Förundersökningen om ett våldtäktsärende på Gotland, där en kvinna i oktober anmälde att hon utsatts för våldtäkt, har lagts ned. Männen är inte längre misstänkta för brott i samband med händelsen. Åklagaren finns tillgänglig för media i dag.

En 30-årig kvinna anmälde på morgonen den 2 oktober 2016 att hon utsatts för våldtäkt. Totalt sex män i tjugoårsåldern, greps av polis samma dag. Jouråklagare hävde gripandet av en av männen samma dag. Utredningen mot honom lades ned. De övriga fem anhölls, men försattes på fri fot den 5 oktober. Utredningen mot återstående fem män har i dag lagts ned med motiveringen att brott inte kan styrkas. Om utredningen: Flera förhör har hållits med de misstänkta och med målsäganden. Dessutom har vittnen hörts. Det finns inga vittnen som varit på plats där de brottsliga gärningarna ska ha utförts. De vittnen som hörts är personer som träffat målsäganden innan och efter händelsen. Brottsplatsundersökning har gjorts. Dessutom har beslag från brottsplatsen analyserats. Prover har även tagits från målsägandens och de misstänktas kroppar och därefter analyserats. Det har gått att bringa klarhet i vissa delar av förloppet, som pågick under cirka en timmes tid. - Trots en omfattande utredning har vi inte kunnat utreda alla detaljer. Det beror på att personer som varit på plats lämnat uppgifter som är oklara och i vissa fall motstridiga, säger vice chefsåklagare Åke Olsson. Utredningen har inte visat att någon av de misstänkta genom våld eller hot tvingat målsäganden till att utföra eller tåla en sexuell handling. Enligt lagen kan sexuella handlingar vara brottsliga om målsäganden befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Det har i utredningen inte gått att visa att målsäganden på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller på något annat sätt befunnit sig i en sådan särskilt utsatt situation. En funktionsnedsättning innebär inte automatiskt att målsäganden befunnit sig i en sådan utsatt situation som kan vara grund för straffansvar. - Utredningen avser mycket allvarliga brott. Jag har varit angelägen om att vidta alla rimliga utredningsåtgärder som finns i syfte att utreda vad som inträffat. Det är skälet till att utredningen dragit ut på tiden, säger Åke Olsson. Kontakt Vice chefsåklagare Åke Olsson är tillgänglig för media per telefon klockan 11 - 14 i dag, 010-562 57 15. Han är i polishuset i Visby och kan även göra intervjuer på plats. Presstjänsten010-562 50 20

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva om ett beslut från Migrationsverket om uppehålls- och arbetstillstånd som tillkommit under felaktiga omständigheter kan anses utgöra ett sådant tillstånd som krävs för inresa till Sverige enligt utlänningslagen, och om mandärmed kan utesluta ansvar för grovt organiserande av människosmuggling.

Två personer misstänks för grovt organiserande av människosmuggling genom att de tagit emot ersättning för att ordna inresa för utlänningar till Sverige, bland annat genom att ansöka om arbets- och uppehållstillstånd hos Migrationsverket på oriktiga grunder, ge instruktioner till personerna hur de ska göra i kontakter med myndigheter och förmedla falska intyg m.m. Brotten är att bedöma som grova då verksamheten varit omfattande, bedrivits systematiskt under lång tid, omsatt stora belopp och utnyttjat brister i Migrationsverkets system. De har också inneburit ett systematiskt angrepp mot utlänningslagens syften om reglerad invandring samt inneburit ett systematiskt utnyttjande av utlänningars utsatta situation. De båda häktades av tingsrätten på sannolika skäl misstänkta. Det förordnades också om kvarstad av deras respektive tillgångar om 13,3 miljoner kronor, vilket motsvarar den beräknade vinsten av verksamheten. Efter att den ena personen överklagat häktningen och kvarstaden beslutade hovrätten att häktningen och kvarstaden skulle hävas. Hovrätten anförde bl.a. följande. Grovt organiserande av människosmuggling förutsätter ett främjande av att utlänningar reser till Sverige utan de tillstånd som krävs för inresa till Sverige. Enligt hovrätten hade de utlänningar det varit frågan om haft de tillstånd som krävs för inresa till Sverige. Den bedömningen påverkades inte av att tillstånden kan ha meddelats med oriktiga uppgifter som grund. Enligt hovrätten saknas förutsättningar för att bedöma handlandet som grovt organiserande av människosmuggling eller lägga denna brottsmisstanke till grund för straffprocessuella tvångsmedel. Riksåklagaren har nu överklagat hovrättens beslut om kvarstad (häktningsbeslutet får inte överklagas). Enligt riksåklagaren är det av stor vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar om det misstänkta förfarandet utgör grovt organiserande av människosmuggling. Länk till överklagandet. Byråchef My Hedström 010-562 50 27

I dag kommer dom i ärendet där en polis körde på två personer på ett övergångsställe. Åklagaren är tillgänglig för frågor.

