Efter att ha kompletterat förundersökningen har chefsåklagare Robert Eriksson beslutat att inte överklaga tingsrättens dom.

Eftersom tingsrätten fann att den tilltalades "påstående om stöld är mycket osannolikt" har förundersökningen kompletterats efter rättens ogillade dom den 19 maj 2014. Bland annat har två utländska medborgare, som vid tiden fördet påstådda brottetarbetade åt den tilltalade, åter sökts av polisen. Men de har inte kunnathittas och enligt uppgift från de bolag som trafikerar Sverige och männens hemland har de inte rest in i Sverige under 2014. Vidare har förare av djurtransportfordon lämnat uppgift om att enstöld av 69 kreatur med stor sannolikhet inte skulle vara möjlig att genomföra. Efter den kompletterade förundersökningen har chefsåklagare Robert Eriksson dock beslutat att inte överklaga tingsrättens dom.

Det finns inte anledning att kritisera kammaråklagare Katarina Lindberg för handläggningen av det uppmärksammade ärendet i april då en man avled i samband med ett polisingripande i Uppsala. Det skriver vice riksåklagaren i ett särskilt tillsynsbeslut.

Mannen som avled hade tidigare samma dag gripits av polis för annat brott. Gripandet hävdes av jouråklagaren Katarina Lindberg. - Sammanfattningsvis har det vid min granskning inte framkommit något som gör att jag finner anledning att ifrågasätta de åtgärder som åklagaren vidtagit vid sin handläggning av ärendet under jourtid, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp. Ett särskilt tillsynsärende inleddes vid tillsynsavdelningen på riksåklagarens kansli den 23 april. För granskningen har polisens och åklagarens akter varit tillgängliga. Åklagaren som handlagt ärendet har själv lämnat upplysningar och även kammarledningen har yttrat sig genom chefsåklagaren. - Jag är av den uppfattningen att åklagaren fick ett så utförligt beslutsunderlag vid polisens föredragning att det inte kan sägas ha framkommit skäl för henne att ställa ytterligare kontrollfrågor eller vidta någon annan åtgärd för att försöka skapa ett mer fylligt beslutsunderlag, skriver vice riksåklagare Kerstin Skarp i beslutet. Jouråklagarens överväganden har i första hand gällt huruvida den aktuella brottsmisstanken varit häktningsgrundande eller ej. Grundförutsättningen för att ett brott ska vara häktningsgrundande och därmed anhållningsgrundande är enligt huvudregeln i 24 kap. 1 § RB att det är fråga om ett brott som kan ge fängelse i ett år eller mer. Vidare krävs enligt huvudregeln att det föreligger sannolika skäl för misstanken. Åklagaren har upplyst att hon gjorde bedömningen att den gärning som mannen kunde misstänkas för skulle rubriceras som ringa misshandel, vilket inte utgör något häktningsgrundande brott enligt huvudregeln i 24 kap. 1 § RB. Hon gjorde också övervägandet att bevisläget, även om misshandeln skulle anses vara av normalgraden, var sådant att mannen endast kunde bedömas vara skäligen misstänkt för brottet. - Även om det därigenom inte funnits anledning för henne att gå in i en bedömning av huruvida det har förelegat så kallade särskilda häktningsskäl, kan det för fullständighetens skull noteras att kammaråklagaren vid sin handläggning av ärendet gjort överväganden kring såväl den misstänktes agerande tidigare under dagen som hans sinnestillstånd vid gripandet, skriver vice riksåklagare Kerstin Skarp i beslutet.

Det blir ingen justering av åtalet för den 31-årige man som i februari förra året sköt ett äldre par i Nässjö. Mannen dömdes nyligen till livstids fängelse för mord och mordförsök. Efter rättegången avled den äldre kvinnan och en utredning om justering av åtalet inleddes.

Den 3 februari 2013 skottskadades två personer, en man och en kvinna, i deras bostad i Nässjö. Mannen avled på plats. Kvinnan överlevde skottskadan, men fick men pga. skotten. Under rättegången i tingsrätten förhördes kvinnan, men endast några dagar efter detta avled hon. En utredning påbörjades i syfte att ta reda på om kvinnan dog till följd av skottskadan hon fått i februari 2013. I utredningen har åklagarna hämtat in ett rättsmedicinskt utlåtande, journalanteckningar samt uppgifter från personer i kvinnans närhet. Av det rättsmedicinska utlåtandet framgår att kvinnan avled av en hjärninfarkt föranledd av yttre trauma mot huvudet. Sannolikt drabbades kvinnan av traumat mot huvudet några dagar innan hon avled. Rättsläkaren har bedömt att dödsfallet kan ha uppkommit som en sen följd av skottskadan som kvinnan fick den 3 februari 2013. Men eftersom det kan finnas andra orsaker till att hon har utsatts för yttre trauma, exempelvis att hon har snubblat, går det inte att säga med tillräckligt stor säkerhet att skottskadan orsakade hennes död. Mot bakgrund av rättsläkarens slutsats har åklagarna därför bedömt att det inte är aktuellt att justera åtalet till att omfatta mord även gentemot kvinnan.

En person har i dag åtalats vid Stockholms tingsrätt för olovlig försäljning av alkohol, grovt brott. Åklagaren har även framställt ett yrkande om företagsbot eftersom brottet begåtts inom ramen för en näringsverksamhet.

