Bergwallkommissionen har i dag fredag den 5 juni överlämnat sin rapport till inrikesminister Anders Ygeman.

Kommentar med anledning av Bergwallkommissionens rapport Åklagarmyndigheten anser att det är värdefullt att kommissionen gjort denna genomgripande granskning. Myndigheten kommer nu att noggrant gå igenom rapporten. Som kommissionen också konstaterar, pågår ett arbete i myndigheten om bland annat innehållet i åklagarrollen, om förutsättningar för att vara fler än en åklagare i samma ärende samt principerna för att fördela och omfördela ansvar mellan åklagare. Ambitionen är att ta tillvara kommissionens slutsatser i detta arbete, men på vilket sätt är för tidigt att säga i dag. Länk: Rapport från Bergwallkommissionen PresstjänstenTelefon: 010-562 50 20

Åklagare Charlotta Tanner vid Västerorts åklagarkammare har inkommit med ett yttrande över Svea hovrätts beslut att stoppa husrannsakan mot Aftonbladet, i syfte att ta del av bilder på misstänkta rånare.

Yttrande angående husrannsakan på Aftonbladet Bakgrunden är att åklagaren yrkade att få ta del av bilder som skulle kunna vara till hjälp att identifiera personer som rånade en guldbutik i Kista Galleria. Tidningen har tidigare publicerat bilderna men maskerade då de misstänkta gärningsmännen. Solna tingsrätt beslutade att ge åklagare och polis rätt till husrannsakan på Aftonbladet för att ta del av det omaskerade materialet. Efter att tidningen överklagade tingsrättens beslut stoppade dock Svea hovrätt husrannsakan i avvaktan på att åklagaren yttrat sig i ärendet på nytt. Länk: Åklagarens yttrande i sin helhet. Presstjänsten010-562 50 20

Sex personer har idag åtalats vid Malmö tingsrätt för delaktighet i sprängningar och skadegörelse mot fastighetsbolaget Victoria Parks lokaler i Malmö. Brotten ägde rum i november och december 2014.

Åtal för sprängningar i Malmö Stämningsansökan omfattar fyra brott; tre sprängningar och en anlagd brand. Sprängningarna rubriceras som allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott, och branden som skadegörelse. - De olika sprängningarna har skett i tätbebyggt område och inneburit en stor fara för människor i närheten, vilket gör att brotten är att betrakta som grova. Explosionerna orsakade också omfattande materiell skada på de utsatta fastigheterna, säger vice chefsåklagare Jenny Lindell vid Malmö åklagarkammare. En man åtalas för samtliga fyra brott: sprängningarna vid Viktoria Parks lokal på Ramels väg i Malmö den 20, 21 och 24 december, samt branden den 23 november. En man åtalas för två brott: sprängningen den 24 december och branden den 23 november. De övriga fyra åtalas för sprängningen på julaftonskvällen. - Samtliga har på olika sätt deltagit i planeringen och genomförandet av sprängningen på julafton, bland annat genom att transportera sprängmedel eller hålla vakt, säger vice chefsåklagare Jenny Lindell. Sammanlagt beräknas explosionerna ha orsakat skador för nästan 1 miljon kronor. Målnummer i tingsrätten: B 10932-14 PresstjänstenTelefon: 010-562 50 20

I morgon tisdag den 2 juni meddelar Lunds tingsrätt dom i ärendet där en man misstänks för mord på sin fru och dotter. Kammaråklagare Helena Lundström är tillgänglig för media på telefon kl. 11.30–12.30 samma dag.

Inför tingsrättsdom i Dalbyärendet I morgon tisdag den 2 juni meddelar Lunds tingsrätt dom i ärendet där en man misstänks för mord på sin fru och dotter. Kammaråklagare Helena Lundström är tillgänglig för media på telefon kl. 11.30-12.30 samma dag. Kontakt: Kammaråklagare Helena Lundström, Södra Skånes åklagarkammareTelefon: 010-562 61 46. Tillgänglig på telefon kl. 11.30-12.30 tisdag den 2 juni. Presstjänsten:Telefon: 010-562 50 20

Riksåklagaren har i dag lämnat in två resningsansökningar till Högsta domstolen till förmån för personer dömda för drograttfylleri. Bakgrunden är att utlåtanden om förekomsten av narkotika i blodprov sannolikt har feltolkats.

