Åklagaren har i dag väckt åtal för tjänstefel mot två polisanställda. En civilanställd i receptionen vid Handens polisstation i Haninge åtalas för tjänstefel av normalgraden och en narkotikapolis i Nacka åtalas för grovt tjänstefel. Åklagaren är tillgänglig för media i dag.

Bakgrunden är en händelse där en kvinna i augusti 2020 avled efter att ha druckit ur en flaska innehållande amfetaminolja på en fest i Brandbergen i Haninge. I samband med den händelsen framkom uppgifter om att flaskan kvinnan drack ur kom från Handens polisstation. Utredningen visar att den aktuella flaskan och en likadan flaska som innehöll öl lämnades in till Handens polisstation våren 2020. En civilanställd som arbetade i receptionen vid tillfället lät flaskorna stå kvar bakom disken i receptionen en tid och kastade dem sedan i en papperskorg. En städare på polisstationen tog med sig flaskorna hem och lämnade dem sedan till en anhörig som tog med dem till festen i Brandbergen. Flaskorna har i utredningen kunnat kopplas till ett större parti amfetaminolja som påträffades av polisen vid ett tillslag i Nacka och Haninge i maj 2020. I det ärendet har en person nyligen dömts av Svea hovrätt för grovt narkotikabrott. Domen har inte vunnit laga kraft. Den civilanställde vid Handens polisstation åtalas för att inte ha tagit hand om de inlämnade flaskorna på rätt sätt. Den andra personen som åtalas är narkotikapolis. Han startade och medverkade i utredningen kring det större narkotikapartiet i Nacka och Haninge. Han åtalas för att han trots att han fått information om att flaskorna fanns på Handens polisstation, inte sett till att de togs in i den utredningen. – Det är viktigt att föremål som lämnas in till polisen tas om hand på ett säkert sätt. Det gäller i synnerhet föremål som kan vara skadliga. I detta fall borde flaskorna ha tagits i beslag och analyserats och amfetaminoljan borde sedan ha destruerats, säger chefsåklagare Henrik Rasmusson på Särskilda åklagarkammaren. Ingen av de åtalade har kunnat hållas ansvarig för kvinnans död. Målnummer i Södertörns tingsrätt: B 15020-20 Kontakt Chefsåklagare Henrik Rasmusson är tillgänglig i dag kl. 13-14 på 010-562 54 45. Om Särskilda åklagarkammaren   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Södertörns tingsrätt meddelar på onsdag den 3 februari kl. 11 dom i ett ärende där tolv personer är åtalade för grova narkotikabrott. En av dem är även åtalad för människohandel. Flera av de åtalade ingår enligt åklagarna i ett större kriminellt nätverk som styrt narkotikaförsäljningen i Vårberg. Åklagarna är tillgängliga för media efter att dom meddelats.

Tingsrättens målnummer: B 1794-20 Kontakt Kammaråklagarna Lars Ågren, 010-562 54 82 och Paulina Brandberg, 010-562 62 26 på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet är tillgängliga för media på telefon på onsdag kl. 12-14.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har åtalat en 42-årig kvinna misstänkt för att ha mördat en kollega den 4 september 2020. Kvinnan åtalas även för grov stöld, framkallande av fara för annan och bedrägeri. Åklagaren är tillgänglig för media i eftermiddag.

