakan och beslag av narkotika, skjutvapen och två sprängladdningar i en bostad med förråd i Uppsala. – Efter att två personer häktats vidtogs ett omfattande utredningsarbete som ledde fram till ytterligare beslag av stora mängder narkotika, flera skjutvapen och mer än 100 kg sprängmedel. Under utredningens gång har en allt klarare bild framträtt av ett kriminellt nätverk med bas i Uppsala, som huvudsakligen ägnat sig åt storskalig narkotikahandel under 2019 och 2020, och som också disponerat automatvapen, ammunition och sprängmedel, säger kammaråklagare Johan Strömbäck. De båda sprängladdningarna som togs i beslag tidigt i utredningen misstänks ha varit avsedda för ett attentat mot polisen. Bevisningen i den delen bygger på beslagen som sådana samt på avlyssnade meddelanden från den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat och analys av annan kommunikation som säkrats i utredningen. Åtal väcks också mot flera personer misstänkta för penningtvättsbrott. – Nätverkets tillgång till stora mängder kontanter är väldokumenterad i utredningen. Flera av de misstänkta saknar, eller har endast mycket blygsamma legala inkomster. Trots detta har de rört sig med stora summor pengar, säger kammaråklagare Thomas Forsberg. Ett 30-tal narkotikaköpare åtalas också varav flera erkänt att de köpt s.k. kristall vid flera tillfällen under 2019 och 2020. Förundersökningsmaterialet är omfattande och uppgår till ca 16 000 sidor. Huvudförhandlingen beräknas pågå i ca 35 dagar och inleds den 11 mars i säkerhetssalen vid Attunda tingsrätt för att avslutas omkring månadsskiftet juni/juli. (Ärendet handläggs av Uppsala tingsrätt men förhandlingen äger rum i Attunda tingsrätt.) Målnummer vid Uppsala tingsrätt: B3619-20 och B 5817-20.   Kontakt Åklagarna är tillgängliga för media i dag kl. 10–11.30. Kammaråklagare Johan Strömbäck, 010-562 67 63. Kammaråklagare Thomas Forsberg, 010-562 67 93.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagarmyndigheten behöver fortsatt växa för att möta en allt mer komplicerad brottslighet där de mest resurskrävande ärendena ökat mycket de senaste åren.

Åklagarmyndigheten har lämnat sitt budgetunderlag för åren 2022–2024 till regeringen. En röd tråd i budgetunderlaget är behovet av en långsiktig planering och finansiering. För 2021 har regeringen aviserat ett budgettillskott i vårpropositionen på 50 miljoner kronor, vilket är mycket välkommet och helt nödvändigt för att kunna fortsätta rekrytera åklagare. För att kunna fortsätta den satsningen begär myndigheten betydande tillskott för åren 2022–2024. Under 2019 och 2020 har Åklagarmyndigheten haft möjlighet att växa. Anslagen har givit förutsättningar för att kunna återbesätta vakanta tjänster, öka antalet åklagare men också återuppta satsningen på åklagarrevisorer och att genomföra vissa uppskjutna it-projekt. – Vår bedömning för de kommande tre åren är att de begärda medlen behövs för att vi ska slippa bromsa verksamheten. Det vore olyckligt om vi skulle tvingas äventyra den satsning vi gjort hittills, säger riksåklagare Petra Lundh. – Vi vill långsiktigt utveckla och öka vår förmåga att bekämpa kriminella organisationer, ta tillvara nya verktyg som hemlig dataavläsning, utreda och lagföra brott i parrelationer, snabbare lagföra unga på väg in i kriminella nätverk och vi vill återta betydligt mer vinster från brottslighet, säger Petra Lundh. Enligt myndighetens uppfattning är det viktigt att ha en kostym som gör det möjligt att hantera relativt snabba ökningar eller förändringar i brottsligheten eftersom det bara är Åklagarmyndigheten som rekryterar och utbildar nya åklagare. Tiden från anställning till behörig kammaråklagare är tre år och för att hantera de mest kvalificerade ärendena krävs ytterligare minst fem års erfarenhet och utbildning. Av det skälet behövs en långsiktig planeringshorisont med en stabil finansiering över tid. – Vi kan se att de mest resurskrävande ärendena har ökat med 39 procent de senaste fyra åren, och de förväntas fortsätta öka i antal. För att klara våra uppgifter bedömer vi att vi 2025 behöver vara ca 1 200 åklagare och 30 åklagarrevisorer, säger Petra Lundh. Yrkandet Åklagarmyndigheten föreslår att anslaget höjs med 186 miljoner kronor 2022, jämfört med den nivå för 2021 som lades i senaste budgetpropositionen. För 2023 begärs ytterligare 54 miljoner kronor och för 2024 ytterligare 53 miljoner. Därutöver har myndigheten också ett anslag för internationellt bistånd, som föreslås ligga kvar på 2021 års nivå om 8,5 miljoner kronor.    Budgetunderlaget Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

