Sedan HD i beslut slagit fast att det strider mot europarätten att en person åtalats och dömts för skattebrott om skattetillägg tidigare påförts har ett omfattande arbete påbörjats för att identifiera de ärenden där det kan finnas skäl att vidta rättelse.

Som en första prioritering har de ärenden identifierats där enskilda avtjänar eller avvaktar fängelsestraff. Arbetet i dessa ärenden sker genom ett samarbete mellan Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Ekobrottsmyndigheten har tillsatt en grupp av åklagare och administrativ personal som med stöd av Skatteverket tar fram det underlag i form av stämningsansökningar, domar, beslut om skattetillägg och andra relevanta handlingar som behövs för ett ställningstagande. I den här prioriterade gruppen av ärenden finns både sådana som avser lagakraftvunna hovrättsdomar som ska bedömas av riksåklagaren och sådana som avser lagakraftvunna tingsrättsdomar som handläggs på åklagarkammare. Denna senare grupp av ärenden som berör Åklagarmyndigheten kommer efter beredning att överlämnas till Åklagarmyndigheten från Ekobrottsmyndigheten och därefter överlämnas ärendet vidare till respektive åklagarkammare. På Åklagarmyndigheten kommer en mall tas fram för att underlätta arbetet med att upprätta ansökningar om resning och avge skriftliga förklaringar till domstolarna. Ekobrottsmyndigheten överväger en särskild organisation för handläggning av ärenden med tingsrättsdomar som vunnit laga kraft. De första underlagen för bedömning av ärenden i den prioriterade gruppen har färdigställts och de första bedömningarna kan väntas under denna vecka. Därefter kommer arbetet att redovisas successivt. Den prioriterade gruppen omfattar 160-170 ärenden. Riksåklagaren har beslutat förstärka resningsfunktionen vid sitt kansli med ett nödvändigt antal åklagare för att hantera situationen. Av de uppgifter som kunnat inhämtas så här långt omfattar granskningen av enbart lagakraftvunna hovrättsdomar omkring 1 000 ärenden. Hur många av dessa som kräver åtgärder är idag omöjligt att säga. Det kan förväntas att ett växande antal enskilda vänder sig till Högsta domstolen eller hovrätterna och ansöker om resning, vilket är det vanliga förfarandet. I dessa ärenden vidtar åklagarmyndigheterna inga självständiga åtgärder utan avvaktar domstolens besked. Det inhämtade underlaget kan då användas då myndigheterna avger skriftliga förklaringar i ärendena. Myndigheternas granskning tar sikte på att så långt som möjligt se till att felaktigheter rättas till.

En person begärs idag häktad i sin frånvaro på sannolika skäl misstänkt för mord i Trollhättan. Häktningsförhandlingen äger rum i Vänersborgs tingsrätt kl 9.00.

Vice chefsåklagare Per-Erik Rinsell lämnade under sena tisdagseftermiddagen in en häktningsframställan till Vänersborgs tingsrätt. Kammaråklagare Eva Johnsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla som leder förundersökningen finns tillgänglig för kommentarer i efter förhandlingarna i tingsrätten samt på telefon från ca kl 10.00. Personen som begärs häktad är samma person som försattes på fri fot efter att suttit anhållen misstänkt för människorov i samma ärende tidigare i sommar.

Solna Tingsrätt meddelade den 17 juli dom i ett mål rörande muta av utländsk tjänsteman i ett internationellt affärsförhållande (så kallad "foreign bribery"). Det är den första domen i sitt slag i Sverige på de senaste 10 åren.

