Den person som tidigare i veckan anhölls som misstänkt för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige har i dag frigivits. Anhållandet har därmed hävts.

– Förundersökningen som sker i samarbete med Säkerhetspolisen fortsätter dock. På grund av förundersökningssekretess kommer inte närmare kommentarer kunna lämnas i ärendet, säger kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström vid Riksenheten för säkerhetsmål. Ytterligare information kan inte lämnas i nuläget. Åklagaren är inte tillgänglig för kommentarer.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Sex män åtalas för två händelser 2019 och 2020 när sammanlagt tre personer sköts till döds i anslutning till två restauranger i Norrköping. Händelserna är kopplade till kriminella gäng. En del av bevisningen utgörs av Encrochat-material.

Den första händelsen Den 5 december 2019 sköts två personer till döds utanför en nattklubb i Norrköping. Skotten kom från en passerande bil. Ett stort antal personer befann sig i omedelbar närhet till händelsen, men undkom att träffas av kulorna. Fyra män åtalas för att tillsammans och i samförstånd ha dödat de två personerna. – Det är två män som har skjutit och de har fått betalt för det. De andra två har varit delaktiga i morden, den ena genom att bland annat ha planerat gärningen, tillhandahållit mordvapnen och betalat skyttarna. Den andra mannen har bland annat spanat på personerna som kom att mördas och berättat för skyttarna exakt var de befunnit sig. Vi menar alltså att alla fyra är lika ansvariga för morden, säger kammaråklagare Karin Sandén. De fyra männen åtalas också för framkallande av fara för annan, eftersom skjutningen ägde rum på en plats där flera andra personer också befann sig. Ett av vapnen var ett automatvapen, det andra en pistol. Den andra händelsen I början av april 2020 inträffade en annan skjutning mot två personer utanför en restaurang i Norrköping. En person avled av skotten, medan den andra personen inte träffades. För denna händelse åtalas sammanlagt sex personer, varav fyra är identiska med de som åtalas för händelsen i december. Brottsrubriceringarna är mord och försök till mord. – Även här har det varit fråga om ett gemensamt brottsupplägg där de sex personerna haft olika roller som varit nödvändiga för att brotten skulle kunna utföras, säger kammaråklagare Anna Hjorth. I det här ärendet åtalas också för flera fall av grovt vapenbrott, stämpling till mord, brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor samt brott mot vapenlagen. Bevisningen Bevisningen i de bägge målen består bland annat av övervakningsfilmer, vittnesförhör, spaningsfotografier, rumsavlyssning och telefonavlyssning samt material från Encrochat. – Vi bedömer att vi har bra bevisning. Encrochat-materialet som vi har fått tillgång till har vi lyckats knyta till person, menar vi, och innehållet är tydligt när det gäller hur de agerat, vilka roller de haft och hur de planerat gärningarna. De har litat på Encro till ”1 000 procent”, som de också skriver i chattarna, uppger åklagarna. Utredningen För Polismyndigheten har utredningarna varit mycket omfattande och när de nu lämnats över till åklagare rör det sig om drygt 5 000 sidor förundersökningsprotokoll. – För oss och för många boende i Norrköping har det varit av stor vikt att vi gjort vad vi kunnat för att kunna reda ut vilka som kan ligga bakom de här brotten. Nu har vi kommit så långt att åklagarna valt att gå vidare med ett åtal och en av anledningar till det är vi från första början sett vikten av samverkan. Både med olika kompetenser inom polisen men också i en bra dialog med exempelvis Åklagarmyndigheten, säger Hanna Sjögren, gruppchef på grova brott i Norrköping. För de utredare som jobbat i ärendet har det inneburit ett långsiktigt utredningsarbete enligt den särskilda utredningsrutin Polismyndigheten har vid dessa typer av grövre brott. – Det är genom noggrannhet, uthållighet och bred kompetens där vi har jobbat enligt polisens särskilda utredningsorganisation som har gett resultat. Sedan sticker även ärendena ut med de insikter vi fick genom uppgifterna i Encrochat, säger Lars-Inge Olsson, utredningsledare vid Norrköpings grupp för grova brott. Målnummer i Norrköpings tingsrätt: B 308-20 och B 1198-20.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren kommer att invänta Statens haverikommissions preliminära bedömning innan hon fattar beslut i ärendet.

I november 2020 fick Åklagarmyndigheten in en begäran om att den nedlagda förundersökningen från 1990-talet om Estonias förlisning ska återupptas eftersom det kommit fram nya omständigheter. I begäran hänvisades till uppgifter i en tv-dokumentär. Statens haverikommission bistår tillsammans med Finland motsvarande myndighet i Estland i en preliminär bedömning som syftar till att överväga om de nya omständigheterna ger anledning att revidera de slutsatser som drogs i 1997 års rapport om Estonias förlisning. Inom ramen för detta arbete kommer de svenskar som överlevde förlisningen att höras av haverikommissionen. Vidare lämnade Statens haverikommission i december förra året in en begäran till regeringen om att ändra lagen för att möjliggöra utredningsåtgärder såsom dykningar vid Estonia. Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss och föreslår att en lagändring ska träda i kraft den 1 juli 2021. – För att få ett bra bedömningsunderlag kommer jag att avvakta haverikommissionens arbete och resultatet av planerade dykningar. Först därefter kommer jag fatta beslut om det finns förutsättningar att inleda en förundersökning eller inte. Hur lång tid det tar innan jag fattar beslut kan jag i dagsläget inte bedöma, säger kammaråklagare Karolina Wieslander. När åklagaren har ny information om ärendet kommer det att publiceras i ett nytt pressmeddelande. Bakgrund Under 1990-talet bedrevs en förundersökning, brottsutredning, om det begåtts brott i samband med Estonias förlisning. Den lades ned av åklagare 1997. Beslutet att lägga ned förundersökningen begärdes överprövat till en överåklagare och slutligen till riksåklagaren som 1999 beslutade att inte återuppta förundersökningen eftersom de brott som förundersökningen omfattade då var preskriberade. Riksåklagarens beslut begärdes i sin tur omprövat, men riksåklagaren beslutade 2000 att inte ändra sitt tidigare beslut. Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I december 2019 sköts två personer till döds utanför en nattklubb i Norrköping. I april 2020 besköts två personer utanför en annan restaurang. En av dessa avled. På torsdag den 25 mars planerar åklagarna att väcka åtal i ärendena. Då bjuds media in till en pressträff med åklagare och polis på telefon.

I ärendet är sex personer häktade. Av dessa åtalas fyra för inblandning i bägge skjutningarna och två personer för inblandning i den senare händelsen. Brottsrubriceringarna är mord i tre fall, försök till mord i ett fall samt framkallande av fara för annan. Målnummer i Norrköpings tingsrätt: B 308-20 och B 1198-20. Medverkande Kammaråklagare Anna Hjorth, Åklagarkammaren i Norrköping. Kammaråklagare Karin Sandén, Åklagarkammaren i Norrköping. Polisintendent Hanna Sjögren, gruppchef grova brott Norrköping. Inspektör Lars-Inge Olsson, utredningsledare grova brott Norrköping. Tid, plats och anmälan Pressträffen äger rum på torsdag den 25 mars kl. 13 via telefon. När du anmäler dig som deltagare får du inloggningsuppgifter och instruktioner.  Efter pressträffen är åklagarna och polis tillgängliga för korta enskilda intervjuer. Anmäl dig senast klockan 10 torsdag den 25 mars till [email protected]. Skriv i anmälan om du önskar enskild intervju så blir du uppringd i tur och ordning. Glöm inte att skriva på vilket nummer vi når dig.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Den man i 70-årsåldern som varit misstänkt för våldtäkt på en kvinna under julhelgen 2020 är släppt ur häktet. Förundersökningen är nedlagd och mannen är inte längre misstänkt för brott. Åklagaren är tillgänglig för media i eftermiddag.

