På tisdag den 5 juli arrangerar Åklagarmyndigheten tre seminarier i Almedalen. Vi inleder kl. 8.30 med en paneldebatt om tystnadskultur vid brott. Medverkar gör Petra Lundh, riksåklagare, Johan Eriksson, advokat, Anna Svedin, vice chefsåklagare och Mikael Swahn, rådman.

Kl. 10 följer ett samtal där två krigsbrottsåklagare, Reena Devgun och Hanna Lemoine,  diskuterar och förklarar varför Sverige utreder krigsbrott i andra länder, utmaningar i arbetet samt hur vi samverkar internationellt och med andra myndigheter. Samtalet modereras av Cecilia Tengroth, generalsekreterare i Svenska FN-förbundet. Därpå, kl. 11, blir det en paneldebatt om våldtäktsanmälningar. Där deltar Eva Johnsson, vice överåklagare, Katarina Bergehed, sakkunnig i kvinnors rättigheter och SRHR-frågor på Amnesty Sverige och Anna Lindström, polisutredare vid Polismyndigheten i Göteborg. Vi ställer oss bland annat frågan om det är antalet våldtäkter som ökar eller om det är anmälningarna som gör det. Debatten styrs av kammaråklagare Helene Gestrin. Varmt välkommen till våra seminarier i Visby på Bulhuset, Cramérgatan 2, nedre plan. Ta del av vårt fullständiga program här.   Intervjuer Riksåklagare Petra Lundh är tillgänglig för intervjuer kl. 11.30-12.30, anmäl intresse till [email protected]. Plats meddelas vid anmälan.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Domen som skulle ha meddelats i dag i ett mål där en 33-årig man är åtalad för 24 fall av grova våldtäkter på ett äldreboende i Lerum är uppskjuten till den 7 juli kl. 11, meddelar Alingsås tingsrätt.

Målnummer i Alingsås tingsrätt: B 1821-21.  Kontakt Åklagarna är tillgängliga för media den 7 juli kl. 12-13. Kammaråklagare Anna Arvidsson, 010-562 56 40. Kammaråklagare och förundersökningsledare Hediye Kurt, 010-562 70 74.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Överåklagare Mikael Björk har i dag onsdag, i samråd med chefsåklagaren Jim Westerberg och seniora åklagaren Karin Lundström-Kron, överklagat domen i Solna tingsrätt (2022-06-16) i det mål där en tidigare kirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset stått åtalad för grov misshandel av tre personer som fått syntetiska luftstrupar inopererade.

Den tilltalade dömdes i tingsrätten till villkorlig dom för vållande av kroppsskada i ett av fallen. Åklagarna yrkar i överklagandet att den tilltalade ska dömas för tre fall av grov misshandel eller, i andra hand, vållande till kroppsskada, grova brott, till fängelse. Även om hovrätten godtar tingsrättens bedömning av skuldfrågan yrkas att påföljden bestäms till fängelse. – Jag anser att den tilltalade har gjort sig skyldig till ett risktagande av allvarligt slag gällande alla tre målsägande. Det har i samtliga fall varit fråga om ingrepp som skett i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det finns vidare en lång rad omständigheter som tydligt visar att ingreppen handlat om forskning, vilket framkommit genom den av oss åberopade bevisningen. Det framstår i mina ögon som tydligt att det har varit fråga om helt lagstridiga mänskliga experiment och påföljden bör bestämmas till ett långvarigt fängelsestraff med tanke på brottslighetens art och höga straffvärde, säger överåklagare Mikael Björk. Enligt tingsrättens bedömning bygger domen i sin helhet på brottsbalkens nödparagraf. Något som åklagarna motsätter sig. – De tre målsägandena har enligt oss inte befunnit sig i nöd i brottsbalkens mening. För att en handling ska anses vara nödvändig för farans undanröjande bör det rimligen krävas att handlingen i fråga med viss grad av sannolikhet kan undanröja den hotande faran. En helt obeprövad metod som innebär att ett livsviktigt organ ersätts med ett plaströr kan inte påstås vara av sådant slag, säger chefsåklagare Jim Westerberg. – Jag anser att den åberopade bevisningen med överväldigande styrka talar för att det inte vid något av de tre tillfällena har funnits en rätt så nära förestående fara för att de tre målsägandena skulle avlida. Ett av många tydliga exempel på detta är att de syntetiska luftstruparna har hunnit att tillverkas i Storbritannien och USA för att därefter transporteras till Sverige inför de planerade ingreppen, säger senior åklagare Karin Lundström-Kron. Målnummer i Solna tingsrätt: B 10553-18. Det är Svea hovrätt som bestämmer tid för huvudförhandling. Åklagarna är inte tillgängliga för media. Överklagandet till Solna tingrätt Tidigare pressmeddelande  vid åtals väckande  Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I morgon torsdag den 30 juni kl. 11 meddelar Alingsås tingsrätt dom i ett mål där en 33-årig man är åtalad för 24 fall av grova våldtäkter på ett äldreboende i Lerum. Mannen är också åtalad för grovt barnpornografibrott, kränkande fotografering och grovt förtal. Rättegången avslutades 8 juni och mannen är häktad. Åklagarna är tillgängliga för media när dom meddelats.