Kvinnan och hennes manliga kollega arbetade i ett assistansbolag med att vårda en svårt funktionsnedsatt kvinna som behöver passning dygnet runt. Mannen mördades när han arbetade i lägenheten där brukaren, den funktionsnedsatta kvinnan, bor. Enligt chefsåklagare Daniel Edsbagge skedde mordet med en kniv eller annat vasst föremål. – Jag menar att den nu åtalade kvinnan kom till lägenheten under natten och hade ihjäl sin kollega. Därefter tog hon brukarens plånbok och telefon och tog ut pengar från brukarens konto. I egenskap av anställd hade hon koden för att kunna genomföra transaktioner från kontot, säger Daniel Edsbagge. Mordet uppdagades då morgonpersonal kom till lägenheten och fann sin kollega mördad. Samtidigt upptäcktes att brukarens plånbok och telefon saknades och att transaktioner skett från hennes konto. Brukaren har inga möjligheter att genomföra transaktioner på egen hand. Den 42-åriga kvinnan är även åtalad för framkallande av fara för annan genom att ha ihjäl den som hade tillsyn över brukaren. Enligt läkare har det varit att utsatta brukaren för livsfara. Kvinnan greps den 6 september och har varit häktad sedan den 10 september. – Avgörande i bevisningen är att hon på lördagen efter gärningen slängde blodiga skor, strumpor och handskar på en återvinningscentral i Uddevalla. Det fångades på övervakningskamera och polisen fick tag i föremålen. En analys av NFC visar att blodet på föremålen kom från den mördade mannen i lägenheten. Kvinnan kunde därmed på ett avgörande sätt bindas till brotten, säger Daniel Edsbagge. Målnummer i Vänersborgs tingsrätt: B 3725-20 Kontakt Chefsåklagare Daniel Edsbagge är tillgänglig i dag måndag 1 februari kl. 13-15 på 010-562 70 50. Media som vill göra fysiska intervjuer är välkomna att ringa och boka tid för intervju utomhus. Även kriminalinspektör från polisen, Claes Brovall, kommer att vara tillgänglig för media, 010-565 25 85.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har i dag i en bevistalan begärt att Jönköpings tingsrätt prövar om en pojke, född 2005, begått brott i samband med att en 17-årig pojke avled i Huskvarna stadspark.

Den som är under 15 år vid brottstillfället kan inte åtalas och dömas för brott i Sverige. Däremot kan åklagaren genom en bevistalan begära rättens prövning om en ung person begått brott. För att bevistalan ska kunna väckas krävs en begäran från socialnämnden. Vidare ska åklagaren ta ställning till om bevistalan krävs ur allmän synpunkt. Syftet med en bevistalan är att klargöra om en ung person begått brott, vilket därefter ska utgöra underlag för socialnämndens bedömning av behandlingsinsatser. – Socialnämnden i Jönköpings kommun har inkommit med begäran om bevistalan. Eftersom brottet är mycket allvarligt är bevistalan påkallad ur allmän synpunkt, säger kammaråklagare Adam Rullman, som har lett förundersökningen. Den aktuella händelsen inträffade den 20 augusti 2020 i Huskvarna stadspark där en 17-årig pojke höggs med kniv och avled till följd av skadorna. Utöver pojken har en 19-åring och en 21-åring varit misstänkta för inblandning. 19-åringen och 21-åringen har avförts från utredningen. Pojken har i förhör under utredningen medgett att han utdelat knivhugget mot 17-åringen men gör gällande att han agerat i nödvärn. Han har uppgett att hans avsikt inte varit att döda utan att freda sig själv och andra. – Min bedömning är att pojken har befunnit sig i en trängande situation. Han har uppfattat handgemänget mellan 17-åringen och den andra personen, som att han själv och andra varit utsatta för fara. Pojken har då valt att agera med en medhavd kniv. Eftersom pojken inte varit direkt involverad i det inledande bråket vill jag att domstolen prövar om pojkens agerande kan omfattas av nödvärnsrätten, säger Adam Rullman. Om rätten finner att pojken befunnit sig i nödvärnssituation vill åklagarna att domstolen prövar om pojkens handlande är försvarligt, det vill säga om han gjort mer än vad som krävts för att avvärja ett brottsligt angrepp. – Inget tyder på att pojkens direkta avsikt har varit att döda 17-åringen. Med hänsyn till pojkens avsikter med agerandet bör det i första hand rubriceras som dråp, säger Adam Rullman Förhandlingen kommer att hållas i Jönköpings tingsrätt den 10–12 februari 2021. Vid bevistalan har tingsrätten möjlighet att beslut om att hela förhandlingen ska hållas bakom stängda dörrar. Kammaråklagare Adam Rullman har lett utredningen och vice chefsåklagare Pernilla Törsleff har beslutat om bevistalan. Eftersom åtal inte väcks är utredningen enligt åklagarens uppfattning inte offentlig. AM-117966-20 Mål nr B 3394-20 Åklagaren är inte tillgänglig för media.    Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagare har i dag den 26 januari väckt åtal mot två personer misstänkta för mord, gemensamt och i samförstånd med varandra, på en 25-årig man i stadsdelen Holma i Malmö den 10 mars 2020.

