En 46 årig svensk-irakisk medborgare har i dag åtalats vid Stockholms tingsrätt för flyktingspionage. Åklagaren är tillgänglig för media.

Mannen åtalas för att under tiden april 2015 - februari 2019 ha insamlat personlig information om oppositionella iranier tillhörande folkgruppen ahwazier med uppsåt att förmedla uppgifterna till staten Iran. - Jag har åtalat mannen för att under täckmantel av att företräda en arabisk nättidning bland annat ha fotograferat och filmat ahwaziska konferensdeltagare och demonstrationsdeltagare i Belgien, Nederländerna och Sverige. Dessutom påstås han ha infiltrerat ahwaziska nätforum på internet och därigenom kommit över oppositionella personers adresser och telefonnummer, säger kammaråklagaren Hans-Jörgen Hanström. Mannen åtalas också för att vid hembesök ha fotograferat registreringsskyltar till bilar och inloggningsuppgifter till routrar. Åklagaren gör gällande att en del av uppgifterna har förmedlats till företrädare för iransk underrättelsetjänst via internet eller vid personliga sammanträffanden bland annat i Teheran. Den åtalade mannen nekar till brott. Förundersökningsprotokollet som är relativt omfattande, cirka 1 700 sidor, är till viss del sekretessbelagt. Förundersökningen har bedrivits vid Riksenheten för säkerhetsmål och Säkerhetspolisen. Brottsrubricering: Olovlig underrättelseverksamhet mot person, grovt brott. Förhandlingen i tingsrätten uppskattas pågå i nio dagar. Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 2890-19. Kontakt: Kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström, är tillgänglig för media i dag onsdag kl. 13-15 på 010-562 53 85.   Presstjänsten 010-562 50 20

Riksåklagare Petra Lundh kommenterar Dagens Nyheters publicering 2019-11-05 om chefsrekryteringar i Åklagarmyndigheten och tillsättningen av en chefsadministratör på huvudkontoret.

 – Dagens Nyheter har ställt en rad frågor till Åklagarmyndigheten om våra rutiner kring rekrytering och chefsrekrytering. Vi har svarat ärligt på alla frågor och har inget att dölja. Som statlig myndighet måste vi i våra rekryteringar alltid utgå från förtjänst och skicklighet och det är endast detta som kan ligga till grund för bedömningarna. Rekryteringen av en chefsadministratör på huvudkontoret har skötts enligt myndighetens gängse rutiner. Ställningstagandet kring behovet att inrätta tjänsten har skett efter diskussion med avdelningschefer och klartecken från förra vice riksåklagaren. Vi har svarat DN att tjänsten tillsattes efter en lång tids behov av ledning av gruppen. Arbetsbelastningen var också hög, vilket resulterade i vissa arbetsmiljörisker, säger Petra Lundh.  – Vi har nu fattat beslut om ett tilläggsuppdrag inom ramen för ett pågående projekt som handlar om översyn av chefsrekrytering, chefsutbildning och chefsutveckling. Tilläggsuppdraget innebär en översyn av framförallt dokumentation och diarieföring i samtliga anställningsprocesser i Åklagarmyndigheten, säger riksåklagare Petra Lundh. Länk till tilläggsuppdraget Den som sökt en statlig tjänst men inte fått den har möjlighet att överklaga tillsättningsbeslutet till Statens överklagandenämnd. Ingen av de tillsättningar som DN tagit upp har överklagats.   Presstjänsten 010-562 50 20

I dag på morgonen har polisen verkställt anhållande av två misstänkta personer för mordförsök på Kungsholmen den 6 september 2019. Den ena personen är på sannolika skäl misstänkt för försök till mord, den andra är skäligen misstänkt för medhjälp till mordförsöket.

Tillslag i bevissäkrande syfte har skett på ett flertal adresser och flera personer har hämtats in till förhör. – Genombrottet i utredningen har sin grund i den tekniska utredning som utförts. Det är för tidigt att uttala sig om eventuella motiv, säger kammaråklagare Lucas Eriksson, som leder förundersökningen. Ett kort förhör har hållits med respektive misstänkt och förhör med försvarare planeras. Häktningsförhandling kan tidigast hållas tidigast i morgon onsdag den 6 november 2019. Målnummer Stockholms tingsrätt: B 11982-19 Några ytterligare detaljer kring den tekniska utredningen, fynd som gjorts eller vad som framkommit i förhör eller om de misstänktas person kommer inte att lämnas. Åklagaren är för närvarande inte tillgänglig för ytterligare frågor.   Kontakt Presstjänsten 010-562 50 20

Åklagaren har i dag den 31 oktober väckt åtal mot en man från Stockholm misstänkt för sexualbrott mot barn begångna på nätet. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon.