Målnummer i Alingsås tingsrätt: B 1821-21. Pressmeddelande  när åtal väcktes den 11 maj.  Kontakt Åklagarna är tillgängliga för media i morgon torsdag 30 juni kl. 12-13. Kammaråklagare Anna Arvidsson, 010-562 56 40. Kammaråklagare och förundersökningsledare Hediye Kurt, 010-562 70 74.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren avser att väcka åtal onsdag 29 juni mot tre personer som misstänks för grovt sabotage mot blåljusverksamhet i Linköping den 17 april i år. I samband med åtalsbeslutet bjuder Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten in till pressträff.

Den 14 och 17 april 2022 genomförde polisen flera insatser i området Skäggetorp i Linköping. Insatserna syftade till att upprätthålla ordning och säkerhet i samband med manifestationer av ett politiskt parti. Vid händelsen den 17 april skadades flera poliser, även polisfordon fick skador. – Under påskveckan möttes polisen av ett våld och en omfattning som vi inte varit med om tidigare, vilket var en stor utmaning för de som jobbade på plats. Med tanke på omfattningen har det också varit ett stort arbete för oss i utredningen att identifiera och kunna binda individer till de brott som begicks, säger John Skoog, utredningsledare på polisens grupp för grova brott i Linköping. Det här är det första åtalet i samband med upploppen i Linköping under påskhelgen. Fler förundersökningar pågår med andra misstänkta, och beslut i åtalsfrågan i andra utredningar kommer att fattas längre fram. Information om pressträffen Pressträffen äger rum onsdag 29 juni kl. 13 i polishuset i Linköping. Samling sker utanför receptionen på Brigadgatan 13 kl. 12.40. Viktigt att tiden hålls. Efter pressträffen erbjuds enskilda intervjuer. Medverkande Kajsa Malmström, kammaråklagare John Skoog, utredningsledare på polisens grupp för grova brott Anmälan Anmäl dig senast onsdag kl. 8.00 till [email protected] Målnummer i Linköpings tingsrätt: B 1676-22.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Den 23 juni beslutade Södertörns tingsrätt, efter begäran av åklagare, att förverka en hårddisk med material från bland annat en rysk kriminell hackergrupp.