En av de misstänkta greps i sin bostad samma kväll. Den andre misstänkte lämnade landet men greps i Polen den 13 mars 2020 när han skulle flyga till England. – Ett stort antal utredningsåtgärder är vidtagna. Den sammantagna bevisningen gör att jag väcker åtal för mord. Bevisningen består bland annat av förhör, analyser och utlåtanden från Nationellt forensiskt centrum, mobiltömningar och övervakningsfilmer, säger kammaråklagare Sofia Syrén som har lett förundersökningen. Målnummer i Malmö tingsrätt: B 2753-20. Förhandlingen påbörjas 4 februari.   Kontakt Kammaråklagare Sofia Syrén vid Malmö åklagarkammare är tillgänglig för media i dag kl. 11.30-12 på 010-562 60 96.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I dag måndag kl. 14 meddelar Kristianstads tingsrätt dom i ärendet där en man står åtalad för mord på en kvinna som hittades död i Vramsån i Tollarp den 3 december 2019.

Målnummer i Kristianstads tingsrätt: B 2795-19. Kontakt Kammaråklagare Kristina Amilon är tillgänglig för media i dag kl.15.30-16 på 010 562 55 36.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Måndag den 25 januari inleds huvudförhandling i ett mål där två män står åtalade för kränkning av gravfriden för vraket av Estonia. Åklagaren är tillgänglig för media efter respektive förhandlingsdag.

Förhandlingen är utsatt till 25-26 januari i Göteborgs tingsrätt. Tingsrättens målnummer: B 18677–19. Pressmeddelande när åtal väcktes.   Kontakt Kammaråklagare Helene Gestrin kommer att vara tillgänglig för kommentarer på plats i tingsrätten efter respektive förhandlingsdag och därefter på 010-562 58 06 i cirka en halvtimme.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Två personer som suttit anhållna misstänkta för mordet på en 78-årig man utanför Rödeby norr om Karlskrona begärs i dag häktade på sannolika skäl misstänkta för mord.

Söndagen den 17 januari påträffades en man död i sitt hem i Lillö nordost om Rödeby utanför Karlskrona. En man och kvinna har sedan i måndags varit anhållna misstänkta för mord. De bägge misstänkta hämtades till förhör efter uppgifter som kom fram i den dörrknackning som gjordes under söndagskvällen. Efter förhör greps de och anhölls under natten till måndagen. Dödsorsaken är inte fastställd men mannen har utsatts för yttre våld. Kammaråklagare Hedvig Lundblad begär de två häktade på sannolika skäl misstänkta för mord, vilket är den högre misstankegraden. – Misstankarna mot de båda anhållna personerna grundas på uppgifter som framkommit i förhör samt genom spår och beslag, säger kammaråklagare Hedvig Lundblad vid Åklagarkammaren i Karlskrona. Målnummer i Blekinge tingsrätt: B 116-21. Häktningsförhandling sker vid Blekinge tingsrätt torsdagen den 21 januari. Det är tingsrätten som sätter ut tid för förhandling.    Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har i dag åtalat två män för synnerligen grov narkotikasmuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Männen misstänks ligga bakom organiserad smuggling av cannabis genom Europa. Narkotikan togs i beslag i Sverige den 15 februari förra året och är värd drygt 38 miljoner kronor i gatuledet.