Riksåklagaren begär resning i två ärenden om drograttfylleri I Rättsmedicinalverkets analyser av blodprov som tagits med anledning av misstanke om drograttfylleri har i vissa fall enbart förekomst av tetrahydrocannabinolsyra (THC-syra) påvisats. THC-syra är en så kallad metabolit (nedbrytningsprodukt) av det narkotikaklassade ämnet tetrahydrocannabinol (THC) som är den aktiva substansen i cannabis. Förekomsten av THC-syra i blod kan utgöra bevis för att en person vid något tillfälle har brukat cannabis och därmed gjort sig skyldig till ringa narkotikabrott. För att kunna döma för drograttfylleri krävs emellertid att det är utrett att föraren hade narkotika i blodet vid tidpunkten för själva körningen. Eftersom THC-syra, till skillnad från THC, inte är narkotikaklassat är de aktuella analysbeskeden normalt sett inte tillräcklig bevisning för drograttfylleri. I de fall fällande domar har grundats på sådana analysbesked talar mycket för att domarna är felaktiga, såvitt de avser drograttfylleri. Att situationen uppstått beror sannolikt på att polis, åklagare och domstolar har feltolkat innehållet i analysbeskeden. Problemet uppmärksammades för första gången 2012. Åklagarmyndigheten har via sitt intranät informerat om risken för feltolkning. Därefter har en genomgång gjorts av drograttfylleriärenden från åren 2008-2013 där Rättsmedicinalverkets analyser påvisat enbart THC-syra. Sammanlagt har omkring 150 fall identifieras där lagföringen kan antas vara felaktig. Riksåklagaren begär nu resning i två typfall, för att få prövat i Högsta domstolen om förutsättningarna för att resning är uppfyllda. Om resning beviljas kommer Åklagarmyndigheten att överväga frågan om resning också för de återstående ärendena. - Vi har återigen informerat samtliga åklagarkammare om risken för feltolkning av analysbeskeden och vi kommer även ta upp frågan med Rättsmedicinalverket för att säkerställa att likande fel inte inträffar igen, säger riksåklagare Anders Perklev. Ladda ner resningsansökningarna: Resningsansökning ÅM 2015-2161 Resningsansökning ÅM 2015-3773 Kontakt: PresstjänstenTelefon: 010-562 50 20

Varje år rapporteras användningen av hemliga tvångsmedel till regeringen. I årets rapport, som tagits fram av Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket framgår bland annat att antalet avlyssnade och övervakade personer har minskat något.

Rapport om användning av vissa hemliga tvångsmedel Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har sedan 1997 varje år lämnat en redovisning till regeringen för användningen av hemliga tvångsmedel. Den senaste lydelsen av redovisningsuppdraget framgår av regeringens beslut den 12 februari 2015 (Ju2015/1607/Å). Nytt för årets redovisning är att användandet av hemlig rumsavlyssning och preventiva tvångsmedel finns med. Antalet avlyssnade och övervakade personer ska jämföras med den nytta som tvångsmedlet inneburit för förundersökningarna, vilket också redovisas i rapporten. Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation Antalet personer som 2014 varit föremål för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation är 1 235. För 2013 var antalet 1251 och för 2012 1268 personer. Användningen under 2014 innebar en fortsatt minskning men förändringarna är dock så små att någon slutsats av detta knappast kan dras. Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation Antalet personer som 2014 varit föremål för hemlig övervakning av elektronisk kommunikation är 2 022. För 2013 var antalet 2 381. Användningen av tvångsmedlet under 2014 innebar en minskning. Hemlig kameraövervakning Antalet personer som varit föremål för hemlig kameraövervakning är 89. För 2013 var antalet 86. Användningen under 2014 innebar en marginell ökning. Hemlig rumsavlyssning Någon statistik över användning av hemlig rumsavlyssning har tidigare inte lämnats. Antalet personer som varit föremål för hemlig rumsavlyssning under 2014 var 21 och antalet beviljade tillstånd var 16. Länk till rapporten: Rapport om användning av vissa hemliga tvångsmedel år 2014 Kontakt: Överåklagare Göran Hellstrand, Utvecklingscentrum, Malmö Tel: 010-562 60 56 PresstjänstenTel: 010-562 50 20

I morgon tisdag den 19 maj meddelar Hovrätten över Skåne och Blekinge dom i målet som rör den 8-åriga flickan Yaras död i Karlskrona.