En rysk kriminell hackergrupp, TA505, har använt sig av en server placerad i Sverige för att begå grova dataintrång. Det är fråga om en fysisk server som är värd åt ett 100-tal virtuella servrar. Analys av de virtuella servrarna visade på dataintrång mot ett mycket stort antal personer som fått personlig och känslig information stulen. De hade också fått en skadlig kod installerad i sina datorer, som gör det möjligt för en aktör att kontrollera datorerna. – Minst tretton av de virtuella servrarna innehåller mjukvara och script som polisen bedömer används av hotaktörer för att begå dataintrång, och servrarna utgör en del av en större it-infrastruktur som nyttjas av kriminella grupperingar. Ytterligare fem virtuella servrar används sannolikt för utskick av så kallade phising-mejl, vilket är första steget i ett dataintrång i många hackerattacker, säger kammaråklagare Johanna Kolga som leder förundersökningen. Många olika typer av brott På en av de virtuella servrarna har dokumenterat sexuellt övergrepp på barn påträffats. Bland övriga virtuella servrar finns fem som bedöms användas för att sälja olagliga substanser eller ha olika funktioner som är kopplade till it-brottslighet. På andra virtuella servrar finns material som kan kopplas till bedrägerier och försäljning av sexuella tjänster. – Servern, som togs i beslag i maj 2021, har använts som hjälpmedel för att begå brott. Värdet på servern är ca 124 000 kronor. Jag yrkade hos tingsrätten att den skulle förverkas eftersom det är nödvändigt för att förebygga brott. Att lämna tillbaks servern skulle kunna innebära att allt material på servern åter gjordes tillgängligt för gärningsmännen som därmed skulle kunna fortsätta begå brott, säger Johanna Kolga. Tingsrättens beslut har ännu inte vunnit laga kraft och kan alltså överklagas, vilket måste ske senast den 14 juli. Målnummer i Södertörns tingsrätt: B 7397-22. Kontakt Kammaråklagare Johanna Kolga, 010-562 53 87. Ordförklaring – förverkande Att omhänderta föremål i samband med brott, t.ex. ett brottsverktyg eller alkohol som smugglas in i landet. Föremålen lämnas inte tillbaks och ersätts inte heller.  Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

På torsdag den 30 juni inleds rättegången mot den man som misstänks för mord på en 16-årig flicka i Husum 1996. Åklagaren är tillgänglig för media efter första rättegångsdagen.

Den 30 maj beviljade Högsta domstolen resning till nackdel för en man som tidigare frikänts av hovrätten för mord på en 16-årig flicka i Husum 1996. Resning beviljades, efter begäran från riksåklagaren, eftersom ny dna-bevisning kunde knyta mannen till brottet. Beslutet innebär att rättegången ska tas om i hovrätten. Huvudförhandlingen inleds torsdag den 30 juni och är planerad att avslutas tisdag den 5 juli, med reservdag den 11 juli. Målet tillhör Hovrätten för Nedre Norrland, men förhandlingen kommer att äga rum i Sundsvalls tingsrätt.  Pressmeddelande från Högsta domstolen vid beslut. Riksåklagarens kommentar vid beslut. Information från Hovrätten för Nedre Norrland. Kontakt Kammaråklagare Stina Sjöqvist är tillgänglig för frågor från media i tingsrättens lokaler efter första förhandlingsdagen. Därefter är hon tillgänglig först när hela rättegången är avslutad.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I dag måndag kl. 11 meddelar Örebro tingsrätt dom i det mål där fyra personer stått åtalade för grovt blåljussabotage i Örebro under påskhelgen 2022. Åklagaren är tillgänglig på telefon på eftermiddagen.

Målnummer i Örebro tingsrätt: B 2573-22. Kontakt Chefsåklagare Per-Erik Rinsell är tillgänglig för media kl. 13-14 i dag på 010 562 71 52.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I morgon torsdag avslutas förhandlingen i det ärende där två män har åtalats för brott som de misstänks ha begått under tiden de var advokater. Efter förhandlingen är åklagarna tillgängliga för media i tingsrätten.

En av de före detta advokaterna åtalades för förberedelse till mord. Han åtalades utöver detta för skyddande av brottsling, grovt brott och medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott. Den andre f.d. advokaten åtalades för skyddande av brottsling, grovt brott och brott mot yppandeförbud samt för medhjälp till synnerligen grovt narkotikabrott. Huvudförhandlingen avslutas torsdagen den 23 juni. Kammaråklagarna Ewamari Häggkvist och Patrick Sonevang är tillgängliga för enskilda intervjuer av media i Södertörns tingsrätt strax efter rättegången. De är inte tillgängliga på telefon. Målnummer i Södertörns tingsrätt: B 3332–22.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En 16-årig pojke har anhållits av åklagare misstänkt för två fall av försök till mord i centrala Västerås.

