I dag fredagen den 21 augusti väcker vice chefsåklagare Per-Erik Rinsell åtal för trippelmordet i Uddevalla den 7 mars i år. Åtalspunkterna gäller mord, medhjälp till mord, grovt narkotikabrott och vapenbrott.

Inbjudan till pressträff i Uddevalla har gått ut genom polisen i region väst. För de journalister som inte kan medverka på pressträffen kommer vice chefsåklagare Per-Erik Rinsell att vara tillgänglig på telefon klockan 13.30-14.30 i dag fredag den 21 augusti. Kontakt: Per-Erik Rinsell, vice chefsåklagare Åklagarkammaren i Uddevalla 010-562 71 52 (Tillgänglig för media i dag fredag den 21 augusti kl. 13.30-14.30). Presstjänsten010-562 50 20

Åklagare har idag hävt anhållningsbesluten beträffande de fyra personer, födda 1996 och 1997, som greps i Norrköping i måndags misstänkta för förberedelse till rån.

Vid en sammantagen bedömning av bland annat underrättelseinformation och förhörsuppgifter gör åklagare bedömningen att det inte föreligger tillräckliga skäl för att begära de fyra personerna häktade. Förundersökningen kommer dock att bedrivas vidare. Vissa intressanta föremål har tagits i beslag.Genom bland annat underrättelseinformation hade polisen uppgifter om att ett allvarligt brott skulle begås i Norrköping. Polisens syfte med insatsen mot de fyra personerna var att avvärja detta brott. Syftet har uppfyllts. Tre av de fyra gripna kommer nu eller inom kort att överföras till olika former av institutionsvård. Ytterligare information om ärendet kommer inte att lämnas förrän vid ordinarie presskonferens kl 13.00 idag på polishuset i Norrköping. Åklagare kommer då att närvara. Presstjänsten010-562 50 20

Under gårdagen genomfördes en större polisinsats i Norrköping. Sammanlagt greps åtta personer. Åklagare beslutade att anhålla fyra personer på sannolika skäl misstänkta för förberedelse till rån. Övriga frigavs efter förhör.

Polis och åklagare kommer under förmiddagen att arbeta med ärendet. Ytterligare uppgifter kommer inte att kunna lämnas förrän i samband med presskonferensen i polishuset i Norrköping kl 13.00. Presstjänsten010-562 50 20

Den man som greps tidigareunder dagenidag misstänkt för försök till mord har nu anhållits.

-Mannen anhölls klockan 17.19 idag på sannolika skäl misstänkt för försök till mord i tre fall, säger kammaråklagare Anna Hjorth på Åklagarkammaren i Norrköping.

Vice chefsåklagare Eva Morén har justerat häktningsframställan när det gäller en av de män som begärts häktade.

Västeråsärendet: justerad häktningsframställan Det gäller den yngre mannen, där som nu begärs häktad som skäligen misstänkt för medhjälp till mord. Häktningsförhandlingarna startar i Västerås tingsrätt kl. 15.30. Presstjänsten010-562 50 20

Överåklagare Marianne Ny har i dag lagt ned förundersökningen mot Julian Assange när det gäller misstankarna om sexuellt ofredande och olaga tvång. Skälet är att gärningarna preskriberas.

Förundersökningen mot Julian Assange läggs ned i vissa delar I dag, den 13 augusti 2015, preskriberas en misstanke om olaga tvång och en misstanke om sexuellt ofredande. Den 18 augusti preskriberas ytterligare en misstanke om sexuellt ofredande. Samtidigt preskriberas en misstanke om sexuellt ofredande som Julian Assange inte varit häktad för. Händelserna inträffade för fem år sedan, dvs. i augusti 2010. - Julian Assange har självmant hållit sig undan rättvisan genom att ta sin tillflykt till Ecuadors ambassad. När nu preskription inträder för vissa av brotten tvingas jag lägga ned förundersökningen i dessa delar. Det innebär att utredningen av händelserna lämnas oavslutad eftersom den misstänkte inte har kunnat höras, vilket jag beklagar, säger överåklagare Marianne Ny. En brottsmisstanke om våldtäkt, mindre grovt brott, preskriberas den 17 augusti 2020. Förundersökningen fortsätter i den delen. Bevisläget är oförändrat och möjligheterna att driva utredningen framåt genom förhör med den misstänkte är ännu inte uttömda. - Jag har sedan hösten 2010 försökt få tillstånd ett förhör med Julian Assange, men han har konsekvent hållit sig undan. När preskription närmade sig för några av brotten valde vi att försöka få till stånd förhör i London. En framställan om att förhöra honom på Ecuadors ambassad lämnades in i början av juni, men något tillstånd har ännu inte kommit. Det är dock fortfarande min förhoppning att kunna genomföra ett förhör eftersom det pågår en dialog i frågan mellan Sverige och Ecuador, säger Marianne Ny. Bakgrund Julian Assange häktades i sin frånvaro av Stockholms tingsrätt den 18 november 2010. För att kunna verkställa häktningsbeslutet utfärdade åklagaren en europeisk arresteringsorder. Den 7 december samma år greps han av brittisk polis. Frågan om att överlämna honom enligt den europeiska arresteringsordern prövades i tre instanser i Storbritannien. Den 30 maj 2012 beslutade the Supreme Court of England and Wales att han skulle överlämnas till Sverige. Den 19 juni 2012, endast några dagar innan han skulle överlämnas till Sverige, begärde Julian Assange politisk asyl i Ecuador. Han har sedan dess befunnit sig på landets ambassad i London. I juni 2014 begärde Assange omprövning av häktningsbeslutet. Den 16 juli beslutade Stockholms tingsrätt att han skulle vara fortsatt häktad. Domstolen bedömde att det fortfarande fanns sannolika skäl för brottsmisstankarna och att det fanns flyktfara. Detta beslut överklagades till hovrätten och slutligen Högsta domstolen, som fastställde häktningsbeslutet den 11 maj 2015. Åklagarens bedömning har varit att ett förhör med Julian Assange bör hållas i Sverige, för att säkerställa kvaliteten i förhöret och för att sådana förhör vanligtvis leder till nya utredningsåtgärder och därmed ytterligare förhör med den misstänkte. När preskriptionstiden närmade sig valde dock åklagaren att istället begära ett förhör med honom på Ecuadors ambassad i London. För att kunna genomföra ett förhör krävs samtycke från Julian Assange, bifall från Storbritannien på begäran om rättslig hjälp samt tillstånd från Ecuador att genomföra förhöret på ambassaden. Assange har samtyckt och Storbritannien bifallit begäran om rättslig hjälp. Något tillstånd från Ecuador har åklagaren dock inte fått. Kommunikationen mellan Sverige och Ecuador handläggs av Justitiedepartementet. Ecuador har nyligen accepterat ett förslag från Sverige om att inleda diskussioner för att undersöka möjligheterna att ingå ett generellt avtal om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål. Presstjänsten010-562 50 20

Vice chefsåklagare Eva Morén har på morgonen i dag den 13 augusti begärt de två personer som greps under måndagen häktade på sannolika skäl misstänkta för mord.

Det är ännu inte bestämt när häktningsförhandlingarna äger rum. I nuläget finns ingen ytterligare information att lämna om utredningen. Presstjänsten010-562 50 20

Två män är anhållna för attacken på Ikea i Västerås i måndags. Den 23-årige man som är skäligen misstänkt för mord nekar till brott. Den andre misstänkte, en man i 35-årsåldern, vårdas på sjukhus och har inte kunnat förhöras än. Han är anhållen i sin frånvaro på sannolika skäl misstänkt för mord.

Utredningen befinner sig i ett mycket intensivt skede och ingen ytterligare information kan därför lämnas nu. När det finns mer information att ge, kommer detta att ske via pressmeddelande. Presstjänsten010-562 50 20

Polisområde Västmanland inbjuder media till pressträff med anledning av det inträffade på Ikeavaruhuset. Vice chefsåklagare Eva Morén medverkar också.

Pressträffen kommer att hållas i polishuset i Västerås klockan 12:00 i Hörsalen. Adress: Västgötegatan 7, Västerås. Presstjänsten010-562 50 20

Södertälje tingsrätt har i dag dömt en person till fängelse i sex år för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott.

- Tingsrätten har i stort delat vår bedömning att en gärningsman i Sverige kan hållas fullt ut ansvarig för att barn utnyttjas för sexuella ändamål i andra länder, säger kammaråklagare Christina Voigt vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Åtal väcktes den 17 april i år och rubricerades som grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott. Den nu dömde mannen har ingått i ett internationellt nätverk av personer och agerat mellanhand mellan beställare och fotografer. Han åtalades för att ha utnyttjat ett flertal barn från Tjeckien, Ryssland och Kazakstan. Av dessa barn är 13 identifierade och målsägande i ärendet. - Så länge det finns en efterfrågan så kommer det finnas ett utbud. Vi kan dessvärre inte strypa efterfrågan men genom att fortsätta det goda internationella samarbetet och komma åt produktionsledet kan viförhindra att fler barn utnyttjas, säger kammaråklagare Christina Voigt. Kontakt: Förundersökningsledare:Kammaråklagare Christina Voigt, Internationella åklagarkammaren Stockholm010-562 54 49 Biträdande förundersökningsledare:Kammaråklagare Thomas Bälter Nordenman, Internationella åklagarkammaren Stockholm010-562254 50 Kammaråklagare Reena Devgun, Internationella åklagarkammaren Stockholm010-562257 62 Målnummer i tingsrätten: B 478-14 Presstjänsten010-562 50 20

Den man som sedan tidigare sitter häktad på sannolika skäl misstänkt för mord i Blomberg i Götene kommun i juni omhäktades idag vid Skaraborgs tingsrätt. Åtal ska vara väckt senast den 25 augusti.

- Flera hundra förhör har hittills genomförts i den här utredningen och närmare tusen spår har följts upp. För närvarande består utredningen främst i att analysera olika former av spår. Efter att samtliga analyser färdigställts kommer ytterligare förhör att behöva hållas. Misstankarna mot den häktade personen har stärkts, främst genom teknisk bevisning. DNA-spår finns på den dödades tillhörigheter, säger chefsåklagare Annette Olsson vid Åklagarkammaren i Skövde. Presstjänsten010-562 50 20

Göteborgs tingsrätt har beslutat att på sannolika skäl häkta de personer som misstänks för terroristbrott.

??? Tingsrätten delar min uppfattning om utredningen och bevisläget och beslutat att häkta de misstänkta, säger kammaråklagare Ronnie Jacobsson vid Riksenheten för säkerhetsmål. Personen som varit anhållen i sin frånvaro har häktats i sin frånvaro. Nu fortsätter utredningen. På grund av förundersökningssekretess kommer ytterligare information om utredningen inte att kunna lämnas. Presstjänsten:010-562 50 20

Åklagaren har begärt de personer som greps under torsdagen misstänkta för terroristbrott häktade vid Göteborgs tingsrätt. Häktningsförhandlingarna äger rum i dag, fredag den 24 juli.

Preliminära tider för häktningsförhandlingarna är klockan 13, 14 och 15. Sedan gripandet på torsdagsförmiddagen har förhör med de misstänkta hållits. Den person i ärendet som är anhållen i sin frånvaro begärs häktad i sin frånvaro. Ytterligare information om utredningen kommer inte att kunna lämnas. Tingsrättens målnummer: B 9086-15 Presstjänsten:010-562 50 20

På torsdagsförmiddagen har två personer gripits i Göteborg såsom på sannolika skäl misstänkta för terroristbrott genom mord. Ytterligare en person är anhållen i sin frånvaro. Tillslaget har samordnats med Säkerhetspolisen.

Utredningen leds av kammaråklagare Ronnie Jacobsson vid Riksenheten för säkerhetsmål. ??? De misstänkta gärningarna har begåtts i Syrien under år 2013. De frihetsberövade är 30 respektive 32 år gamla, svenska medborgare och bosatta i Göteborg, säger Ronnie Jacobsson. De personer som greps på torsdagsförmiddagen var vid gripandet anhållna i sin frånvaro. Utredningen omgärdas av stark förundersökningssekretess varför ytterligare information inte kommer att kunna lämnas. Information om eventuella häktningsförhandlingar kommer att lämnas så snart det är möjligt. Presstjänsten010-562 50 20 Kammaråklagare Ronnie Jacobsson har under dagen ingen möjlighet att kommentera utredningen eller gripandet ytterligare.

I morgon, torsdag den 23 juli meddelar Svea hovrätt dom i ett mycket omfattande ärende om assistansbedrägerier i Södertälje.

Domen kommer klockan 14.00. Kammaråklagare Martina Winslow finns tillgänglig på telefon för media mellan klockan 15.00 och 16.30.I juni 2014 dömdes 34 personer i tingsrätten för bland annat grova bedrägerier och grova bidragsbrott mot Försäkringskassan om assistansersättning till personer med funktionsnedsättningar och fusk med sjukpenning och andra socialförsäkringsförmåner. Åklagarna överklagade och yrkade på skärpta straff för samtliga. Ärendet är ett av de mest omfattande någonsin i Sverige. Hovrättsförhandlingarna pågick i drygt sju månader.Hovrättens målnummer: B 5912-14 Kontakt:Kammaråklagare Martina Winslow010-562 54 21Presstjänsten010-562 50 20

Den 3 juli fastställde Göta hovrätt häktningsbeslutet för den äldre brodern i det så kallade Kinnekulleärendet.

Skaraborgs tingsrätt beslutade att omhäkta den misstänkte personen den 30 juni. Beslutet överklagades av försvaret. Göta hovrätt avslog överklagan den 3 juli. Nu fortsätter utredningen och ingen ytterligare information kan i nuläget lämnas. Åtal ska vara väckt senast den 28 juli. Presstjänsten010-562 50 20

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg har gått igenom alla domstolsbeslut om kontaktförbud under två år. Slutsatsen är att åklagarnas rättstillämpning ligger helt i linje med domstolarnas.