Två personer hade i uppdrag att bistå ett svenskt företag vid dess deltagande i en anbudsprocess om ett offentligt vattenförsörjningsprojekt i Ukraina. Personerna åtalades för grov bestickning då de till en ledande företrädare för den utländska myndigheten lämnat mutor i form av resor, kontanter mm vid olika tillfällen i Sverige, Danmark och Ukraina till ett sammanlagt värde om cirka 70.000 kronor. De åtalades också för försvårande av skattekontroll, grovt brott, på grund av att de skickat sin svenske uppdragsgivare osanna fakturor för att dölja mutorna. Enligt domen har merparten av mutorna betalats ut i Sverige och att även planeringen i huvudsak har skett i Sverige varför brottsligheten i sin helhet var straffbar enligt svensk lag. Tingsrätten ansåg att brottet innebar ett angrepp på person i ansvarsfull ställning och att upphandlingen rört betydande belopp. Däremot ansåg domstolen inte att brottet var av särskild farlig art. Därför dömde tingsrätten till ansvar för bestickning av normalgraden samt försvårande av skattekontroll. En av de åtalade dömdes till villkorlig dom med 100 timmars samhällstjänst och den andre till villkorlig dom utan samhällstjänst på grund av att han i målet varit frihetsberövad under elva veckor. Straffvärdena ansåg tingsrätten motsvara 4 respektive 5 månaders fängelse.Förundersökningsledare och åklagare i målet var kammaråklagare Thomas Forsberg vid Riksenheten mot korruption.

Tisdag den 16 juli meddelade Högsta domstolen ett beslut i ett resningsärende och angav i beslutet riktlinjer för under vilka förhållanden resning kan komma i fråga på grund av förbudet mot dubbelbestraffning enligt europarätten.

Sammanfattningsvis slog Högsta domstolen fast att det förelegat hinder sedan den 10 februari 2009 att pröva ett åtal för skattebrott om skattetillägg tidigare påförts beträffande samma oriktiga uppgifter. Högsta domstolen har också tolkat Europakonventionen på så sätt att det finns grund för resning i dessa fall. I anledning av beslutet träffades under gårdagen företrädare för Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten(EBM) för att diskutera vilka effekter beslutet får. Enligt en preliminär beräkning fanns det, för den aktuella tiden, lagakraftvunna domar i ca 1600 ärenden där åtalet omfattat skattebrott. Av dessa var det omkring 500 som avsåg lagakraftvunna hovrättsdomar. I dag är det enligt inhämtade uppgifter 112 personer som avtjänar fängelsestraff där skattebrott utgör en del av domen, samt ett femtiotal som avvaktar straffverkställighet. Den normala ordningen är att en enskild ansöker om resning i domstol och att domstolen, om den finner skäl till det, inhämtar en skriftlig förklaring av åklagaren. Är det en hovrättsdom som vunnit laga kraft hanteras ärendet av riksåklagaren, som ensam åklagare i Högsta domstolen. Övriga fall hanteras normalt av hovrätt och den lokala åklagarorganisationen. Riksåklagaren har förordnat en särskild grupp av åklagare att gå igenom och kontrollera aktuella ärenden som vilar på en lagakraftvunnen hovrättsdom, för att, om den enskilde inte gör det, ansöka om resning till den dömdes fördel, i de fall där förutsättningar för detta finns. I detta arbete prioriteras de ärenden där straffverkställighet pågår eller är förestående. För att resning ska kunna komma ifråga krävs att åtalet i målet prövats den 10 februari 2009 eller senare och att skattetillägg påförts för samma sak innan åtalet väcktes. Om skattetillägget påförts en juridisk person utgör det inte hinder mot att pröva ett åtal mot en person som företräder bolaget. Har denne däremot krävts på betalning av skattetillägget kan förhållandena vara annorlunda. Det är med andra ord ett antal kontrollåtgärder som måste göras i varje enskilt fall och det är därför inte möjligt att idag ha en uppfattning hur många ärenden som kan bli föremål för ett resningsförfarande.

Idag har kammaråklagare Barbro Brännlund vid Åklagarkammaren i Karlstad väckt åtal vid Värmlands tingsrätt mot en kvinna, tidigare landstingspolitiker i Värmland, samt mot en manlig släkting till henne.

