Åklagarmyndigheten har i dag lämnat sitt budgetunderlag för åren 2023–2025 till regeringen. Av det framgår att myndigheten vuxit med över 300 medarbetare de senaste tre åren och att antalet åklagare aldrig har varit så högt som nu.

Bedömningen är att investeringarna behöver följas av fortsatta förstärkningar av anslaget under de kommande tre åren. Målet är att i en jämn takt gå mot 1 300 åklagare 2025, att jämföra med dagens ca 1 140. En försiktig prognos, utifrån dagens kunskaper om framtiden, är att myndigheten då ligger på en nivå som motsvarar uppgifter och krav.

Den allvarliga brottsligheten ökar

Den allvarliga brottsligheten, som kräver stora resurser av rättsväsendet, bedöms under de kommande tre åren att vara fortsatt omfattande och också öka. De senaste fem åren har dessa brott ökat med 28 procent. Antalet våldtäkter har under samma period ökat med 70 procent. Antalet enklare ärenden bedöms minska.

Hemliga tvångsmedel, som hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, är ofta en nyckel till framgång vid grövre brottslighet. Användningen av dessa har ökat, främst på grund av samhällsutvecklingen, och de bedöms fortsätta öka. Hanteringen är resurskrävande.

– Vi har fått, och kommer att få, många välkomna lagstiftningsändringar. De bidrar till en förbättrad brottsbekämpning men ställer samtidigt ökade krav på oss. Det vill vi givetvis möta, säger riksåklagare Petra Lundh.

Kontinuitet är nyckeln

I budgetunderlaget framhåller Åklagarmyndigheten att en kontinuitet i anslagstilldelningen är mest effektivt på längre sikt. Tillfälliga tillskott ger begränsade effekter och tillfälliga neddragningar tar lång tid att återhämta sig från.

– Medarbetarundersökningen från i höstas visar att arbetsbelastningen på många ställen fortfarande är allt för hög, men att vi är på rätt väg. På vissa håll i myndigheten kan vi i dag se förbättringar. Med fortsatta satsningar kan vi fortsätta en positiv utveckling, säger Petra Lundh.

Budgetunderlag 2023-2025 (pdf)

Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20