Åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål har i dag fattat beslut i förundersökningen om terrorattentatet på Bryggargatan i Stockholm 2010. Förundersökningen läggs ned.

"Förundersökningen nedlägges. Misstänkt avliden", skriver vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström, Riksenheten för säkerhetsmål. Beslutet bifogas i sin helhet. Åklagarmyndigheten och Säkerhetspolisen har bjudit in till en pressträff i dag klockan 10.

Riksenheten för polismål kallas från den 1 oktober Särskilda åklagarkammaren. Det främsta skälet är tydlighet: med det nya namnet framgår att det är åklagarverksamhet som bedrivs.

- Hittills har många blandat ihop oss med Polisens internutredningsverksamhet, vilket har skapat otydlighet. Man har därför också ibland ifrågasatt vår oberoende, säger överåklagare Mats Åhlund som är chef för Särskilda åklagarkammaren. Det andra skälet till namnbytet är att kammaren inte enbart utreder brott av poliser, utan i vissa fall även andra befattningshavare såsom åklagare, domare och riksdagsledamöter. - Med namnbytet får vi en benämning som bättre beskriver ansvarsområdet för Särskilda åklagarkammaren, säger riksåklagare Anders Perklev. Fakta om Särskilda åklagarkammaren Alla utredningar där poliser misstänks för brott har åklagare vid Särskilda åklagarkammaren som förundersökningsledare, oavsett hur allvarligt det misstänkta brottet är. Kammaren är direkt underställd riksåklagaren och leds av en överåklagare. Alla åklagare som arbetar där har lägst titeln chefsåklagare. Ordningen är vald för att åklagarna ska kunna arbeta skilt från den övriga åklagarverksamheten. Särskilda åklagarkammaren har kansliort i Malmö, men åklagarna finns förutom i Malmö även i Stockholm, Göteborg och Umeå. Drygt 15 personer arbetar vid enheten.

På onsdag den 22 oktober fattar åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål beslut i förundersökningen om terrorattentatet på Bryggargatan i Stockholm 2010. Med anledning av detta bjuder Åklagarmyndigheten och Säkerhetspolisen in till en pressträff i Solna.

På pressträffen medverkar vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström, Riksenheten för säkerhetsmål, Anders Kassman, operativ chef på Säkerhetspolisen och Gunnar Åkersten, chef för Säkerhetspolisens utredningsenhet. Det kommer att finnas tillfälle för enskilda intervjuer. Pressträffen kommer sedan att övergå i en redogörelse från Säkerhetspolisen om al-Qaidainspirerat resande till bland annat Syrien och Irak. Tid: Onsdag den 22 oktober, klockan 10.00. Plats: Säkerhetspolisens lokaler, Bolstomtavägen 2, Solna ( karta) Obs! Föranmälan krävs. Maila till [email protected] Medtag presslegitimation eller intyg från redaktionen.

Fem personer har anhållits av åklagare. Misstankarna mot personerna gäller grov stöld vid sju tillfällen och försök till grov stöld vid sju tillfällen under perioden 3 juli 2014 - 12 oktober 2014 i Östergötland.

Offentliga försvarare för de misstänkta har utsetts av jourdomstolen i Linköping. Senast måndag den 20 oktober 2014 kl. 12 ska åklagare ha tagit ställning tillom personerna ska begäras häktade. Ingen mer information om ärendet finns i nuläget att lämna från åklagare med hänsyn till att inte skada eller påverka förundersökningen

En man som tidigare dömts för att ha skakat sitt barn frikänns. HD konstaterar att det vetenskapliga stödet för diagnosen skakvåld är osäkert.