Åtalet rör 84 barn. Majoriteten av målsägandena har blivit kontaktade av mannen genom ett populärt datorspel för barn. - Målsägandena är barn från hela Sverige som vid tidpunkten för brotten varit mellan 7 och 14 år. De har utsatts för allvarliga brott under perioden juni 2017–januari 2018, säger kammaråklagare Marina Chirakova. Brottsrubriceringar: Våldtäkt mot barn, försök till våldtäkt mot barn, grova sexuella övergrepp mot barn, försök till grova sexuella övergrepp mot barn, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, försök till grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, sexuellt ofredande och barnpornografibrott. Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 1790–18. Kontakt Kammaråklagare Marina Chirakova är tillgänglig för media i dag kl. 13-15 på 010-562 56 23. Presstjänsten 010-562 50 20

I förra veckan åtalades en 16-åring misstänkt för mord på en jämnårig pojke i Sollentuna i somras. Huvudförhandlingen inleds på fredag den 1 november i Attunda tingsrätt i Sollentuna.

Kammaråklagare Rickard Wahlqvists åtal gäller mord samt förberedelse till mord. Fyra förhandlingsdagar är inplanerade, den 1 november samt 4-6 november. Tingsrättens målnummer: B 8840-19. Kontakt Presstjänsten 010-562 50 20

Riksåklagaren har gjort en framställning till Justitiedepartementet om ändringar i lagstiftningen i rättegångsbalken om hemliga tvångsmedel.

Enligt Åklagarmyndighetens uppfattning behövs ett antal ändringar i lagstiftningen om hemliga tvångsmedel för att öka möjligheterna att utreda och lagföra framförallt grova våldsbrott och förmögenhetsbrott som begås i organiserade former. – Förändringar i brottsligheten och i misstänkta personers beteende har tillsammans med den tekniska utvecklingen gjort att det ibland saknas möjligheter att använda hemliga tvångsmedel, trots att det skulle vara befogat. Det kan då leda till att brotten inte kan utredas alls eller åtminstone inte i den omfattning som vore rimlig, säger riksåklagare Petra Lundh. I en skrivelse som skickats till Justitiedepartementet lyfter riksåklagaren bland annat fram behov av följande: en möjlighet att använda hemlig avlyssning vid flerfaldig brottslighet när brottslighetens samlade straffvärde överstiger två år, bättre möjligheter att använda hemlig rumsavlyssning (så kallad buggning), bland annat en möjlighet för åklagare att fatta interimistiska – dvs. tillfälliga – beslut, en möjlighet till hemlig avlyssning i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott, och ett förtydligande av att hemlig övervakning även kan riktas mot en målsägande i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott. Inför framställningen till Justitiedepartementet har Åklagarmyndigheten samrått med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket. Länk till framställan.   Kontakt Tf tillsynschef Susanne Kaevergaard, 010-562 63 35.   Presstjänsten 010-562 50 20

Med anledning av en artikel i Dagens Nyheter om rekryteringar till Åklagarmyndighetens huvudkontor ger riksåklagare Petra Lundh en kommentar.