Det inlämnade åtalet mot kvinnan avser två fall av grova bedrägeriermedan åtalet motkvinnans släkting avser grovt penninghäleri.I samband med att åtalet lämnas in idag arrangerar polismyndigheten i Värmland tillsammans med Åklagarmyndigheten en presskonferens på polishuset i Karlstad kl 13:30. Såväl kammaråklagare Barbro Brännlund samt utredare från polisen finns på plats för kommentarer. Vid presskonferensen finns även möjlighet att ta del av förundersökningen samt av stämningsansökan.

Högsta domstolen har, med stöd av Europakonventionen och gällande regler för resning, beslutat att hovrätten på nytt ska ta upp ett tidigare avgjort mål om skattebrott då den dömde också fått skattetillägg för samma oriktiga uppgift som brottmålet avsåg.

Enligt Högsta domstolens beslut idagska mål om skattebrott kunna tas upp på nytt om brottmålet har prövats efter det att Europadomstolen den 10 februari 2009 ändrat sin tolkning av skyddet för den enskilde mot att lagföras eller straffas två gånger för samma brott. Högsta domstolen slår också fast att det är möjligt att bifalla en resningsansökan oavsett om beslutet att ta ut skattetillägg vunnit laga kraft eller inte när åtalet väcks.-Som jag uppfattar det har Högsta domstolen gjort en mycket långtgående tolkning av Europakonventionen och det är svårt att idag förutse vad detta kommer att innebära på sikt. Vi fokuserar nu på att ta hand om de mera direkta följderna av beslutet genom att granska de ärenden som kan bli föremål för resning, säger riksåklagare Anders Perklev.Åklagarmyndigheten har, i samråd med Ekobrottsmyndigheten, redan påbörjat ett arbete med att identifiera vilka ärenden som kan bli föremål för resning. I morgon onsdag kommer ett antal åklagare från Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten att träffas för att fortsätta arbetet med att identifiera de ärenden där åklagaren ska ansöka om resning till förmån för den tilltalade och diskutera hur dessa ärenden bör handläggas.

Den 11 juni i år fastslog Högsta domstolen att det svenska systemet med skattetillägg och åtal för skattebrott strider mot dubbelbestraffningsförbudet i europarätten.

Riksåklagaren har i ett resningsärende motsatt sig att beslutet ska få en retroaktiv verkan. Högsta domstolens avgörande i det ärendet väntas imorgon, tisdagen den 16 juli. Under tiden som ärendet har handlagts i Högsta domstolen har domstolen meddelat inhibition avseende verkställigheten i detta och i ett tiotal andra resningsärenden. Mot denna bakgrund har riksåklagaren, för att ha en tillräcklig beredskap, beslutat att förstärka myndighetens funktion för handläggning av resningsärenden. I samverkan med Ekobrottsmyndigheten har ett arbete också påbörjats för att identifiera aktuella ärenden där dömda verkställer eller ska verkställa frihetsberövande påföljder. Ytterligare information kommer att lämnas så snart Högsta domstolen meddelat sitt beslut och detta analyserats.

En person begärs häktad vid Västmanlands tingsrätt på sannolika skäl misstänkt (den högre graden av misstanke) för mord och mordförsök.

Kammaråklagare Carl-Johan Norström vid Åklagarkammaren i Västerås har på förmiddagen lämnat in en muntlig häktningsframställan till tingsrätten, där häktningsförhandling kommer äga rum i morgon söndag den 14 juli klockan 10.00. Åklagaren kommer att begära stängda dörrar under förhandlingen och kommer finnas tillgänglig för kommentarer efter häktningsförhandlingen i tingsrätten. Några övriga kommentarer om utredningsläget kan inte ges.

Kammaråklagare Eva Johnsson har idag tisdag begärt ytterligare en person häktad i ärendet om misstänkt människorov i Trollhättan. Därmed kommer två häktningsförhandlingar i ärendet att hållas idag kl. 13.00 respektive kl. 13.45 i Vänersborgs tingsrätt.