Granskning av kontaktförbud Ett åklagarbeslut om kontaktförbud kan prövas av domstol, om den som har kontaktförbud eller skyddspersonen begär det. En genomgång av samtliga domstolsbeslut under perioden 1 oktober 2011 till 30 september 2013 visar att domstolarna fastställer åklagarbesluten i 83 procent av ärendena. Vid beslut om att inte meddela kontaktförbud fastställde domstolarna åklagarbesluten i hela 95 procent av fallen. - I den mån det finns några skillnader kan domstolarna sägas vara något mer restriktiva än åklagarna. Knappt 25 procent av åklagarbesluten om att meddela kontaktförbud har hävts av domstolen. Domstolarnas prövning kommer dock ofta när kontaktförbuden löpt en tid och förutsättningarna kan då ha ändrats, vilket gör jämförelsen osäker, säger överåklagare Marianne Ny vid Utvecklingscentrum Göteborg. Länk till granskningsrapporten Överåklagare Marianne Ny 010-562 71 01

Åklagaren har begärt att den äldre av de två misstänkta bröderna ska vara fortsatt häktad. Den andra brodern har släppts.

Kinnekulleärendet: Misstankarna har stärkts mot en av bröderna -Den senaste tidens utredning har stärkt misstankarna mot den äldre brodern. Bland annat finns teknisk bevisning, säger vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm. Misstankarna mot den yngre brodern har däremot försvagats. -Det finns inte längre anledning att han ska vara frihetsberövad och jag har därför beslutat att han ska sättas på fri fot. Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm 010-562 72 04

I morgon tisdag den 30 juni meddelar åklagaren beslut om han ska begära omhäktning av de två män som är häktade på sannolika skäl misstänkta för mord på den unga kvinnan i Kinnekulleärendet.

Kinnekulleärendet: beslut på tisdagen om eventuell fortsatt häktning Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm vid Åklagarkammaren i Skövde kommer att finnas tillgänglig för kommentarer på telefon i direkt anslutning till detta. Utredningen i övrigt fortgår och utredningsläget kan i nuläget inte kommenteras ytterligare. Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm 010-562 72 04 Tillgänglig i anslutning till beslut kl. 11 tisdag den 30 juni.

Sexualbrott hör till det mest prioriterade inom Åklagarmyndigheten. Det läggs ned ett stort arbete, både i form av resurser och tillsyns- och utvecklingsarbete.

Så arbetar Åklagarmyndigheten med våldtäktsärenden Rättsväsendets förmåga att utreda sexualbrott ifrågasätts ofta, nu senast av i en rapport från stiftelsen Tryggare Sverige. Åklagarmyndigheten beskriver här hur arbetet inom myndigheten går till. Länk till längre beskrivning. Presstjänsten010-562 50 20

Kammaråklagare Magnus Ling vid Åklagarkammaren i Kalmar har i dag åtalat 19 personer för olaga intrång, grovt brott, på Oskarshamns kärnkraftverk i mars 2014.

Åtal för olaga intrång på Oskarshamns kärnkraftverk Enligt åtalet har personerna trängt in på kärnkraftverkets område och stannat kvar där. - Brottet är att betrakta som grovt inte bara för att kärnkraftverket är ett skyddsobjekt enligt skyddslagen, utan också eftersom det har handlat om en välorganiserad och välplanerad aktion av ett stort antal individer. Intrånget har inneburit en olägenhet och stora kostnader för företaget som driver kärnkraftverket, säger kammaråklagare Magnus Ling. Åtalet är inlämnat till Kalmar tingsrätt, med målnummer B 770-14. Kammaråklagare Magnus Ling, Åklagarkammaren i Kalmar 010-562 63 63 Tillgänglig kl. 13-15 måndag den 29 juni.

Svea hovrätt dömde i dag två män för bland annat grovt sexuellt övergrepp mot barn vid 66 respektive 18 tillfällen. Hovrätten skärpte även rubriceringarna för flera andra gärningar. Påföljden blev fängelse i sex år och sex månader respektive tre år och nio månader.

Svea hovrätt dömer för flera grova sexuella övergrepp mot barn på internet - Domen är en tydlig markering om att sådana här brott är mycket allvarliga och kan jämställas med sexualbrott som sker i offrets fysiska närhet. Särskilt viktigt är att hovrätten tagit ställning till att de båda männen utsatt flickorna för grova sexuella övergrepp mot barn, säger kammaråklagare Charlotta Tanner. Männen uppträdde som unga pojkar och sökte upp flickorna på barn- och ungdomssajter. De flyttade sedan över kommunikationen till t.ex. Facebook och Skype där det fanns möjligheter att använda webbkamera och/eller skicka bilder. Männen höll i flera fall kontakt med flickorna under långa tider. De förmådde även flickorna att posera sexuellt och vidta sexuella handlingar. Gotlands tingsrätt dömde männen för ett stort antal gärningar, bland annat grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och bestämde påföljden till fängelse i fem år respektive två år och nio månader. Åtalen ogillades dock i samtliga fall som rörde grovt sexuellt övergrepp mot barn. Kammaråklagare Charlotta Tanner 010-562 57 73

Idag klockan 11 meddelar åklagaren beslut i frågan om kvinnan som häktades på skälig misstanke för skyddande av brottsling ska begäras omhäktad eller försättas på fri fot. Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm vid Åklagarkammaren i Skövde kommer att finnas tillgänglig för kommentarer på telefon i direkt anslutning till detta.

Utredningen i övrigt fortgår och utredningsläget kan i nuläget inte kommenteras ytterligare. När Göta hovrätt meddelat sitt beslut i frågan om överklagandet av häktningsbeslutet av de två misstänkta männen så kommer åklagaren att kunna kommentera även detta. KontaktVice chefsåklagareLars-Göran Wennerholm010-562 72 04(tillgänglig på telefon i anslutning till beslutet kl 11)

På tisdagen häktades de tre misstänkta och sedan tidigare anhållna i ärendet som rör en ung flicka som hittats död i närheten av Kinnekulle. Skaraborgs tingsrätt häktade två av personerna på sannolika skäl misstänkta för mord och en person skäligen misstänkt för skyddande av brottsling.

Nu fortsätter utredningen och vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm kommer inte att kunna kommentera ytterligare kring ärendet under tiden utredningen pågår. När mer information finns att ge kommer det att läggas ut på Åklagarmyndighetens webbplats.

Ärendet rör en man som dömts för ett flertal olika sexualbrott till fängelse. Den del som riksåklagaren vill få prövad avser fem fall av köp av sexuell handling av barn. De riktar sig mot en 16 årig flicka med självskadebeteende som låtit sig utsättas för våldsamma och kränkande sexuella handlingar mot betalning.

Straffskalan för köp av sexuell handling av barn är böter eller fängelse i två år. När det som i detta fall är fråga om flerfaldig brottslighet är straffskalan böter eller fängelse i högst tre år. Hovrätten bedömde att straffvärdet för de fem brotten sammanlagt är fängelse i sex månader. Mot bakgrund av de mycket försvårande omständigheterna kring gärningarna anser dock riksåklagaren att straffvärdet ska uppgå till fängelse i minst två år. Självskadebeteende bland barn och unga är ett växande samhällsproblem. Detta tar sig inte sällan uttryck i att barn "frivilligt" ställer upp på allehanda och ofta djupt kränkande sexuella handlingar mot någon form av betalning. Mot denna bakgrund är det enligt riksåklagaren av stor vikt att Högsta domstolen klargör hur straffet ska bestämmas när det gäller köp av sexuell handling av barn i sådana fall. Överklagandet: ÅM 2015/3836 Köp av sexuell handling av barn m.m. Kontakt: My HedströmByråchef010-562 50 27 Presstjänsten010-562 50 20

Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm har begärt de tre personerna häktade, varav de två männen på sannolika skäl misstänkta för mord och kvinnan på sannolika skäl misstänkt för skyddande av brottsling, grovt brott.

Misstänkta i Kinnekulleärendet begärda häktade Häktningsförhandlingarna kommer att äga rum i Skaraborgs tingsrätt på eftermiddagen tisdag den 16 juni. Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm 010-562 72 04 Tillgänglig på telefon kl. 09.30-10.30 tisdag den 16 juni.

Vice chefsåklagare Lars-Göran Wennerholm vid Åklagarkammaren i Skövde kommer på förmiddagen tisdag den 16 juni att fatta beslut om han ska begära en eller flera personer häktade misstänkta för inblandningen i den 17-åriga flickans död.

Lägesrapport Kinnekulleärendet Ingen ytterligare information kan lämnas innan dess. Presstjänsten010-562 50 20

Överåklagare Marianne Ny har lämnat en begäran om rättslig hjälp till Storbritannien och en framställan till Ecuador om att förhöra Julian Assange på Ecuadors ambassad i London någon gång under perioden juni-juli 2015, vid en tidpunkt som passar alla parter.

Lägesrapport i Assangeärendet När alla nödvändiga tillstånd och arrangemang är klara, kommer utredningsåtgärderna att genomföras av biträdande åklagaren i ärendet, chefsåklagare Ingrid Isgren tillsammans med en utredare från polisen. Närmare information om tidpunkt för detta kommer inte att lämnas. Ingrid Isgren kommer inte att ge några intervjuer under besöket i London. Eftersom det är fråga om en pågående förundersökning, där sedvanlig sekretess råder, kommer åklagarna heller inte att lämna någon information kring resultatet av utredningsåtgärderna. När mer information finns att ge kommer det att publiceras på Åklagarmyndighetens webbplats, www.aklagare.se. Report on the Assange matter Director of Public Prosecution Marianne Ny has submitted a request for legal assistance to the English authorities and a request to Ecuadorian authorities regarding permission to interview Julian Assange at Ecuador's embassy in London during June-July 2015, at a period of time that would be suitable for all parties concerned. When all necessary permits and arrangements are ready, the investigative matters will be performed by the supporting prosecutor to the case, Chief Prosecutor Ingrid Isgren, together with a police investigator. No information concerning the time for the investigation matters will be provided. Ingrid Isgren will not give interviews during the stay in London. As the investigation is ongoing it is subject to usual secrecy. Therefore, the prosecutors will not provide information concerning the results of the interviews with Julian Assange. When information can be provided it will be published at the Swedish Prosecution Authority's web page, www.aklagare.se. Presstjänsten/Press Service010-562 50 20

Onsdag den 10 juni genomförde polisens Nationella Operativa Avdelning i samarbete med polisen i Jönköping ett koordinerat tillslag mot ett pirat-TV nätverk.

Tillslag mot pirat-TV nätverk i Jönköping Husrannsakningar genomfördes på flera platser i Jönköping och utrustning för olovlig distribution av ViaSat:s, Canal Digitals och ComHems TV-utbud togs i beslag. Flera personer frihetsberövades och hördes i samband med tillslaget. Nätverket har förgreningar till andra platser i landet och det kan bli aktuellt med ytterligare tillslag och gripanden under utredningen. Att administrera ett pirat-TV nätverk är straffbart och kan ge upp till 2 års fängelse samt höga skadestånd. Sedan 1 augusti 2014 är det också straffbart att vara kund i ett pirat-TV nätverk. Den fortsatta utredningen kommer därför även att fokusera på att lagföra kunderna i nätverket. Förundersökningen leds av kammaråklagare Henrik Rasmusson vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm. Kammaråklagare Henrik Rasmusson 010-562 54 45

Svea hovrätt ger kammaråklagare Charlotta Tanner rätt att göra husrannsakan på tidningens redaktion och därigenom få ta del av bilder som förvaras på redaktionen.

Hovrätten ger åklagaren rätt att ta del av bilder hos Aftonbladet Ett flertal oidentifierade personer misstänks vara inblandade i ett rån i Kista i maj. Aftonbladet har publicerat maskade bilder på personer som kan misstänkas vara några av gärningsmännen. Bilderna har redaktionen fått av en person som önskar vara anonym. Åklagaren har begärt att få göra husrannsakan på redaktionen för att kunna få ta del av bilderna i omaskerat skick. Detta har Aftonbladet motsatt sig, med hänsyn till att meddelarens kontaktuppgifter följer med bilderna. Solna tingsrätt beslutade den 26 maj att husrannsakan fick genomföras på redaktionen, vilket Aftonbladet överklagade med hänsyn till källskyddet. Hovrätten konstaterar att det går att ta bort eller maskera kontaktuppgifter från själva bilderna, och man fastställer tingsrättens beslut. -Jag har meddelat Aftonbladet att det för polis och åklagare räcker med utskrivna kopior på de digitala bilderna. Inget källskyddat material behöver därför lämna redaktionen, säger kammaråklagare Charlotta Tanner. Presstjänsten010-562 50 20 Svea HR ?? 4834-15 Slutligt beslut (ej s??rskilt uppsatt) 2015-06-12.pdf

Polisen har i dag delgivit tre män misstanke om mord alternativt medhjälp till mord. Ärendet rör dubbelmordet på Vår krog och bar på Vårväderstorget på Hisingen i Göteborg den 18 mars.