– Dagens Nyheters tes förefaller vara att de fyra tillsättningarna inte gått rätt till, men jag har till tidningen ärligt svarat att så inte är fallet. Istället har det varit sedvanliga ansökningsförfaranden med annons, intervjuer, tester och referenstagning. Som statlig myndighet måste vi i våra rekryteringar alltid utgå från förtjänst och skicklighet och det är endast detta som kan ligga till grund för bedömningarna. Vi kan inte hindra människor från att söka sig till vår myndighet och vi kan heller inte ägna oss åt vare sig positiv eller negativ särbehandling av dem som tidigare arbetat på samma arbetsplats som jag, säger Petra Lundh. – När det gäller rekryteringen av rättschef sköttes den processen helt utan min inblandning, eftersom jag tidigare varit chef för en av de sökande. Den hanterades istället av förra vice riksåklagaren och biträdande personaldirektören. Dessa två var, tillsammans med de fackliga organisationerna, helt överens om vem som var toppkandidat. Även en annan rekrytering sköttes av andra personer än ansvarig chef, av samma skäl. Den som sökt en statlig tjänst men inte fått den har möjlighet att överklaga tillsättningsbeslutet till Statens överklagandenämnd. Ingen av de tillsättningar som DN tar upp i artikeln har överklagats.   Presstjänsten 010-562 50 20

Utredningen har bedrivits som en så kallad LUL 31-utredning, dvs. en utredning då någon som är under 15 år kan misstänkas för ett brott. Brottet har av åklagaren rubricerats som mord.

Den 3 juni 2019, kallades polisen till en bostad i Rågsved i södra Stockholm med anledning av ett befarat brott. På platsen anträffades en skadad kvinna. Kvinnan avled senare och en förundersökning om mord inleddes. Den 14 juni 2019 inleddes en utredning enligt LUL 31 § (lagen om unga lagöverträdare). Utredningen är nu klar och fortsatt utredning kan inte antas ge ytterligare klarhet i saken och syftet med utredningen är uppnått. En LUL 31-utredning har till syfte att ge socialtjänsten ett underlag för att kunna bedöma behovet av insatser. Utredningsprotokollet har därför lämnats över till socialtjänsten enligt gällande lagstiftning. Läs mer: Utredningar där den som kan misstänkas är under 15 år.    Kontakt Kammaråklagare Petra Götell, 010-562 56 26. Åklagaren är tillgänglig för media på telefon i dag kl. 16–17. Presstjänsten 010-562 50 20

Fredag den 25 oktober kl. 11 meddelar Göteborgs tingsrätt dom i målet där 16 personer är åtalade för hets mot folkgrupp och våldsamt upplopp. Åklagarna är tillgängliga per telefon på eftermiddagen samma dag.

Den 30 september 2017 hölls flera demonstrationer i Göteborg. Sju personer är åtalade för våldsamt upplopp och hets mot folkgrupp. En person är enbart åtalad för våldsamt upplopp. Ytterligare åtta personer är åtalade för hets mot folkgrupp. Målnummer i Göteborgs tingsrätt: B 3046-18. Kontakt Kammaråklagarna Jonas Martinsson och Viktor Törneke kommer att vara tillgängliga för media fredag den 25 oktober kl. 13–14. Jonas Martinsson 010-562 70 59 Viktor Törneke 010-562 54 89 Presstjänsten 010-562 50 20

Överåklagare Mikael Björk lämnar en kort lägesrapport om förundersökningen om två numera avlidna patienter som fått syntetiska luftstrupar inopererade.

Överåklagare Mikael Björk beslutade den 11 december 2018 att återuppta en nedlagd förundersökning mot en kirurg som tidigare var anställd vid Karolinska universitetssjukhuset. Misstankarna avsåg vållande till kroppsskada, grovt brott. Förundersökningen pågår fortfarande och har tagit längre tid än förutsett. Under den återupptagna förundersökningen har utredningsåtgärder vidtagits både i Sverige och utomlands. Ett 20-tal förhör har genomförts och ytterligare förhör med bland andra den misstänkta kirurgen ska genomföras. – Förundersökningsmaterialet är mycket omfattande. Den så kallade slutdelgivningen av kirurgen och hans offentliga försvarare kommer att ta lång tid i anspråk. Slutdelgivningen har därför redan påbörjats trots att samtliga utredningsåtgärder ännu inte har vidtagits. Det är i nuläget för tidigt att ta ställning till när ett eventuellt beslut i åtalsfrågan kan komma att fattas, eftersom det är beroende av resultatet av de återstående utredningsåtgärderna. Målet är att ett beslut ska kunna fattas under första kvartalet nästa år, säger överåklagare Mikael Björk. Överåklagare Mikael Björk är inte tillgänglig för media. När ny information finns att lämna kommer det att göras via pressmeddelande. Fakta: Slutdelgivning Presstjänsten 010-562 50 20