Pojken greps på brottsplatsen av polisen i morse. Två män hade då utsatts för våld med ett vasst föremål. Den misstänkte är nu anhållen på sannolika skäl misstänkt för försök till mord. Utredningsarbetet pågår med bl.a. tekniska undersökningar och förhör. Senast på fredag ska åklagaren fatta beslut om begäran om häktning. Ingen ytterligare information kan lämnas i nuläget. Åklagaren är inte tillgänglig för kommentarer.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom till Högsta domstolen och bland annat yrkat att tre åtalspunkter ska bedömas som grova våldtäkter mot barn istället för brott av normalgraden.

En man åtalades för ett stort antal sexualbrott mot 14 flickor i åldrarna 10–17 år. Flickorna förmåddes att ta bilder och filmer av sig själva med sexuellt innehåll och sedan skicka dem till mannen. Han dömdes av hovrätten till fängelse i 7 år och 6 månader för bland annat flera fall av våldtäkt mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, och grovt barnpornografibrott. I tre fall där mannen åtalades för grov våldtäkt mot barn mot två olika flickor i 13-årsåldern dömde både tingsrätten och hovrätten för brott av normalgraden, bland annat för att mannen inte haft fysisk kontakt med flickorna. Riksåklagaren överklagar nu dessa gärningar och yrkar att mannen ska dömas för grov våldtäkt mot barn i alla tre fallen och därmed också få ett betydligt längre fängelsestraff. Riksåklagaren vill att HD ska uttala sig om under vilka omständigheter som våldtäkt mot barn på distans ska bedömas som grovt brott. – Det har varit fråga om utdragna och smärtsamma händelser som föregåtts av hot och de har varit ett led i upprepade övergrepp mot flickorna. Det finns heller inget i lagtexten eller i praxis som säger att det ska krävas fysisk kontakt för att våldtäkt mot barn ska bedömas som grov, säger riksåklagare Petra Lundh. Brott i konkurrens Överklagandet omfattar också tre åtalspunkter om grovt utnyttjande av barn för sexuell posering. Domstolarna dömde inte för detta brott, eftersom man i två av fallen menade att det allvarligare brottet våldtäkt mot barn är så pass näraliggande att det kan anses vara dubbelbestraffning att döma även för det mindre allvarliga brottet. I ett fall dömde tingsrätten och hovrätten för sexuellt övergrepp mot barn. Även detta brott, som i och för sig har en lägre straffskala än utnyttjande av barn för sexuell posering, skulle enligt domstolarna ges företräde. Enligt riksåklagaren fyller de olika straffbestämmelserna olika syften, där våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn i första hand ska skydda för kränkningar av den sexuella integriteten medan utnyttjande av barn för sexuell posering även ska skydda mot att få sitt privatliv kränkt. Mannen bör därför dömas för samtliga brott, vilket med juridiskt språkbruk kallas för att döma i konkurrens. Överklagandet.   Kontakt Byråchef My Hedström, 010-562 50 27.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Efter att riksåklagaren ansökt om resning till förmån för en dömd person har Högsta domstolen i dag beviljat resning.

En man åtalades och dömdes av tingsrätten för näringspenningtvätt, grovt brott. Hovrätten ändrade tingsrättens dom och dömde istället för ringa brott. För grov näringspenningtvätt är preskriptionstiden tio år, medan den för ringa brott endast är två år. Åtalet väcktes drygt två år efter det att gärningarna ägt rum, vilket innebär att hovrättens – men inte tingsrättens – dom avsåg redan preskriberade brott. – Jag uppmärksammades på detta av åklagaren och ansökte därför om resning till fördel för mannen. Det är ovanligt att personer döms för preskriberade brott, men när det sker är det viktigt att felet rättas till. Det ligger i åklagarrollen att verka för korrekta beslut, säger riksåklagare Petra Lundh. Läs mer om resning.   Kontakt Överåklagare Mats Svensson, 010-562 60 50, tillgänglig i dag kl. 10–12.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har i dag fattat beslut om att lägga ner utredningen om mordet på Helena Andersson i Mariestad 1992. Detta då den man som varit misstänkt har avlidit.