Tre misstänkta för dubbelmordet på Vår krog och bar i Göteborg i mars De tre männen, födda 1987, 1995 och 1996, har sedan tidigare suttit häktade för grovt vapenbrott och två av dem även för grovt narkotikabrott. De nya misstankarna mot dem kommer efter att Nationellt forensiskt centers (NFC, tidigare SKL/Statens kriminaltekniska laboratorium) undersökning av de beslagtagna vapnen visar att det är samma vapen som användes vid dådet på Vår krog och bar. Det var den 18 mars i år som personer med automatvapen kom in på Vår krog och bar på Vårväderstorget och sköt mot de personer som fanns i lokalen för att se på fotboll. Två unga män dödades och åtta män skadades i samband med skjutningen. En av de dödade befann sig utanför lokalen då han sköts. Robert Karlsson, chef för utredningsenheten i polisregion Väst, finns tillgänglig för kommentarer under eftermiddagen/kvällen och nåspå 010-56528 78. Åklagarmyndighetens presstjänst 010-562 50 20

Chefsåklagare Anders Jakobsson vid Särskilda åklagarkammaren har i dag väckt åtal mot en åklagare för bland annat dataintrång, tjänstefel och sexualbrott.

Åklagare åtalas för ett flertal brott Åtalet omfattar misstankar om flertalet dataintrång, som består i att åklagaren har gått in i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem och gjort slagningar på olika personer som han inte haft något tjänsterelaterat skäl att kontrollera. Tjänstefelet består i att han har handlagt ett ärende med en misstänkt person som han haft en personlig relation till och att han har påverkat utgången av ärendet till den misstänkta personens fördel. Sexualbrotten omfattar misstankar om våldtäkt mot barn, köp av sexuell tjänst samt sexuellt ofredande. Därutöver åtalas han också för olovligt anskaffande av alkoholdrycker. Om åklagaren fälls för brotten kan han komma att avskedas. Det är ett beslut som fattas av Statens ansvarsnämnd. Falu tingsrätts målnummer: B1475-15 Kontakt Chefsåklagare Anders Jakobsson, Särskilda åklagarkammaren 010-562 57 01 Presstjänsten010-562 50 20

Bergwallkommissionen har i dag fredag den 5 juni överlämnat sin rapport till inrikesminister Anders Ygeman.

Kommentar med anledning av Bergwallkommissionens rapport Åklagarmyndigheten anser att det är värdefullt att kommissionen gjort denna genomgripande granskning. Myndigheten kommer nu att noggrant gå igenom rapporten. Som kommissionen också konstaterar, pågår ett arbete i myndigheten om bland annat innehållet i åklagarrollen, om förutsättningar för att vara fler än en åklagare i samma ärende samt principerna för att fördela och omfördela ansvar mellan åklagare. Ambitionen är att ta tillvara kommissionens slutsatser i detta arbete, men på vilket sätt är för tidigt att säga i dag. Länk: Rapport från Bergwallkommissionen PresstjänstenTelefon: 010-562 50 20

Åklagare Charlotta Tanner vid Västerorts åklagarkammare har inkommit med ett yttrande över Svea hovrätts beslut att stoppa husrannsakan mot Aftonbladet, i syfte att ta del av bilder på misstänkta rånare.

Yttrande angående husrannsakan på Aftonbladet Bakgrunden är att åklagaren yrkade att få ta del av bilder som skulle kunna vara till hjälp att identifiera personer som rånade en guldbutik i Kista Galleria. Tidningen har tidigare publicerat bilderna men maskerade då de misstänkta gärningsmännen. Solna tingsrätt beslutade att ge åklagare och polis rätt till husrannsakan på Aftonbladet för att ta del av det omaskerade materialet. Efter att tidningen överklagade tingsrättens beslut stoppade dock Svea hovrätt husrannsakan i avvaktan på att åklagaren yttrat sig i ärendet på nytt. Länk: Åklagarens yttrande i sin helhet. Presstjänsten010-562 50 20

Sex personer har idag åtalats vid Malmö tingsrätt för delaktighet i sprängningar och skadegörelse mot fastighetsbolaget Victoria Parks lokaler i Malmö. Brotten ägde rum i november och december 2014.

Åtal för sprängningar i Malmö Stämningsansökan omfattar fyra brott; tre sprängningar och en anlagd brand. Sprängningarna rubriceras som allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott, och branden som skadegörelse. - De olika sprängningarna har skett i tätbebyggt område och inneburit en stor fara för människor i närheten, vilket gör att brotten är att betrakta som grova. Explosionerna orsakade också omfattande materiell skada på de utsatta fastigheterna, säger vice chefsåklagare Jenny Lindell vid Malmö åklagarkammare. En man åtalas för samtliga fyra brott: sprängningarna vid Viktoria Parks lokal på Ramels väg i Malmö den 20, 21 och 24 december, samt branden den 23 november. En man åtalas för två brott: sprängningen den 24 december och branden den 23 november. De övriga fyra åtalas för sprängningen på julaftonskvällen. - Samtliga har på olika sätt deltagit i planeringen och genomförandet av sprängningen på julafton, bland annat genom att transportera sprängmedel eller hålla vakt, säger vice chefsåklagare Jenny Lindell. Sammanlagt beräknas explosionerna ha orsakat skador för nästan 1 miljon kronor. Målnummer i tingsrätten: B 10932-14 PresstjänstenTelefon: 010-562 50 20

I morgon tisdag den 2 juni meddelar Lunds tingsrätt dom i ärendet där en man misstänks för mord på sin fru och dotter. Kammaråklagare Helena Lundström är tillgänglig för media på telefon kl. 11.30–12.30 samma dag.

Inför tingsrättsdom i Dalbyärendet I morgon tisdag den 2 juni meddelar Lunds tingsrätt dom i ärendet där en man misstänks för mord på sin fru och dotter. Kammaråklagare Helena Lundström är tillgänglig för media på telefon kl. 11.30-12.30 samma dag. Kontakt: Kammaråklagare Helena Lundström, Södra Skånes åklagarkammareTelefon: 010-562 61 46. Tillgänglig på telefon kl. 11.30-12.30 tisdag den 2 juni. Presstjänsten:Telefon: 010-562 50 20

Riksåklagaren har i dag lämnat in två resningsansökningar till Högsta domstolen till förmån för personer dömda för drograttfylleri. Bakgrunden är att utlåtanden om förekomsten av narkotika i blodprov sannolikt har feltolkats.

Riksåklagaren begär resning i två ärenden om drograttfylleri I Rättsmedicinalverkets analyser av blodprov som tagits med anledning av misstanke om drograttfylleri har i vissa fall enbart förekomst av tetrahydrocannabinolsyra (THC-syra) påvisats. THC-syra är en så kallad metabolit (nedbrytningsprodukt) av det narkotikaklassade ämnet tetrahydrocannabinol (THC) som är den aktiva substansen i cannabis. Förekomsten av THC-syra i blod kan utgöra bevis för att en person vid något tillfälle har brukat cannabis och därmed gjort sig skyldig till ringa narkotikabrott. För att kunna döma för drograttfylleri krävs emellertid att det är utrett att föraren hade narkotika i blodet vid tidpunkten för själva körningen. Eftersom THC-syra, till skillnad från THC, inte är narkotikaklassat är de aktuella analysbeskeden normalt sett inte tillräcklig bevisning för drograttfylleri. I de fall fällande domar har grundats på sådana analysbesked talar mycket för att domarna är felaktiga, såvitt de avser drograttfylleri. Att situationen uppstått beror sannolikt på att polis, åklagare och domstolar har feltolkat innehållet i analysbeskeden. Problemet uppmärksammades för första gången 2012. Åklagarmyndigheten har via sitt intranät informerat om risken för feltolkning. Därefter har en genomgång gjorts av drograttfylleriärenden från åren 2008-2013 där Rättsmedicinalverkets analyser påvisat enbart THC-syra. Sammanlagt har omkring 150 fall identifieras där lagföringen kan antas vara felaktig. Riksåklagaren begär nu resning i två typfall, för att få prövat i Högsta domstolen om förutsättningarna för att resning är uppfyllda. Om resning beviljas kommer Åklagarmyndigheten att överväga frågan om resning också för de återstående ärendena. - Vi har återigen informerat samtliga åklagarkammare om risken för feltolkning av analysbeskeden och vi kommer även ta upp frågan med Rättsmedicinalverket för att säkerställa att likande fel inte inträffar igen, säger riksåklagare Anders Perklev. Ladda ner resningsansökningarna: Resningsansökning ÅM 2015-2161 Resningsansökning ÅM 2015-3773 Kontakt: PresstjänstenTelefon: 010-562 50 20

Varje år rapporteras användningen av hemliga tvångsmedel till regeringen. I årets rapport, som tagits fram av Åklagarmyndigheten i samverkan med Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket framgår bland annat att antalet avlyssnade och övervakade personer har minskat något.

Rapport om användning av vissa hemliga tvångsmedel Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har sedan 1997 varje år lämnat en redovisning till regeringen för användningen av hemliga tvångsmedel. Den senaste lydelsen av redovisningsuppdraget framgår av regeringens beslut den 12 februari 2015 (Ju2015/1607/Å). Nytt för årets redovisning är att användandet av hemlig rumsavlyssning och preventiva tvångsmedel finns med. Antalet avlyssnade och övervakade personer ska jämföras med den nytta som tvångsmedlet inneburit för förundersökningarna, vilket också redovisas i rapporten. Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation Antalet personer som 2014 varit föremål för hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation är 1 235. För 2013 var antalet 1251 och för 2012 1268 personer. Användningen under 2014 innebar en fortsatt minskning men förändringarna är dock så små att någon slutsats av detta knappast kan dras. Hemlig övervakning av elektronisk kommunikation Antalet personer som 2014 varit föremål för hemlig övervakning av elektronisk kommunikation är 2 022. För 2013 var antalet 2 381. Användningen av tvångsmedlet under 2014 innebar en minskning. Hemlig kameraövervakning Antalet personer som varit föremål för hemlig kameraövervakning är 89. För 2013 var antalet 86. Användningen under 2014 innebar en marginell ökning. Hemlig rumsavlyssning Någon statistik över användning av hemlig rumsavlyssning har tidigare inte lämnats. Antalet personer som varit föremål för hemlig rumsavlyssning under 2014 var 21 och antalet beviljade tillstånd var 16. Länk till rapporten: Rapport om användning av vissa hemliga tvångsmedel år 2014 Kontakt: Överåklagare Göran Hellstrand, Utvecklingscentrum, Malmö Tel: 010-562 60 56 PresstjänstenTel: 010-562 50 20

I morgon tisdag den 19 maj meddelar Hovrätten över Skåne och Blekinge dom i målet som rör den 8-åriga flickan Yaras död i Karlskrona.

Chefsåklagare Pernilla Åström finns tillgänglig för kommentarer på telefon efteråt. Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för media på telefon efter hovrättens presskonferens, cirka klockan 11.45.

Åtal har i dag väckts vid Södertörns tingsrätt i ett bedrägeriärende där ett stort antal personer har fått sina identiteter kapade.

Över 100 falska identitetskort och cirka 400 bankkort har bland annat använts till att ansöka om lån och krediter och i samband med att de misstänkta har skickat ut bluffakturor. I ärendet finns 13 misstänkta personer. Dessa misstänks ha skaffat sig uppgifter om ett stort antal personers identiteter, som bland annat har använts för att tillverka falska identitetshandlingar. De misstänkta har även ansökt om äkta identitetskort med fel foto i några av personernas namn. Med hjälp av de falska identiteterna har man ansökt om lån, krediter och handlat på kredit på olika nätbolag. Man har öppnat konton i olika banker i identiteternas namn dit lån har betalats ut. Pengarna från bankkontona har snabbt tagits ut, oftast i bankomater. En del av handlingarna från de finansiella instituten har skickats ut med rekommenderade brev till de kapade identiteternas folkbokföringsadress. Detta har inneburit att de misstänkta personerna har varit tvungna att skaffa sig kontroll över målsägandenas post. Identiteterna har även använts i samband med att bluffakturor har skickats ut till olika bolag. Utredningen har pågått sedan slutet av 2013 och omfattar cirka 12000sidor. Totalt väcks åtal för bedrägerier eller försök därtill avseende 66 kapade identiteter. 17 av dessa är fotbolls- eller ishockeyproffs som spelar eller har spelat på högsta nivå i Sverige (både svenska och utländska spelare). Övriga identiteter är allt från personer med kriminellt förflutet till personer som forskat eller haft annat slags korttidsarbete i Sverige. De misstänkta har använts sig av olika sätt för att få tag i de olika identiteterna. Exempelvis kan man hitta information på offentliga sidor på internet där det läggs ut personuppgifter. Åtalet omfattar totalt 158 fullbordade bedrägerier, med ett sammanlagt värde av cirka elva miljoner kronor, och 119 försök till bedrägeri, med ett sammanlagt värde av cirka 18 miljoner kronor. Rättegången planeras att inledas i slutet av augusti.

Tisdag den 12 maj åtalades den 30-årige man som erkänt att han sin dödat hustru och deras nio månader gamla dotter.

I början av december 2014 ringde en man till SOS och berättade att hans fru och dotter fallit ner för en klippa vid Dalby stenbrott utanför Lund. När räddningstjänst och polis kom till platsen fann man mamman och spädbarnet liggande på en klippavsats. Båda hade svåra skador och avled då de kommit fram till sjukhuset i Lund. Ganska snart stod det klart att den 30-årige mannens berättelse om vad som skett inte stämde. Fynd i parets gemensamma bostad vittnade om att övergreppet mot kvinnan hade börjat där. Senare erkände mannen i förhör att han slagit hustrun ett flertal gånger i huvudet med en hammare och därefter kört till stenbrottet och kastat henne utför ett stup. Därefter hade han kastat ner dottern på samma plats. Mannens psykiska hälsa har undersökts och i ett tidigt skede av utredningen konstaterades att hans psykiska tillstånd medförde att han vid fällande dom borde bli föremål för psykiatrisk tvångsvård. I ett betydligt senare skede gjordes en förnyad undersökning som konstaterade att han inte agerat under inflytande av sjukdom och att fängelse kan bli påföljden vid fällande dom. Huvudförhandlingen inleds i Lunds tingsrätt måndag den 18 maj och beräknas pågå under två eller tre dagar.