Enligt åklagaren har de båda männen planerat och organiserat en omfattande narkotikaverksamhet bestående av förvärv, transport och överlåtelse av cannabis. Brotten har ägt rum mellan juni 2019 och februari 2020, då en transport gick från Spanien genom Europa med slutdestination Kungsängen norr om Stockholm. De båda svenska männen greps vid ett tillslag i Portugal samma dag som narkotikan beslagtogs i Sverige. Sedan dess har de varit frihetsberövade och är nu häktade i Sverige. I samband med tillslaget togs bland annat flera dyrbara klockor i beslag. Åklagaren begär att det beslaget ska förverkas eftersom det misstänks komma från brottslig verksamhet. – Vi har lyckats stoppa narkotikan från att komma ut på den svenska marknaden och tagit nästan 400 kg cannabis i beslag. Vi har belägg för att de misstänkta männen har organiserat hela narkotikahanteringen. Upplägget har liknat ett internationellt företag som handskas med narkotika, säger kammaråklagare Sara Nilsson vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, som leder förundersökningen. Ärendet har bedrivits på polisens utredningsenhet, nationella operativa avdelningen, och har bland annat inneburit att svensk polis infiltrerat ett antal individer för att komma åt de som är högst upp i den kriminella organisationen. - Ärendet är resultatet av ett gediget och komplicerat polisarbete med särskilda spaningsmetoder. Nu ser vi fram emot att få det prövat rättsligt. Huvudmålet med operationen är uppfyllt i och med att organisationens verksamhet avbrutits och personer i toppskiktet nu åtalas, säger Christer Nilsson, chef för Noas utredningsenhet. – Vi har fått mycket hjälp av andra europeiska länder, bland annat Spanien och Portugal, som starkt bidragit till att vi nu kan väcka åtal. Eurojust, som är EU:s rättsliga samarbetsorgan, har varit mycket behjälpliga under hela ärendet i samarbetet med andra länder, säger Sara Nilsson. Målnummer i Attunda tingsrätt: B 2191-20. En 25-årig man har tidigare dömts för att han tagit emot och hanterat narkotikan i Sverige. Han dömdes för synnerligen grovt narkotikabrott av Svea hovrätt i deras målnummer B 8331-20.   Kontakt Kammaråklagare Sara Nilsson är tillgänglig för media i dag torsdag den 21 januari kl. 10-11.30 och 12-13, på 010-562 50 40. Hon är också tillgänglig för kortare fysiska intervjuer utomhus kl. 13.15-14.30 och vid behov efter kl 15 och framåt. De fysiska intervjuerna bokas på [email protected]. Polismyndigheten: Christer Nilsson, chef för utredningsenheten, Noa. Kontakt går via polisens nationella mediecenter, 010 56 391 70.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En man har åtalats vid Lunds tingsrätt för grovt artskyddsbrott, brott mot djurskyddslagen, smuggling och djurplågeri. Åklagaren är tillgänglig för media i morgon torsdag den 21 januari.

En man åtalas för att han under flera års tid bland annat har smugglat, köpt, sålt och förvarat djur utan tillstånd. Ytterligare en man åtalas för inblandning i några av brotten. – Jag menar att huvudmannen drivit en illegal djuraffär där han systematiskt under flera års tid har handlat med hotade och skyddade djurarter såsom ormar och ödlor. Det har dessutom varit fråga om vanvård, säger kammaråklagare Christer Forssman vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Målnummer i Lunds tingsrätt: B 1575-18.   Kontakt Kammaråklagare Christer Forssman är tillgänglig för media på telefon i morgon torsdag den 21 januari kl. 13-15. På grund av arbetsanhopning har han inte möjlighet att svara i telefon innan dess.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Med anledning av morgonens händelse i Härnösand bjuder Åklagarmyndigheten och Polisen in till pressträff i dag den 20 januari kl. 14 i polishuset i Sundsvall, lokal Oxen.