Chefsåklagare Pernilla Åström finns tillgänglig för kommentarer på telefon efteråt. Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för media på telefon efter hovrättens presskonferens, cirka klockan 11.45.

Åtal har i dag väckts vid Södertörns tingsrätt i ett bedrägeriärende där ett stort antal personer har fått sina identiteter kapade.

Över 100 falska identitetskort och cirka 400 bankkort har bland annat använts till att ansöka om lån och krediter och i samband med att de misstänkta har skickat ut bluffakturor. I ärendet finns 13 misstänkta personer. Dessa misstänks ha skaffat sig uppgifter om ett stort antal personers identiteter, som bland annat har använts för att tillverka falska identitetshandlingar. De misstänkta har även ansökt om äkta identitetskort med fel foto i några av personernas namn. Med hjälp av de falska identiteterna har man ansökt om lån, krediter och handlat på kredit på olika nätbolag. Man har öppnat konton i olika banker i identiteternas namn dit lån har betalats ut. Pengarna från bankkontona har snabbt tagits ut, oftast i bankomater. En del av handlingarna från de finansiella instituten har skickats ut med rekommenderade brev till de kapade identiteternas folkbokföringsadress. Detta har inneburit att de misstänkta personerna har varit tvungna att skaffa sig kontroll över målsägandenas post. Identiteterna har även använts i samband med att bluffakturor har skickats ut till olika bolag. Utredningen har pågått sedan slutet av 2013 och omfattar cirka 12000sidor. Totalt väcks åtal för bedrägerier eller försök därtill avseende 66 kapade identiteter. 17 av dessa är fotbolls- eller ishockeyproffs som spelar eller har spelat på högsta nivå i Sverige (både svenska och utländska spelare). Övriga identiteter är allt från personer med kriminellt förflutet till personer som forskat eller haft annat slags korttidsarbete i Sverige. De misstänkta har använts sig av olika sätt för att få tag i de olika identiteterna. Exempelvis kan man hitta information på offentliga sidor på internet där det läggs ut personuppgifter. Åtalet omfattar totalt 158 fullbordade bedrägerier, med ett sammanlagt värde av cirka elva miljoner kronor, och 119 försök till bedrägeri, med ett sammanlagt värde av cirka 18 miljoner kronor. Rättegången planeras att inledas i slutet av augusti.

Tisdag den 12 maj åtalades den 30-årige man som erkänt att han sin dödat hustru och deras nio månader gamla dotter.

I början av december 2014 ringde en man till SOS och berättade att hans fru och dotter fallit ner för en klippa vid Dalby stenbrott utanför Lund. När räddningstjänst och polis kom till platsen fann man mamman och spädbarnet liggande på en klippavsats. Båda hade svåra skador och avled då de kommit fram till sjukhuset i Lund. Ganska snart stod det klart att den 30-årige mannens berättelse om vad som skett inte stämde. Fynd i parets gemensamma bostad vittnade om att övergreppet mot kvinnan hade börjat där. Senare erkände mannen i förhör att han slagit hustrun ett flertal gånger i huvudet med en hammare och därefter kört till stenbrottet och kastat henne utför ett stup. Därefter hade han kastat ner dottern på samma plats. Mannens psykiska hälsa har undersökts och i ett tidigt skede av utredningen konstaterades att hans psykiska tillstånd medförde att han vid fällande dom borde bli föremål för psykiatrisk tvångsvård. I ett betydligt senare skede gjordes en förnyad undersökning som konstaterade att han inte agerat under inflytande av sjukdom och att fängelse kan bli påföljden vid fällande dom. Huvudförhandlingen inleds i Lunds tingsrätt måndag den 18 maj och beräknas pågå under två eller tre dagar.

Den 13 mars 2015 begärde åklagarna att få förhöra Julian Assange på Ecuadors ambassad i London samt att få ta DNA-prov.

Den 16 april gav Assange tillstånd med vissa villkor. Åklagarna har därefter bett att få bekräftat att man uppfattat förbehållen rätt. De har också bett att få uppgifter om vilka dagar som försvararna kan vara tillgängliga för att genomföra utredningsåtgärderna i London och vilka försvarare som Julian Assange begär att få ha närvarande vid förhören. Överåklagare Marianne Ny har inga ytterligare kommentarer för närvarande. Högsta domstolen beslutade den 11 maj 2015 att Julian Assange ska vara fortsatt häktad.