På onsdag den 3 mars kl. 14 meddelar hovrätten dom i målet där en pappa och två söner är åtalade för mord på en ung man i Kiruna i juli 2020. Åklagarna är tillgängliga efter att dom meddelats.

Målnummer i Hovrätten för Övre Norrland: B 1254-20. Pressmeddelande vid åtal den 22 oktober 2020  Kontakt Åklagarna är tillgängliga på telefon för media den 3 mars kl. 14.30-15. Kammaråklagare Fredrik Hannu, 010-562 70 53 Kammaråklagare Lindha Strömberg, 010-562 65 44   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Två män i 20-årsåldern har i dag häktats av Ångermanlands tingsrätt för bland annat tre fall av mordbrand.

Båda männen är på sannolika skäl misstänkta för tre fall av mordbrand I Örnsköldsvik. En av dem är dessutom misstänkt för två fall av skadegörelse och den andra för tre fall av skadegörelse. Bägge är också misstänkta för häleri. – Åtalstid är den 12 mars, men eftersom det är fråga om en stor utredning med många gärningar att utreda räknar jag med att vi kommer att behöva mer tid än så, säger vice chefsåklagare Karin Everitt som leder utredningen. Åklagaren kan för närvarande inte lämna mer information. Ytterligare pressmeddelanden kan komma att publiceras senare i utredningen. Målnummer i Ångermanlands tingsrätt: B 500–21.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Fyra män mellan 30 och 55 år, åtalades i dag vid Attunda tingsrätt misstänkta för synnerligen grov narkotikasmuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon i eftermiddag.

Två av de fyra männen som åtalas äger ett transportföretag i Norrtälje kommun. – Jag påstår att männen har använt sitt företag som täckmantel för att kunna smuggla narkotika till Sverige. Åtalet gäller två transporter. I ena lasten fann polisen cirka 54 000 tabletter av det narkotikaklassade preparatet Subutex. Den andra lasten innehöll ca 80 kilo cannabis paketerad och gömd i möbler, säger kammaråklagare Pontus Bergsten. Två av männen greps i juli 2020 vid ett tillslag mot transportföretaget. De har varit häktade sedan dess. De andra två är också häktade. – Ett omfattande polisarbete har gjorts med telefonavlyssning, avlyssning i en lastbil och information från krypterade mobiler, säger Pontus Bergsten. Utöver åtalet mot de misstänkta personerna väcker åklagaren också talan om företagsbot mot transportföretaget. Det görs när brott misstänks i näringsverksamhet.  Läs mer om företagsbot Målnummer i Attunda tingsrätt: B 7133-20. Kontakt Kammaråklagare Pontus Bergsten är tillgänglig för media i dag torsdag, kl. 13-15 på telefon 010-562 57 16.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har överklagat den friande domen där två svenska medborgare stod åtalade för brott mot Estonialagen. Personerna friades från misstanke om att ha deltagit i undervattensverksamhet vid fartyget Estonias gravplats. Åklagaren är tillgänglig för media i eftermiddag.