Helena Andersson, 22 år, försvann i Mariestad den 14 juni 1992. Hennes kropp har aldrig hittats, men ärendet har utretts som mord. I höstas gick polisens grupp för så kallade ”kalla fall” igenom utredningen igen och det kom då fram uppgifter som ledde till att vice chefsåklagare Jenny Karlsson i augusti 2021 begärde en man i 60-årsåldern häktad. Mannen häktades inte av Skaraborgs tingsrätt men förundersökningen gentemot den misstänkte har fortgått med fortsatta utredningsåtgärder. Eftersom den misstänkte nyligen avled så läggs förundersökningen ner.     Kontakt Vice chefsåklagare Jenny Karlsson är tillgänglig för media i dag måndag kl. 13.30-14.30, 010-562 72 09.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Med anledning av att Svea hovrätt i dag har dömt en man för synnerligen grovt narkotikabrott och grovt penningtvättsbrott lämnar åklagare och polis en kommentar.

En man åtalades i februari 2020 för synnerligen grovt narkotikabrott och grovt penningtvättsbrott för att ha varit ansvarig för marknadsplatsen Flugsvamp 2.0 och för att ha hanterat brottsutbytet därifrån. Han friades i dessa delar, eftersom tingsrätten inte ansåg det styrkt att han varit administratör för sidan. Åklagaren överklagade till hovrätten, som gör en annan bedömning än tingsrätten och i dag dömer mannen i enlighet med åtalet till fängelse i 11 år och 8 månader. – Det är tillfredsställande att hovrätten delar vår bedömning av mannens centrala roll i brottsupplägget. Jag kan konstatera att hovrätten har bedömt bevisningen både i de olika delarna och i sin helhet på ett annat sätt än vad tingsrätten gjorde, säger kammaråklagare Tove Kullberg. – Man får ha respekt för att bevisningen i detta mål har varit utmanande för domstolarna. Tyngdpunkten har varit avancerade penningtvättsupplägg med kryptovaluta och analys av källkod, filer och databaser. Det finns ingen tidigare praxis med denna typ av bevisning för domstolarna att luta sig mot utan detta är nytt och mycket svårt. Hovrättens tydliga dom kan därför tjäna till ledning för kommande ärenden av liknande karaktär, för både polis och åklagare, säger kammaråklagare Annika Wennerström som varit förundersökningsledare. – Flera polisiära kompetenser har arbetat gemensamt och uthålligt i ärendet vilket har lett till att vi fått fram avgörande bevisning trots avancerade och komplicerade brotts- och penningtvättsupplägg. Utredningen visar att svensk polis har kapacitet och förmåga att utreda den här typen av brott. Det inte är riskfritt att begå brott bara för att det sker på Darknet, säger Björn Eriksson, kriminalinspektör, Polismyndigheten. Hovrättens målnummer: B8606-20.   Kontakt Annika Wennerström, kammaråklagare, 010-562 55 58. Björn Eriksson, kriminalinspektör Polismyndigheten, via pressekreterare Nadia Jaber, 010-563 49 39. De finns tillgängliga på telefon klockan 13–14 i dag.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I morgon fredag den 17 juni klockan 11 meddelar Svea hovrätt dom i ett ärende där en man åtalats för att bland annat ha varit administratör av den nu nedsläckta narkotikamarknadsplatsen Flugsvamp 2.0 på Darknet. Polis och åklagare är tillgängliga för media.