Brottsrubriceringen är medhjälp till människorov, alternativt skyddande av brottsling, grovt brott. De båda misstänkta männen, som är i 35-årsåldern, förnekar brott. - De känner varandra och en av dem är ägare till den bil som hittats utbrunnen på Hunneberg. Han är dessutom bekant med den man som i fredags släpptes på fri fot efter att ha suttit anhållen misstänkt för människorov, säger kammaråklagare Eva Johnsson som leder förundersökningen.

Åklagaren har begärt en person häktad misstänkt för medhjälp till människorov, alternativt skyddande av brottsling, grovt brott, i ärendet om misstänkt människorov i Trollhättan. Häktningsförhandlingen kommer preliminärt att hållas tisdag eftermiddag.

Den andra personen som sitter anhållen ska begäras häktad senast kl. 12 tisdag den 9 juli. Kammaråklagare Eva Johnsson kommer inte att vara tillgänglig för frågor och kommentarer före häktningsförhandlingen .

Kammaråklagare Ola Björstrand vid Södertörns åklagarkammare i Stockholm lämnar idag in stämningsansökan till Södertälje tingsrätt och åtalar fyra personer bl.a. misstänkta för ett flertal mordbränder i Södermanland.

Åtalet omfattar två fall av grov mordbrand, två fall av mordbrand samt två fall av grov skadegörelse genom brand. En av de grova mordbränderna avser en bondgård Nibble i mars i år, då cirka 70 st djur brändes inne. I övrigt avser bränderna en bygdegård i Katrineholms kommun, två olika skolbyggnader inom Södertälje kommun, samt en buss och en lastbil. De fyra personerna har inte alla deltagit i samtliga bränder. - Vad gäller motivet för att anlägga brand varierar det. Utifrån vad utredningen gett, har gärningarna i några fall varit planerade och i andra fall är det mer fråga om ingivelser, säger kammaråklagareOla Björstrand. Förutom bränder omfattar åtalet även flera andra brott som försök till rån, försök till grov misshandel, brott mot lagen om explosiva varor och tillgrepp av fortskaffningsmedel. De huvudåtalade var vid gärningarna 17 år, 19 år, 21 år och 50 år. Två av de tilltalade är släkt. En femte person, 17 år, åtalas för delaktighet i två av gärningarna. Åklagaren kommer finnas tillgänglig för kommentarer på telefon under måndagseftermiddagen.

Kammaråklagare Eva Johnsson bekräftar att två personer är anhållna misstänkta för skyddande av brottsling, grovt brott.

Förhör med de två personerna pågår och de har fått varsin advokat. Förundersökningen fortsätter. Åklagaren kommer under måndagen att ta ställning till om en av dem ska begäras häktad. Den andra personen ska begäras häktad senast tisdag klockan 12.00. Mer information om ärendet kan inte lämnas. Åklagare Eva Johnsson är inte tillgänglig för frågor eller kommentarer förrän tidigast tisdag den 9 juli.

Kammaråklagare Eva Johnsson har idag lämnat in en häktningsframställan till Vänersborgs tingsrätt i ett ärende där en person misstänkts för människorov i Trollhättan.

Brottsrubriceringen om människorov kvarstår, mannen förnekar brott. - Han har i förhör uppgivit att han träffat den försvunna kvinnan under lördagskvällen men att han inte har med hennes försvinnande att göra, säger kammaråklagare Eva Johnsson som leder förundersökningen. Häktningsförhandlingen är planerad till klockan 14.15 i Vänersborgs tingsrätt och åklagaren har begärt stängda dörrar. Polisen skriver i ett pressmeddelande att detrots omfattande sökinsatser kring den försvunna kvinnans bostad på Dannebacken i Trollhättan och på skogsområdet Hunneberg där vissa fynd har gjorts,inte funnit kvinnan. - Förundersökningen pågår med full kraft. Vi fortsätter att söka efter kvinnan och bearbetar kontinuerligt de uppgifter som kommer in. Samtidigt fortsätter förhör med olika personer och tekniska undersökningar av de spår som vi hittills har säkrat, säger Eva Johnsson. Åklagaren kommer finnas tillgänglig för kommentarer på telefon efter eftermiddagens häktningsförhandling.

