Medieåklagare är åklagare som har åtagit sig att vara särskilt tillgängliga för media. De kan ge fakta och förklara sammanhang, utifrån sin egen erfarenhet som åklagare. I Åklagarområde Syd förstärker nu Mathias Larsson som ny medieåklagare.

- Jag hanterar för närvarande främst brott i nära relation, sexualbrott och hatbrott. Tanken är att, ur ett åklagarperspektiv, kunna svara på generella frågor kring förundersökning och andra delar av rättsprocessen, säger Mathias Larsson. Åklagarmyndigheten får ofta önskemål från media om åklagare som kan uttala sig som experter i olika sammanhang. För att kunna tillgodose detta behov finns sedan två år medieåklagare. Medieåklagarna är 17 erfarna åklagare från hela Sverige som utifrån sin erfarenhet från operativt åklagararbete kan informera om hur åklagare arbetar, förklara åklagarens roll i olika sammanhang och berätta om utmaningar i olika typer av brottsutredningar. Medieåklagarna uttalar sig inte om andra åklagares ärenden. De ersätter inte presstjänsten eller olika expertfunktioner, såsom Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, utan är ytterligare en möjlighet för media att få åklagarperspektivet i olika frågor. Kontakt: Mathias Larsson, kammaråklagare på Södra Skånes åklagarkammare, 010-562 61 44 Alla medieåklagare med kontaktuppgifter och pressbilder. Presstjänsten010-562 50 20

Häktningen av den man som varit häktad förförsök tillmord efter skottlossning mot en polismans bostad i Västerås den 28 oktober har hävts.Någon ny häktningsförhandling kommer därmed inte att äga rum vid Västmanlands tingsrätt den 8 november.

Mannen var häktad som skäligen misstänkt och utredningen har inte lett fram till att brottsmisstankarna stärkts så att han kan begäras häktad på sannolika skäl. Kammaråklagare BirgittaFernlund har därför hävt häktningen den 7 november.Brottsmisstanken mot mannen har inte lagts ned, utan förundersökningen fortsätter. Ytterligare information kan för närvarande inte lämnas. Birgitta Fernlund är tillgänglig på telefon, 010-562 68 29,kl. 9.30-10.30 onsdag den 8 november. Presstjänsten010-562 50 20

Förundersökningen om misstänkt manipulerade Volkswagenmotorer som distribuerats i Sverige har nu överförts till Tyskland. Den svenska förundersökningen läggs därmed ned.

Förundersökning inleddes i januari 2016 om misstanke om grovt bedrägeri och brukande av osann urkund, grovt brott. Förundersökningen utvidgades i februari 2016 till att omfatta också misstanke om miljöbrott. Misstankarna består i att fordon tillverkade från och med 2009 av VW-koncernen i Tyskland, och som har varit utrustade med dieselmotorer av typen EA 189, har varit manipulerade för att i testmiljö visa utsläppsvärden enligt EURO 5-normen som kunnat godkännas av den tyska kontrollmyndigheten KBA. Sådana fordon har därefter, på grund av i Tyskland utfärdat typgodkännande, godkänts av svenska Transportstyrelsen för inregistrering i Sverige och försålts även här. Misstänkt brottslighet är därför att anse som begången såväl i Tyskland som i Sverige. Därför sker inte lagföring i Sverige - Det har inte framkommit misstankar mot personer med sådan anknytning till Sverige att lagföring av det skälet borde aktualiseras här. Det har inte heller framkommit några omständigheter som aktualiserar straffrättsliga ingripanden mot det i VW-koncernen ingående svenska dotterbolaget som importerat och distribuerat fordonen i Sverige, säger chefsåklagare Alf Johansson som lett den svenska förundersökningen. Den svenska utredningen har därför, efter samråd med den tyska åklagarmyndigheten i Braunschweig, överförts till Tyskland för fortsatt utredning och eventuell lagföring där av personer och bolag som kan göras ansvariga för även i Sverige uppkomna effekter av den misstänkta brottsligheten. Den svenska förundersökningen har därför lagts ner. Kontakt: Frågor om utredningen kan ställas till chefsåklagaren Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption, 010-562 53 63. Frågor om misstanken om miljöbrott, kan ställas till vice chefsåklagaren Jörgen Lindberg vid Riksenheten för Miljö- och arbetsmiljömål, 010-562 71 45. Presstjänsten010-562 50 20

Kammaråklagare Birgitta Fernlund har i dag begärt en man häktad, misstänkt för skjutningen vid en polismans bostad i Västerås i helgen.

Mannen begärs häktad skäligen misstänkt för försök till mord. Mannen, som är i 20-årsåldern, anhölls i lördags kväll. Åklagaren är inte tillgänglig för kommentarer i nuläget. Utredningen fortsätter med sedvanliga åtgärder. Häktningsframställan är inlämnad till Västmanlands tingsrätt. Målnummer: B 5127-17 Presstjänsten010-562 50 20

Efter att ha gått igenom handlingarna i ett ärende från 2001 då en 11-årig pojke mördades har vice chefsåklagare Katarina Lenter beslutat att inte återuppta utredningen. Åklagaren finns tillgänglig för intervjuer per telefon under fredag förmiddag.