En polisbil körde på ett par när de gick över ett övergångsställe i Landskrona den 6 januari 2016. Vid olyckan omkom mannen och kvinnan skadades allvarligt. Polisen som körde bilen åtalades i augusti för vållande till annans död och vållande till kroppsskada. Lunds tingsrätt meddelar dom i dag måndag den 9 januari klockan 11. Målnummer i tingsrätten: B 181-16. Chefsåklagare Jan Pernvi är tillgänglig på telefon för frågor från media kl. 13-14. Chefsåklagare Jan Pernvi 010-562 69 39. Tillgänglig kl. 13.00-14.00 måndag den 9 januari.

Ecuadorianska myndigheter har överlämnat en skriftlig rapport från förhöret med Assange. Rapporten ska nu översättas.

Resultatet av förhöret med Julian Assange i London i november har överlämnats till Sverige. Materialet är i huvudsak på spanska och omfattar flera hundra sidor, som nu ska lämnas för översättning. Översättningen beräknas ta i vart fall flera veckor. Därefter ska åklagarna ta ställning till den fortsatta förundersökningen. Ytterligare information kan för närvarande inte lämnas. Presstjänsten010-562 50 20

Tingsrättsdomen om dödsfallet vid Morö Backe torg överklagas inte till hovrätten.

Den 30 december 2016 meddelade Skellefteå tingsrätt dom i mål där en 25-årig norsk medborgare stod åtalad för att ha dödat en 20-årig man med ett stort antal knivhugg vid Morö Backe torg i Skellefteå. Domstolens majoritet konstaterade att 25-åringen uppsåtligen dödat 20-åringen men menar att handlandet är fritt från ansvar då våldet i situationen inte varit uppenbart oförsvarligt. Tingsrättens minoritet menar att våldet inte har varit uppenbart oförsvarligt men friar 25-åringen då han i situationen svårligen kunnat besinna sig, så kallad nödvärnsexcess. -Jag har nu gått igenom och analyserat domen. Då jag inte kan förvänta mig att hovrätten kommer till ett annat beslut än tingsrätten kommer jag inte att överklaga tingsrättens friande dom, säger kammaråklagare Andreas Nyberg. Skellefteå tingsrätts målnummer är B 1124-16. Kammaråklagare Andreas Nyberg 010-562 64 98

En 17-åring har i dag åtalats för bland annat mord, rån och grovt olaga hot. Händelserna ägde rum i Hässleholm i augusti.

Den 9 augusti dödades en man i 50-årsåldern på Resecentrum/Norra Station i Hässleholm. En 17-åring har sedan den 11 augusti varit frihetsberövad, misstänkt för mord och rån. I dag åtalas han för: Mord, i andra hand synnerligen grov misshandel och grovt vållande till annans död.Rån och grovt övergrepp i rättssak.Grovt olaga hot. - Samtliga händelser ägde rum i centrala Hässleholm den 9 augusti 2016, men det är olika målsäganden i alla åtalspunkterna och målsägandena har inget samband med varandra, säger kammaråklagare Malin Paulsson. Rättegången är beräknad att påbörjas i nästa vecka. Tingsrättens målnummer: B 851-16 Kontakt Kammaråklagare Malin Paulsson, 010-562 62 89. Tillgänglig 14.45-15.15 i dag onsdag den 4 januari Presstjänsten010-562 50 20

Kammaråklagare Jens Göransson vid Åklagarkammaren i Sundsvall har utsetts att vara åklagare i det uppmärksammade Kalamarksärendet, där Högsta domstolen nyligen beviljade resning.

Åklagaren har rekvirerat handlingarna och ska nu sätta sig in i ärendet. - Eftersom jag tidigare inte varit involverad och det är ett mycket omfattande material kommer det att ta avsevärd tid att läsa in sig. Jag har i dagsläget ingen som helst uppfattning om ärendet, säger Jens Göransson. För närvarande kan åklagaren inte lämna någon information. Bakgrund En man dömdes 2005, mot sitt nekande, till livstids fängelse för mord och grovt rån. Sedan dess har han vid två tillfällen fått avslag på resningsansökan. Den 29 december 2016 biföll Högsta domstolen en tredje resningsansökan och beslutade att Hovrätten för Övre Norrland ska göra en ny prövning av frågan om mannen har begått brotten. Hovrätten har nu förelagt åklagare att lämna bevisuppgift samt förslag på ärendets fortsatta handläggning.

Den man i 60-årsåldern som sedan i onsdags varit anhållen skäligen misstänkt för mord på en 30-årig kvinna i Ronneby har i dag släppts och brottsmisstanken lagts ned.

