Riksåklagaren överklagar en frikännande hovrättsdom om trolöshet mot huvudman
Publicerad: 2023-05-15 15:22:15
Två personer som inom ramen för en offentlig upphandling deltog i en expertgrupp för de upphandlande myndigheternas räkning åtalades bl.a. för grov trolöshet mot huvudman. En tredje person åtalades bl.a. för anstiftan eller medhjälp till grov trolöshet mot huvudman. Hovrätten dömde två av personerna för grovt mutbrott men ansåg inte att kriterierna för trolöshet mot huvudman var uppfyllda. Nu överklagar riksåklagaren den delen av domen.Enligt åklagaren hade personerna som deltog i expertgruppen missbrukat sina förtroendeställningar genom att på olika sätt påverka upphandlingen och se till att en viss anbudsgivare tilldelades anbudet. Personen som företrädde anbudsgivaren hade enligt åklagaren anstiftat eller hjälpt de andra två att begå trolöshetsbrotten.
De upphandlande myndigheterna begärde att de åtalade skulle betala stora skadestånd till dem med anledning av de kostnader de drabbades av då upphandlingen var tvungen att avbrytas när det stod klart att upphandlingen inte hade gått rätt till.
Tingsrätten dömde de tre enligt åtalen och beslutade att de skulle betala skadestånd i mångmiljonklassen till de upphandlande myndigheterna.
Hovrätten har ogillat åtalen och yrkandena om skadestånd.
Enligt hovrätten var det inte visat att de två deltagarna i expertgruppen hade en sådan ekonomisk förtroendeställning i förhållande till de upphandlande myndigheterna som krävdes för att de skulle kunna dömas för trolöshet mot huvudman. Den tredje personen kunde då inte heller dömas för anstiftan eller medhjälp till de påstådda brotten.
Riksåklagaren har nu överklagat hovrättens dom. Enligt riksåklagaren är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar rekvisitet ”på grund av förtroendeställning fått till uppgift att sköta eller övervaka ekonomisk angelägenhet” i bestämmelsen om trolöshet mot huvudman i förhållande till den som för en myndighets räkning deltar i en offentlig upphandling.
I överklagandet står det bland annat att värdet av de offentliga upphandlingarna i Sverige uppskattas till över 700 miljarder kronor årligen, eller ungefär en sjättedel av Sveriges BNP. Det är således av mycket stor vikt att alla former av korruption som kan förekomma inom ramen för offentliga upphandlingar motverkas och beivras. Sådan korruption är ekonomiskt mycket skadlig för de upphandlande myndigheterna, som har ett strikt ansvar för att reglerna om offentlig upphandling följs och som kan drabbas av stora skadestånd i förhållande till en anbudsgivare när reglerna inte följts, vilket gäller oavsett om myndigheten varit medveten eller oaktsam i förhållande till att upphandlingen inte gått rätt till. I en förlängning är sådan korruption även systemhotande.
Det här målet aktualiserar frågan om i vilken utsträckning det genom rådande straffbestämmelse om trolöshet mot huvudman är möjligt att på ett adekvat sätt beivra allvarliga fall av korruption inom offentliga upphandlingar.
Kontakt
Byråchef My Hedström 010-562 50 27