– Jag fattade i dag beslut om att häva häktningen och lägga ned förundersökningen med motiveringen att brott inte kan styrkas. Under tiden mannen varit häktad har vi hållit förhör med inblandade och vittnen och vi har gått igenom de beslag som gjorts. Den samlade bedömningen som jag gör nu är att bevisningen inte räcker för en fällande dom, säger kammaråklagare Annika Bokefors, som är förundersökningsledare. Mannen häktades den 11 mars på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt. – Han häktades för att han inte skulle kunna påverka utredningen. Kvinnans uppgifter om att hon vid tiden för samlaget befunnit sig i en särskilt utsatt situation på grund av sömn och berusning hade sådant stöd i utredningen att jag bedömde att mannen skulle vara häktad. Både tingsrätten och hovrätten delade min bedömning, säger Annika Bokefors. Målnummer i Uppsala tingsrätt: B 19-21. Kontakt Kammaråklagare Annika Bokefors är tillgänglig på telefon för media i dag kl. 14.40–15.40, 010-562 67 79.  Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagarna har i dag åtalat 30 personer som ingår i flera olika kriminella nätverk i Stockholmsområdet. Hela ledarskiktet i ett av nätverken ingår i åtalet. En stor del av bevisningen består av kommunikation mellan de misstänkta i den krypterade tjänsten Encrochat. Åklagarna är tillgängliga för media i dag.

– Det ovanliga är att åtalet avser hela ledarskiktet i ett av södra Stockholms kriminella nätverk. Det rör sig om mycket grova brott som de misstänks för. Den här typen av organiserad brottslighet arbetar polis och åklagare hårt för att lagföra, säger kammaråklagare Anna Stråth. Brottsrubriceringarna är bland annat försök till mord, synnerligen grovt narkotikabrott, synnerligen grovt vapenbrott, allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott, rån och människorov. 28 av de 30 åtalade är häktade. En av åtalspunkterna rör en långvarig konflikt mellan två rivaliserande nätverk. Våldet eskalerade efter en skjutning med dödlig utgång 2017. – Efter skjutningen skapades en omfattande brottsplan, som gick ut på att mörda ledaren för det rivaliserad nätverket. Planen var att skjuta ihjäl honom i april 2020 i Västerås. Bara tillfälliga omständigheter gör att personen inte mördas. När mordförsöket misslyckas sluts ett avtal där en annan person får i uppdrag att mörda den rivaliserande ledaren i utbyte mot en miljon kronor, säger förundersökningsledare Anna Stråth. En annan del av åtalet handlar om ett människorov där en ung person blir utsatt för våld, hot, utpressning och rån i en lägenhet i södra Stockholm. Gärningspersonerna planerar också att placera en bomb utanför den utpressades lägenhet. Bomben beslagtas av polisen. Bevisningen består bland annat av information från den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat och beslag av narkotika, vapen och sprängmedel. – Vi har haft stor hjälp av informationen i Encrochat där de åtalade tydligt på detaljnivå har beskrivit sina gärningar från planeringsstadiet till genomförandet. Det har gett oss en unik insyn som vi inte haft tillgång till tidigare, säger kammaråklagare Sara Nilsson. – Informationen vi fick via Encrochat är något unikt och i en omfattning som polisen inte sett tidigare. Vi har tack vare informationen från de krypterade chattarna haft möjlighet att kunna frihetsberöva individer som vi tidigare haft stora svårigheter att komma åt av olika anledningar, säger Björn Volkmann vid polisens avdelning för grova brott vid polisområde Stockholm Syd. Han berättar om en annan effekt på att så många i ärendet är häktade. – Tack vare att vi har kunnat frihetsberöva flertalet individer ur framför allt nätverk i Vårby och Botkyrka så har vi kunnat se en positiv påverkan på lokalsamhället. Boende och även vissa näringsidkare i de aktuella områdena har påtalat för poliser som arbetar lokalt att de märkt en markant positiv skillnad efter att polisen genomförde dessa gripanden, säger Björn Volkmann. Målnummer i Södertörns tingsrätt: B 3712–21 (B 14383-20) Huvudförhandlingen startar den 6 april och kommer äga rum i säkerhetssalen i Stockholms tingsrätt. Förhandlingen är planerad att på gå fram till midsommar. I stämningsansökan, som är inlämnad till tingsrätten, finns en bilaga med en sammanfattning av ärendet på tio sidor. Kontakt Åklagarna och polisen är tillgängliga i dag, tisdag, kl. 11-13 på telefon för media. Om intresse finns för korta fysiska intervjuer med åklagarna i eftermiddag kan du kontakta [email protected] senast kl. 13. Nästa tillfälle när åklagarna kan vara tillgängliga för media är när dom meddelats. Kammaråklagare Anna Stråth 010-562 73 46. Hon är förundersökningsledare för brotten i samtliga åtalspunkter förutom åtalspunkterna 6 och 7. Kammaråklagare Sara Nilsson 010-562 50 40. Hon är förundersökningsledare för åtalspunkterna 6 och 7 om allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott, försök till allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott, och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott. Kammaråklagare Ida Arnell 010-562 73 58. Hon kommer under rättegången lägga fram åtalspunkterna 9-10 om människorov, rån, grovt vapenbrott, försök till grov utpressning, grov förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott. Dessutom åtalspunkterna 11-13 om grovt vapenbrott, grovt narkotikabrott och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott. Björn Volkmann, polisens avdelning för grova brott vid polisområde Stockholm Syd är också tillgänglig i dag för media. Kontakta Stockholmspolisens mediecenter, telefon 010-56 40 555.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

15 personer har i dag åtalats för att på olika sätt ha varit inblandade i ett mord i Gamlestaden i Göteborg i maj 2020 samt förberedelse till mord på flera andra personer. Det åtalas även för vissa ytterligare brott.