Utredningen de gångna dagarna har bestått av ett stort antal förhör samt teknisk undersökning. -Efter att den 30-åriga kvinnan obducerats i dag på förmiddagen så uppger rättsläkare att det inte finns några tecken på att yttre våld orsakat dödsfallet. Då inte heller något annat pekar på att brott har begåtts i samband med dödsfallet har brottsmisstanken mot den tidigare misstänkte mannen lagts ned och anhållandet mot honom hävts, säger vice chefsåklagare Ulrika Grenerfors på Åklagarkammaren i Karlskrona. Presstjänsten010-562 50 20

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva om det är straffbart som övergrepp i rättssak att angripa någon för att den personen vid polisförhör lämnat uppgifter som inte varit av omedelbar betydelse för utredningen.

En man åtalades för övergrepp i rättssak för att han genom hot om att sprida nedsättande uppgifter om en kvinna angripit kvinnan för att hon i förhör hos polis lämnat uppgifter om att han hade alkoholproblem. Polisförhöret avsåg en händelse där kvinnan sett mannen ofreda och misshandla sin dotter. Hovrätten ogillade åtalet för övergrepp i rättssak. Enligt hovrätten är gärningen inte straffbar som övergrepp i rättssak eftersom de uppgifter som angreppet avsåg inte haft någon betydelse för utredningen av de aktuella brotten om ofredande och misshandel. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma den tilltalade för övergrepp i rättssak. Enligt riksåklagaren omfattar straffbestämmelsen om övergrepp i rättssak också uppgifterna i den aktuella förhörsutsagan om den tilltalades påstådda alkoholproblem, oavsett om de uppgifterna varit av betydelse för utredningen eller inte. Om inte alla uppgifter i en förhörsutsaga skulle omfattas av straffrättsligt skydd finns, enligt riksåklagaren, en risk för att vittnen och andra förhörspersoner inte lämnar sanningsenliga uppgifter på grund av rädsla för repressalier. Det straffrättsliga skyddet för rättsordningen skulle därmed riskera att urholkas. Eftersom den tilltalade uppsåtligen angripit målsäganden för de uppgifter hon lämnat vid förhör hos polisen ska han, enligt riksåklagaren, dömas för övergrepp i rättssak. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen i första hand ska pröva om straffbestämmelsen om övergrepp i rättssak i 17 kap. 10 § brottsbalken omfattar uppgifter som lämnats vid förhör hos polisen, men som inte varit av omedelbar betydelse för utredningen. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av överklagandet bidra till klargöranden och preciseringar av rättsläget såväl när det gäller vilket omfång straffbestämmelsen om övergrepp i rättssak ska ha liksom under vilka förhållanden övergrepp i rättssak kan bedömas som ringa brott. Riksåklagaren anser att en prövning av överklagandet skulle vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen. Länk till överklagandet (pdf) KontaktByråchef Hedvig Trost010-562 50 26 Presstjänsten010-562 50 20

En 46-årig man bosatt i Sverige åtalas vid Stockholms tingsrätt misstänkt för grovt folkrättsbrott 2012 i Syrien. Åklagarna är tillgängliga för media i dag.

Mannen, som tidigare bott i Italien, åkte 2012 till Syrien där han anslöt till en väpnad grupp som vid den aktuella tiden stred mot regeringstrupperna. I maj 2012 avrättades sju tillfångatagna regeringssoldater. På en film från händelsen finns den nu åtalade mannen med där han deltar i avrättningen.- Soldaterna hade tillfångatagits och var försvarslösa när det här skedde. Vi anser att det i Syrien vid tidpunkten för brottet förelåg en icke- internationell väpnad konflikt mellan å ena sidan staten Syrien och å andra sidan ett flertal väpnade grupper. Vid en väpnad konflikt träder den internationella humanitära rätten in i syfte att begränsa det lidande som väpnade konflikter orsakar. Vi påstår att den misstänktes deltagande i avrättningen strider mot den internationella humanitära rätten som bland annat avser att skydda soldater som är försatta ur stridbart skick. Vi vill också poängtera att åtalet på intet sätt ska tolkas som ett ställningstagande i den pågående konflikten i Syrien, säger förundersökningsledare Kristina Lindhoff Carleson.2013 sökte mannen asyl i Sverige och har bott här sedan dess. I mars 2016 anhölls och häktades han, misstänkt för grovt folkrättsbrott. Målnummer i Stockholms tingsrätt B 3787-16Kontakt:Åklagarna är tillgängliga för media i dag, torsdag 29 december, klockan 10.30 - 12.Kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson, Internationella åklagarkammaren i Stockholm, 010-562 54 31Kammaråklagare Henrik Attorps, Internationella åklagarkammaren i Stockholm, 010-562 54 27 Presstjänsten010-562 50 20