Den 13 mars 2015 begärde åklagarna att få förhöra Julian Assange på Ecuadors ambassad i London samt att få ta DNA-prov.

Den 16 april gav Assange tillstånd med vissa villkor. Åklagarna har därefter bett att få bekräftat att man uppfattat förbehållen rätt. De har också bett att få uppgifter om vilka dagar som försvararna kan vara tillgängliga för att genomföra utredningsåtgärderna i London och vilka försvarare som Julian Assange begär att få ha närvarande vid förhören. Överåklagare Marianne Ny har inga ytterligare kommentarer för närvarande. Högsta domstolen beslutade den 11 maj 2015 att Julian Assange ska vara fortsatt häktad.

Med anledning av åtal i dubbelmordet i Dalby hålls en pressträff tisdag den 12 maj.

Tisdag den 12 maj väcks åtal i det uppmärksammade dubbelmordet vid Dalby stenbrott den 9 december i fjol, då en kvinna och hennes niomånaders dotter hittades livlösa på en klippa. I samband med händelsen anhölls kvinnans man misstänkt för dådet, något som han också senare erkände. Stämningsansökan lämnas in vid Lunds Tingsrätt klockan 11:00 på tisdagen. Från klockan 11:00 finns förundersökningsmaterialet tillgängligt på USB-sticka för media efter förbeställning som ska vara gjord senast måndag den 11 maj klockan 10:00. Stickan kan avhämtas på Rättscentrum i Malmö mot kompletta faktureringsuppgifter. Priset är 120 kr per sticka. För den som föredrar att ta del av förundersökningen vid Lunds Tingsrätt gäller vanliga rutiner. Pressträff den 12 maj Klockan 11:30 hålls pressinformation på Rättscentrum i Malmö, där kammaråklagare Helena Lundström ger en sammanfattning av vad utredningen kommit fram till. På plats finns också polisinspektör Håkan Dahlberg, som samordnat utredningsarbetet vid lundapolisen.

Det blev framgång i alla delar för åklagarna i hovrätten.

- Jag tycker att domen skickar viktiga signaler ut i samhället att den här typen av verksamhet utgör grov och organiserad brottslighet, vilket leder till långa fängelsestraff. Det är också en upprättelse för alla de målsägande, som blivit lurade men inte fick skadestånd i tingsrätten, säger kammaråklagare Anna Palmqvist, vidMalmö åklagarkammare. - Samverkan över myndighetsgränserna är också en bidragande faktor till att vi lyckats här. Åklagarmyndigheten har arbetat nära åklagare vid Ekobrottsmyndigheten. De tre huvudpersonerna stod åtalade för bland annat grovt bedrägeri genom att använda bluffakturor. De döms för sammanlagt 501 fall av fullbordade grova bedrägerier till ett värde av 4,3 miljoner kronor. Gärningarna har bestått i att de tilltalade ringt upp påhittade kunder och krävt dem på pengar för påstått ingångna avtal. Flertalet personer än de tre huvudtilltalade har varit med på brottsupplägget. I tingsrätten ogillades många åtalen mot säljarna. De säljare som åklagarna har överklagat har dömts i hovrätten och fått strängare straff. Hovrätten gör här bedömningen att säljarna agerat tillsammans och i samförstånd och därför kan dömas som medgärningsmän. Straffvärdet för huvudmännen är sex års fängelse. I dagens dom skriver hovrätten att verksamheten i bolaget "varit allt igenom oseriös och haft som syfte enbart att lura de kunder man kontaktade. Brottsligheten har utövats i en organiserad form, skett systematiskt och föregåtts av planering. Den har präglats av hänsynslöshet och förslagenhet". Hovrätten anser därför liksom tingsrätten att brotten varit av så farlig art att de ska bedömas som grova.

Åklagare har i dag åtalat en man för synnerligen grov misshandel av sina tvillingar, födda i december 2014.

Båda barnen, en flicka och en pojke, har svåra skador. Flickan kom in akut till Gävle sjukhus i januari 2015 med lårbensbrott och därefter även i februari med ytterligare svåra skador. Då konstaterades att också pojken var svårt skadad. Mannen har varit häktad sedan den 22 februari. Ansvariga åklagare är kammaråklagarna Carl-Johan Granlund och Elly-Anne Öholm vid Åklagarkammaren i Gävle. Förhandlingen äger rum i Gävle tingsrätt med start den 11 maj.

Åklagare är underrättad men har inte inlett förundersökning.

Åklagare vid Särskilda åklagarkammaren kommer på måndag den 4 maj att gå igenom det material som finns och därefter ta ställning till om förundersökning ska inledas. Ingen information om ärendet kan därmed ges under helgen.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar en fråga om avtjänande av reststraff, det vill säga när en person begått nya brott under tiden då han frigetts villkorligt från ett längre fängelsestraff.

En man har dömdes för grovt narkotikabrott till fängelse i sex år. År 2005 dömdes även mannen för grovt narkotikabrott, till fängelse i tio år. Den dömde har avtjänat knappt sju år av det fängelsestraffet, och när han frigavs villkorligt återstod drygt tre år och fem månader av det tidigare fängelsestraffet. Den tilltalade begick dock nya narkotikabrott under prövotiden. Sedan den tidigare domen meddelades har påföljdspraxis för narkotikabrott förändrats. I flera fall innebär den förändrade praxisen att kortare fängelsestraff döms ut i jämförelse med vad som var fallet tidigare. Enligt hovrätten var det i detta mål oskäligt att den tilltalade skulle avtjäna reststraffet eftersom den tilltalade, om han i dag dömts för de brott han begått tidigare, skulle ha fått ett flera år kortare fängelsestraff än vad som blev fallet år 2005. Under sådana omständigheter skulle prövotiden redan ha gått ut när den tilltalade begick de nya brotten. Huvudregeln är att reststraffet ska avtjänas om en person återfaller i brott under prövotiden. Prövotiden motsvarar den tid som återstår av fängelsestraffet. Om det finns särskilda skäl kan domstolen besluta att reststraffet inte ska avtjänas, eller att endast en del ska avtjänas. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och besluta att den tilltalade ska avtjäna två år av reststraffet. Avtjänande av ett reststraff är en reaktion på att någon brutit mot de villkor som gäller vid villkorlig frigivning från ett fängelsestraff, genom att begå nya brott. Enligt riksåklagaren bör det inte under några omständigheter anses oskäligt att den tilltalade får avtjäna ett reststraff enbart av den anledningen att den tidigare domen är meddelad före en i mildrande riktning förändrad påföljdspraxis. Eftersom brotten begicks i slutet av prövotiden räcker det dock, enligt riksåklagaren, att två år av reststraffet avtjänas. Enligt riksåklagaren är det för en rättvis och enhetlig rättstillämpning angeläget att Högsta domstolen klargör om det ska anses oskäligt att en tilltalad som återfallit i brott ska avtjäna ett reststraff enbart av det skälet att det efter domen har skett en praxisförändring i mildrande riktning. En prövning av överklagandet skulle, enligt riksåklagaren, vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

En spansk medborgare har gripits av spansk polis på Teneriffa misstänkt för stölder av medeltida kulturföremål från svenska kyrkor.

NOA, Nationella operativa avdelningen, före detta Rikskriminalpolisen har i samarbete med Internationella åklagarkammaren i Stockholm gjort framsteg i utredning av stölder av medeltida kulturföremål. Utredningen avser framförallt träskulpturer, såsom madonnor och apostlar från 1200-1600-talet, som stulits från kyrkor i Sverige. Det gäller stölder från Österheds kyrka år 2010, Tidersrums kyrka år 2010, Trankils kyrka år 2012, Evertsbergs kapell år 2013 och Rönö kyrka år 2014. Den spanske medborgaren har tidigare dömts till sex års fängelse för liknande stölder från 19 kyrkor i Norrland. - Personen häktades i sin frånvaro av Norrköpings tingsrätt den 20 april misstänkt för grov stöld i fem fall från kyrkor och dessutom för stöld i ytterligare fem fall från hembygdsgårdar. Flertalet stulna föremål från kyrkorna har kunnat spåras utomlands och en del har tagits i beslag, säger kammaråklagare Hans-Jörgen Hanström som leder förundersökningen. Samarbete har ägt rum med Svenska kyrkan, försäkringsbolag, Riksantikvarieämbetet, polis och åklagare i flera olika länder såsom Tyskland, Belgien, Danmark och Spanien, där husrannsakan också gjorts. Eurojust i Haag har samordnat i ärendet. Den spanske medborgaren greps i förra veckan på Teneriffa i Spanien och är för närvarande häktad på begäran av svensk åklagare som har begärt honom överlämnad till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Av utredningsskäl så kommer polis och åklagare för närvarande inte att kunna lämna mer detaljerade upplysningar om vad som framkommit i utredningen. Norrköpings tingsrättMålnummer: B 1017-15

Domen handlar om att en person överlämnat sin legitimationshandling till en annan person i syfte att den ene skulle genomföra den praktiska delen av förarprov för körkort i den andres ställe. I sammanhanget anser RÅ att brottet bör bedömas som grovt.

Enligt riksåklagaren bör brottet bedömas som grovt med hänsyn främst till den försvårande omständigheten att identitetshandlingen överlämnats i syfte att den ena av de tilltalade skulle få körkort utan att ha genomgått den från trafiksäkerhetssynpunkt mycket viktiga prövningen vid uppkörningen. Riksåklagaren har nu överklagat domen till Högsta domstolen (HD) och yrkar att de båda tilltalade ska dömas för missbruk av urkund, grovt brott. Hovrätten dömde två personer för missbruk av urkund av normalgraden. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av HD vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. HD har tidigare i ett fall uttalat sig om gränsdragningen mellan missbruk av urkund av normalgraden och det grova brottet. Det målet gällde missbruk av en passhandling vid resa mellan länder. HD:s uttalanden i det målet ger enligt riksåklagarens mening inte tillräcklig vägledning för bedömningen av rubriceringsfrågan situationer som i det nu överklagade målet. Riksåklagaren anser därför att det finns behov av att HD preciserar rättsläget ytterligare.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar när vållande till kroppskada ska bedömas som grovt.

Ett kosmetiskt ingrepp på en ung man utfördes på en mottagning utanför den etablerade hälso- och sjukvården. Läkaren som genomförde ingreppet använde en metod som inte är vedertagen och som visade sig vara riskfylld. Mannen blev kliniskt impotent på grund av ingreppet. Läkaren åtalades för vållande till kroppskada, grovt brott. Enligt tings- och hovrättens domar var det inte visat att läkaren hade gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Läkaren kunde dock klandras för att han inte hade tagit reda på hur han skulle utföra ingreppet på ett säkert sätt och han hade därför varit omedvetet oaktsam. Tings- och hovrätten kom fram till att läkaren gjort sig skyldig till vållande till kroppskada av normalgraden. På grund av preskription kunde han dock inte dömas för detta brott. Riksåklagaren har nu överklagat hovrättens dom. Enligt riksåklagaren bör läkaren dömas för vållande till kroppskada, grovt brott, vilket inte är preskriberat. Enligt riksåklagaren är det av vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen uttalar sig om under vilka förutsättningar man kan döma för grovt brott vid omedveten oaktsamhet. Det är också av intresse att få belyst vilken grad av risktagande som är acceptabel vid kosmetiska ingrepp utanför den etablerade hälso- och sjukvården.

I dag onsdag den 22 april 2015 meddelar Göta hovrätt dom i målet där två personer åtalats för mord, försök till mord och grov misshandel i samband med en konflikt mellan olika familjer och släkter den 21 april 2014 i Norrköping.

Domen meddelas kl 11.00. Åklagarna finns tillgängliga för kommentarer till media idag klockan 12.00-13.30. Norrköpings tingsrätt dömde en av de åtalade för dråp, försök till dråp i två fall och grov misshandel till fängelse i 12 år. Åtalet ogillades beträffande den andre åtalade.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar vilket straff som ska följa på ett grovt vapenbrott.

En man har dömts för grovt vapenbrott för innehav av en pistol på allmän plats. Pistolen var av halvautomatisk typ och skarpladdad med åtta patroner. Mannen var dessutom narkotikapåverkad vid tillfället. Hovrätten bedömde att straffvärdet för det grova vapenbrottet skulle vara fängelse i ett år. Med hänsyn till mannens personliga förhållanden bestämde hovrätten påföljden till skyddstillsyn och fängelse i tre månader.Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och bestämma påföljden till fängelse. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen ska pröva dels vilket straffvärde det aktuella grova vapenbrottet bör motsvara, dels om skyddstillsyn med fängelse, med hänsyn till brottets art, är en tillräckligt ingripande påföljd i detta fall.Enligt riksåklagaren bör fängelsestraffet överstiga fängelse i ett år. Riksåklagaren menar bland annat att det bör beaktas att vapnet var skarpladdat och att den tilltalade var narkotikapåverkad vid tillfället. Omständigheterna innebär en stor fara för att vapnet hade kunnat komma till brottslig användning och att människor då kunnat komma till skada. Riksåklagaren menar vidare att grovt vapenbrott är ett så allvarligt brott att fängelse alltid bör vara utgångspunkten, om inte alldeles speciella omständigheter talar för en annan påföljd. Sådana omständigheter är, enligt riksåklagaren, inte aktuella i detta mål.Enligt riksåklagaren är det angeläget för en nyanserad och enhetlig rättstillämpning att Högsta domstolen ger vägledning om hur straffvärdet ska bedömas och vilken påföljd som ska kunna aktualiseras för det grova vapenbrottet. En prövning av överklagandet skulle därmed vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

Åklagarna har fått Julian Assanges samtycke med vissa villkor till att förhöra honom i London och genomföra ett DNA-prov. Åklagarna har bett om klargörande av innebörden av de villkor som ställts.