Den 3 maj 2020 blev en man skjuten med minst nio skott från två olika vapen på Lars Kaggsgatan i Göteborg. Han avled av sina skador. Nio personer åtalas för att gemensamt ha beslutat sig för och sedan även tillsammans ha dödat målsäganden. Samtliga dessa nio personer åtalas också för förberedelse till mord på tre av den mördade mannens släktingar. Tre av dem åtalas även för att under våren 2020 med hjälp av krypterade telefoner ha planerat gärningarna mot släktingarna. – Vi kraftsamlade snabbt initialt, vilket resulterade i att de nio personerna greps inom loppet av ett par timmar efter dödsskjutningen. De inledande åtgärderna innebar goda förutsättningar för den fortsatta förundersökningen, säger polisens utredningsledare Anna Bergkvist. – Det är fråga om en väl planerad gärning där var och en av de nio personerna har haft en viktig roll att spela för att mordet skulle kunna genomföras. De har gemensamt under morddagen spanat runt i bilar kring platser där man via krypterad telefoni hade fått information om att de tilltänkta mordoffren samt den mördade kunde finnas. De har krypterat kommunicerat med varandra och har därigenom kunnat samordna sig. De båda skyttarna kunde med hjälp av de andras gemensamma arbete utföra mordet. Vimenar därför att samtliga nio personer ska betraktas som lika ansvariga för brotten, säger kammaråklagare Helena Treiberg Claeson som tillsammans med kammaråklagarna Stefan Lind och Linda Wiking ansvarat för utredningen. Encrochat-material Ytterligare två personer åtalas för anstiftan av det fullbordade mordet samt förberedelse för de tre mord som inte kom att genomföras. En av dessa har en ledande ställning i ett kriminellt nätverk i Södra Biskopsgården i Göteborg. Han har vid den aktuella tidpunkten befunnit sig i Gambia. Enligt åtalet har han och en annan anstiftare som befann sig i Göteborg förmått de nio personerna att utföra mordet på Lars Kaggsgatan. De båda anstiftarna har både med varandra och med andra medåtalade kommunicerat via den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat. Åtalet omfattar också fyra andra personer som varit delaktiga i mordet eller i förberedelser till de mord som inte fullbordades. En av dessa personer åtalas också för en händelse i december 2017 då han kastade en handgranat mot bostaden till den man som blev mördad i maj 2020. – Det var när vi i utredningen fick tillgång till de åtalades krypterade kommunikation med varandra som ytterligare personer kom att misstänkas för brott och det är tack vare den bevisningen som sex ytterligare personer har kunnat åtalas för delaktighet i mordet och de mord som hade kunnat ske, säger kammaråklagare Helena Treiberg Claeson. – Det är komplext och svårt att utreda den här typen av brott, men vi har haft många kompetenta och erfarna utredare och rätt fokus i gruppen, säger utredningsledare Anna Bergkvist. Omfattande utredning Den första månaden ingick cirka 25 personer i utredningsgruppen, därefter har ungefär hälften så många utredare fortsatt att driva utredningen. Under utredningen har cirka 800 förhör hållits. Förundersökningen är på ca 7 000 sidor. – I ärendet finns en sextonde misstänkt person. Det är i dagsläget oklart om vi kan väcka åtal mot honom. Han har utlämnats till Sverige från ett annat land och vi har bett det landet om tillstånd att få åtala honom för ytterligare brott än de han utlämnats för. Där har vi ännu inte fått något svar, säger kammaråklagare Helena Treiberg Claeson. Jörgen Thorén, lokalpolisområdeschef på Hisingen, betonar att polisen i området sedan lång tid arbetar offensivt mot skjutvapenvåldet, både mot de som skjuter och de som initierar skjutningarna. – Att vi har så många frihetsberövade märks i området. Det här är ett gyllene tillfälle att bryta våldsspiralen och öka tryggheten, säger han. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 533-21.   Kontakt Kammaråklagare Helena Treiberg Claeson, tillgänglig i dag den 22 mars kl. 11,15–12, 010-562 70 69. Anna Bergkvist, polisens utredningsledare, 010-565 32 04. Jörgen Thorén, lokalpolisområdeschef Hisingen, 010-565 48 31.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Natten till den 10 maj 2020 knivhöggs en kvinna i 55-årsåldern i samband med ett rånförsök på en gångbro i närheten av en skola i Kungälv. I ansvarsdelen har utredningen fullt ut klarlagt händelseförloppet och avslutas nu.

I åldersutredningen har det inte med tillräcklig styrka kunnat visas att den misstänkte vid gärningen var straffmyndig. Med anledning av detta bedrivs utredningen fortsättningsvis och uteslutande som en så kallad LUL-31-utredning (lagen om unga lagöverträdare). Utredningsmaterialet kommer nu slutdelges den misstänkte och hans företrädare samt berörd socialtjänst. Dessa parter har oberoende av varandra möjlighet att begära att åklagare ska väcka bevistalan vid tingsrätten. Först om en sådan begäran inkommer till Åklagarmyndigheten beslutar åklagare om talan ska väckas. Den aktuella personen är fortfarande omhändertagen av socialtjänsten och är placerad på ett SIS-hem. – Ärendet belyser problematiken med om en person i samband med en asylprocess fastställs en mer eller mindre godtycklig och osäker ålder. I åldersutredningen pekar vissa omständigheter för att den aktuella personen var straffmyndig vid gärningen. Den rättsmedicinska undersökningen indikerar dock att det är mer sannolikt att han vid gärningen inte var straffmyndig än motsatsen, säger kammaråklagare Thomas Willén vid Göteborgs åklagarkammare. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 7978-20. Åklagarmyndighetens ärendenummer: AM-70867-20. Eftersom det rör en mycket ung person och det fortfarande råder utredningssekretess har åklagaren inte möjlighet att i nuläget lämna ytterligare kommentarer. Läs mer: När barn eller unga misstänks för brott Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Frågan är hur begreppen ”vilseledande”, ”svår situation” och ”arbete under uppenbart orimliga villkor” ska tolkas och tillämpas.

Ett ungt par från Bangladesh kom till Sverige för att studera och arbeta. De saknade släkt och vänner i Sverige och talade inte svenska, men engelska. De hade mycket svårt att hitta en bostad och träffade då på en landsman som erbjöd dem bostad mot att de arbetade i hans restaurang. Landsmannen utlovade att de – utöver fri bostad och mat - skulle få 100 kr i timmen. Paret (framförallt mannen) kom att arbeta långa dagar och även kvällar och helger. Paret fick dock aldrig någon lön utbetald utöver fri bostad och mat. Åklagaren påstod att landsmannen genom vilseledande och utnyttjande av parets svåra situation exploaterat dem i arbete under uppenbart orimliga villkor. Hovrätten ogillade åtalet. Enligt hovrätten var paret inte i någon svår situation i bestämmelsens mening. Kvinnan, vars lön efter avdrag för mat och husrum beräknades uppgå till ca 56 kr per timme, hade enligt hovrätten inte arbetat under uppenbart orimliga villkor. Mannen hade i och för sig vilseletts att arbeta under uppenbart orimliga villkor. Vilseledandet var dock inte så kvalificerat som enligt hovrätten måste krävas för att det skulle utgöra brott. Enligt riksåklagaren är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör hur begreppen i brottet människoexploatering ska tolkas och tillämpas. Överklagandet Kontakt Byråchef My Hedström, 010-562 50 27.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom och yrkat att en man som dömts för sexuellt ofredande av en 15-åring ska få fängelse istället för villkorlig dom och böter.