Företaget misstänks ha bedrivit vinförsäljning via Internet med hemleverans. Enligt alkohollagen får försäljning av alkohol till konsumenter i Sverige endast ske av Systembolaget AB (detaljhandelsmonopolet). Distanshandel med alkohol från ett annat EU-land är under vissa förutsättningar tillåtet, bland annat att verksamheten bedrivs från det andra landet. - Jag gör bedömningen att det i det här ärendet är fråga om otillåten distanshandel. Brottsmisstanken avser försäljning i Sverige till svenska konsumenter. Det är alltså fråga om ett svenskt handelsbolag med verksamhet i Sverige,säger kammaråklagare Jonas Svanfeldt. - Brottet är att bedöma som grovt eftersom det avsett en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt, som del i en näringsverksamhet, säger Jonas Svanfeldt. Utredningen visar att företaget har betalat alkoholskatt och man har inte sålt vin till någon person som varit yngre än 20 år. Åklagaren har yrkat att företagsbot om 250000 kronor ska betalas.

Riksåklagaren har beslutat att inte överklaga hovrättsdomen där en man dömts för dråp efter att ha dödat och styckat en kvinna och placerat ut hennes kroppsdelar på olika platser runt om Boden.

Högsta domstolen är en renodlad prejudikatinstans. Detta innebär att frågor vars avgörande är beroende av hur man värderar bevisningen i ett enskilt fall sällan lämpar sig för en prövning där. Den dömdemannen har förnekat all inblandning i kvinnans försvinnande och död. Bevisningen mot mannen utgörs till stora delar av s.k. indicier. En prövning av brottets rubricering och vilken påföljd som ska dömas ut är då i sin tur beroende av hur Högsta domstolen skulle komma att värdera den bevisning åklagarna lagt fram. Mot denna bakgrund framstår förevarande mål som mindre väl lämpat för att ge generell vägledning om rubricering och straffmätning vid uppsåtligt dödande.

Kammaråklagare Yngve Rydberg lägger ner förundersökningen om bedrägeri mot riksinternaten Sigtuna humanistiska läroverk, Grenaskolan och Lundsbergs skola.

Misstanken gällde bedrägerier bestående i att att skolorna begärt ersättning för utlandssvenska elever med felaktiga belopp. Brott kan dock inte styrkas och därför läggs förundersökningen ned.

Hovrättsdomen mot tre journalister på Expressen bör stå fast. De ska alltså dömas för vapenbrott, skriver riksåklagaren i en svarsskrivelse till Högsta domstolen.

Tre journalister anställda av tidningen Expressen har dömts i tingsrätt och hovrätt för vapenbrott, medhjälp till vapenbrott samt anstiftan av vapenbrott. Situationen avsåg ett köp av en pistol i ett journalistiskt syfte, för att skildra hur lätt det är att skaffa illegala vapen. Journalisterna har överklagat hovrättsdomen till Högsta domstolen, som har begärt riksåklagarens uppfattning om ärendet. Riksåklagaren anser att hovrättsdomen ska stå fast och att de tre personerna alltså ska dömas för brotten. Riksåklagaren anser liksom domstolarna att det inte finns något undantag från kravet på vapentillstånd för dessa situationer och att innehavet av vapnet därför var straffbart. Att vapenbrottet begicks i ett journalistiskt syfte och att avsikten hela tiden var att överlämna vapnet till polisen gör inte brottet straffritt, men är förmildrande omständigheter. Riksåklagare Anders Perklev säger i en kommentar: - Media har en viktig roll i ett öppet och demokratiskt samhälle. I våra grundlagar finns ett utförligt reglerat skydd av yttrande- och informationsfriheten, som innebär att vissa annars brottsliga gärningar kan vara straffria. Enligt min mening gäller dock inte dessa regler den här situationen. Syftet och omständigheterna bör istället få betydelse när domstolen ska bestämma vilken påföljd som ska dömas ut.

Linköpings tingsrätt meddelar i dag dom i ärendet om dubbelmordet i Ljungsbro förra hösten. Åklagarna i målet kommer att finnas tillgängliga på telefon för att kommentera domen i dag mellan klockan 14.00 och 15.00.

Vänligen respektera tiden.

De två personer som sedan den 1 maj är anhållna misstänkta för mord på en flicka i Karlskrona har begärts häktade som på sannolika skäl misstänkta för mord.

Häktningsförhandlingar kommer enligt plan att hållas på söndag den 4 maj, kl 13 för kvinnan och kl 14 för mannen.Förhandlingarnahålls i polishuset i Kristianstad.Anledningen till att det blir i Kristianstad är att Kristianstads tingsrätt är beredskapsdomstol för häktningar för området under denna helg. Åklagaren kommer vara tillgänglig på platsför kommentarer efter förhandlingarna på söndagen. Mer information kan inte lämnas för närvarande.

Chefsåklagare Jan Pernvi vid Riksenheten för polismål har inlett en förundersökning med anledning av att en man skjutits av polis.

Händelsen inträffade tisdag den 29aprili Svedala i Skåne. Utredningen är inne i ett mycket tidigt skede och det går därför för tillfället inte att ge någon information om utredningsläget. Mer information lämnas när det bedöms vara möjligt.