Den 19 september 2017 beslutades att en åklagare skulle gå igenom handlingarna i det 16 år gamla ärendet, efter att nya uppgifter framkommit som kunde innebära en förnyad bedömning från åklagaren. - Jag har grundligt och förutsättningslöst gått igenom den tidigare utredningen, tittat på inspelningar av förhör och gått igenom den tekniska bevisningen. Min bedömning är att det inte finns några fler utredningsåtgärder att vidta som ytterligare kan klarlägga händelseförloppet. Därför kommer jag inte att återuppta utredningen, säger vice chefsåklagare Katarina Lenter på Norrorts åklagarkammare i Stockholm. Hon har noga övervägt om det finns anledning att genomföra ytterligare förhör, men beslutat att det inte skulle tillföra utredningen något. - Mitt uppdrag har varit att klargöra händelseförloppet, inte bedöma skuldfrågan, eftersom det fanns en misstänkt som var under 15 år när det hände. Skuldfrågan är domstolens sak att besluta om och då krävs bevistalan i det här fallet, säger Katarina Lenter. Beslutet KontaktVice chefsåklagare Katarina Lenter finns tillgänglig för media per telefon klockan 10-12, 010-562 55 24. Fakta - bevistalanEnligt svensk lagstiftning kan barn som är under 15 år och begår brott inte dömas till straff. Utredningar mot barn under 15 år görs enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. När utredningen är klar kan sociala myndigheter fatta beslut om åtgärder, till exempel olika stöd- och vårdinsatser. En domstol kan dock efter begäran från åklagaren pröva skuldfrågan genom en så kallad bevistalan när det rör sig om allvarliga brott som exempelvis mord eller grov våldtäkt. En bevistalan kräver en framställan av socialnämnden, Socialstyrelsen eller barnets vårdnadshavare. Vid bevistalan avgör domstolen om den unge personen begått gärningen eller inte, men någon påföljd utdöms inte. Presstjänsten010-562 50 20

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva hur straffbestämmelsen om obehörigt avvikande från trafikolycksplats, smitning, förhåller sig till skyddet mot att inte behöva belasta sig själv, så kallad självinkriminering.

Skyddet mot självinkriminering följer av Europadomstolens praxis och EU:s oskuldspresumtionsdirektiv. Skyddet innebär i korthet att den som är anklagad för brott inte under straffansvar ska behöva lämna belastande uppgifter om sig själv. I det nu aktuella fallet har en man åtalats för grovt rattfylleri, grov olovlig körning och smitning. Enligt åtalet för smitning hade mannen under den aktuella färden kört på ett vägmärke så att skador uppkommit. Trots att han lagt märke till olyckan hade han avvikit från olycksplatsen utan att identifiera sig. Tings- och hovrätten dömde mannen för grovt rattfylleri och grov olovlig körning. Åtalet för smitning ogillades dock, då det enligt domstolarna skulle strida mot skyddet mot självinkriminering att döma mannen till ansvar. Riksåklagaren har nu överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen. Riksåklagaren skriver i överklagandet att rättsläget är oklart när det gäller hur straffbestämmelsen om smitning förhåller sig till skyddet mot självinkriminering enligt Europakonventionen och EU:s oskuldspresumtionsdirektiv. Det är därför av stor vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör denna fråga. Överklagandet ÅM 2017/6536 (pdf) KontaktByråchef My Hedström010-562 50 27 Presstjänsten010-562 50 50

Åklagare har lämnat in begäran om förlängd åtalstid i ärendet där en man är häktad på sannolika skäl misstänkt för terroristbrott i Stockholm den 7 april 2017. Den misstänkte har genom sin försvarare medgivit fortsatt häktning med restriktioner. Domstolen har beviljat åklagarens yrkande utan häktningsförhandling.

Åtal ska vara väckt senast den 23 november 2017. Målnummer i Stockholms tingsrätt: B 4708-17 Presstjänsten 010-562 50 20

Kammaråklagare Johan Kjellsson har i dag lämnat in en stämningsansökan till Norrköpings tingsrätt avseende ett åtal om grovt ocker i Norrköping.

