Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom och yrkat att en man ska dömas för brott mot knivförbudslagen, grovt brott.

En man åtalades för brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål (knivförbudslagen), grovt brott, för att han haft en stark laserpekare på allmän plats. Laserstrålen från en sådan kan förstöra synen om den riktas mot ett öga. Både tingsrätt och hovrätt ogillade åtalet med hänvisning till att en laserpekare inte kan anses vara ett sådant föremål som omfattas av knivförbudslagen. Domstolarna refererar här till en tidigare dom från Högsta domstolen som avsåg ett bollträ. Riksåklagaren konstaterar att domstolarna tolkar förbudet som att det, förutom knivar och andra stickvapen, endast är föremål som kan användas för att slå eller krossa som kan falla in under lagstiftningen. – Jag instämmer inte i den tolkningen. De uttalanden som Högsta domstolen gjorde i den tidigare domen utesluter inte, enligt min uppfattning, att också andra föremål som kan användas som vapen kan falla in under knivförbudslagen, säger riksåklagare Katarina Johansson Welin. Enligt riksåklagaren är domstolspraxis inte enhetlig när det gäller om starka laserpekare kan falla inom knivlagens tillämpningsområde. Det finns också exempel på domar där personer som använt starka laserpekare fällts för till exempel ofredande och misshandel. Ur överklagandet: ”Mot bakgrund av den extrema våldsutveckling samhället drabbats av under senare år är det enligt min uppfattning mycket olyckligt om ett föremål som uppenbarligen kan användas som vapen vid allvarliga brott mot person fritt ska kunna innehas av bl.a. grovt kriminella utan att rättsväsendet kan ingripa mot själva innehavet. Det är mot denna bakgrund av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar mitt överklagande.” Överklagandet Kontakt Byråchef My Hedström, 010-562 50 27. __________________________________________ Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Välkommen till ett medieseminarium där statsåklagare Sara Nilsson och åklagarrevisor Helena Karlsson utifrån två ärenden berättar om hur brottsvinster återtas.

Ett av Åklagarmyndighetens viktigaste uppdrag är att begränsa vinsterna av brott. Det görs främst genom att åklagaren yrkar att tillgångar som kommer från brottslig verksamhet tas om hand av staten. Men hur går det till i praktiken och vad innebär den kommande nya lagstiftningen på området? När ett av Stockholms kriminella gäng utreddes för grov brottslighet ledde en bil utredarna på spåren så att en släkting som gjort stora penningtransaktioner till slut kunde lagföras. Det andra ärendet visar på svårigheten att kunna frysa egendom i andra länder vid tillslag. Med en ny förverkandelagstiftning kan arbetet bli mer effektivt. Tid Onsdag 15 maj kl. 9.00-10.15. Plats Åklagarmyndigheten, Östermalmsgatan 87C, 3tr, Stockholm. Medverkande Statsåklagare Sara Nilsson och åklagarrevisor Helena Karlsson på Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet. Anmälan Anmäl dig senast den 13 maj kl. 15 till [email protected]. Medtag presslegitimation eller liknande handling. Antalet platser är begränsat och Åklagarmyndigheten förbehåller sig rätten att fördela tillgängliga platser mellan dem som har anmält sig. Seminariet ges på plats, ingen digital utsändning. Vi bjuder på fika. __________________________________________ Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har begärt tre personer häktade för mord på en person som hittades avliden helgen den 4–5 maj utomhus i småländska Lessebo. De tre är även begärda häktade misstänkta för grovt gravfridsbrott.

Häktningsförhandlingarna äger rum i dag lördag i Jönköpings tingsrätt. Preliminära tider är kl. 10, 11 och 13. Det är domstolen som sätter ut tiderna för förhandlingarna. Målnummer i Växjö tingsrätt: B 2655-24. Presstjänsten har inte tillgång till handlingar i målet. Åklagaren kommer inte att ha möjlighet att vara tillgänglig för media efteråt. __________________________________________ Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har i dag begärt en man i 50-årsåldern häktad på sannolika skäl misstänkt för grovt tagande av muta och grov trolöshet mot huvudman. Efter häktningsförhandlingen i eftermiddag är åklagaren tillgänglig för media.

Mannen greps och anhölls i tisdags. Enligt åklagaren har brotten skett på svenska ambassaden i ett afrikanskt land. Brottsperioden är 1 februari 2021–31 december 2023. Mannen är dessutom misstänkt för grovt bedrägeri 1 januari 2022–31 december 2023 i Stockholm. Häktningsförhandlingen äger rum i dag fredag kl. 15. Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 8214-24. Kontakt Statsåklagare Thomas Forsberg på Riksenheten mot korruption är tillgänglig för kortare mediekommentarer på telefon i dag kl. 16.45–17.15, 010-562 53 68. Innan dess är han inte tillgänglig. __________________________________________ Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Åklagaren har i dag väckt åtal i ett ärende där ett barn miste livet efter fall från ett berg på en skolgård 2022. Skolans rektor vid tiden för händelsen åtalas för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död. Åklagaren yrkar också på företagsbot mot Göteborgs kommun.

Den 2 mars 2022 föll en elev i årskurs två på en skola i Göteborg ner från ett berg på skolgården. Pojken skadades svårt av fallet och avled senare på sjukhus. – Trots att det var ett känt problem på skolan att barn klättrade på berget hade man inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att motverka risken för fallskador. Enligt arbetsmiljölagstiftningens bestämmelser är det arbetsgivaren och därigenom rektorns skyldighet att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa eller olycksfall, säger senior åklagare Martin Elofsson som har lett förundersökningen. Enligt brottsbalken ska företag eller sådan offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet åläggas företagsbot för brott som begåtts i utövningen av näringsverksamheten. Åklagaren yrkar på företagsbot mot Göteborgs kommun eftersom skolan drivs i kommunens regi. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 5831-22. Kontakt Senior åklagare Martin Elofsson är tillgänglig för media i dag kl. 13-13.30 på 010 562 70 71. __________________________________________ Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren har överklagat en hovrättsdom och yrkat att elva klimataktivister ska dömas för sabotage. I hovrätten dömdes de enbart för ohörsamhet mot ordningsmakten.

