I november förra året beslutade riksåklagaren om att återuppta förundersökningen i ett ärende där en man 2002 dömdes till livstids fängelse för att ha kastat ut sin sambo genom fönstret från deras bostad på sjunde våningen. Den dömde har tidigare ansökt om resning av ärendet vid två tillfällen i Högsta domstolen men fått avslag.

-Det har inte kommit fram sådana nya omständigheter och bevis som gör att Högsta domstolen kan förväntas bevilja en ny ansökan om resning till förmån för den dömde. Jag avser därför inte att ge in en sådan ansökan, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp.

Högsta domstolen skärper straffet för en man som kraftigt alkoholpåverkad kört på ett litet barn och därigenom vållat barnets död.

I hovrätten dömdes mannen till fängelse i två år och sex månader. Riksåklagaren överklagade domen till Högsta domstolen och yrkade att straffet skulle skärpas. Högsta domstolen dömer nu föraren till fängelse i tre år. Riksåklagarens kommentar: Riksåklagarens skäl för att överklaga hovrättens dom var att lagstiftaren genom olika lagändringar markerat en strängare syn på den här typen av brott. Samtidigt har den nya synen inte fått något tydligt genomslag i domstolarnas sätt att döma. I enlighet med riksåklagarens överklagande innebär Högsta domstolens dom en påtaglig straffskärpning i jämförelse med tidigare praxis.

Chefsåklagaren Jonas Almström vid Internationella åklagarkammaren i Göteborg har idag beslutat att lägga ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) för mordet på Johan Asplund 1980.

Målet är en följd av den resningsansökan som Bergwall beviljades av hovrätten för Nedre Norrland den 18 januari 2012 där Bergwall ändrat sin inställning från ett erkännande till ett förnekande. -Beslutet är en naturlig följd efter granskningen av bevisläget i målet. De två huvudsakliga bevisen som har med Bergwalls iakttagelser av Johans kropp att göra och som ansetts vara så unika att endast en gärningsman kunnat känna till dem har fått ett minskat bevisvärde. Dessutom faller en del av stödbevisningen bort eller har försvagats kraftfullt. I det läget skulle en förnyad prövning mot Bergwall för mordåtalet inte hålla i domstol. Åtalet läggs därför ned, säger chefsåklagare Jonas Almström.

En person dömdes av tingsrätt och hovrätt till fängelse i ett år och nio månader för narkotikabrott av normalgraden. Riksåklagaren yrkar att den tilltalade ska dömas för grovt narkotikabrott.

En person åtalades för grovt narkotikabrott för att ha förvärvat drygt 87 gram kokain för att sälja det vidare. Såväl tingsrätt som hovrätt dömde den tilltalade för narkotikabrott av normalgraden till fängelse i ett år och nio månader. Riksåklagaren har överklagat domen och yrkat att Högsta domstolen ska döma den tilltalade för grovt narkotikabrott till ett längre fängelsestraff. Högsta domstolen har i fyra domar under 2011 slagit fast att frågor om rubricering och straffvärde vid narkotikabrott ska bestämmas med hänsyn till samtliga relevanta omständigheter, inte enbart art och mängd narkotika, vilket tidigare ofta var fallet. Högsta domstolen har också slagit fast att det grova narkotikabrottet främst ska vara förbehållet sådana allvarliga gärningar som ingår i en organiserad narkotikahandel med inriktning på att i vinningssyfte sprida missbruk och utnyttja missbrukarnas beroende. Trots de riktlinjer som ges i dessa domar är det för en enhetlig och förutsebar rättstillämpning angeläget att Högsta domstolen prövar fler mål angående rubricering och straffvärdebedömning i narkotikamål. Det vore värdefullt att få Högsta domstolens syn på hur ett fall som det är aktuella, och som är relativt vanligt förekommande, där en person i vinningssyfte tagit befattning med en relativt stor mängd kokain, men där brottet inte varit del av en organiserad narkotikahandel, ska rubriceras.

Handboken som behandlar brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning har uppdaterats. Bland annat har ny praxis av betydelse lagts till.