En man ofredade en 15-årig flicka sexuellt på offentlig plats, bland annat genom fysisk beröring, och dömdes av tingsrätten till två månaders fängelse. I sin dom konstaterar tingsrätten dock att det råder olika meningar om sexuellt ofredande är ett sådant brott som i första hand ska ge fängelse. Hovrätten ändrade tingsrättens dom och ansåg att fängelse inte skulle dömas ut eftersom det saknas vägledande avgöranden eller annat stöd som innebär att det är fängelse som ska dömas ut. Riksåklagaren har nu överklagat domen och yrkat att mannen ska dömas till fängelse. Den fråga som riksåklagaren anser vara av intresse ur prejudikatsynpunkt är om det ska anses att sexuellt ofredande av barn under 18 år som huvudregel ska ge fängelse. Överklagandet   Kontakt Byråchef Eva Bloch, 010-562 51 96.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Vänersborgs tingsrätt skulle i dag den 18 mars meddelat dom i målet där en 42-årig man från Västsverige är åtalad för att via internet ha utnyttjat unga flickor genom att förmå dem att fota och filma när de utför sexuella handlingar på sig själva. Domen är uppskjuten till tisdag kl. 14.

Åtalet omfattar åtta målsäganden i åldrarna 11-17 år som finns i Västra Götaland, Skåne, Västmanland, Värmland och Gävleborgs län. Dom meddelas tisdag 23 mars kl. 14 Målnummer i Vänersborgs tingsrätt: B 1787-20. Kontakt Vice chefsåklagare Eva Johnsson är tillgänglig för media på telefon på tisdag 23 mars kl. 15-16, 010-562 71 67. Hon är också tillgänglig för fysiska intervjuer i anslutning till Åklagarkammaren i Uddevalla. Meddela i så fall ditt intresse till [email protected] för att boka tid.    Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren har överklagat en dom där två män frikänts av hovrätten för bland annat grov våldtäkt.

Tingsrätten dömde en man för grov våldtäkt och en annan man för grov våldtäkt och våldtäkt av normalgraden för att de vid ett och samma tillfälle bland annat haft samlag med en kvinna mot hennes vilja. Hovrätten frikände männen eftersom man menade att åklagaren inte hade visat att målsäganden tvingats till samlag och andra sexuella handlingar genom våld. Riksåklagaren överklagar domen eftersom det förefaller som att hovrätten inte har prövat om målsäganden har deltagit frivilligt i de sexuella handlingarna, vilket åklagaren påstått att hon inte gjort. Enligt riksåklagaren är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör hur bevisprövningen i förhållande till lagtextens ”inte deltar frivilligt” ska gå till när ett åtal för våldtäkt innehåller påstående om bland annat våld eller tvång, men när våld eller tvång inte har kunnat styrkas. Överklagandet (AMR 2021-21) Kontakt Byråchef My Hedström, 010-562 50 27.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

På fredag den 19 mars kl. 13 meddelar Västmanlands tingsrätt dom i ett mål där fyra personer är åtalade i en uppmärksammad utredning om bland annat grovt jaktbrott och förberedelse till grovt jaktbrott. Åklagaren kommer att vara tillgänglig för media i samband med att dom meddelats.

Målnummer Västmanlands tingsrätt: B 5279-18. Kontakt Kammaråklagare Lars Magnusson är tillgänglig för media på telefon den 19 mars kl. 13.30-14.30, 010-562 61 80.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Vänersborgs tingsrätt meddelar dom den 18 mars i målet där en 42-årig man från Västsverige är åtalad för att via internet ha utnyttjat unga flickor genom att förmå dem att fota och filma när de utför sexuella handlingar på sig själva. Åklagaren är tillgänglig för media när dom meddelats.

Åtalet omfattar åtta målsäganden i åldrarna 11-17 år som finns i Västra Götaland, Skåne, Västmanland, Värmland och Gävleborgs län. Dom meddelas torsdag den 18 mars kl. 14. Målnummer i Vänersborgs tingsrätt: B 1787-20. Kontakt Vice chefsåklagare Eva Johnsson är tillgänglig för media på telefon på torsdag 18 mars kl. 15-16, 010-562 71 67.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Fyra personer har i dag åtalats för mutbrott för oegentligheter i samband med en it-upphandling i Region Skåne.

En person åtalas för grovt givande av muta och tre personer anställda av Region Skåne för grovt tagande av muta. Upphandlingsvärdet ligger i storleksordningen ca 1 miljard kronor. Rättegången börjar den 22 mars i Malmö tingsrätt. Tingsrättens målnummer: B 12749–20.   Kontakt Kammaråklagare Thomas Forsberg är tillgänglig på telefon i dag den 12 mars, 010-562 53 68.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En man i 70-årsåldern har begärts häktad på sannolika skäl misstänkt för en våldtäkt på en kvinna i en bostad under julhelgen 2020. Efter förhandlingen är åklagaren tillgänglig för media.

 – Vi har hört den misstänkta och vittnen. Vi går också igenom analyser av de beslag som tagits. Vilken typ av beslag det rör sig om går vi inte närmare in på, säger kammaråklagare Annika Bokefors i Uppsala som leder utredningen. Det är tingsrätten som sätter ut tid till förhandling. Målnummer i Uppsala tingsrätt: B 19-21.   Kontakt Efter häktningsförhandlingen är kammaråklagare Annika Bokefors tillgänglig för media på plats i tingsrätten. Hon är även tillgänglig för media på telefon i en halvtimme därefter, 010-562 67 79. Innan häktningsförhandlingen kan hon inte lämna några kommentarer.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagare har i dag den 10 mars väckt åtal mot en 56-årig man misstänkt för sex fall av våldtäkt och två fall av sexuellt ofredanden. De fyra målsägandena är asylsökanden som sökt hjälp hos 56-åringen då han arbetade som migrantkonsulent på RFSL Stockholm.

Enligt åklagaren har övergreppen ägt rum på mannens tjänsterum i centrala Stockholm. Han arbetade då på RFSL Stockholm, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter. Målsägandena var mellan 26 och 28 år vid brottstillfällena. – Jag menar att de här männen har upplevt att de befunnit sig i en slags beroendeställning till 56-åringen. De har sökt upp honom för att få hjälp och rådgivning i sin asylprocess eller i sin rätt att få stanna i Sverige. Kärnfrågan vid rättens prövning är om männen har varit i en särskilt utsatt situation, vilket jag anser att de varit. De har uppfattat att de måste ha sex med honom för att få hjälp att få stanna i Sverige. Målsägandena har inte deltagit frivilligt, säger kammaråklagare Paulina Pilati vid City åklagarkammare. Mannen häktades den 11 december 2020 och har varit frihetsberövad sedan dess. Förhandlingsplan är inte utsatt, det är tingsrätten som sätter ut tid för förhandling. Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 5388-20 Åklagaren är inte tillgänglig för media.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Inför hovrättsförhandlingen i slutet av maj har en ny åklagare tagit över. Hon håller nu på att sätta sig in i ärendet.