Idag torsdagen den 4 juli 2013 har åtal väckts vid Stockholms tingsrätt av kammaråklagare Carl Mellberg vid City åklagarkammare i ett ärende om bland annat grova narkotikabrott, grov urkundsförfalskning och grova vapenbrott.

Brotten har begåtts under vintern 2013. Utredningen, som bl.a. inkluderat spaning och telefonavlyssning, har bedrivits av Citypolisens spaningsrotel. Sex personer sitter häktade i ärendet sedan februari och åtalet visar att delar av de tilltalade ägnat sig åt storskalig narkotikahantering. Beslag har gjorts av cirka 9 kilo amfetamin och ca 5 kilo cannabis. Delar av de tilltalade har hanterat vapen i form av pistol, k-pist, gevär och omfattande mängder ammunition. Tre av de tilltalade är vidare åtalade för att ha bedrivit en industriell produktion av identitetshandlingar och bankkort. Åklagaren Carl Mellberg kommer att finnas tillgänglig för frågor under torsdagen den 4 juli mellan kl 13 och 15, tel 010-562 56 41.

En man i 35-årsåldern har anhållits på sannolika skäl misstänkt för människorov av en kvinna i Trollhättan.

Mannen som sedan i tisdags varit anhållen i sin frånvaro, kom idag frivilligt in till polisen tillsammans med sin advokat. Han förnekar brott. Den anhållne som är bekant med den försvunna kvinnan är hemmahörande i Jönköping och är känd av polisen sedan tidigare. - Vi kommer nu att kontrollera de uppgifter som mannen lämnat i förhör och fortsätta med utredningsåtgärderna. Vi håller på att lägga pussel och inriktar oss i första hand på att hitta den försvunna kvinnan, säger kammaråklagare Eva Johnsson vid Åklagarkammaren i Uddevalla som leder förundersökningen. Under onsdagen fortsätter polisen att söka efter den försvunna kvinnan och att säkra spår främst i området kring skogsområdet Hunneberg. Tekniska undersökningar av olika fynd pågår och ytterligare förhör kommer att hållas.

Idag klockan 11 meddelar Hovrätten för Nedre Norrland dom i ett mål där ett uzbekiskt par åtalats misstänkta för medhjälp till mordförsök.

Chefsåklagare Krister Petersson vidInternationella Åklagarkammaren Stockholmfinns tillgänglig för kommentarer på telefon idag från klockan 11:15.

Med anledning av att åtal väcks i det s.k. kattärendet där en person misstänks för djurplågeri inbjudes till pressträff i Göteborg, onsdag den 3 juli kl 10:30.

Plats: Hörsalen, Polishuset, Ernst Fontells plats, Göteborg Tid: Onsdag 3 juli, kl 10:30 (samling i receptionen klockan 10:25) Kammaråklagare Madeleine Berndt Stragnér och polisenkommer att redogöra för åtalet och vad som ledde fram till att den man som nu åtalas för att ha dödat ett flertal katter i Göteborg kunde identifieras och gripas. Vid pressträffen kommer media kunna få ta del av kopior på åtalet samt förundersökningsprotokoll. Åklagaren kommer finnas tillgänglig för kommentarer i samband med pressträffen samt på telefon samma eftermiddag.

Under Almedalsveckan i Visby hålls många seminarier om aktuella ämnen som har koppling till rättsväsendet och brottsbekämpning - i ett flertal seminarier deltar även åklagare.