Utredningar om fridskränkningsbrotten har två särskilda bevissvårigheter: de begås nästan alltid bakom hemmets stängda dörrar och de begås mot en närstående. Handboken om fridskränkningsbrotten syftar till att ge stöd ochvägledning till åklagarna vid handläggning av dessa brott. Handboken från 2006 har uppdaterats i mars 2012 bland annat genom att ny praxis av betydelse har lagts till. Även Fridskränkningsutredningens betänkande från 2011 har beaktats. Fridskränkningsbrotten Brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning regleras i brottsbalken 4:4a. Grov fridskränkning innebär att någon begår upprepade våldsbrott, sexualbrott eller brott mot frihet och frid mot en närstående eller tidigare närstående person, om brotten inneburit en upprepad kränkning av personens integritet och syftat till att allvarligt skada personens självkänsla. Grov kvinnofridskränkning är en specialregel, där den som utfört gärningarna är en man och där den kränkta personen är en kvinna som gärningsmannen är eller har varit gift med, eller bor eller har bott ihop med under äktenskapsliknande förhållanden.

Mannen dömdes av tingsrätten och hovrätten till fängelse i åtta år för försök till mord på sin sambo. Högsta domstolen dömer honom nu för synnerligen grov misshandel till fängelse i fem år.

Paret, som hade ett gott förhållande, hade tittat på film och druckit vin, han mycket och hon måttligt. Kvällen avslutades med att hon gick och la sig medan han satt kvar. Sent på natten höggs hon flera gånger med ett samurajsvärd. Ingen minns vad som utlöste våldet. Mannen har förklarat händelsen med att kvinnan måste ha gått in till honom och väckt honom, och att han då i ett förvirrat tillstånd trott sig angripen och därför försvarat sig med svärdet, ett prydnadsvapen, som stod uppställt bredvid honom. Varken tingsrätten eller hovrätten fann det bevisat att mannen handlade med vett och vilja (uppsåt), men domstolarna ansåg att det inte heller krävdes eftersom han hade berusat sig frivilligt. Högsta domstolen har emellertid i ett annat mål, där dom meddelades i september förra året, slagit fast att den som är berusad måste ha uppsåt på samma sätt som andra för att kunna dömas för ett brott som förutsätter uppsåt. Den principen har tillämpats också i detta mål. Högsta domstolen kommer fram till att det är bevisat att mannen hade uppsåt till en mycket allvarlig misshandel men inte till att döda sin sambo. Det kan visserligen ha varit så, menar domstolen, att mannen i sitt förvirrade tillstånd trodde att han var angripen av någon, men han använde alldeles för mycket våld och han borde också ha kunnat lugna ned sig och tänka efter. Därför ska han dömas för synnerligen grov misshandel till fängelse i fem år. I domen behandlar Högsta domstolen viktiga frågor om hur man bör se på bevisningen när det gäller uppsåt. Högsta domstolen berör de särskilda problem som gäller uppsåt hos berusade eller psykiskt störda personer samt vad som gäller om bevisning när den tilltalade invänder att han eller hon missuppfattade situationen.

Riksenheten för polismål sammanfattar i en årsrapport verksamheten vid enheten under 2011. Handläggningstiden har minskat under året trots att inflödet av ärenden ökat.