Den 30 januari 2020 hittades en flicka, född 2016, död i sitt hem i Norrköping. Norrköpings tingsrätt dömde flickans mamma till fängelse i ett år och nio månader för vållande till annans död. Båda parter har överklagat domen. Göta hovrätt inleder huvudförhandling den 24 maj. Åklagaren har i sin överklagan begärt att hovrätten ska ändra tingsrättens dom i enlighet med åtalet och döma mamman för i första hand mord på dottern och i andra hand för synnerligen grov misshandel och vållande till annans död, grovt brott. Åklagaren yrkar också att hovrätten ska döma henne för synnerligen grov misshandel i två fall av dottern född 2016 och av sonen född 2019. Åklagaren har även yrkat att mamman ska dömas för brott mot griftefrid. När det gäller straffet yrkar åklagaren att hovrätten dömer mamman till ett väsentligt längre fängelsestraff än vad tingsrätten dömt ut. Åklagaren som höll i ärendet i tingsrätten arbetar inte längre på Åklagarkammaren i Norrköping. Därför är en ny åklagare utsedd som tar ärendet i hovrätten. Det blir kammaråklagare Helene Gestrin på Åklagarkammaren i Linköping. – Helene Gestrin har erfarenheten som behövs av stora och komplexa mål. Eftersom de mer erfarna åklagarna i Norrköping är uppbokade på andra stora mål under våren får vi hjälp av kollegorna i Linköping. Det här är ett bra exempel hur vi stöttar varandra inom myndigheten, säger kammarchef Torsten Angervåg i Norrköping. – Jag håller nu på att sätta mig in i ärendet och det kommer att ta ytterligare en tid, säger kammaråklagare Helene Gestrin. Målnummer i Göta hovrätt: B 2705–20. Huvudförhandlingen i hovrätten inleds den 24 maj och avslutas i början av juni. Totalt beräknas huvudförhandlingen pågå under minst åtta förhandlingsdagar.   Kontakt Kammaråklagare Helene Gestrin, 010-562 58 06, tillgänglig på telefon i dag den 10 mars klockan 13–14.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Fredag den 12 mars kl. 11 meddelar Attunda tingsrätt dom i målet där två svenska män är åtalade för omfattande narkotikasmuggling. Åklagaren är tillgänglig på fredag vid lunch.

I januari åtalade åklagaren två män för synnerligen grov narkotikasmuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Männen misstänks ligga bakom organiserad smuggling av cannabis genom Europa. Målnummer i Attunda tingsrätt: B 2191-20. Pressmeddelande vid åtal den 21 januari   Kontakt Kammaråklagare Sara Nilsson är tillgänglig på telefon för media på fredag 12 mars kl. 11.30-12.30,  010-562 50 40. Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Förundersökningen av den händelse i Vetlanda onsdagen den 3 mars då flera personer överfölls och skadades av en man med kniv fortgår. Senast fredagen den 19 mars kl.11 måste åklagare besluta om det kan väckas åtal mot den man som häktades i fredags på sannolika skäl misstänkt för försök till mord i sju fall.

– Utredningen är inne i ett intensivt skede och det pågår sedvanliga förundersökningsåtgärder som tekniska undersökningar samt förhör med såväl målsäganden, vittnen och med den misstänkta gärningsmannen. Vad som framkommer vid dessa undersökningar är inget vi kan gå ut med i nuläget. Vi kan inte heller kommentera olika uppgifter om detaljer i utredningen utan måste nu lägga allt fokus på att komma vidare i förundersökningen, säger kammaråklagare Adam Rullman på Åklagarkammaren i Jönköping. Åklagaren är inte tillgänglig för media förrän beslut tagits i åtalsfrågan. Om utredningen inte hunnit bli klar den 19 mars kan åklagaren begära förlängd åtalstid. När det finns något ytterligare att kommunicera i ärendet så kommer detta att göras i ett nytt pressmeddelande. Målnummer vid Eksjö tingsrätt: B 431-21   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Förundersökningen om försök till mord i centrala Falun i går pågår, vittnesförhör och tekniska undersökningar genomförs. Åklagaren är tillgänglig för frågor på telefon i dag.

En person är misstänkt och eftersöks. Bilden av händelseförloppet har klarnat något. Polisen önskar dock få kontakt med personer som varit i området kring Willys samt Lidl i Falun i går måndag och som kan ha gjort iakttagelser som kan vara av intresse i aktuell utredning. Målsägandens tillstånd är stabilt men målsäganden vårdas fortfarande på sjukhus. Kontakt Åklagaren, Ludmila Pronko, är tillgänglig för frågor fram till kl 15 i dag på 010-562 66 83.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I går måndag inträffade en händelse på Norra Järnvägsgatan i Falun som rubriceras som försök till mord. En förundersökning är inledd på Åklagarkammaren i Falun. 

Förundersökningen är inne i ett mycket tidigt och intensivt skede och åklagaren har ingen möjlighet att lämna någon mer information eller att vara tillgänglig för media just nu. Ärendet hanteras i dag av kammaråklagare Ludmila Pronko. Så snart någon mer information kan lämnas i ärendet så kommer ett nytt pressmeddelande.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagare har i dag beslutat att lägga ned en förundersökning om misstänkt mord i Borlänge i oktober, eftersom det inte längre finns anledning att anta att något brott ligger bakom dödsfallet.

Den 31 oktober 2020 hittades en kvinna död i Borlänge. En man i 70-årsåldern anhölls initialt men släpptes efter några dagar. Förundersökningen om mord har pågått sedan dess, men läggs nu ned. – Jag har beslutat att lägga ned förundersökningen eftersom det inte längre finns anledning att anta att något brott ligger bakom dödsfallet. Misstankarna mot den man som tidigare varit misstänkt är helt avskrivna, säger vice chefsåklagare Helena Falkerby som ansvarat för utredningen. På grund av sekretess till skydd för den avlidna kvinnans personliga förhållanden kan åklagaren inte lämna någon ytterligare information.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har i dag väckt åtal mot sex personer mellan 17 och 28 år för flera våldsbrott i Gävle och Uppsala. Händelserna har kopplingar till kriminella nätverk. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon i dag.

Åtalet omfattar försök till mord och grovt vapenbrott den 5-6 augusti i Gävle, stämpling till mord, förberedelse till mord och grovt vapenbrott den 5 september i Uppsala och Gävle samt grovt vapenbrott den 13-15 september i Gävle. Därutöver väcks också åtal för grovt häleri, grov vårdslöshet i trafik, narkotikabrott och olovlig befattning av falska pengar. Sommaren 2020 skedde flera skjutningar i centrala Gävle. Det var en följd av en konflikt mellan två löst sammansatta nätverk i Gävle. Ett av nätverken som de nu åtalade tillhört har samarbetat med andra kriminella nätverk i Stockholm. Utredningen har med hjälp av bland annat hemlig telefonavlyssning kunnat visa att mord planerades på flera personer från en annan gruppering. Morden skulle ske i Borlänge, men polisen grep tre personer på E4:an norr om Uppsala och hindrade därmed ett allvarligt våldsdåd. – Sannolikt har flera allvarliga våldsdåd kunnat undvikas tack vara gripanden och beslag av vapen. Personerna som greps vid tillfället norr om Uppsala den 5 september bar skyddsvästar och arbetshandskar. Polisen beslagtog bland annat ett automatvapen, magasin och patroner, säger kammaråklagare Joakim Johansson som har lett förundersökningen. Fem av de misstänkta har varit häktade sedan gripandena i början och mitten av september. 17-åringen försattes på fri fot tidigt i utredningen, men har alltjämt varit misstänkt. Under utredningen har polis och åklagare i Gävle samarbetat med kollegor i Stockholm och Uppsala. – Att åtal nu väcks är främst resultatet av en stor arbetsinsats utförd av flera mycket engagerade och kompetenta medarbetare vid polisen kombinerat med ett lyckat samarbete inom Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, säger kammaråklagare Joakim Johansson. Målnummer i Gävle tingsrätt: B 2507-20. Huvudförhandlingen är planerad att starta den 18 mars och pågå i 20 dagar.     Kontakt Kammaråklagare Joakim Johansson är tillgänglig på telefon i dag kl. 11-16, 010-562 68 41.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har begärt en man häktad på sannolika skäl misstänkt för sju fall av försök till mord i Vetlanda.