Får inte jag dig, så ska ingen annan ha dig - om dödligt våld Arrangör: Stiftelsen Tryggare Sverige och RoksDag och tid: Tisdag 2 juli, kl 10-12 Varje år dödas i genomsnitt mellan 13-20 kvinnor av en nuvarande eller före detta pojkvän, make eller sambo. Vad krävs för att statsmakternas prioriteringar av dessa frågor ska få genomslag i praktiken? Vilka hinder finns och vilka möjligheter finns för att förhindra dödligt våld i nära relationer? Medverkar från ÅklagarmyndighetenUlrika Rogland, kammaråklagare, Malmö åklagarkammare Länk till evenemanget Hur korrupt är Sverige? Och vad gör vi åt det?Arrangör: Brottsförebyggande rådet (Brå) och PolisenDag och tid: Tisdag 2 juli, kl 13:30-14:30 (seminarium och mingel) Hur korrupt är Sverige? Går det att köpa ett tillstånd av kommunen? Ett beslut av en statlig tjänsteman? Hur vita är näringslivets affärer? Brottsförebyggande rådet släpper en färsk korruptionsrapport och panelen diskuterar korruptionen i Sverige: Hur den tar sig uttryck och hur den kan bekämpas. Medverkar från Åklagarmyndigheten:Alf Johansson, chefsåklagare, Riksenheten mot korruption Länk till evenemanget Kraftig straffsänkning för narkotikabrott - vem ska nu springa sista sträckan i behandlingsstafettenArrangör:Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende, Uppsala universitetDag och tid: Tisdag 2 juli, kl 14-15 (seminarium) Högsta domstolen har i en unik serie domar radikalt ändrat påföljderna rörande narkotikabrott. Detta påverkar inte minst alla som jobbar med behandling av narkotikamissbrukare. Men, är de riggade för detta? Medverkar från ÅklagarmyndighetenAstrid Eklund, vice överåklagare, Utvecklingscentrum Stockholm Länk till evenemanget Är det dags att legalisera cannabis i Sverige?Arrangör: Uppsala universitetDag och tid: Torsdag 4 juli, kl 08:30-10 (frukostseminarium) Användningen av cannabis har ökat i Sverige. Allt fler förespråkar en mer liberal syn på drogen och menar att den svenska drogpolitiken är förlegad. Men ska Sverige ge upp kampen mot cannabis och vad händer om vi gör det? Vad säger forskningen om konsekvenserna av en legalisering? Medverkar från ÅklagarmyndighetenAstrid Eklund, vice överåklagare, Utvecklingscentrum Stockholm Länk till evenemanget Pinnjakten: Sant och falskt om polisens effektivitet och resultat?Arrangör: Folk och Försvar och PolisenDag och tid: Fredag, 5 juli, kl 10:30-12 (seminarium) Vad är en effektiv polis och vilka resultat kan vi kräva av Polisen? Hur mäter vi ett gott polisarbete och ger statistiken oss rätt bild av verkligheten? Statistiken blir genom dess utformning också ett styrmedel för verksamheten. Är det ett bra styrmedel? Medverkar från ÅklagarmyndighetenEva-Marie Persson, chefsåklagare, Åklagarkammaren i Helsingborg Länk till evenemanget Almedalsveckan har arrangerats på Gotland i över fyrtio år och har idag kommit att bli Sveriges största politiska mötesplats. Almedalsveckan äger rum mellan den 30 juni och den 7 juli.Alla arrangemang under veckan är kostnadsfria och öppna för alla.Läs mer om evenemangen på Almedalsveckans hemsida.

Nacka tingsrätt i Stockholm meddelar idag dom i ett uppmärksammat ärende där personer misstänks för dataintrång mot ett IT-företag som tillhandahållit personuppgifter.

Kammaråklagare Henrik Olin vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm finns tillgänglig för att kommentera domen under eftermiddagen.

Idag väcker kammaråklagare Fredrik Karlsson åtal i ett ärende om misstänkt mord, människorov och grovt rån på Reimersholme i mars i år.