HD har i dag meddelat dom i ett mål om så kallatskakvåld, där en man tidigare dömts itingsrätt och hovrättför att ha skakat sitt barn så att huvudskador uppstod. Domarna byggde delvis på en etablerad skakvåldsdiagnos, enligt vilken förekomsten av vissa skador kan leda till slutsatsen att barnet skakats. Mannen frikänns nu, sedan målet tagit en ny vändning i HD. Domstolen konstaterar att det vetenskapliga stödet för diagnosen numera är osäkert. Man konstaterar att den övriga bevisningen i målet inte kan ligga till grund för några slutsatser om händelseförloppet, och framhåller att det för att det ska kunna vara ställt utom rimligt tvivel att vissa skador har orsakats på visst sätt endast utifrån förekomsten av skadorna, måste det krävas att slutsatsen vilar på en vetenskaplig ståndpunkt som det finns mycket starkt stöd för. Samtidigt måste andra tänkbara förklaringar till skadorna i praktiken vara uteslutna. Domen tydliggör behovet av att iaktta försiktighet vid bedömningen av medicinsk bevisning, i synnerhet om den inte stöds av andra omständigheter.

Den 24 juni i år väcktes åtal mot tre anställda vid Kriminalvården för arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död, grovt brott. Åtalet avser händelsen när en häktesvakt i oktober 2011 mördades av en intagen på häktet i Huddinge.

Rättegången startar vid Södertörns tingsrätt den 1 december 2014 och beräknas pågå under tjugo dagar. Huvudförhandlingsplan kan beställas via tingsrätten efter den 15 november 2014. Förundersökningsprotokollet finns att hämta på Åklagarmyndighetens HK, Östermalmsgatan 87C, Stockholm.Åklagare i målet är kammaråklagare Aino Alhem, Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål, Stockholm och kammaråklagare Bo Lindgren, Riksenheten för miljö och arbetsmiljömål, Göteborg.

Riksåklagaren överklagar inte hovrättsdomen där en man frikändes från våldtäkt eftersom hans invändning om att han sov enligt hovrätten inte kunde lämnas utan avseende.

En man åtalades för våldtäktgenomatt ha genomfört samlag och handlingar som kan jämställas med samlag med en kvinna när hon på grund av att hon sovit befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Mannen förnekade ansvar och påstod att han saknat uppsåt eftersom att han själv sovit. I rättegångarna hördes två sömnforskare som båda uppgav att det i och för sig är möjligt att genomföra samlag och liknande handlingar när man sover, men att någon särskild riskfaktor som talade för att den här mannen lider av ett sådant beteende (s.k. somnambulism) inte finns. Den sömnforskare som hördes i hovrätten kunde dock peka på en möjlig riskfaktor för ett sådant beteende hos mannen, nämligen ärftlighet. Enligt hovrätten hade visst stöd för detta också framkommit genom förhör med mannens mor och moster. Vid en samlad bedömning kom hovrätten fram till att mannens invändning om att han befunnit sig i ett sovande tillstånd, omedveten om vad som hänt, inte framstod som så orimlig att den kunde lämnas utan avseende. Eftersom invändningen inte hade motbevisats av åklagaren ogillades åtalet. Åklagaren i målet har i en framställning till Utvecklingscentrum Göteborg ansett att domen bör överklagas till Högsta domstolen. Utvecklingscentrum Göteborg har i ett yttrande till riksåklagaren avstyrkt att domen överklagas. Riksåklagaren anser att det i och för sig skulle kunna vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen uttalar sig i frågan hur en invändning om att en åtalad gärning skett i sömnen ska hanteras och värderas. Efter en noggrann genomgång av omständigheterna i målet och vad som förekommit under utredningen har riksåklagaren dock kommit fram till att ärendet inte är så bevismässigt renodlat att det lämpar sig för en prövning i Högsta domstolen. Riksåklagaren avstår därför från att överklaga domen. Uppdrag att kartlägga Riksåklagaren kommer att ge Utvecklingscentrum Göteborg i uppdrag att närmare kartlägga kunskapsläget när det gäller somnambulism, vilken forskning som pågår och hur sakkunskap i dessa frågor lämpligen kan inhämtas i kommande rättegångar. Utvecklingscentrum Göteborg ska också noga följa rättsutvecklingen på området och vidta de åtgärder som kan anses nödvändiga.