En man åtalades i februari 2020 för synnerligen grovt narkotikabrott och grovt penningtvättsbrott för att ha varit ansvarig för marknadsplatsen Flugsvamp 2.0 och för att ha hanterat brottsutbytet därifrån. Han friades i dessa delar, eftersom tingsrätten inte ansåg det styrkt att han varit administratör för sidan. Åklagaren överklagade till hovrätten. När förhandlingarna avslutades i hovrätten tidigare i år beslutade hovrätten samtidigt att mannen skulle häktas, vilket antyder att hovrätten gör en annan bedömning än tingsrätten. Nu kommer hovrättsdomen. Hovrättens målnummer: B8606-20. Pressmeddelande från Åklagarmyndigheten vid åtal.   Kontakt Annika Wennerström, kammaråklagare, 010-562 55 58. Björn Eriksson, kriminalinspektör Polismyndigheten, via pressekreterare Nadia Jaber, 010-563 49 39. De finns tillgängliga på telefon klockan 13–14 i morgon fredag.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Den 3 oktober 2021 inträffade en trafikolycka på E4:an utanför Markaryd då en personbil kolliderade med en lastbil. I personbilen fanns två poliser och en skyddsperson. Alla tre avled i olyckan och lastbilschauffören skadades allvarligt. I dag, onsdag, har åklagaren beslutat att lägga ned utredningen, som visar att inget brott har begåtts.

– Det som skedde på motorvägen är en tragisk olycka. Vi har gjort omfattande analyser med teknisk utredning på platsen och vittnesförhör. Den säkerhetsklassade personbilen har kontrollerats och analyser av ljudupptagningar har gjorts. Sammanfattningsvis är det mest troligt att ett däck har gått sönder på polisfordonet och därefter har föraren tappat kontrollen över fordonet, som kommit över på andra sidan vägen och frontalkrockat med lastbilen, säger chefsåklagare Per Nichols vid Särskilda åklagarkammaren. Parallellt med åklagarens utredning har Polismyndigheten bedrivit en förundersökning om mord, eftersom det fanns en skyddsperson med en hotbild i polisbilen. Polisens förundersökningsledare beslutade i dag att även den förundersökningen läggs ned. Utredningen visar att det var en olycka och därmed att det inte finns någon grund för misstanke om mord. Chefsåklagare Per Nichols har i sin förundersökning utrett tre brottsmisstankar i ärendet; grov vårdslöshet i trafik, vållande till annans död och vållande till kroppsskada. – Jag har utrett om ett brott har begåtts i samband med olyckan eftersom det i polisbilen satt poliser och en person som de var satta att skydda. Den omfattande utredningen visar nu att inget brott har begåtts, säger Per Nichols. Åklagarens beslut Polisens sammanfattning  Kontakt Chefsåklagare Per Nichols är tillgänglig på telefon i dag för media kl. 13.15-15, 010-562 57 10. För att komma i kontakt med Mikael Wessling, förundersökningsledare på Nationella operativa avdelningen, Noa, kontakta Nationellt mediecenter, Polismyndigheten, 010-56 391 70.  Det här är Särskilda åklagarkammaren Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

På torsdag den 16 juni kl. 11 meddelar Solna tingsrätt dom i det mål där en tidigare kirurg stått åtalad för grov misshandel av tre personer som fått syntetiska luftstrupar inopererade. Åklagarna är tillgängliga för media för korta kommentarer på eftermiddagen.

Målnummer i Solna tingsrätt: B 10553-18.  Kontakt Åklagarna är tillgängliga för media den 16 juni kl. 14-16. Det går inte att förboka intervjuer. Chefsåklagare Jim Westerberg tar intervjuer med svensk media på 010 562 70 54. Senior åklagare Karin Lundström-Kron tar intervjuer med svensk och internationell media på 010 562 72 10.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åtal har väckts mot en person som tidigare varit anhållen i sin frånvaro misstänkt för mord i Nyköping. Personen har sedan gripandet suttit häktad. Åklagaren är tillgänglig för media.

Personen åtalas för mord, brott mot griftefriden samt grovt vapenbrott. Mordet har begåtts i Nyköping. De övriga brotten har skett i både Nyköping och Stockholm. Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 16827-21. Kontakt Åklagaren Marina Chirakova är tillgänglig för frågor i dag den 14 juni kl. 10–12 på 010-562 56 23.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Tisdagen den 14 juni faller domen mot den 16-årig pojke som har åtalats för tre fall av försök till mord och två fall av grovt olaga hot vid en händelse på en skola i Kristianstad i januari i år. Åklagaren är tillgänglig för medierna.