Häktningsförhandlingen äger rum i Eksjö tingsrätt, preliminärt i morgon fredag den 5 mars. Det är tingsrätten som beslutar om tidpunkt för förhandlingen. Tingsrättens målnummer: B 431–21.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En kort lägesrapport i ärendet om misstänkt ekonomisk brottslighet.

En hel del tillgångar har säkrats i samband med tillslag i ärendet och tillgångarna har tagits i förvar. Frågan om förvar kommer att ställas under domstolsprövning inom kort. Förundersökningen fortsätter i övrigt på sedvanligt sätt genom att den information som har inhämtats genom förhör och beslag analyseras.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har i dag väckt åtal mot tre män misstänkta för att ha hanterat och transporterat ett stort beslag av sprängämnen i Eksjö och Gnosjö. Drygt 520 kg sprängmedel har tagits i beslag. Den stora mängden gör bland annat att åklagarna yrkar på den sällan använda brottsrubriceringen synnerligen grovt brott mot lagen om förbud mot brandfarliga och explosiva varor.

I början av oktober 2020 fick polisen tips om att det fanns en stor mängd sprängmedel på två platser i Eksjö och Gnosjö. Vid husrannsakan fann polisen 430 kg sprängmedel i Kråkeberg utanför Eksjö, och 90 kg av samma sorts sprängmedel i en bostad i Gnosjö kommun. Dessutom fann polisen två apterade sprängladdningar och vapen. Tre män, 42, 40 och 25 år greps och anhölls i samband med tillslagen. De misstänks för att på olika sätt varit inblandade med att transportera, förstöra och överlåta sprängmedlet. En av männen åtalas även för grov förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse och grovt vapenbrott. – Det här är ett av de största beslagen av sprängmedel någonsin i Sverige. Vi har lagt ned mycket arbete på att få reda på sprängmedlets ursprung, men utredningen har inte kunnat visa varifrån sprängmedlet kommer. Det har inte heller funnits tillstånd för att inneha sprängmedel, säger kammaråklagare Jessica Andersson som är förundersökningsledare. Utredningen visar att mängden sprängmedel gjort att byggnader inom 50 meters avstånd helt eller delvis hade kunnat raseras, och att dödligt splitter hade kunnat träffa människor som befann sig på över en halv kilometers avstånd. – Vi påstår att det finns kopplingar mellan en eller flera av de tilltalade och grov organiserad brottslighet, vilket också är ett av skälen att vi gör gällande synnerligen grovt brott, säger kammaråklagare Julia Rasmussen. Förundersökningen är omfattande och har krävt ett flertal olika kompetenser under ärendets gång. – Det här ärendet sticker helt klart ut med tanke på mängden sprängmedel. När vi fick information om att en större mängd sprängmedel riskerade att hamna hos kriminella agerade vi snabbt. Vi har haft en bra samverkan med allt ifrån lokala polisresurser till nationella bombskyddet. Vi har även haft ett nära samarbete med åklagarna och fått stöttning av Försvarsmaktens ammunitionsexperter, säger polisinspektör Rickard Finndahl. Uppgifter som framkommit tyder på att ytterligare 70 kg sprängmedel finns på en okänd plats som utredningen inte kunnat lokalisera. – Vi har inte lyckats hitta något som tyder på att det resterande sprängmedlet har kommit organiserad brottslighet tillhanda, men självklart kan vi inte utesluta det, säger Jessica Andersson. Målnummer i Eksjö tingsrätt: B 2048-20. Förhandlingen är planerad att starta den 12 mars.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagare och polis ger en kort lägesrapport.

I ärendet har sammanlagt åtta personer varit anhållna. Sju av dessa är släppta efter att ha förhörts. Den åttonde personen begärdes häktad, men tingsrätten ansåg inte att han på fri fot skulle kunna påverka utredningen och han släpptes därför även han. Misstankarna kvarstår för samtliga. Ärendet fortsätter nu med olika utredningsåtgärder. Även så kallad kvarstadsförhandling återstår.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

På fredag den 5 mars kl. 14 meddelar Vänersborgs tingsrätt dom i ett mål där en 42-årig kvinna är åtalad för att ha mördat en assistentkollega den 4 september 2020. Kvinnan är även åtalad för grov stöld, framkallande av fara för annan och bedrägeri. Åklagaren är tillgänglig för media när dom meddelats.

Målnummer i Vänersborgs tingsrätt: B 3725-20 Kontakt Chefsåklagare Daniel Edsbagge är tillgänglig för media på telefon fredag 5 mars från kl. 14.15 på 010-562 70 50. Pressmeddelande vid åtal Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I oktober 2020 fann polisen stora mängder sprängämnen på två platser i Eksjö och Gnosjö i Småland. På torsdag 4 mars planerar åklagarna att väcka åtal i ärendet. Då bjuds media in till en pressträff med åklagare och polis på telefon.

I ärendet är två personer sedan i oktober 2020 häktade. En tredje person släpptes i december eftersom han inte bedöms kunna skada utredningen. Brottsrubriceringarna i ärendet är synnerligen grovt brott mot lagen om förbud mot brandfarliga och explosiva varor, grov förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse samt grovt vapenbrott. Målnummer Eksjö tingsrätt: B 2048-20 Medverkande Kammaråklagare Jessica Andersson Kammaråklagare Julia Rasmussen Inspektör Rickard Finndahl gruppchef grova brott Höglandet/Värnamo Tid, plats och anmälan Pressträffen äger rum på torsdag den 4 mars kl. 10 via telefon. När du anmäler dig som deltagare får du inloggningsuppgifter och instruktioner. Efter pressträffen är åklagarna och polis tillgängliga för enskilda intervjuer. Anmäl dig senast onsdag 3 mars kl. 16, till [email protected]. Skriv i anmälan om du önskar enskild intervju så blir du uppringd i tur och ordning. Glöm inte att skriva på vilket nummer vi når dig.       Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En förundersökning har inletts mot en riksdagspolitiker om grovt förtal för att hon på sociala medier pekat ut en jurist som brottslig.