Under den senaste treårsperioden har antalet inkomna brottsmisstankar till Riksenheten ökat från 7 285 år 2009 till 8 162 år 2011. Antalet avslutade brottsmisstankar 2011 var 8445 stycken, dvs. fler än vad som kom in. Under året har både polisens och åklagarnas ärendebalanser kunnat minskas betydligt och trots balansavarbetningen har åklagarnas handläggningstider kunnat kortas. Ny organisation ger snabbare utredningar Skälet till de förbättrade resultaten är till stor del att polisen den 1 januari 2011 inrättade en ny organisation för internutredningar som inneburit att polis och åklagare nu har likformiga organisationer. Därmed har möjligheterna ökat att effektivisera verksamheten. Under året inrättades en funktion på både polis- och åklagarsidan för att bereda ärenden som inte bör leda till utredning - främst eftersom de inte avser brott. Genom att hantera dessa ärenden snabbt har mer tid skapats till övriga ärenden, vilket kortar handläggningstiderna och ökar kvaliteten. För få eller för många åtal? Få anmälningar mot poliser leder till åtal, och relativt sett färre åtal mot poliser leder till fällande domar. I syfte att förklara varför det ser ut så innehåller rapporten en beskrivning av hur ärendeinflödet till Riksenheten ser ut, vad som är ett brott när det handlar om tjänstefel samt andra speciella omständigheter som präglar anmälningar och utredningar mot poliser. I rapporten finns också redogörelser för ett antal utredningar och domstolsavgöranden under 2011. Vidare finns en mer fördjupad beskrivning av två ärendetyper: försvunna föremål hos polisen samt biljakter.

Åklagare bekräftar att en person anhållits som skäligen misstänkt för medhjälp till mord under onsdagen. Misstankarna rör dödsskjutningen på Fosievägen i Malmö den 31 januari.

-Anhållandet idag är naturligtvis ett viktigt steg i utredningen av dödskjutningen den 31 januari. Förhör har inletts men då utredningen just nu är inne i ett känsligt läge kan jag inte berätta mer just nu, säger kammaråklagare Anna Palmqvist.

Idag väcks åtal vid Malmö tingsrätt mot tre personer i chefsbefattning på Skanska och en skorstensfejarmästare vid Sotarna Malmö.

Åtalet avser grov allmänfarlig vårdslöshet i samband med byggandet av bostadsområdet Potatisåkern år 1995. Enligt utredningen har rökkanaler till braskaminer, som installerades i det översta våningsplanet, saknat förskrivet brandskydd. Personerna på Skanska åtalas för att på olika sätt ha medverkat till att den felaktiga installationen gjordes medan skorstensfejarmästarens ansvar består i att han godkänt installationen. Branden inträffade den 26-27 november 2007. I samband med eldning i en braskamin överhettades en rökkanal, vilket förorsakade enbrandpå vinden som spred sig. Branden föranledde att ett drygt femtital personer fick evakueras. Reparationskostnaderna översteg 100 miljoner kronor. I samband med åtalat väcks också talan om företagstbot på 10 miljoner kronormot företaget Skanska. Företaget har enligt utredningen inte haft tillräcklig kontroll och brottet har begåtts av personer i ledande ställning med särskilt ansvar för brandsäkerhet.

dag åtalas en styvmamma och en pappa vid Borås tingsrätt för att ha utsatt en 12-årig flicka för en mängd övergrepp på grund av föreställningen att hon varit en häxa.

Styvmamman sitter häktad i väntan på rättegången. Flickan har enligt sin berättelse utsatts för bland annat olaga frihetsberövande genom inlåsning, hopbundna fötter, misshandel genom att vid tortyrliknande förhör bränts med en glödgad kniv samt olika våldsamma riter och andeutdrivningar. En del av utdrivningarna har letts av andliga ledare och därför åtalas samtidigt en pastor hemmahörande i Borås för olika brott. Fler åtal är att vänta i ärendet. - Det är även en pastor i Malmö som är misstänkt och för närvarande befinner sig utomlands, förklarar kammaråklagare Daniel Larson. - Flickan berättar om mer eller mindre dagliga kränkningar som hon fått utstå. Hon har varit fången i sitt eget hem och tvingats till olika saker under flera månaders tid. Till exempel har hon inte fått komma närheten av sina småsyskon eller vidröra saker i bostaden för de har trott att hon smittar ondska. - Tyvärr är hon nog inte ensam. Vi hoppas att det härfallet kan ge uppmärksamhet åt problematiken och att fler liknande fall kommer till polisens kännedom. Vi befarar att det finns ett mörkertal,säger Daniel Larson. Kammaråklagare Daniel Larson kommer finnas tillgänglig för kommentarerpå telefonefter kl. 14.00 i dag då åtalet kommer lämnas in.