På grund av pandemin får max 8 personer får vistas i lokalen och det går därför bra att delta via länk på telefon. För telefonnummer och möteskod ring polisens presstalesperson på 010-569 15 19. Deltar på pressträffen gör Stina Sjöqvist, kammaråklagare på Åklagarkammaren i Sundsvall Josefin Perming Tengqvist, gruppchef för grova brott i Västernorrland Hans Björner lokalpolisområdeschef södra Ångermanland. Kammaråklagare Stina Sjöqvist är tillgänglig på telefon efter pressträffens slut fram till kl. 15 på 010-562 64 25.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I dag åtalas en man vid Stockholms tingsrätt misstänkt för synnerligen grova narkotikasmugglingar och synnerliga grova narkotikabrott under perioden juni 2018 till och med maj 2019. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon.

Mannen misstänks ha ingått i en organiserad och storskalig verksamhet som smugglat stora mängder narkotika från Nederländerna till bland annat Skandinavien. Åtalet har nära kopplingar till det så kallade SIGMA-målet som för närvarande pågår i Hovrätten för Västra Sverige. Den åtalade personen överlämnades från Nederländerna till Sverige via en europeisk arresteringsorder i februari 2020. – Det var genom en internationell samverkan med ett flertal länder i Europa, bland annat Polismyndigheten i Nederländerna, som Tullverket kom ärendet på spåret. Ärendet är det största som Tullverket har utrett. Hittills har 14 personer dömts till långa fängelsestraff av tingsrätten i Göteborg och målet pågår för närvarande i Hovrätten för Västra Sverige, säger kammaråklagare Anna Svedin på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 2732-20. Kontakt Kammaråklagare Anna Svedin och kammaråklagare Karolina Lindekrantz är tillgängliga för media i dag kl 12-13. Anna Svedin: 010 562 73 22 Karolina Lindekrantz: 010 562 54 69 Tidigare pressmeddelande  i SIGMA-ärendet.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren har beslutat att brott mot föreskrifter som kan komma att meddelas med anledning av den tillfälliga covid-19-lagen ska innebära 2 000 kronor i ordningsbot.

I förra veckan skickade riksåklagaren ut ett förslag på remiss om att polisen ska kunna utfärda ordningsbot för brott mot sådana föreskrifter som regeringen eller kommuner kan komma att utfärda med anledning av den tillfälliga covid-19-lagen. Riksåklagaren föreslog ett bötesbelopp på 2 000 kr. En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända. Riksåklagarens beslut träder i kraft den 27 januari. Tidigare pressmeddelande.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren överklagar en hovrättsdom till Högsta domstolen och yrkar att 14 personer, som på den punkten friades av hovrätten, ska fällas för hets mot folkgrupp. Ärendet avser en demonstration i Göteborg i september 2017.