Tidigt på morgonen den 10 januari gick en 16-årig pojke till attack med kniv mot lärare och elever på den skola i Kristianstad där han är elev. Domen omfattar åtalspunkterna försök till mord på en lärare och två elever samt grovt olaga hot mot två andra elever. Målnummer i Kristianstads tingsrätt: B-46-22. Kontakt Kammaråklagare Pernilla Tallinger är tillgänglig för medierna i morgon tisdag den 14 juni kl. 14.15–15, 010-562 62 95.   Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Kammaråklagare Birgitta Fernlund vid Åklagarkammaren i Gävle har beslutat att inte överklaga den frikännande domen mot en lantbrukare som åtalades i december 2021 för djurplågeri vid en gård i Hudiksvalls kommun.

När åklagaren väckte åtal i ärendet i december 2021 så byggde det på framför allt iakttagelser av en länsveterinär som inspekterat djur på gården den 30 januari 2020 och på de oanmälda djurskyddskontroller som hade vidtagits av Länsstyrelsen under perioden september 2019 – februari 2020. Detta ansåg åklagaren gav stöd för att de brister som iakttagits av länsveterinären inte var tillfälliga. Den 25 maj i år meddelade Hudiksvalls tingsrätt en frikännande dom i målet. Åklagaren är inte tillgänglig för media men lämnar här en skriftlig kommentar till sitt beslut att inte klaga på domen: – Jag delar inte tingsrättens slutsatser om vilket underlag som krävs för att tingsrätten ska kunna konstatera att djurplågeri har förelegat men jag förväntar mig dock ingen ändring vid en hovrättsprövning. Jag accepterar därför utgången och har inte för avsikt att klaga på domen, säger kammaråklagare Birgitta Fernlund och fortsätter: – I målet har en erfaren distriktsveterinär besiktat ett antal djur på gården och utifrån det redovisat och påtalat brister till Länsstyrelsen som tillsammans med veterinärens vittnesmål inför tingsrätten borde ha varit tillräckligt. Veterinären var dock anlitad av företrädare för lantbrukaren och har därför inte utformat sitt utlåtande på samma sätt som han skulle gjort om han haft sitt uppdrag från Länsstyrelsen. Min uppfattning har varit att detta underlag tillsammans med veterinärens vittnesmål i tingsrätten ändå har varit tillräckligt för att utgöra underlag för tingsrättens prövning gällande brister i djurhållningen. – Förhållandena på gården har uppmärksammats bl.a. genom filmer i Uppdrag Granskning och har upprört många. Filmer som visats ska vara filmade i början av december 2019 och visar bl.a. kor som närmast vadar i dynga inne i en byggnad. Länsstyrelsen har dock gjort oanmälda kontrollbesök på gården både i september 2019, november 2019 och januari 2020, det vill säga oanmälda besök både före och efter tidpunkten för när filmerna spelades in. Förhållandena på gården har varit bristfälliga och har lett till förelägganden från Länsstyrelsen. Inte vid något av Länsstyrelsens oanmälda besök har dock förhållandena varit så som filmerna visar. Lantbrukarens uppgifter under förundersökningen om att en gödselanordning vid tidpunkten för filmernas tillkomst havererat har därför godtagits och filmerna har inte utgjort underlag för åtalet. Förhållandena på gården har förtjänat kritik men det är min uppfattning att allmänheten också bör få kännedom om att filmerna som uppmärksammats i media visar situationen vid ett enstaka tillfälle och inte något förhållande över en längre period. – Det övriga material som privatpersoner bidragit med under förundersökningen har inte heller tagits med som bevisning och det är min uppfattning att ett annat ställningstagande från min sida gällande detta inte heller skulle ha bidragit till en fällande dom. När tingsrätten inte godtar uppgifter från en erfaren veterinär är det heller inte rimligt att anta att den skulle ha accepterat material från privatpersoner till grund för sitt ställningstagande i målet, säger kammaråklagare Birgitta Fernlund. Målnummer i Hudiksvalls tingsrätt: B 1208-21. Se även tidigare utskickat pressmeddelande vid åtal 9 december 2021.     Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20