- Vi kommer, så snart som det står klart att villkoren inte innebär något hinder för de planerade åtgärderna, att skicka en begäran om rättslig hjälp från Storbritannien om att få genomföra utredningsåtgärderna. En framställan kommer även att skickas till Ecuador om tillstånd att genomföra åtgärderna på landets ambassad i London, säger överåklagare Marianne Ny. Det är i dag inte möjligt att bedöma när ett förhör kan äga rum.

I morgon fredag den 17 april väcks åtal mot en man misstänkt för inblandning i framställning av barnpornografi. Mannen misstänks ha ingått i ett internationellt nätverk av personer och ska ha agerat mellanhand mellan beställare och fotografer.

Även dessa personer har gripits och är föremål för utredning i respektive land. Åtalet rubriceras som grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott. Personen åtalas för att ha utnyttjat ett flertal barn från Tjeckien, Ryssland och Kazakstan. Av dessa barn är 13 identifierade och målsägande i ärendet. Med anledning av åtalet bjuder Åklagarmyndigheten och polisen in till en pressträff i Stockholm. Medverkar gör kammaråklagare Christina Voigt och Thomas Bälter Nordenman från Internationella åklagarkammaren Stockholm och Cecilia Wallin Carlsson, polisens Nationella Operativa Avdelning, IT-brottssektionen, gruppen mot sexuella övergrepp mot barn och barnpornografi. Tid: Klockan 10.30, fredag den 17 april 2015 Plats: Åklagarmyndighetens lokaler på Kungsbron 21, Stockholm. Samling sker i receptionen, entréplan. Obs! Medtag presslegitimation. Det kommer att finnas tillfälle för enskilda intervjuer.

De tre män som sitter häktade misstänkta för grovt vapenbrott i Göteborg den 19 mars begärs idag omhäktade av kammaråklagare Johan Udén vid Göteborgs åklagarkammare. Häktningen inkluderar även två nya brottsmisstankar.

Många åtgärder har genomförts i utredningen och bland annat har detkommit framatt de tre männen har kopplingar till en lägenhet på Lotsgatan i Göteborg. I lägenheten har Polisen hittat en stor mängd narkotika av olika slag samt vapen. Analys och undersökningar av beslagen pågår. Männen misstänks även för dessa brott och rubriceringen är grovt narkotikabrott samt grovt vapenbrott.Polisen vill komma i kontakt med personer som kan ha uppgifter eller har gjort iakttagelser i området vid Lotsgatan från februari och framåt. Den som har uppgifter att lämna kan ringa Polisen på 114 14.

Vice chefsåklagare Ulrika Grenerfors har idag beslutat att lägga ned förundersökningen om grovt förtal av rektorn på Tullskolan i Karlskrona. De uttalanden som gjorts är inte att bedöma som förtal.

Förtal innebär enligt lagtexten att man pekar ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta någon för andras missaktning. Som exempel på uttalanden som kan innebära att man gör sig skyldig till förtal är att säga att någon gjort sig skyldig till mycket allvarlig brottlighet, eller att man lämnat särskilt integritetskränkande uppgifter av sexuell art om den utpekade som fått stor spridning, eller stor spridning av andra särskilt klandervärda uppgifter. Omfattande dokumentation har lämnats in till åklagarkammaren och polisen har hämtat in ytterligare dokumentation i ärendet, bland annat omvad som sades vid en presskonferens den 12 maj 2014 som Karlskrona kommun kallat till. Vid presskonferensen beskrevs att man börjat titta närmare på hur skolan agerat kring den elev som påträffats död i bostaden och hur skolan hanterat frågan kring flickans hemförhållanden. Vid presskonferensen gjordes uttalanden om rektorns agerande vid kontakter med socialtjänsten att rektorn hade ett ansvar att göra en orosanmälan om det fanns skäl till oro. Man berättade också att rektorn stängts av från sin tjänst och varför man vidtagit den åtgärden. De uttalanden som gjorts är enligt åklagaren inte att bedöma som förtal och därigenom har inte brott som hör under allmänt åtal begåtts.

Den man, född -92, som sedan i måndags varit anhållen misstänkt för medhjälp vid trippelmordet i Uddevalla den 7 mars har nu häktats av Uddevalla tingsrätt.

-Häktningsförhandlingen är nu avslutad och mannen häktades på sannolika skäl misstänkt för medhjälp till mord, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla. Uddevalla tingsrätt beslutade om att häktningsförhandlingen skullegenomföras bakom stängda dörrar och beslutadeäven om yppandeförbud i ärendet.Åtal mot mannen ska vara väckt senast den 15 april.

Kammaråklagare Viktoria Karlsson har i dag beslutat att inte överklaga tingsrättens dom i mål om grov våldtäkt i Trollhättan 2012.

Den 13 mars 2015 frikände Vänersborgs tingsrätt den man som åtalats för grov våldtäkt i Trollhättan 2012. Åklagaren anser att hon inte med säkerhet kan förvänta sig att hovrätten ändrar tingsrättens dom om den överklagas. - Jag har nu analyserat vad som står i tingsrättens dom och bedömer att jag inte med tillräcklig grad av säkerhet kan förvänta mig att hovrätten ändrar tingsrättens dom om den skulle överklagas, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla.

I dag redovisar 12 myndigheter resultatet av det gemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet. Inom ramen för samarbetet har exempelvis fler dömts till fängelse jämfört med året innan och stora skadestånd till Försäkringskassan har dömts ut.

Detta är den femte årliga redovisningen till regeringen sedan den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet startade 2009. Exempel på resultat från 2014 är bland annat en tydlig ökning av antal fängelsedömda och fängelseår. Sammanlagt dömdes 100 personer till fängelse i tingsrätten under 2014, jämfört med 73 personer 2013. Utdömda skadestånd inom satsningen har under 2014 uppgått till över 43 miljoner kronor. Återkravsbeloppen som ska betalas tillbaka till Försäkringskassan har ökat från drygt 3 miljoner kronor 2013 till 11 miljoner kronor 2014.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar om ett rån mot en äldre kvinna i hennes bostad ska bedömas som grovt rån.

Två personer åtalades för grovt rån för att ha stulit klockor, smycken och en dator av målsäganden, en äldre kvinna. Personerna hade tejpat silvertejp över kvinnans mun, näsa och hals och tejpat ihop hennes handleder, lår och anklar. Rånet begicks i målsägandens bostad där hon bodde med sin handikappade dotter. Efter rånet lämnades målsäganden bunden, liggande på golvet, med svårigheter att andas och utan möjlighet att komma loss. Tingsrätten bedömde gärningarna som grovt rån, medan hovrätten ansåg att gärningarna skulle bedömas som rån av normalgraden. Hovrätten bestämde påföljderna för rånet och viss annan brottslighet till fängelse i tre år respektive tre år och fyra månader. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma de tilltalade för grovt rån samt döma ut väsentligt längre fängelsestraff. Minimistraffet för grovt rån är fängelse i fyra år. Enligt riksåklagaren är det angeläget att Högsta domstolen preciserar och vidareutvecklar sin praxis när det gäller under vilka omständigheter ett rån som begås mot en äldre försvarslös person i hemmet ska bedömas som grovt rån. Enligt riksåklagaren skulle en prövning av överklagandet vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen.

Målet handlar om en 53-årig socialsekreterare som upplevt sig som mobbad på sitt arbete. Mannen begick självmord 2010. Riksåklagaren vill att Högsta domstolen prövar hovrättens friande dom mot mannens chefer.

Tingsrätten dömde två av mannens chefer till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott. I början av mars friade Hovrätten för Nedre Norrland de två cheferna. Domstolen ansåg inte att den vårdslöshet som cheferna visat varit straffbar. Riksåklagaren överklagar nu hovrättens dom till Högsta domstolen. Den fråga som är intressant ur vägledande synpunkt är hur arbetsgivares ansvar enligt arbetsmiljölagstiftningen om psykosociala förhållanden ska bedömas straffrättsligt. Målet är det första där åtal väckts för arbetsmiljöbrott med anledning av brister i den psykosociala arbetsmiljön. Riksåklagaren anser att det är viktigt att arbetsgivarnas straffrättsliga ansvar klargörs bland annat för handläggningen av framtida anmälningar. RÅ yrkar att cheferna döms till villkorlig dom och kraftiga böter.

Chefsåklagare Torsten Angervåg vid Åklagarkammaren i Norrköping har i dag beslutat att lägga ned förundersökningen mot den man i Norrköping som varit misstänkt för stämpling till allmänfarlig ödeläggelse.

Misstankarna mot mannen uppstod i början av mars månad när polisen sammanställde information som pekade på att den då misstänkte mannen hade för avsikt att vilja skada andra personer och egendom. Polis och åklagare valde att ingripa mot mannen för att förhindra att mannen skulle kunna förverkliga sina planer. Åklagaren har nu gjort en samlad bedömning av den bevisning som finns och bedömt att den tekniska undersökning som gjorts inte resulterat i några fynd som visar att den misstänkte mannen tagit några ytterligare steg mot att förverkliga sina avsikter. Åklagaren anser därför att det inte går att styrka att mannen gjort sig skyldig till någon straffbar form av planering eller förberedelse till brott. Förundersökningen är därför nedlagd och den tidigare misstänkte mannen är därför inte längre misstänkt för något brott.

Riksåklagaren har överprövat lägre åklagares beslut att inte inleda förundersökning med anledning av en anmälan om brott mot Dawit Isaak.

Anmälan avser ett flertal olika brott med anledning av att Dawit Isaak under lång tid varit fängslad i Eritrea. Olika företrädare för Eritreas regering pekas ut som misstänkta. I sitt beslut konstaterar riksåklagaren att det finns anledning anta att i vart fall brott mot mänskligheten har begåtts mot Dawit Isaak enligt den nya lagstiftning som trädde i kraft den 1 juli 2014. Också i övrigt är flera förutsättningar för att inleda förundersökning uppfyllda. Riksåklagaren pekar dock på att brottet, såvitt det är känt, fortfarande pågår. Mot bakgrund av uppgifter som inhämtats från Utrikesdepartementet bedömer riksåklagaren att ett beslut att inleda förundersökning skulle minska möjligheterna att Dawit Isaak friges. Därför ändrar riksåklagaren inte de tidigare besluten att inte inleda förundersökning. -Intresset av att Dawit Isaak friges måste anses väga tyngre än intresset av att nu inleda en förundersökning i ärendet, säger riksåklagare Anders Perklev i en kommentar.

Åklagare i Helsingborg har i dag väckt åtal mot en 24-årig man, i ett omfattande ärende om sexuella övergrepp på internet. Misstankarna rör brott mot ett 60-tal flickor och pojkar i åldrarna 10-15 år. I ärendet finns över 500 brottsmisstankar.

Mannen är dessutom misstänkt för att ha utsatt en målsägande för ett sexuellt övergrepp vid ett tillfälle då de träffats. Aktuella brottsrubriceringar i målet är grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande och barnpornografibrott. Den misstänkte har kommit i kontakt med målsägande, som vid brottstillfällena var i åldrarna 10-15 år, genom olika konton och sidor på internet. - Han har uppträtt som sig själv i många av chattarna men även använt sig av sitt alias rodtopp. Efter att ha fått kontakt med målsägande har han inlett konversationer med sexuell innebörd. I ett flertal av ärendena har han även skickat intima bilder på sig själv samt förmått målsägandena att posera sexuellt och skicka intima bilder till honom, säger kammaråklagare Malin Granström. Polisen i Helsingborg har vid genomgång av den misstänktes datamedia kunnat konstatera att det finns ett stort antal målsägande som de tyvärr inte har lyckats identifiera. Därför är polisen angelägen om att få kontakt med unga flickor och pojkar som haft kontakt med alias rodtopp på nätet. Start i Helsingborgs tingsrätt den 8 april Åklagaren har valt att delstämma ärendet för att förkorta häktningstiden och skynda på handläggningen. Vid det första åtalstillfället kommer 19 målsägande att ingå. Åtal som gäller resterande målsägande kommer att lämnas in vid två senare tillfällen. Under rättegången, som inleds i Helsingborgs tingsrätt den 8 april, kommer de flesta målsägande att höras på plats eller via videolänk. Med några av de yngsta målsägande kommer endast videoförhör att spelas upp. I mer eller mindre samtliga brottsmisstankar erkänner den misstänkte de faktiska omständigheterna men förnekar brottsligt uppsåt. Rättegången väntas pågå fram till mitten av sommaren 2015. Totalt ska det sättas ut 35 förhandlingsdagar.

Riksåklagaren anser att Julian Assange ska vara fortsatt häktad i sin frånvaro, men tillstyrker att Högsta domstolen prövar frågan.