Efter en olaglig demonstration åtalades 14 personer för hets mot folkgrupp för att de spritt meddelande med nedsättande åsikter om andra folkgrupper än främst den nordiska med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung. Det gjorde man genom att bland annat bära enhetlig uniformsliknande klädsel, bära plakat där namngivna personer av judisk härkomst utpekades som kriminella och i ett tal peka ut dessa personer som ansvariga för folkmord på det nordiska folket. Man bar också kläder, fanor och sköldar med symbolen tyrrunan. Tyrrunan är Nordiska motståndsrörelsens symbol. Personerna dömdes för andra brott, men friades alltså för hets mot folkgrupp. Symbolen tyrrunan Den fråga som riksåklagaren vill att högsta domstolen ska pröva är om det kan anses vara hets mot folkgrupp att bära symbolen tyrrunan på allmän plats under sådana omständigheter som rådde vid demonstrationen. Både tingsrätten och hovrätten ogillade åtalet för hets mot folkgrupp, men man resonerade lite olika. Eftersom tyrrunan var tryckt på de olika föremålen ska föremålen likställas med tryckta skrifter, vilket innebär att tryckfrihetsförordningen ska tillämpas. Det är bara Justitiekanslern som kan åtala för brott mot tryckfrihetsförordningen. Tingsrätten menade att det ändå fanns ett litet utrymme att pröva användningen av tyrrunan i det aktuella brottmålet, medan hovrätten avvisade åtalet i de delarna. Båda domstolarna kom dock fram till att de omständigheter som åklagaren åberopat varken var för sig eller tillsammans kunde utgöra hets mot folkgrupp. – Det finns tidigare fall som liknar detta där man dömt för hets mot folkgrupp. Det handlar om demonstrationer där deltagarna haft enhetlig uniformsliknande klädsel, burit en viss symbol och där man hållit tal. Den stora skillnaden är att man i det här fallet burit en symbol som inte är lika välkänd som nazistsymbol som till exempel hakkorset är och att man inte haft uniformer från 30- och 40-talen, säger riksåklagare Petra Lundh. Enligt riksåklagaren har åklagaren i målet visat att tyrrunan användes av nazister på 30- och 40-talen och att detta är välkänt av både deltagarna i demonstrationståget och av de som överlevt Förintelsen och deras ättlingar. Det borde också ha varit lätt för vem som helst som såg demonstrationen att förstå att de som bar tyrrunan ville sprida ett nazistiskt budskap. Riksåklagarens bedömning – Min bedömning är att alla de samlade omständigheterna i det här fallet gör att personerna bör dömas för hets mot folkgrupp, trots att delar av materialet omfattas av tryckfrihetsförordningen. Det är sammanhanget som tyrrunan bärs i som ska bedömas. Särskilt viktiga omständigheter anser jag vara det tal som hölls och den uniformsliknande klädseln, säger Petra Lundh. Överklagandet   Kontakt Byråchefen My Hedström, 010-562 50 27.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Den man i 25-årsåldern som tidigare varit häktad såsom misstänkt för mord i Gislaved den 14 december 2019 har nu avförts från utredningen.

– Vidtagna utredningsåtgärder har inte stärkt misstankarna mot mannen. Det går därför inte att bevisa att han varit delaktig i gärningen. I nuläget finns inga misstankar mot någon annan person. Polisen kommer nu att överta ledningen av förundersökningen, säger kammaråklagare Adam Rullman vid Åklagarkammaren i Jönköping. Eftersom förundersökningen alltjämt pågår kan åklagaren inte lämna några närmare kommentarer om utredningen. Målnummer i Jönköpings tingsrätt: B 5087-19.           Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En 42-årig man från Västsverige åtalas i dag för att via internet ha utnyttjat unga flickor genom att förmå dem att fota och filma när de utför sexuella handlingar på sig själva. De har tvingats skicka materialet till mannen. Han har därefter hotat att sprida materialet och i vissa fall spridit det för att förmå flickorna att skicka ytterligare bilder eller filmer till honom.

42-åringen åtalas även för att ha tvingat flickorna att utföra sadistiska och förnedrande handlingar. Vidare åtalas han, tillsammans och i samförstånd med andra gärningsmän, för att ha utsatt två av målsägandena för grov våldtäkt respektive våldtäkt. Brottsrubriceringarna är bland annat grov våldtäkt, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt olaga tvång. Åtalet omfattar åtta målsäganden i åldrarna 11-17 år som finns i Västra Götaland, Skåne, Västmanland, Värmland och Gävleborgs län. – Vi åtalar mannen för att ha förgripit sig på flera barn och unga flickor som han sökt upp på nätet. Vi menar att han har tvingat barnen att utföra sexualbrott på sig själva samt andra förnedrande och sadistiska handlingar. Utredningen visar att han förnedrat flickorna och brotten är i flera fall grova, säger vice chefsåklagare Eva Johnsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla. Utredningen inleddes i oktober 2019 då en av flickorna anmälde mannen efter att ha pratat med en kompis. Vid tillslaget i april 2020 greps 42-åringen och har sedan dess varit häktad. – Det finns fler flickor i det beslagtagna materialet som inte är identifierade. Vi har lagt mycket tid på identifieringen för att få flickornas berättelser. En av svårigheterna i den här typen av utredningar är att lyckas få fram vilka målsägandena är, säger Eva Johnsson. Åklagaren har begärt in sakkunnigutlåtande från Malin Joleby, doktorand vid Psykologiska institutionen på Göteborgs universitet. Hon skriver att forskningen visar att övergrepp på internet, i likhet med övergrepp utanför internet, bör ses som potentiellt traumatiserande händelser med risk att skapa ett stort lidande för den drabbade. I utlåtandet står det: ”Att övergreppen sker över internet kan innebära att barnet ständigt är kontaktbar av förövaren, oavsett plats eller tid på dygnet. Den ständiga digitala uppkopplingen gör det svårt att stänga ner kontakten, särskilt för barn och ungdomar som inte gör någon tydlig distinktion mellan livet på och utanför internet. Detta innebär att övergreppen kan ske hemma i sovrummet, i badrummet, i skolan, på bussen – platser där barnet egentligen skall känna sig trygg.”. Målnummer i Vänersborgs tingsrätt: B 1787-20. Kontakt Vice chefsåklagare Eva Johnsson är tillgänglig för media på telefon i dag fredag 15 januari kl. 11-12, 010-562 71 67. Eva Johnsson är också tillgänglig för fysiska intervjuer på eller i anslutning till Åklagarkammaren i Uddevalla senare i eftermiddag. Meddela i så fall ditt intresse senast kl. 12 till [email protected] för att boka tid.          Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