En anmälan kom in till Särskilda åklagarkammaren om att en politiker under en pågående rättstvist skrivit på sociala medier att motpartens juridiska ombud gjort sig skyldig till brott. Anmälan överlämnades till Justitiekanslern (JK) för att kontrollera om det var ett ärende som JK skulle handlägga. JK fann att så inte var fallet och nu har överåklagare Anders Jakobsson inlett förundersökning om misstänkt grovt förtal. En begäran om målsägarbiträde för den utpekade juristen skickades i går den 2 mars till Uppsala tingsrätt. – Jag har precis inlett förundersökningen. Den syftar till att klarlägga om ett brott har begåtts som faller under allmänt åtal och om det i så fall räcker för åtal. Jag vill inte förekomma utredningen och kan därför inte lämna någon mer information för närvarande, säger överåklagare Anders Jakobsson. Målnummer i Uppsala tingsrätt: B 1614–21. I en tidigare version av pressmeddelandet var målsägarens titel felaktig. Läs mer  Särskilda åklagarkammarens ansvarsområden Justitiekanslerns ansvarsområden Förtalsbrott     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Flera personer har anhållits efter att polisen har genomfört en stor insats i utredningen om misstänkt brottslighet riktad mot det kommunala fastighetsbolaget Lulebo AB. Brottsligheten uppdagades våren 2020.

Utredningen pågår med bevissäkring och andra utredningsåtgärder. Flera företag misstänks vara knutna till brottsligheten, som rubriceras som grov trolöshet mot huvudman, alternativt medhjälp till grov trolöshet mot huvudman och grovt bedrägeri. Ett trettiotal poliser arbetar med insatsen som har föregåtts av ett digert utredningsarbete. – Insatsen är en följd av den utredning som pågått sedan våren 2020. Flera utredare har jobbat med ett mycket stort utredningsmaterial. Utredningen kommer även fortsättningsvis vara omfattande, säger inspektör Per Finnberg på polisens avdelning för grova brott i Norrbotten. Förundersökningsledare är åklagarna Rickard Finnberg och Stina Stener. Åklagarna kan inte lämna mer information för närvarande. När ytterligare information finns lämnas det i ett pressmeddelande. Målnummer i Luleå tingsrätt: B 1314-20   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagare har i dag väckt åtal mot 58 personer, varav 16 är häktade vid Uppsala tingsrätt och ytterligare en person är häktad vid Ystads tingsrätt. Åtalet gäller bl.a. synnerligen grovt narkotikabrott och grovt narkotikabrott, förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse grovt brott, brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor grovt brott, grovt vapenbrott samt grovt bedrägeri.

Utredningen inleddes med att polisen genomförde ett fordonsstopp den 20 maj 2020 där misstankar om brott uppstod som ledde till husrannsakan och beslag av narkotika, skjutvapen och två sprängladdningar i en bostad med förråd i Uppsala. – Efter att två personer häktats vidtogs ett omfattande utredningsarbete som ledde fram till ytterligare beslag av stora mängder narkotika, flera skjutvapen och mer än 100 kg sprängmedel. Under utredningens gång har en allt klarare bild framträtt av ett kriminellt nätverk med bas i Uppsala, som huvudsakligen ägnat sig åt storskalig narkotikahandel under 2019 och 2020, och som också disponerat automatvapen, ammunition och sprängmedel, säger kammaråklagare Johan Strömbäck. De båda sprängladdningarna som togs i beslag tidigt i utredningen misstänks ha varit avsedda för ett attentat mot polisen. Bevisningen i den delen bygger på beslagen som sådana samt på avlyssnade meddelanden från den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat och analys av annan kommunikation som säkrats i utredningen. Åtal väcks också mot flera personer misstänkta för penningtvättsbrott. – Nätverkets tillgång till stora mängder kontanter är väldokumenterad i utredningen. Flera av de misstänkta saknar, eller har endast mycket blygsamma legala inkomster. Trots detta har de rört sig med stora summor pengar, säger kammaråklagare Thomas Forsberg. Ett 30-tal narkotikaköpare åtalas också varav flera erkänt att de köpt s.k. kristall vid flera tillfällen under 2019 och 2020. Förundersökningsmaterialet är omfattande och uppgår till ca 16 000 sidor. Huvudförhandlingen beräknas pågå i ca 35 dagar och inleds den 11 mars i säkerhetssalen vid Attunda tingsrätt för att avslutas omkring månadsskiftet juni/juli. (Ärendet handläggs av Uppsala tingsrätt men förhandlingen äger rum i Attunda tingsrätt.) Målnummer vid Uppsala tingsrätt: B3619-20 och B 5817-20.   Kontakt Åklagarna är tillgängliga för media i dag kl. 10–11.30. Kammaråklagare Johan Strömbäck, 010-562 67 63. Kammaråklagare Thomas Forsberg, 010-562 67 93.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagarmyndigheten behöver fortsatt växa för att möta en allt mer komplicerad brottslighet där de mest resurskrävande ärendena ökat mycket de senaste åren.

Åklagarmyndigheten har lämnat sitt budgetunderlag för åren 2022–2024 till regeringen. En röd tråd i budgetunderlaget är behovet av en långsiktig planering och finansiering. För 2021 har regeringen aviserat ett budgettillskott i vårpropositionen på 50 miljoner kronor, vilket är mycket välkommet och helt nödvändigt för att kunna fortsätta rekrytera åklagare. För att kunna fortsätta den satsningen begär myndigheten betydande tillskott för åren 2022–2024. Under 2019 och 2020 har Åklagarmyndigheten haft möjlighet att växa. Anslagen har givit förutsättningar för att kunna återbesätta vakanta tjänster, öka antalet åklagare men också återuppta satsningen på åklagarrevisorer och att genomföra vissa uppskjutna it-projekt. – Vår bedömning för de kommande tre åren är att de begärda medlen behövs för att vi ska slippa bromsa verksamheten. Det vore olyckligt om vi skulle tvingas äventyra den satsning vi gjort hittills, säger riksåklagare Petra Lundh. – Vi vill långsiktigt utveckla och öka vår förmåga att bekämpa kriminella organisationer, ta tillvara nya verktyg som hemlig dataavläsning, utreda och lagföra brott i parrelationer, snabbare lagföra unga på väg in i kriminella nätverk och vi vill återta betydligt mer vinster från brottslighet, säger Petra Lundh. Enligt myndighetens uppfattning är det viktigt att ha en kostym som gör det möjligt att hantera relativt snabba ökningar eller förändringar i brottsligheten eftersom det bara är Åklagarmyndigheten som rekryterar och utbildar nya åklagare. Tiden från anställning till behörig kammaråklagare är tre år och för att hantera de mest kvalificerade ärendena krävs ytterligare minst fem års erfarenhet och utbildning. Av det skälet behövs en långsiktig planeringshorisont med en stabil finansiering över tid. – Vi kan se att de mest resurskrävande ärendena har ökat med 39 procent de senaste fyra åren, och de förväntas fortsätta öka i antal. För att klara våra uppgifter bedömer vi att vi 2025 behöver vara ca 1 200 åklagare och 30 åklagarrevisorer, säger Petra Lundh. Yrkandet Åklagarmyndigheten föreslår att anslaget höjs med 186 miljoner kronor 2022, jämfört med den nivå för 2021 som lades i senaste budgetpropositionen. För 2023 begärs ytterligare 54 miljoner kronor och för 2024 ytterligare 53 miljoner. Därutöver har myndigheten också ett anslag för internationellt bistånd, som föreslås ligga kvar på 2021 års nivå om 8,5 miljoner kronor.    Budgetunderlaget Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

På onsdag den 3 mars kl. 14 meddelar hovrätten dom i målet där en pappa och två söner är åtalade för mord på en ung man i Kiruna i juli 2020. Åklagarna är tillgängliga efter att dom meddelats.