I stämningsansökan till Stockholms tingsrätt åtalas två män födda 1988 respektive 1990 misstänkta för de begångna botten. De två, tillsammans med en tredje person tvingade sig in i en bostad där de hotade, band och utövade utpressning på ett äldre par i syfte att komma åt nycklar och information om en guldsmedsbutik på Rosenlundsgatan i Stockholm. - Tillgreppsgärningarna är att anse som grova då man varit synnerligen rå och hänsynslös mot målsägandena, säger kammaråklagare Fredrik Karlsson. Stämningsansökan och endigital version av förundersökningsprotokollet kan fås i samband med pressträffen kl 11:30 idag, Gamla polishuset, Norra Agnegatan 35, Stockholm.

Riksåklagaren har fattat ett inriktningsbeslut om en organisationsförändring. Beslutet innebär att dagens 32 geografiskt indelade åklagarkammare förs samman till 7 större områden. Verksamheten kommer att finnas kvar på samma orter som tidigare.

Åklagarverksamhet finns över hela landet, vilket är nödvändigt bland annat med hänsyn till närheten till tingsrätterna och den lokala polisorganisationen. Ett skäl till att se över organisationen är den förändring som nu sker inom polisen. - Polisen är vår viktigaste samarbetspartner. Åklagare samarbetar dagligen med polisen, på både lokal och nationell nivå. Vi måste ha strukturer som liknar varandra så att vi gemensamt kan utreda brott, prioritera och besluta om utvecklingsområden på ett så rationellt sätt som möjligt, säger riksåklagare Anders Perklev. Inom kort beräknas beslut att fattas om regionindelningen i den nya nationella polismyndigheten. Åklagarmyndighetens inriktningsbeslut innebär att de nya åklagarområdena ska vara desamma som polismyndighetens regioner, med huvudorter på samma ställen som polisen. Ett annat skäl till att förändra organisationen är att många av dagens åklagarkammare är små, vilket innebär att verksamheten blir sårbar.Dagens åklagarkammare kommer att finnas kvar och bedriva samma verksamhet som tidigare, men i och med att de ingår i ett större område med en gemensam budget kommer det att bli enklare att avlasta varandra vid arbetstoppar. - Syftet är alltså inte att dra ner på den operativa verksamheten utan tvärtom på sikt förhoppningsvis kunna använda mer av våra resurser till operativt arbete och att använda resurserna på ett mer effektivt sätt, säger Anders Perklev. Riksåklagarens beslut innebär början på en process där många detaljfrågor återstår att diskutera. Därför tillsätts också sju arbetsgrupper, med uppgift att se över struktur och ledningsorganisation, ansvarsfördelning med mera inom de nya åklagarområdena. Den förändrade organisationen är planerad att träda i kraft den 1 oktober 2014.

En man ansökte om a-kassa och påstod i ansökan att han inte fått något avgångsvederlag från sin tidigare arbetsgivare. Handläggaren kontrollerade avtalet med arbetsgivaren och upptäckte att det inte stämde överens med de verkliga förhållandena.

Efter att handläggaren vid a-kassan frågat efter avtalet mellan honom och den tidigare arbetsgivaren, gav mannen in ett förvanskat samt ett förfalskat avtal vilket upptäcktes av a-kassan. Hovrätten, som ogillade åtalet för grovt bidragsbrott, tyckte att det inte var bevisat att handläggaren gått längre i sin kontroll än vad som följde av a-kassans interna rutiner. Enligt hovrätten var det därför inte visat att det funnits en konkret fara för att de oriktiga uppgifterna skulle ha lett till att mannen fick a-kassa felaktigt utbetald till sig. Riksåklagaren har idag överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen (HD). - Handläggningen av förmåner inom välfärdssystemen bygger huvudsakligen på ansökningar där beslut om utbetalning grundas på uppgifter från enskilda personer, säger riksåklagare Anders Perklev. Det innebär att myndigheter och andra beslutsfattare som huvudregel måste kunna utgå ifrån att de uppgifter som lämnas är korrekta och sanningsenliga. I förarbetena uttalas att kontrollsystemets uppbyggnad och funktionssätt ska ha betydelse för bedömningen om konkret fara funnits. En beslutsfattare ska dock knappast behöva utgå ifrån att handlingar som en enskild ger in kan vara förfalskade och därför rutinmässigt måste kontrolleras. - När det som i detta fall är fråga om ett kvalificerat vilseledande torde det inte ha varit lagstiftarens avsikt att på sätt som nu skett begränsa det straffbara området i förhållande till gärningar som tidigare hade bedömts som försök till bedrägeri - därför är det viktigt för ledning av rättstillämpningen att Högsta domstolen prövar överklagandet, avslutar riksåklagare Anders Perklev.