På fredag den 15 januari inleds en rättegång i Nacka tingsrätt där två unga män är åtalade för mordbrand i Sölvesborg i Blekinge. Åklagaren är tillgänglig för media efter första rättegångsdagen.

Den 30 oktober 2019 utbröt en omfattande brand på en minkfarm i Sölvesborgs kommun. De åtalade männen har enligt åklagaren en koppling till våldsbejakande högerextremism och ekofascism. Brottsligheten har därmed ett ideologiskt motiv. Målnummer i Nacka tingsrätt: B 2758-20 Information från tingsrätten om huvudförhandlingen Kontakt Kammaråklagare Henrik Olin är tillgänglig på plats i domstolen efter att rättegångens första dag har avslutats. Nästa tillfälle som åklagaren är tillgänglig för media är efter att dom meddelats.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I dag har åklagaren beslutat att inte inleda förundersökning om brott mot målsäganden Dawit Isaak. Åklagaren bedömer att det inte går att utreda de misstänkta brotten på ett sådant sätt att åtal kan väckas, bl.a. eftersom det kräver att Eritrea biträder åklagaren i Sverige genom rättshjälp. Åklagaren är tillgänglig för media i dag.

Den 28 oktober 2020 gjordes en anmälan i Sverige mot flera personer tillhörande den politiska ledningen i Eritrea för brott mot mänskligheten, påtvingat försvinnande och tortyr av den svenska medborgaren Dawit Isaak. Anmälan har nu prövats av kammaråklagare Karolina Wieslander som anser att det finns skäl att anta att i vart fall brott mot mänskligheten har begåtts. – Uppgifter i ärendet ger stöd för att Dawit Isaak har varit frihetsberövad i Eritrea sedan 2001 för att han uttryckt sina åsikter. Det finns också uppgifter som tyder på att det här är en del av regeringens systematiska övergrepp som riktas mot personer som nyttjar sin yttrandefrihet. Det finns därför anledning att anta att brott mot mänskligheten genom påtvingat försvinnande har begåtts mot Dawit Isaak, säger Karolina Wieslander på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. För att åklagaren ska inleda förundersökning måste det finnas en rimlig möjlighet att i Sverige utreda och lagföra ett misstänkt brott. – För att vi ska kunna utreda brottet och väcka åtal behöver vi bl.a. vidta utredningsåtgärder i Eritrea. Då krävs ett godkännande från den eritreanska staten. Eftersom de misstänkta tillhör den politiska ledningen i landet och på grund av det misstänkta brottets karaktär bedömer jag att förutsättningarna för att få rättshjälp från Eritrea är ytterst begränsade. Jag inleder därför inte någon förundersökning, avslutar Karolina Wieslander. Bilaga till beslutet i dag 2021-01-12 Tidigare pressmeddelande i ärendet, 2016-09-14 Kontakt Kammaråklagare Karolina Wieslander är tillgänglig för media i dag tisdag kl. 10-11.30, 010-562 54 53. När bör en förundersökning inledas? Av 23 kap. 1 § rättegångsbalken följer att förundersökning ska inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Om det är uppenbart att brottet inte går att utreda, behöver förundersökning däremot inte inledas. Detta undantag från förundersöknings- och åtalsplikten sammanhänger med att det kan finnas situationer där det i praktiken saknas möjligheter att utreda och lagföra ett misstänkt brott. Det kan t.ex. vara fallet när ett brott har begåtts utomlands och varken bevisning eller misstänkt finns tillgänglig här i Sverige och bedöms inte heller bli åtkomlig för svenska myndigheter genom rättslig hjälp samt utlämning eller överlämning (jfr prop. 1994/95:23 s. 95 f).     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren föreslår att överträdelser av vissa föreskrifter som kan komma att meddelas enligt den tillfälliga covid-19-lagen ska ge 2 000 kronor i böter vid ordningsbot som utfärdas av polisen.