Målnummer i Hovrätten för Övre Norrland: B 1254-20. Pressmeddelande vid åtal den 22 oktober 2020  Kontakt Åklagarna är tillgängliga på telefon för media den 3 mars kl. 14.30-15. Kammaråklagare Fredrik Hannu, 010-562 70 53 Kammaråklagare Lindha Strömberg, 010-562 65 44   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Två män i 20-årsåldern har i dag häktats av Ångermanlands tingsrätt för bland annat tre fall av mordbrand.

Båda männen är på sannolika skäl misstänkta för tre fall av mordbrand I Örnsköldsvik. En av dem är dessutom misstänkt för två fall av skadegörelse och den andra för tre fall av skadegörelse. Bägge är också misstänkta för häleri. – Åtalstid är den 12 mars, men eftersom det är fråga om en stor utredning med många gärningar att utreda räknar jag med att vi kommer att behöva mer tid än så, säger vice chefsåklagare Karin Everitt som leder utredningen. Åklagaren kan för närvarande inte lämna mer information. Ytterligare pressmeddelanden kan komma att publiceras senare i utredningen. Målnummer i Ångermanlands tingsrätt: B 500–21.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Fyra män mellan 30 och 55 år, åtalades i dag vid Attunda tingsrätt misstänkta för synnerligen grov narkotikasmuggling och synnerligen grovt narkotikabrott. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon i eftermiddag.

Två av de fyra männen som åtalas äger ett transportföretag i Norrtälje kommun. – Jag påstår att männen har använt sitt företag som täckmantel för att kunna smuggla narkotika till Sverige. Åtalet gäller två transporter. I ena lasten fann polisen cirka 54 000 tabletter av det narkotikaklassade preparatet Subutex. Den andra lasten innehöll ca 80 kilo cannabis paketerad och gömd i möbler, säger kammaråklagare Pontus Bergsten. Två av männen greps i juli 2020 vid ett tillslag mot transportföretaget. De har varit häktade sedan dess. De andra två är också häktade. – Ett omfattande polisarbete har gjorts med telefonavlyssning, avlyssning i en lastbil och information från krypterade mobiler, säger Pontus Bergsten. Utöver åtalet mot de misstänkta personerna väcker åklagaren också talan om företagsbot mot transportföretaget. Det görs när brott misstänks i näringsverksamhet.  Läs mer om företagsbot Målnummer i Attunda tingsrätt: B 7133-20. Kontakt Kammaråklagare Pontus Bergsten är tillgänglig för media i dag torsdag, kl. 13-15 på telefon 010-562 57 16.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har överklagat den friande domen där två svenska medborgare stod åtalade för brott mot Estonialagen. Personerna friades från misstanke om att ha deltagit i undervattensverksamhet vid fartyget Estonias gravplats. Åklagaren är tillgänglig för media i eftermiddag.

 – Till skillnad från tingsrätten så anser jag att Estonialagen är tillämplig i detta fall, oavsett om de åtalade personerna befunnit sig ombord på en svensk eller tysk båt. Lagen står inte i strid med folkrätten utan kan tillämpas mot svenskarna som fanns ombord, säger kammaråklagare Helene Gestrin.  De två svenskarna ingick i ett filmteam som arbetade med en dokumentär om Estonia. I september 2019 sänkte de ner en dykrobot från en tysk båt och filmade vid Estonia. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 18677–19. M/S Estonia förliste i Östersjön den 28 september 1994 och 852 människor omkom. Hon var på väg från Tallinn till Stockholm.   Kontakt Kammaråklagare Helene Gestrin är tillgänglig för media kl. 15-16 i dag onsdag, 010-562 58 06.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En 42-årig man har i dag åtalats misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Personen misstänks för att ha spridit hemliga uppgifter om 11 försvarsanläggningar på ett hemligt forum på internet. Han är den femte personen som åtalas för den här typen av brott.

– Jag påstår att mannen har spridit uppgifter i ett hemlig rum på ett forum på nätet dit endast särskilda personer var inbjudna, säger kammaråklagare Mats Ljungqvist. Enligt åklagaren handlar det bland annat om att bevisa vem det är som legat bakom inläggen. – I detta fallet har personerna haft alias i syfte att dölja sina verkliga identiteter. Säkerhetspolisen har dock genom sitt arbete, påstår jag, hittat vilka personer som verkligen ligger bakom dessa alias. Med tanke på det rådande säkerhetsläget är det allvarligt att sprida uppgifter om försvarsanläggningar, säger Mats Ljungqvist. Tidigare har åklagaren åtalat fyra personer för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Målnummer Kristianstads tingsrätt B 2562-19 Kontakt Kammaråklagare Mats Ljungqvist är tillgänglig på telefon för media i dag fram till kl. 12, 010-562 53 85.       Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagarmyndigheten har i dag lämnat sin årsredovisning till regeringen. Av den framgår bland annat att antalet ärenden som kommit in till myndigheten ökat. Det gäller särskilt de grova och svårutredda brotten. Antalet anställda har också ökat.

Antalet brottsmisstankar om de mest resurskrävande brotten (mord och dråp, grov misshandel, sexualbrott, rån och allvarligare narkotikabrott) ökade förra året med 15 procent, att jämföra med genomsnittet på fem procent för samtliga brott. Detta avspeglas också i ett mycket stort antal häktade under året. Ökningen av de mest resurskrävande brotten har haft en betydande påverkan på myndighetens verksamhet. Den enskilt största ökningen stod bidragsbrotten för, som ökade med hela 74 procent. Det är en följd av en myndighetsgemensam satsning på bidragsbrott. Bidragsbrotten utgör nu den största andelen inom gruppen förmögenhetsbrott. Arbetsbelastningen har på många håll varit alltför hög under året. För att klara uppdraget har rekryteringssatsningen fortsatt. I december 2020 var 1 552 personer anställda inom Åklagarmyndigheten, varav 1 032 åklagare. Det innebär ca 40 fler åklagare än ett år tidigare. – Vi bedömer att vi 2025 behöver vara cirka 1 200 åklagare, men det är också viktigt att rekrytera andra personalkategorier. Det handlar både om att kunna möta brottsligheten och att erbjuda medarbetarna en god arbetsmiljö, säger riksåklagare Petra Lundh. Under det gångna året har antalet lagförda personer ökat med ca 8 500. Antalet brottsmisstankar som är under handläggning – så kallad balans – har också ökat. Det handlar framförallt om ärenden där åtal är väckt, men som ännu inte har avgjorts i domstol. – Jag anser att vi har klarat vårt uppdrag mycket bra trots pandemin, men den har givetvis påverkat även Åklagarmyndigheten. Många utbildningar har kunnat genomföras på distans, men vissa har vi tyvärr fått ställa in. Vi har tillsatt en arbetsgrupp som ska se hur vi kan ta tillvara erfarenheterna av arbetet under pandemin, säger Petra Lundh. Åklagarmyndighetens årsredovisning 2020 (pdf) Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20