Varbergs tingsrätt har idag friat den polisman som stått åtalad för vållande till annans död alternativt tjänstefel i samband med ett polisingripande mot en knivbeväpnad man i Varberg 2013. Här kommenterar åklagaren domen.

Chefsåklagare Jan Pernvi vid Särskilda åklagarkammaren (tidigare Riksenheten för polismål) lämnar följande kommentar: "En av de avgörande frågorna har varit vilket av de fem avlossade skotten som förorsakat den dödande effekten på den träffade personen. Frågan är avgörande därför att utan tvekan har polismannen inledningsvis befunnit sig i en nödvärnssituation och förhållandena varit sådana att det varit motiverat att avlossa verkanseld. Den i målet hörda medicinska expertisen har varit av olika uppfattning vilket av skott tre, fyra eller fem som varit det dödande skottet. Tingsrätten har menat att det inte kan uteslutas att det dödande skottet varit ett av skotten som avlossats i nödvärn. Tingsrätten har också ogillat det alternativa yrkandet om ansvar för tjänstefel bestående i att polismannen avlossat det femte skottet mot personen som redan träffats av ett skott och objektivt sätt i princip varit oskadliggjord. Tingsrätten har motiverat ogillandet i denna del med att polismannen ansetts ha haft fog för att uppfatta situationen alltjämt som en nödvärnssituation när det femte skottet avlossades. Det är en välformulerad dom och målet är väl penetrerat i tingsrätten. Däremot kan slutsatsen ifrågasättas. Jag skall under några veckor överväga frågan om ett eventuellt överklagande."

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar om ett rån där gärningsmannen knivhuggit offret ska bedömas som grovt rån.

En person åtalades för grovt rån för att tillsammans med annan gärningsman, genom att hugga måläganden med kniv i ryggen, magen och bröstet samt ena armen och hota om ytterligare knivvåld, ha stulit målsägandens klocka och armband. Av huggen orsakades sårskador och blödning. Den tilltalade dömdes av hovrätten för rån av normalgraden och påföljden för rånet och viss annan brottslighet bestämdes till fängelse i tre år. Hovrätten bedömde att straffvärdet för rånet motsvarade fängelse i två och ett halvt år. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och vill att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma den tilltalade för grovt rån samt döma ut ett väsentligt längre fängelsestraff. Minimistraffet för grovt rån är fängelse i fyra år. - Det är viktigt att Högsta domstolen preciserar och vidareutvecklar sin praxis när det gäller under vilka omständigheter ett rån som begås genom knivvåld ska bedömas som grovt rån, då rångärningar av det slag som är aktuellt i det här målet inte är ovanliga, säger riksåklagarens byråchef Hedvig Trost. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av överklagandet vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

På onsdag den 1 oktober väcker åklagare i Stockholm åtal mot en person misstänkt för flera grova brott i ett uppmärksammat groomingärende. Med anledning av åtalet bjuder Åklagarmyndigheten och Rikskriminalpolisen in till en pressträff i Stockholm.

Målet omfattar 68 stycken brottsoffer i åldrarna11-20 år. Brottsrubriceringarna i åtalet gäller grovt sexuellt tvång (även försök), grovt sexuellt övergrepp mot barn (även försök), grovt utnyttjade av barn för sexuell posering (även försök), sexuellt ofredande, grovt förtal (även normalgraden) samt barnpornografibrott (framställan). På pressträffen medverkar kammaråklagare Emelie Källfelt, Norrorts åklagarkammare, och Björn Sellström, chef för Rikskriminalpolisens gruppmot sexuella övergrepp mot barn. Det kommer att ges tillfälle för enskilda intervjuer. Tid: Onsdag den 1 oktober klockan 11.00 Plats: Rikskriminalpolisens lokaler, Polhemsgatan 30, Stockholm Obs! Medtag presslegitimation. Övrig information I samband med pressträffen finns stämningsansökan att tillgå för ett antal av åtalspunkterna.