I augusti 2022 satte sig flera personer på vägbanan till E4:an i rusningstrafik för att demonstrera under budskapet ”återställ våtmarker”. Vägblockaden orsakade stopp i trafiken och långa köer, inklusive tio minuters försening av en ambulans under utryckning. Personerna åtalades för sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten och de dömdes också för det av tingsrätten. Hovrätten frikände dem från sabotage och dömde enbart för ohörsamhet mot ordningsmakten. Hovrätten ansåg inte att handlandet utgjort en så allvarlig störning som krävs för att döma för sabotage. Riksåklagaren har nu överklagat till Högsta domstolen och vill att personerna ska dömas även för sabotage, eftersom störningen varit så allvarlig. – I normalfallet passerar det 3 500–4 000 bilar på platsen under den tid som blockaden genomfördes mellan klockan 8.20 och 9.10. Det var fråga om ett totalstopp under 20 minuter och därefter långa följdförseningar. Dessutom försenades en ambulans under utryckning med en patient som behövde akutsjukvård, säger riksåklagare Katarina Johansson Welin. Skälet till att riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar målet är att praxis inte är enhetlig i tingsrätter och hovrätter. Det saknas avgöranden från Högsta domstolen om hur åtal för sabotage ska bedömas i situationer liknande den nu aktuella. – Det behövs ett klargörande om vilka omständigheter som ska beaktas när man prövar vad som utgör en allvarlig störning eller hinder i dessa fall, säger Katarina Johansson Welin. Överklagandet Kontakt Byråchef Eva Bloch, 010-562 51 96. __________________________________________ Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

I dag den 10 maj meddelar Stockholms tingsrätt dom i ett mål där en man i 40-årsåldern åtalats för grovt barnpornografibrott, kränkande fotografering och sexuellt ofredande. Brotten har begåtts mot barn på en skola i Stockholm under flera år. Åklagarna är tillgängliga för media på måndag.

Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 9569-22. Kontakt Åklagarna är tillgängliga för media på måndag kl. 10-11. Kammaråklagare Johanna Strid 010-562 52 62. Kammaråklagare Mattias Tarrodi 010-562 64 13. __________________________________________ Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

En person är begärd häktad misstänkt för mord och tre ytterligare personer är begärda häktade misstänkta för medhjälp till mord. En av dem som är begärd häktad för medhjälp till mord är även misstänkt för grovt narkotikabrott. Häktningsförhandlingarna hålls under eftermiddagen i dag.

Ärendet gäller mordet på en man på Allhelgonagatan på Södermalm i Stockholm på kvällen den 6 maj. Samtliga som är begärda häktade är över 18 år. Förhandlingarna kommer att hållas i Stockholms tingsrätt i dag med preliminär start kl. 13.30. Målnummer: B 8182-24. Presstjänsten har inte tillgång till några allmänna handlingar i ärendet. Kontakt Senior åklagare Marina Chirakova kommer vara tillgänglig för media när sista häktningsförhandlingen är avslutad, dock senast till kl. 16.30, 010-562 69 10. __________________________________________ Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Två män har i dag häktats misstänkta för människorov och ytterligare en man har häktats i utevaro för mord i utredningen där en man påträffats död utanför Jönköping den 1 maj.

En av de häktade är under 18 år. De häktade är hemmahörande i Stockholmsområdet. Den utevarohäktade mannen misstänks ha lämnat landet. Södertörns tingsrätts mål: B 8258-24. Åklagaren är inte tillgänglig för media i nuläget och det finns inte heller någon ytterligare information som nu kan lämnas kring utredningen. __________________________________________ Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20

Riksåklagaren har i dag överklagat en hovrättsdom till Högsta domstolen och yrkat att en överfallsvåldtäkt ska bedömas som grovt brott.

En man överföll en kvinna bakifrån i en park i Helsingborg och drog ned henne på marken. Han misshandlade och våldtog henne under 30 minuter och åtalades därför för grov våldtäkt. Tingsrätten bedömde våldtäkten som grov och dömde till fem års fängelse, medan hovrätten ansåg att det var fråga om våldtäkt av normalgraden och satte ner fängelsestraffet till fyra år. Riksåklagaren har nu överklagat domen. – Enligt min mening är händelseförloppet ett klassiskt exempel på en sådan våldtäkt som medför att framförallt kvinnors tillgång till det offentliga rummet begränsas. Jag anser att rättsväsendet bör reagera kraftfullt mot sådana beteenden. En överfallsvåldtäkt bör enligt min uppfattning generellt bedömas som grov våldtäkt och inte som våldtäkt av normalgraden, säger tf. vice riksåklagare Marie-Louise Ollén. Ur överklagandet: ”Som hovrätten ger uttryck för i sina domskäl är det, trots att synen på sexualbrotten skärpts betydligt under senare år, fortfarande så att domstolarna är återhållsamma med att bedöma våldtäktsgärningar som grova. Högsta domstolen har heller inte prövat rekvisitet ’särskild hänsynslöshet eller råhet’ i tiden efter sexualbrottsreformen 2018.” Överklagandet Kontakt Byråchef My Hedström är tillgänglig för kommentarer i dag den 8 maj, 010-562 50 27. __________________________________________ Åklagarmyndighetens presstjänst, 010-562 50 20