Mot bakgrund av att Julian Assange har överklagat hovrättens häktningsbeslut till Högsta domstolen har riksåklagaren på begäran lämnat en svarsskrivelse. I svarsskrivelsen konstaterar riksåklagaren att det nu gått mer än fyra år sedan det ursprungliga häktningsbeslutet. Såsom ärendet har utvecklats har det kommit att innehålla flera avvägningsfrågor där olika intressen ställs mot varandra. Det vore värdefullt om Högsta domstolen ger sin syn på dessa frågor. Högsta domstolen har inte tidigare uttalat sig om hur man ska se på en situation där någon under lång tid är häktad i sin frånvaro utan att häktningsbeslutet kan verkställas. - Jag välkomnar en prövning av ärendet i Högsta domstolen. Vid bedömningen av om häktningen ska kvarstå ställs samhällets och målsägarnas intresse av att misstänkta brott utreds och prövas i domstol mot tidsutdräkten i ärendet och Julian Assanges situation på ambassaden i London, säger riksåklagare Anders Perklev. - Jag anser liksom tingsrätten och hovrätten att skälen för häktning fortfarande väger tyngre än skälen emot. I detta ligger att jag anser att åklagaren haft fog för sin bedömning att avvakta med att tillmötesgå Julian Assanges begäran om att bli förhörd på ambassaden i London. Häktningsfrågan ska dock fortlöpande omprövas utifrån hur ärendet utvecklas, säger Anders Perklev. BakgrundI juli 2014 beslutade Stockholms tingsrätt att Julian Assange ska vara fortsatt häktad för de brott han är misstänkt för. Svea hovrätt fastställde tingsrättens beslut i november 2014. Julian Assange överklagade därefter hovrättens beslut till Högsta domstolen.För att ett ärende ska tas upp i Högsta domstolen krävs prövningstillstånd. Som regel begär då Högsta domstolen att riksåklagaren ska redovisa sin uppfattning i en svarsskrivelse. Domstolen har i det här fallet särskilt frågat efter riksåklagarens uppfattning när det gäller hur utredningsarbetet har bedrivits och om den så kallade proportionalitetsprincipen.Riksåklagaren lämnar ett 60-tal svarsskrivelser årligen till Högsta domstolen.

I utredningen kring trippelmordet i Uddevalla har åklagare i dag på eftermiddagen beslutat att anhålla en person misstänkt för medhjälp till mord.

Den misstänkte är en man, född 1993. - Utredningen har visat att han är på sannolika skäl misstänkt för medhjälp till mord, säger vice chefsåklagare Per-Erik Rinsell. Nu fortsätter utredningen och ingen ytterligare information kan i nuläget lämnas.

I dag måndag den 23 mars meddelar Hovrätten över Skåne och Blekinge dom i målet där en person åtalats för misshandel och vållande till annans död i samband med den allsvenska fotbollspremiären 2014.

Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för kommentarer till media klockan 11.30-13.00 samma dag. I Helsingborgs tingsrätt dömdes en person till åtta månaders fängelse för misshandel och vållande till annans död. Samtliga parter överklagade domen.

Åklagare kommer i dag att begära tre män häktade misstänkta för synnerligen grovt vapenbrott i Göteborg.

De tre männen, födda 1987, 1995 och 1996, anhölls under fredagen. Häktningsförhandlingarna äger rum söndag den 22 mars, tidpunkt ej fastställd.

Resningsansökan gäller ett ärende där en fyrabarnsmor i Haninge söder om Stockholm mördades. Den utpekade skytten dömdes för mord i tingsrätten men frikändes i hovrätten.

Den 24 juni 2010 mördades en fyrabarnsmor i Haninge. En man (född 1979) blev misstänkt för anstiftan och en annan man (född 1988) för att ha mördat målsäganden genom att skjuta henne. När skytten blev gripen av polis i juli 2010 lämnade anstiftaren landet. Skytten dömdes under år 2011 för mord i tingsrätten men frikändes i hovrätten. Domstolen menade att det fanns utrymme för en annan gärningsman på grund av signalementsuppgifter från de barn som sett skytten. Anstiftaren återvände till Sverige år 2012. Han dömdes för brottet av Södertörns tingsrätt i november 2014 och av hovrätten i mars 2015 till livstids fängelse. Båda domstolarna har gjort uttalanden om den frikände mannens delaktighet och funnit det utrett att han deltagit i gärningen. Riksåklagaren har nu ansökt om resning till nackdel för den frikände mannen och som stöd för resningsansökan åberopat bland annat dessa domstolsuttalanden. Riksåklagaren har även åberopat att anstiftaren numera kunnat höras och att han inte kunnat lämna någon trovärdig förklaring till sina kontakter med den frikände mannen i anslutning till mordet. Även vissa iakttagelser av polisen om de båda männens relation till varandra har lyfts fram som skäl för att resning bör beviljas.

De fyra personer som varit häktade, misstänkta för våldtäkt ombord på en färja mellan Stockholm och Åbo i slutet av januari, har i dag släppts på fri fot. Förundersökningen pågår alltjämt och misstanke om grov våldtäkt kvarstår mot alla fyra.

- Det som återstår i utredningen är främst redovisning av teknisk bevisning. Min bedömning är att de misstänkta på fri fot inte längre kan påverka utredningen i sådan grad att ett frihetsberövande är nödvändigt. Därför hävs häktningen, säger kammaråklagare Elisabeth Brandt.

Åklagare vid Internationella åklagarkammaren Stockholm har i dag väckt åtal mot sammanlagt 32 personer i ett mål som rör grova bedrägerier riktade mot Södertälje kommun och Arbetsförmedlingen.

Enligt åtalet har bedrägerierna begåtts i ett företag som i avtal med Södertälje kommun haft tillstånd att utföra hemtjänst i Södertälje kommun. Företagets ledning tillsammans med en delägare som även varit anställd på företaget samt ytterligare en person anställd på företagets kontor har haft ledande roller i bedrägerierna. - Vi åklagare i målet anser att de begått gärningarna tillsammans och i samförstånd med varandra, det vill säga haft en gemensam brottsplan, säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. De övriga åtalade är brukare, alltså personer som beviljats hemtjänst, samt brukarnas anhöriga och assistenter, som i de flesta fall också är anhöriga till brukarna. Enligt åtalet har bedrägerierna mot kommunen begåtts genom att kommunen blivit lurad om brukarens behov. Därefter har företaget rapporterat och fakturerat som om hemtjänst utförts enligt avtalet med kommunen trots att så inte skett. Enligt åtalet uppgår den sammanlagda skadan för kommunen med anledning av bedrägerierna till drygt 5,2 miljoner kronor. Därutöver har företaget enligt åtalet även lurat Arbetsförmedlingen gällande stöd för nystartsjobb. De tilltalade assistenterna och även några av huvudmännen har felaktigt beviljats nystartsjobb, då de redan varit anställda i företaget eller varit faktiska företrädare för detsamma. Därutöver påstår åklagarna att assistenternas anställningar i huvudsak bottnar i en bedrägerigärning som assistenten själv varit delaktig i, vilket enligt åklagarnas uppfattning gör att anställningen diskvalificeras från stöd för nystartsjobb. Arbetsförmedlingens sammanlagda skada har uppgått till drygt 1,5 miljoner kronor. - Det här målet är ett led i en myndighetsgemensam satsning mot grov organiserad brottslighet och rör enligt vår uppfattning systemhotande brottslighet, säger kammaråklagare Kristina Lindhoff Carleson. Förundersökningen har varit mycket omfattande och består i dag av cirka 27000 sidor. Förundersökningen startade i slutet av 2012 och den 12 november 2013 gjordes ett tillslag mot företaget och ett flertal personer greps. Verksamhetschefen har suttit häktad sedan dess.

Överåklagare Marianne Ny har i dag ställt en begäran till Julian Assanges advokater om Assanges samtycke till att förhöra honom i London och genomföra ett DNA-prov, så kallad topsning.

Om Assange ger sitt samtycke, kommer åklagaren inom kort att skicka en begäran om rättslig hjälp från Storbritannien om att få genomföra utredningsåtgärderna. Engelsk lag kräver att den som ska förhöras inom ramen för regelverket om internationell rättslig hjälp i brottmål också samtycker. En framställan kommer även att skickas till Ecuador om tillstånd att genomföra åtgärderna på landets ambassad i London. Anledningen till att åklagaren nu valt att begära tillstånd att förhöra Julian Assange i London är att flera av de brott som han är misstänkt för preskriberas i augusti 2015, dvs. mindre än ett halvår framåt i tiden. - Högsta domstolen i England beslutade i juni 2012 att Julian Assange skulle överlämnas till Sverige. Han har dock förhindrat överlämnandet genom att ta sin tillflykt till Ecuadors ambassad, säger överåklagare Marianne Ny. - Min inställning har varit att formerna för ett förhör med honom på ambassaden i London är sådana att kvaliteten i förhöret skulle bli bristfällig och att han behöver vara närvarande i Sverige vid en eventuell rättegång. Den bedömningen kvarstår. Nu håller tiden på att rinna ut och jag bedömer därför att jag måste acceptera en kvalitetsförlust i utredningen och ta risken att förhöret inte för utredningen framåt, eftersom ingen annan åtgärd står till buds så länge Assange inte gör sig tillgänglig i Sverige, säger Marianne Ny. I november 2014 beslutade Svea hovrätt att Julian Assange skulle vara fortsatt häktad i sin frånvaro. Hovrätten konstaterade också att utredningen stannat upp och uttalade att åklagarna inte fullt ut levt upp till skyldigheten att driva förundersökningen framåt. - Vi har noga övervägt de synpunkter som hovrätten framfört och vi har under de två senaste månaderna gjort nya överväganden om hur förundersökningen bäst ska bedrivas. Detta har resulterat i det beslut som jag nu fattat, nämligen att försöka få tillstånd ett förhör i London. Det finns, som sagt, en osäkerhet i vart det kan leda, men jag har beslutat att ändå försöka genomföra förhöret eftersom preskriptionen närmar sig, säger Marianne Ny. Om Julian Assange ger tillstånd till fortsatta utredningsåtgärder i London kommer de att genomföras av biträdande åklagaren i ärendet, chefsåklagare Ingrid Isgren, samt en utredare från polisen. - Jag kan inte lämna någon mer information om de kommande utredningsåtgärderna; inte om när de kommer att äga rum eller andra praktiska detaljer, säger Marianne Ny. Julian Assange har överklagat Svea hovrätts häktningsbeslut till Högsta domstolen, som nyligen begärt att riksåklagaren ska lämna ett yttrande som underlag för domstolens fortsatta handläggning.

I går kväll tog Åklagarmyndigheten emot tredje pris för mest attraktiva arbetsgivare för juriststudenter. Priset delades ut på Universum Awards och togs emot av vice chefsåklagare Fredrik Karlsson.

Åklagarmyndigheten placeras år efter år i toppen i den ranking som Sveriges juriststudenter gör av framtida arbetsgivare. Jämfört med Domstolarna, Polisen och Ekobrottsmyndigheten är Åklagarmyndigheten alltså den arbetsgivare inom rättsväsendet som lockar flest unga jurister. Med tredjeplatsen behåller myndigheten sin fina placering sen förra året. Som bäst har myndigheten kommit på andra plats (2009 och 2010). - Vi vet att det finns ett stort intresse för åklagaryrket bland juriststudenterna. De lockas bland annat av åklagarnas självständiga och objektiva roll i rättsprocessen och av att det är ett mycket omväxlande och spännande jobb, säger Helena Ekstrand på informationsavdelningen. - Många jurister som söker sig till oss har varit i kontakt med åklagare som pratat om sitt yrke med ett driv och ett engagemang som lockat juristerna att söka, säger Ann-Sofie Berg, personalavdelningen. Vi är stolta över alla medarbetares bidrag till vår fina tredje plats. Priset togs emot av vice chefsåklagare Fredrik Karlsson. Utrikesdepartementet kom på första plats och advokatbyrån Mannheimer Swartling på andra.

I dag torsdag den 12 mars meddelar Nacka tingsrätt dom i målet där en 24-årig man åtalats för flera grova sexbrott mot barn. Åtalet rör brott mot 57 flickor i åldrarna 12-17 år.

Domen kommer klockan 14.00. Kammaråklagare Linda Lauronen och Sara Engelmark Leuf vid City åklagarkammare i Stockholm finns tillgängliga för kommentarer till media på telefon från klockan 15.00 samma dag. Brottsrubriceringarna i målet är grovt utnyttjande av barn för sexuell posering (även normalgraden), våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn, sexuellt ofredande, sexuellt tvång, barnpornografibrott samt ofredande. Genom att skapa konton i sociala nätforum kring en annan persons identitet ska den misstänkte ha kommit i kontakt med unga flickor. Rättegången har pågått sedan den 12 november 2014. Målnummer: B 586-14

Kammaråklagare Kristofer Magnusson vid Åklagarkammaren i Falun har i dag beslutat att ledningen av förundersökningen om mordet på Yenon Levi i juni 1988 ska överlämnas till polisen.

- Sammantaget finns inga skäl som längre motiverar att utredningen ska ledas av åklagare, istället bör den fortsatta utredningen ledas av polisen. Men beslutet innebär alltså inte att förundersökningen läggs ned, säger kammaråklagare Kristofer Magnusson. Kommissarie Mats Nygårds, tf gruppchef för enheten Grova brott i polisområde Dalarna, tar nu över förundersökningsledningen. Åklagarens handläggning av ärendet avslutas. - Det främsta skälet till att åklagare tog över ledningen av förundersökningen i oktober 2011 var att det skulle kunna bli aktuellt med en begäran om internationell rättslig hjälp. Nu har detta genomförts och avslutats, säger kammaråklagare Kristofer Magnusson. Bakgrund Ett av de mord som Sture Bergwall (då Thomas Quick) dömdes för var mordet på den israeliske medborgaren Yenon Levi, som påträffats död i juni 1988 vid Rörshyttan i Hedemora kommun. Domen meddelades av Hedemora tingsrätt den 28 maj 1997. Sture Bergwall beviljades resning genom beslut av Svea hovrätt den 17 december 2009. Vice chefsåklagare Eva Finné lade genom beslut den 28 maj 2010 ned åtalet mot honom. Falu tingsrätt meddelade den 3 september 2010 en frikännande dom. Mordet på Yenon Levi var inte preskriberat då preskriptionsreglerna för mord ändrades den 1 juli 2010. Brottet omfattas därmed av den nya regeln i 35 kap 2 § brottsbalken, vilket innebär att brottet inte är preskriberat och inte heller kommer att preskriberas. Efter det att den frikännande domen mot Sture Bergwall meddelats återupptog därför Polismyndigheten Dalarna förundersökningen rörande mordet på Yenon Levi. Detta skedde genom beslut den 13 september 2010. Inledningsvis leddes förundersökningen av polisiär förundersökningsledare. Den 6 oktober 2011 övertogs emellertid förundersökningsledningen av kammaråklagare Kristofer Magnusson vid Åklagarkammaren i Falun. Flera av de personer som tidigare hörts i utredningen har därefter hörts på nytt. Det har även hållits förhör med personer som inte tidigare hörts i utredningen. Det har också, efter framställan om internationell rättslig hjälp, hållits förhör i utlandet. En annan väsentlig del av utredningsarbetet har varit att ta ett förnyat helhetsgrepp rörande möjligheterna att komma framåt med tekniska undersökningar.