Huvudmannen är en 54-årig man bosatt i Norrköping, som åtalas för grovt ocker i sju fall. En 37-årig medgärningsman åtalas för samma brott i två fall. En tredje person åtalas för medhjälp till grovt ocker i ett fall. Åklagaren har även yrkat att cirka 9 miljoner kronor ska förverkas från huvudmannen. Det finns sedan tidigare en kvarstad om 7800000 kr mot huvudmannen i målet. Åtalet handlar om att huvudmannen under 2012-2015 har ansökt om arbetstillstånd åt målsägandena som önskat komma till Sverige för att söka asyl eller uppehålla sig till följd av situationen i Syrien eller Irak. Arbetstillstånden har vilat på oriktiga uppgifter då syftet aldrig har varit att målsägandena skulle tillträda en anställning. För tillstånden har målsägandena betalat upp till 200000 kronor styck till gärningsmännen. Pengarna för tillstånden har till största delen överlämnats i form av kontanter. I vissa fall har medlen forslats till Sverige av medhjälpare till huvudmannen från Syrien eller Jordanien. Samtliga åtalade förnekar brott. Misstankarna avsåg vid tillslaget i november förra året organiserande av människosmuggling. Under förundersökningens gång har dock misstankarna omrubricerats till grovt ocker. Skälet till detta är att Högsta domstolen den 29 mars 2017 (mål nr Ö 130-17) fattade beslut i kvarstadsfrågan gällande 37-åringen. I beslutet kom Högsta domstolen fram till att det påstådda förfarandet inte var brottsligt som "organiserande av människosmuggling" då det var fråga om formellt sett giltiga tillstånd. Högsta domstolen var oenig i sitt beslut. Beslutet från Högsta domstolen hindrar inte att förfarandet är brottsligt enligt andra bestämmelser. Utredningen har därför parallellt i avvaktan på Högsta domstolens beslut och därefter bedrivits som misstanke om grovt ocker. Ocker är en bestämmelse i brottsbalken, som i det här fallet innebär att huvudmannen och medgärningsmannen har tagit för mycket betalt för den tjänst som utförts åt målsägandena. Dessa har betalat höga summor för att de har befunnit sig i en utsatt situation genom vistelse i Syrien eller annan oroshärd. De flesta av målsägandena har i nära anslutning till sin inresa till Sverige ansökt om och beviljats asyl. De är inte misstänkta för brott. Bevisningen i målet består av uppgifter från målsägandena, vittnen och telefonavlyssning som ägt rum under del av 2016 samt annan skriftlig bevisning. Kammaråklagare Johan Kjellsson vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm: - Målet handlar om ett fenomen där personer i synnerligen prekära lägen utnyttjas av personer som missbrukar arbetstillstånd och förmås att betala mycket höga summor för att lagligt ta sig till Sverige. - Det är angeläget att samhället reagerar mot denna typ av vinstgivande brottslighet och det är ett tämligen unikt åtal som nu underställs Norrköpings tingsrätts prövning. Rättegången beräknas pågår under drygt 15 dagar. Det är ännu inte bestämt när huvudförhandling kommer att äga rum. Stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten i Norrköping. Målnummer B 2856-16 Åklagarmyndighetens presstjänst010-562 50 20

Riksenheten mot korruption har i dag överklagat Stockholm tingsrätts frikännande dom mot en anställd inom Bombardierkoncernen.

En anställd inom Bombardierkoncernen åtalades i augusti för grovt givande av muta. Ärendet gäller en offentlig upphandling av ett signalsystem till järnvägen i Azerbajdzjan. Stockholms tingsrätt friade mannen. Tingsrätten har, i likhet med åklagarnas påstående, konstaterat att förmånen till den offentliga tjänstemannen vid järnvägsmyndigheten i Azerbajdzjan har bestått av förväntade intäkter om 100 miljoner US dollar med åtföljande vinstmöjligheter till ett privat bolag som tjänstemannen haft en koppling till. Tingsrätten anser inte att förmånen har varit otillbörlig. - Kärnfrågan i målet är om den aktuella förmånen kan anses vara otillbörlig eller inte. Bedömningen bör vara om förmånen objektivt sett har haft förutsättningar att påverka tjänstemannens utförande av sitt arbete eller om den kan uppfattas som en belöning för hur hans uppgifter utförts. Kammaråklagarna Thomas Forsberg och Staffan Edlund vid Riksenheten mot korruption har i dag överklagat domen eftersom de anser att tingsrätten vid bedömningen av denna fråga gjort en felaktig rättslig bedömning av straffbestämmelsen. Överklagandet är inlämnat till Svea hovrätt i Stockholm. Tingsrättens målnummer: B 1282-17 Kontakt: Kammaråklagare Thomas Forsberg vid Riksenheten mot korruption, 010-562 53 68. Tillgänglig i dag onsdag 25 oktober kl. 14-15. Presstjänsten 010-562 50 20

Den 21-årige mannen, misstänkt för grovt olaga hot i Ängelholm, släpptes på tisdagskvällen.

- Förundersökningen pågår alltjämt och misstankarna kvarstår. Vid en noggrann genomgång av det i beslag tagna materialet, har så här långt inget påträffats som kan utgöra ingredienser till vapen eller bomber, säger chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström vid Riksenheten för säkerhetsmål. Med hänsyn till förundersökningssekretess kan åklagaren i detalj inte kommentera ytterligare vad som framkommit i förhör eller av analys av beslag. Presstjänsten010-562 50 20