Den 8 januari fattade riksdagen beslut om den tillfälliga covid-19-lagen, som ger regeringen och i vissa fall kommuner möjlighet att utfärda straffsanktionerade föreskrifter som riktar sig mot enskilda personer. Föreskrifterna kan röra förbud mot att vistas på vissa platser (parker, badplatser m.m.) och förbud mot att samlas i sällskap av en viss storlek. Personer som överträder föreskrifterna kan dömas till penningböter. Riksåklagaren föreslår att överträdelser av de föreskrifter som kan komma att utfärdas enligt covid-19-lagen ska innebära 2 000 kronor i böter vid ordningsbot, som är en bot som kan utfärdas av polisen direkt på plats. En godkänd ordningsbot är jämställd med en dom som vunnit laga kraft. Bötesbeloppet är valt så att det ska framstå som rimligt och adekvat och därmed få acceptans i samhället. – Beloppet bör vara tillräckligt högt för att signalera att överträdelsen är allvarlig. Samtidigt kommer straffansvaret att träffa ungdomar i åldrarna 15–18 år, som normalt har lägre påföljder än vuxna. Det är också så att en överträdelse både kan innebära risk för stor smittspridning och ingen risk för smittspridning alls. Vår samlade bedömning är att 2 000 kronor är en lämplig nivå. Vid allvarligare fall av smittspridning finns möjlighet att använda annan lagstiftning, som till exempel vållande till sjukdom enligt brottsbalkens tredje kapitel, säger riksåklagaren Petra Lundh. Förslaget ska nu remitteras till berörda myndigheter. Remisstiden blir kort, så att beslut preliminärt kan fattas redan den 18 januari och de nya bötesbeloppen träda i kraft den 27 januari 2021. Fakta om Riksåklagarens föreskrifter om ordningsbot Det är riksåklagaren som beslutar om vilka brott som ska ge ordningsbot och hur höga bötesbeloppen ska vara. Reglerna finns i Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott, den så kallade ordningsbotskatalogen. Remisshandling covid-19-lagen Förslag till ny bilaga i ordningsbotskatalogen   Kontakt Vice överåklagare Peter Lundkvist 010-562 54 02 (korrigerat telefonnummer) Kammaråklagare Isabelle Bjursten 010-562 55 45   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I dag kl. 11 meddelar Gävle tingsrätt dom i ett ärende där två personer i oktober åtalades för försök till mord respektive medhjälp till försök till mord. Åklagaren är tillgänglig i eftermiddag.

Mordförsöket ägde rum i Gävle i februari 2020 och misstänks ha kopplingar till regimen i den ryska delrepubliken Tjetjenien. Åtal väcktes den 29 oktober.   Kontakt Chefsåklagare Per Lindqvist är tillgänglig på telefon för media i dag den 11 januari kl. 13-14, 010-562 53 85.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20