Chefsåklagare Daniel Edsbagge har i dag begärt två män häktade på sannolika skäl misstänkta för trippelmordet i Uddevalla. Männen har varit anhållna sedan i söndags.

- Teknisk bevisning och vittnesuppgifter binder de misstänkta männen till platsen och tidpunkten för brottet, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge. Några detaljer om bevisningen kan för närvarande inte lämnas. - Jag förstår att det finns ett stort intresse av att veta vad som har hänt och vad som kan ligga bakom morden - särskilt mot bakgrund av att tre unga människor har blivit mördade - men det vore olämpligt om åklagare eller polis nu lämnar ut uppgifter från utredningen som kan komma att påverka personer som ska förhöras, säger Daniel Edsbagge. Daniel Edsbagge lämnar nu över ledningen av utredningen till vice chefsåklagare Per-Erik Rinsell. Han biträds av kammaråklagare Viktoria Karlsson. Bägge åklagarna har sedan tidigare deltagit i handläggningen av ärendet. - Det är inte lämpligt att jag som chef har ett så stort ärende. Min tid behövs till att leda arbetet på åklagarkammaren. Med Per-Erik Rinsell och Viktoria Karlsson, som är mycket erfarna, är ärendet i goda händer, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge. Häktningsförhandling kommer att äga rum i morgon 12 mars i Göteborgs tingsrätt, kl.10.00 och 11.00.

Beslut om att eventuellt begära de anhållna personerna häktade väntas tidigast på onsdag.

- Det har gjorts ett stort utredningsarbete hittills men förundersökningen är fortfarande i sin linda, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge som är förundersökningsledare. Någon ytterligare information i ärendet kan för närvarande inte lämnas.

De två män (födda 1992 respektive 1993) som greps under söndagen misstänkta för mordet på tre personer i Uddevalla är nu båda anhållna på sannolika skäl misstänkta för mord.

- Det har gjorts ett stort utredningsarbete hittills men mycket i den här förundersökningen är fortfarande i sin linda, säger chefsåklagare Daniel Edsbagge som är förundersökningsledare i ärendet. Det finns en del teorier och hypoteser om de misstänktas motiv till brottet men exakt vad dessa består i kan vi i nuläget inte berätta eftersom det skulle kunna försvåra den fortsatta utredningen i fallet.Åklagaren har fram till på onsdag kl 12 på sig att besluta om de anhållna personerna ska begäras häktade. Några ytterligare kommentarer i ärendet kan för närvarande inte lämnas.

Regeringen har i dag beslutat att Åklagarmyndigheten får ta del av den statistik som Brottsförebyggande rådet (Brå) har över hatbrott. Åklagarmyndigheten hade överklagat ett tidigare beslut om att inte få tillgång till dessa uppgifter.

- Det är mycket glädjande att vi får tillgång till statistiken, eftersom det innebär att vi får ett viktigt redskap för att följa upp hatbrottsärenden. Vi kan granska enskilda ärenden och se om det finns goda exempel att sprida eller om det behövs ytterligare riktlinjer, metodstöd eller utbildning, säger vice överåklagare Bengt Åsbäck vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö. Hatbrott är inte ett brott i sig, utan samlad beteckning på olika brott där motivet har varit att kränka en person eller en grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationalitet, etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller någon liknande omständighet. Lagtekniskt är det en straffskärpningsregel som innebär att man får ett strängare straff än om motivet inte varit hat mot en viss person eller grupp. Eftersom hatbrott inte är en självständig brottstyp går de inte att identifiera i polisens och Åklagarmyndighetens ordinarie statistik. --Rättsväsendet får ofta kritik för handläggningen av hatbrott. Det är dock svårt att värdera i vilken utsträckning kritiken grundar sig på verkliga brister, eftersom ärendena inte gått att följa upp på ett tillfredsställande sätt, säger riksåklagare Anders Perklev. - En förklaring till att många ärenden om hatbrott läggs ned är att brottet kan vara svårt att bevisa. Många hatbrott, som exempelvis rasistiskt klotter, har okända gärningsmän och är därför svåra eller omöjliga att utreda. I andra fall kan brottet som sådant åtalas, men det går inte att visa vilket motiv som gärningsmannen haft för brottet. En åklagare kan inte påstå att det är frågan om ett hatbrott om det inte finns tillräckligt stöd för detta i bevisningen, säger Anders Perklev. - Jag välkomnar polisens initiativ att öka ambitionsnivån när det gäller att utreda hatbrott, bland annat genom att skapa särskilda utredningsgrupper i de tre storstäderna. Förbättrade möjligheter att utreda och lagföra hatbrott är också ett viktigt område för samverkan mellan polis och åklagare, säger Anders Perklev.

Svea hovrätt har i ett uppmärksammat ärende om mordet på en kvinna i Handen 2010 i dag dömt en man för anstiftan av mord, till livstids fängelse. Hovrätten ändrar därmed tingsrättens rubricering och skärper samtidigt påföljden.

I tingsrätten dömdes den åtalade för stämpling till mordet, till 18 års fängelse och livstids utvisning. Både åklagaren och försvaret överklagade tingsrättens dom. Åklagaren begärde att domen skulle ändras till anstiftan till mord och att påföljden skulle skärpas till fängelse på livstid med efterföljande utvisning. Försvaret begärde en frikännande dom. - Det här är ett mycket tragiskt ärende som nu fått ett nytt rättsligt avslut. I sammanhanget känns det givetvis positivt att hovrätten delade min bedömning att mannen skulle dömas för anstiftan, snarare än för stämpling till mord, säger kammaråklagare Marcus Ekman. - Det här har från början varit en mycket speciell utredning. Inte minst eftersom hovrätten i en tidigare rättegång har frikänt en person för mordet, en person som hovrätten nu konstaterar har tagit del i detsamma på ett helt avgörande sätt, säger kammaråklagare Marcus Ekman. Målnummer: B 11137-14

I dag torsdag den 5 mars meddelar Svea hovrätt dom i målet som rör mordet på en kvinna i Handen 2010. I tingsrätten dömdes en person för stämpling till mord.

Domen kommer klockan 11.00. Kammaråklagare Marcus Ekman vid Södertörns åklagarkammare finns tillgänglig för kommentarer till media från klockan 11.30 samma dag. I tingsrätten dömdes den åtalade för stämpling till mordet, till 18 års fängelse och livstids utvisning. Både åklagaren och försvaret har överklagat tingsrättens dom. Åklagaren har begärt att domen ska ändras till anstiftan till mord och att påföljden ska skärpas till fängelse på livstid med efterföljande utvisning. Försvaret har begärt en frikännande dom. Målnummer: B 11137-14

Åklagarmyndighetens tillsynsavdelning har lämnat en årsrapport till riksåklagaren om avdelningens verksamhet under år 2014. I årsrapporten sammanställs ett antal beslut av särskild betydelse som har meddelats av riksåklagaren, JO och JK under året.

Vid tillsynsavdelningen bedrivs bland annat riksåklagarens tillsyn i enskilda fall. En stor del av verksamheten går ut på att handlägga särskilda tillsynsärenden och hantera remisser från externa tillsynsorgan såsom Justitieombudsmannen, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Under år 2014 har särskilda tillsynsärenden inletts av riksåklagaren i betydligt större utsträckning än tidigare; under året har 42 sådana ärenden inletts jämfört med 11 ärenden under år 2013. Vid avdelningen handläggs även ett stort antal andra ärendetyper, bland annat ärenden om överprövningar, klagomålsärenden och anmälningar om brott begångna av bland annat domare. Tillsynsavdelningen har också ansvarat för eller deltagit i hand-läggningen av ett antal projekt. I årsrapporten sammanställs ett antal beslut av särskild betydelse som har meddelats av riksåklagaren, JO och JK under året.

I morgon fredag den 27 februari meddelar Hovrätten för Västra Sverige dom i målet där två män i Halland åtalats för grova sexbrott mot flera unga män respektive för försök till våldtäkt.

Domen kommer klockan 11.00. Kammaråklagare Sonja Pettersson Wallin vid Åklagarkammaren i Halmstad finns tillgänglig för media på telefon från klockan 12.00 samma dag.

I morgon torsdag den 26 februari meddelar Södertörns tingsrätt dom i målet där en 28-årig man åtalats för folkrättsbrott och synnerligen grov misshandel. Åklagaren finns tillgänglig för kommentarer senare samma dag.

Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för media på telefon mellan klockan 12.00 och 13.30. Enligt åtalet har brottet begåtts i Syrien, vid någon tidpunkt mellan maj och juli 2012. Målnr: B 13656-14

Åklagarmyndigheten bedömer att verksamheten för åren 2016-2018 kan bedrivas inom de ramar som regeringen har aviserat.

Budgetunderlaget är Åklagarmyndighetens förslag till finansiering av verksamheten under de tre kommande åren. I budgetunderlaget beskrivs områden där den ökade anslagsnivån från 2015 kommer att behövas. Exempel på detta är dubblering av åklagare i stora mål, handläggning av kvalificerade bedrägerier och fortsatt IT-utveckling. En fråga som särskilt lyfts fram är behovet av en relativt jämn anslagsökning så att tillkommande rekryteringar kan hanteras på ett bra sätt.Myndighetens förslag till regeringen motsvarar de nivåer som angivits i budgetpropositionen för 2016-2018. Tillskottet för 2015 är betydande, medan de aviserade anslagsuppräkningarna för de kommande åren är begränsade. För att kunna använda 2015 års tillskott på ett ansvarsfullt sätt planerar myndigheten därför för ett anslagssparande mellan åren, så att kostnadsutvecklingen blir mer jämn över perioden. Sammanlagt är bedömningen dock att de anslagstillskott som aviserats för 2016-2018 är tillräckliga för att svara mot de behov som går att förutse i dagsläget.

Särskilda åklagarkammaren har lämnat sin årsrapport för 2014 till riksåklagaren. Ärendeinflödet har minskat under året och är tillbaka på 2012 års nivå. Lagföringen och antalet domar har ökat, medan handläggningstiderna är i stort sett oförändrade.

Av de cirka 10 000 brott som anmäldes till enheten under året avser 94 procent polisanställda. Därutöver handlägger enheten också misstankar om brott av åklagare, domare och vissa andra tjänstemän. Lagföring Särskilda åklagarkammarens åklagare har väckt 145 åtal och utfärdat 39 strafförelägganden under 2014. Många av strafföreläggandena avser dataintrång - att polisanställda slagit på sig själva i polisens register, vilket inte är tillåtet. Under 2014 har sammanlagt 88 domar, varav 21 ogillade, meddelats där Särskilda åklagarkammarens åklagare varit part. Kammarens uppdrag Så snart en polis misstänks för brott ska en åklagare vid Särskilda åklagarkammaren leda brottsutredningen. Kammaren är direkt underställd riksåklagaren och leds av en överåklagare. Alla åklagare på kammaren är lägst chefsåklagare. Ordningen är vald för att åklagarna ska kunna arbeta helt oberoende från den övriga åklagarverksamheten. Själva utredningsåtgärderna utförs under åklagarens ledning av speciellt utsedda kommissarier vid Polismyndighetens Avdelning för särskilda utredningar. Uppmärksammade ärenden Även under år 2014 har Särskilda åklagarkammarens åklagare handlagt ett antal fall som varit särskilt uppmärksammade i media eller haft principiell betydelse, exempelvis ärenden där poliser använt sina tjänstevapen eller använt annat våld i tjänsten. I årsrapporten ges många exempel på sådana ärenden.

Vice chefsåklagare Ulrika Grenerfors har den 17 februari 2015 beslutat att lägga ned förundersökningen om tjänstefelsanmälan mot chefen för barn och ungdomsförvaltningen i Karlskrona kommun.

Denna text har även publicerats på polisen.se Misstanken handlade om chefens beslut att stänga av rektorn på Tullskolan i Karlskrona i samband med utredningen om en åttaårig flickas död den 30 april 2014. Tjänstefel handlar om att någon vid myndighetsutövning åsidosätter vad som gäller för uppgiften. Första steget är att utreda vilket beslut som fattats, nästa steg om ett sådant beslut anses fattat vid myndighetsutövning eller inte. Först om så är fallet går man vidare med en utredning om det regelverk som gäller för beslutet har följts. Utredningen har visat att chefen för barn och ungdomsförvaltningen den 12 maj 2014 beslutat att stänga av rektorn på Tullskolan i Karlskrona. Därefter har bedömningen gjorts att ett beslut om avstängning inte innebär myndighetsutövning och då finns det inte något skäl att gå vidare och se om de regelverk som gäller för avstängning (kollektivavtal och lagen om anställningsskydd) har följts eller ej. Det finns därför inte anledning att anta att tjänstefel har begåtts och förundersökningen har lagts ned. I nuläget lämnas inga övriga kommentarer i ärendet.