 – Till skillnad från tingsrätten så anser jag att Estonialagen är tillämplig i detta fall, oavsett om de åtalade personerna befunnit sig ombord på en svensk eller tysk båt. Lagen står inte i strid med folkrätten utan kan tillämpas mot svenskarna som fanns ombord, säger kammaråklagare Helene Gestrin.  De två svenskarna ingick i ett filmteam som arbetade med en dokumentär om Estonia. I september 2019 sänkte de ner en dykrobot från en tysk båt och filmade vid Estonia. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 18677–19. M/S Estonia förliste i Östersjön den 28 september 1994 och 852 människor omkom. Hon var på väg från Tallinn till Stockholm.   Kontakt Kammaråklagare Helene Gestrin är tillgänglig för media kl. 15-16 i dag onsdag, 010-562 58 06.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En 42-årig man har i dag åtalats misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Personen misstänks för att ha spridit hemliga uppgifter om 11 försvarsanläggningar på ett hemligt forum på internet. Han är den femte personen som åtalas för den här typen av brott.

– Jag påstår att mannen har spridit uppgifter i ett hemlig rum på ett forum på nätet dit endast särskilda personer var inbjudna, säger kammaråklagare Mats Ljungqvist. Enligt åklagaren handlar det bland annat om att bevisa vem det är som legat bakom inläggen. – I detta fallet har personerna haft alias i syfte att dölja sina verkliga identiteter. Säkerhetspolisen har dock genom sitt arbete, påstår jag, hittat vilka personer som verkligen ligger bakom dessa alias. Med tanke på det rådande säkerhetsläget är det allvarligt att sprida uppgifter om försvarsanläggningar, säger Mats Ljungqvist. Tidigare har åklagaren åtalat fyra personer för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Målnummer Kristianstads tingsrätt B 2562-19 Kontakt Kammaråklagare Mats Ljungqvist är tillgänglig på telefon för media i dag fram till kl. 12, 010-562 53 85.       Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagarmyndigheten har i dag lämnat sin årsredovisning till regeringen. Av den framgår bland annat att antalet ärenden som kommit in till myndigheten ökat. Det gäller särskilt de grova och svårutredda brotten. Antalet anställda har också ökat.

Antalet brottsmisstankar om de mest resurskrävande brotten (mord och dråp, grov misshandel, sexualbrott, rån och allvarligare narkotikabrott) ökade förra året med 15 procent, att jämföra med genomsnittet på fem procent för samtliga brott. Detta avspeglas också i ett mycket stort antal häktade under året. Ökningen av de mest resurskrävande brotten har haft en betydande påverkan på myndighetens verksamhet. Den enskilt största ökningen stod bidragsbrotten för, som ökade med hela 74 procent. Det är en följd av en myndighetsgemensam satsning på bidragsbrott. Bidragsbrotten utgör nu den största andelen inom gruppen förmögenhetsbrott. Arbetsbelastningen har på många håll varit alltför hög under året. För att klara uppdraget har rekryteringssatsningen fortsatt. I december 2020 var 1 552 personer anställda inom Åklagarmyndigheten, varav 1 032 åklagare. Det innebär ca 40 fler åklagare än ett år tidigare. – Vi bedömer att vi 2025 behöver vara cirka 1 200 åklagare, men det är också viktigt att rekrytera andra personalkategorier. Det handlar både om att kunna möta brottsligheten och att erbjuda medarbetarna en god arbetsmiljö, säger riksåklagare Petra Lundh. Under det gångna året har antalet lagförda personer ökat med ca 8 500. Antalet brottsmisstankar som är under handläggning – så kallad balans – har också ökat. Det handlar framförallt om ärenden där åtal är väckt, men som ännu inte har avgjorts i domstol. – Jag anser att vi har klarat vårt uppdrag mycket bra trots pandemin, men den har givetvis påverkat även Åklagarmyndigheten. Många utbildningar har kunnat genomföras på distans, men vissa har vi tyvärr fått ställa in. Vi har tillsatt en arbetsgrupp som ska se hur vi kan ta tillvara erfarenheterna av arbetet under pandemin, säger Petra Lundh. Åklagarmyndighetens årsredovisning 2020 (pdf) Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20