Åklagarmyndighetens årsredovisning för 2014 har överlämnats till regeringen. Även för det gångna året redovisar Åklagarmyndigheten ett bra resultat och en god måluppfyllelse.

Den genomsnittliga genomströmningstiden för att hantera ärenden har kortats ytterligare och situationen för åklagarbalanser är god. Andelen lagförda misstänkta personer är kvar på samma nivå som tidigare år. Antalet lagförda misstänkta personer har dock fortsatt att minska till följd av ett fortsatt minskat inflöde av ärenden från polisen, främst enklare sådana. Antalet inkomna brottsmisstankar har ökat något, vilket dock beror på några få stora ärenden. Den genomförda organisationsförändring som trädde ikraft 1 oktober 2014 har inneburit att den operativa verksamheten numera är indelad i sju åklagarområden och en nationell åklagaravdelning. Syftet är bland annat ett bättre resursutnyttjande, en ökad flexibilitet och en bättre samverkan med polisen. Områdesindelningen följer därför den geografiska struktur som beslutats för den nya Polismyndigheten. Den största utmaningen under de kommande åren kommer vara att tillsammans med den nya Polismyndigheten ytterligare utveckla arbetsformerna för en mer effektiv brottsbekämpning, lokalt och nationellt. Förutsättningarna för detta är goda.

Häktningsframställan för den kvinna i Bromölla som misstänks för olaga frihetsberövande av sina barn har idag lämnats in till Kristianstads tingsrätt.

Kvinnan är på sannolika skäl misstänkt för olaga frihetsberövande. Häktningsförhandling i ärendet kommer att ske under eftermiddagen idag. Chefsåklagare Pär Andersson vid Åklagarkammaren i Kristianstad kommer att vara tillgänglig för kommentarer på plats direkt efter avslutad häktningsförhandling.

I dag har förundersökning inletts om misstänkt finansiering av terrorism. Riksenheten för säkerhetsmål håller i utredningen.

(Denna text är ursprungligen publicerad på sakerhetspolisen.se) Bakgrunden är ett tillslag som Ekobrottsmyndigheten och Polismyndigheten gjorde den 17 februari, gällande svart arbetskraft och misstänkt penningtvätt. Säkerhetspolisen kände till ärendet sedan tidigare, och med anledning av tillslaget har chefsåklagare Agneta Hilding Qvarnström vid Riksenheten för säkerhetsmål, fattat beslut om att inleda förundersökning om misstänkt finansiering av terrorism. Den utredningen kommer att bedrivas av Säkerhetspolisen och Riksenheten för säkerhetsmål, med Agneta Hilding Qvarnström som förundersökningsledare. Ekobrottsmyndighetens utredning om misstänkt bokföringsbrott och grovt skattebrott löper på parallellt med Säkerhetspolisens utredning. Förundersökningssekretess råder i ärendet. Någon ytterligare information kommer inte att lämnas.

Kammaråklagare Viktoria Karlsson har i dag väckt åtal mot en man för en överfallsvåldtäkt som ägde rum i Trollhättan i november 2012.

- Jag bedömer att det finns tillräckliga skäl för åtal. Brottet bedöms som grovt eftersom våldet och hotet varit mycket allvarligt och mannen visat särskild hänsynslöshet och råhet, säger kammaråklagare Viktoria Karlsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla. Viktoria Karlsson har tyvärr inte möjlighet att ge några intervjuer idag fredag den 13 februari.

I dag klockan 11 meddelar Malmö tingsrätt dom i målet där en 17-årig pojke i augusti förra året utsattes för dödligt våld på en skolgård i Limhamn i Malmö. Åklagarna i målet finns tillgängliga för kommentarer mellan klockan 15.00 och 16.00.

I dag klockan 11 meddelar Malmö tingsrätt dom i målet där en 17-årig pojke i augusti förra året utsattes för dödligt våld på en skolgård i Limhamn i Malmö. Åklagarna i målet finns tillgängliga för kommentarer mellan klockan 15.00 och 16.00. I målet åtalades en person för mord, en person åtalades för grovt övergrepp i rättssak samt grov misshandel och mot en person har man fört så kallad bevistalan om mord. Bevistalan betyder att en domstol under vissa omständigheter kan pröva om ett barn under 15 år som misstänkts för brott har begått en brottslig gärning.

Ett antal personer frihetsberövades under tisdagskvällen misstänkta för grovt bedrägeri mot Arbetsförmedlingen. Ytterligare en person misstänks för grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott.

Flera personer frihetsberövades på tisdagskvällen påolika platser i de södra delarna av Stockholms län. Polisen och Ekobrottsmyndigheten har gjort husrannsakan både i de inblandade personernas hem och i olika kontorslokaler. Ett antal personer är misstänkta för grovt bedrägeri mot Arbetsförmedlingen och en person för grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott. Det misstänkta bedrägeriet mot Arbetsförmedlingen består i att personer felaktigt påståtts arbeta åt föreningar, vilket både personerna och föreningarna fått bidrag för. - Utredningen tyder på att de inte arbetat åt föreningarna och att bidragen alltså betalats ut felaktigt. Jag menar att det misstänkta brottet är grovt eftersom man satt detta i system, säger kammaråklagare Eva Wintzell vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Misstankarna om grovt bokföringsbrott och grovt skattebrott rör festverksamhet. - Verksamheten har varit av en sådan art och omfattning att den kan anses vara näringsverksamhet, vilket ställer krav på bokföring och skatteredovisning. Någon sådan redovisning har dock inte skett, säger kammaråklagare Per Kjellstrand på Ekobrottsmyndigheten. Tillslaget har samordnats mellan Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Det är ett led i en myndighetsgemensam satsning mot organiserad brottslighet som resulterat i flera olika utredningar, åtal och domar inom skilda områden. I satsningen ingår bland annat Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogden och Skatteverket, vilka också samarbetat i ärendet.

Åtal har idag väckts vid Södertörns tingsrätt mot en 28-årig man misstänkt för folkrättsbrott och synnerligen grov misshandel.

Enligt åtalet har brottet begåtts vid någon tidpunkt mellan maj och juli 2012 i Syrien. Mannen har vid tidpunkten deltagit i den väpnade konflikten på oppositionssidan - Fria Syriska Armén - och gärningen har riktats mot en företrädare för den syriska staten. Den åtalade gärningen består i att mannen tillsammans med ett flertal andra utsätter en person, vars identitet är okänd, för svår misshandel samtidigt som personen är frihetsberövad och fastbunden. Omständigheterna är sådana att misshandeln bedöms ha ägt rum i samband med eller som ett led i den väpnade konflikten. Anledningen till att brotten lagförs i Sverige är att den tilltalade efter brotten, i september 2013, har ansökt om och beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige.

På tisdag den 3 februari meddelar Blekinge tingsrätt dom i målet som rör den åttaåriga flickan Yaras död i Karlskrona. Chefsåklagare Pernilla Åström finns tillgänglig för kommentarer samma dag.

Domen kommer klockan 11.00. Åklagaren finns tillgänglig för media på telefon från klockan 12.00. Tillfälle för enskilda intervjuer kan även erbjudas på plats i Åklagarmyndighetens lokaler i Malmö senare samma dag.

Riksåklagaren motsätter sig att ett beslag av minneskortet till en kamera hävs, men motsätter sig inte att HD prövar frågan.

Den 21 oktober 2014 iakttog militärpolisen en mindre båt innanför skyddsobjektsgränsen på vattenområdet vid AMF 1 Berga. Området är klassat som skyddsobjekt och det råder även fotograferingsförbud. En person som är fotograf på Dagens Nyheter befann sig ombord på båten. Personen iakttogs fotografera in mot skyddsobjektet. Militärpolisen bordade båten och tog minneskortet som fanns i personens kamera i beslag. Beslaget fastställdes av åklagare, som inledde förundersökning om brott mot skyddslagen. Totalt finns det 47 fotografier på minneskortet. Samtliga 47 fotografier är tagna mot skyddsobjektet. Den person som tog fotografierna och två andra personer som befann sig ombord på båten är misstänkta för brott mot skyddslagen. Tingsrätten hävde beslaget, men efter begäran av åklagaren ändrade hovrätten tingsrättens beslut och fastställde beslaget. DN begär till HD att beslaget ska hävas. Som skäl anger man bland annat att minneskortet tillhör DN och innehåller bilder som äravsedda för publicering i tryckt skrift och i andra mediebärare som omfattas av tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Hovrätten har felaktigt ansett att reglerna om beslag vid misstanke om brott mot skyddslagen är tillämpliga i detta fall.Både TFoch YGL utgör hinder mot ingripandet. Högsta domstolen bör klargöra betydelsen av grundlagarnas censurförbud samt innebörden av den grundlagsfästa så kallade anskaffarfriheten. Riksåklagaren motsätter sig en ändring av hovrättens beslut, men tillstyrker att HD meddelar prövningstillstånd.

Riksåklagaren har idag fattat beslut i ett omprövningsärende som rör ett pågående ärende hos Ekobrottsmyndigheten mot tidigare nyckelpersoner i HQ Bank AB samt HQ AB. Det tidigare beslutet ändras inte.

I en skrivelse daterad den 4 november 2014 har en omprövning begärts av riksåklagarens beslut den 24 september 2014, i ett ärende om överprövning av beslut vid Utvecklings-centrum Malmö. Det tidigare beslutet ändras inte.

Riksåklagaren vill att Högsta domstolen klargör om häktning med restriktioner är en omständighet som ska leda till kortare fängelsestraff för den dömde.

Sex personer har dömts i hovrätten till fängelsestraff på mellan ett år och fyra månader och sju år för allvarliga narkotikabrott. När hovrätten bestämde längden på fängelsestraffen tog hovrätten hänsyn till att de tilltalade hade varit häktade under nästan ett år med restriktioner. Restriktionerna innebar bland annat att de häktade inte fick vistas tillsammans med andra intagna och endast ta emot besök och telefonsamtal i begränsad omfattning. Hovrätten dömde till kortare fängelsestraff än vad brottens svårhet normalt skulle ha lett till, även efter att man tagit hänsyn till att häktningstiden räknas av från strafftiden när fängelsestraffet verkställs. Riksåklagaren har i dag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen och yrkat att Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd och döma de tilltalade till något längre fängelsestraff. Det saknas i dag uttryckligt stöd i lagens förarbeten och i praxis för att beakta häktning med restriktioner i mildrande riktning vid straffmätningen, utöver den avräkning som sker när straffet ska verkställas. Enligt riksåklagaren skulle det vara av stor vikt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen klargör om, och i så fall på vilket sätt, häktning med restriktioner ska beaktas när straffet bestäms. -Jag är inte främmande för att en ordning införs som innebär att en tilltalad som under en längre tid varit häktad med restriktioner döms till ett kortare fängelsestraff än annars. En sådan strafflindring måste dock ske på ett enhetligt, likformigt och därmed rättvist sätt. För närvarande saknas vägledande principer för hur häktning med restriktioner ska beaktas vid straffmätningen. Det är därför av stor vikt att Högsta domstolen prövar överklagandet,säger riksåklagare Anders Perklev.

Åklagare har i dag, måndag, begärt en 51-årig man häktad misstänkt för dråp i Tullinge söder om Stockholm. Häktningsförhandlingen kommer ske i Södertörns tingsrätt onsdag den 7 januari.

Någon tid för häktningsförhandlingen kan inte lämnas förrän på onsdag. Ärendet gäller en knivskärning i lördags eftermiddag i Tullinge söder om Stockholm, där en 21-årig person avled. Den misstänkte anmälde sig själv till polisen efter händelsen och anhölls på senare på kvällen av jouråklagare. Någon mer information om ärendet kan med hänsyn till utredningen inte lämnas innan häktningsförhandlingen.

Gotlands tingsrätt har idag dömt en 32-årig gotlänning och en 52-årig stockholmare för bland annat grovt utnyttjande av barn för sexuell posering vid drygt 700 respektive cirka 150 tillfällen.

Påföljden har bestämts till fängelse i5 år respektive 2 år och nio månader. Männen har utgett sig för att vara unga pojkar och sökt upp flickorna på barn- och ungdomssajter. De har sedan flyttat över kommunikationen med flickorna till t.ex. Facebook och Skype där det funnits möjligheter att använda web-kamera och skicka bilder. Männen har i flera fall hållit kontakt med samma flicka under långa tider och ibland uppträtt under flera identiteter mot henne. Vid kontakterna har de förmått flickorna att posera nakna för dem och i flera fall har de även förmått dem att visa när de onanerar. Männen har delat bilder och information om flickorna mellan varandra. De sammanlagt 44 flickorna har varit mellan 9 och 14 år när brotten begicks. - Tingsrätten har tydligt markerat att det rör sig om mycket allvarlig och hänsynslös brottslighet. Rätten har i huvudsak delat vår uppfattning om att sexualbrott som sker på nätet inte självklart är mindre allvarliga än fysiska övergrepp.Tingsrätten delar däremot inte vår uppfattning om att det också rör sig om sexuella övergrepp mot barn. Rätten har inte tolkat straffbestämmelserna på det sätt som vi menar att det finns stöd för att göra. Vi kommer att analysera domskälen för att ta ställning till om det finns anledning att överklaga domen, säger kammaråklagare Charlotta Tanner. Förundersökningen mot männen inleddes i november förra året och rättegången har omfattat mer än 60 förhandlingsdagar. Det är en av landets mest omfattade utredningar i sitt slag. Enligt tingsrättens dom ska båda männen vara kvar i häkte tills dess det finns en lagakraftvunnen dom eller annat bestäms.