I morgon torsdag, den 20 juni anordnas en pressträff med anledning av att åtal väcks om bl.a. misstänkt mord på Reimersholme i mars tidigare i år.

Tid: 11:30 Plats: Gamla polishuset, Norra Agnegatan 35, Stockholm. Medverkar görkammaråklagare Fredrik Karlsson och Jonas Linnerstam från länskriminalpolisen iStockholm. Förutom vid pressträffen kommer åklagaren finnas tillgänglig för kommentarer under eftermiddagen. Medtag presslegitimation eller intyg från medieföretag.Frågor om pressträffen besvaras av Länskriminalpolisen.

Riksåklagaren tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att se över om dels användningen av restriktioner för häktade personer kan minskas, dels oproportionerligt långa häktningstider kan undvikas.

Gruppen ska redovisa hur olika tänkbara förändringar kan tänkas påverka möjligheterna att klara upp brott. Ett vanligt skäl till att misstänkta personer häktas i Sverige är att man bedömer att det finns risk för att den misstänkte ska förstöra bevis eller på annat sätt försvåra brottsutredningen. Vid dessa tillfällen kan åklagaren med domstolens tillstånd besluta att den häktade får begränsade möjligheter till kontakt med omvärlden, till exempel att inte läsa tidningar eller ta emot besök - så kallade restriktioner. Bådehäktning och restriktioner vid häktning innebär som regel en stor påfrestning för den misstänkte och ska givetvis inte användas i större utsträckning än vad som kan motiveras utifrån syftet med åtgärden. Sverige har vid flera tillfällen kritiseratsav internationella kommittéerfrån ett människorättsperspektiv för användningen av häktning och restriktioner. Det finns därför skäl att överväga hur tillämpningen av systemet kan förbättras. Användningen av restriktioner har tidigare granskats inom åklagarväsendet. Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Malmö redovisade resultatet av granskningen i februari 2011. Det uppdrag som arbetsgruppen nu fått innebär ett ytterligare steg, dvs. att söka minska restriktionsanvändningen generellt. Därutöver får gruppen också ett uppdrag att se hur mycket långa häktningstider kan undvikas. Arbetsgruppen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 januari 2014. För att få ett brett perspektiv på frågan kommer, förutom åklagare, också representanter för advokatkåren, kriminalvården och polisen att ingå i gruppen.

Åklagarmyndigheten har lämnat ett remissvar på Straffprocessutredningens betänkande Brottmålsprocessen (SOU 2013:17) till regeringen.

Myndigheten tillstyrker i remissvaret att brottmålsprocessen reformeras i enlighet med huvudlinjerna i Straffprocessutredningens förslag. Invändningar reses dock mot en del enskilda förslag, bland annat om hur allmänt åtal ska väckas, och en del påpekanden i övrigt görs. I betänkandet föreslås bland annat. att ansvarsfördelningen mellan domstol och åklagare utvecklas och tydliggörs, att åklagaren ska ange påföljdsyrkande i samtliga mål och att domstolen inte ska kunna döma till ett strängare straff än vad som yrkats. Vidare föreslås att nya regler för väckande av allmänt åtal införs och att brottmålen ska handläggas på olika sätt beroende på hur ingripande påföljd som yrkats. Om förslagen leder till lagstiftning blir i princip alla åklagare berörda i sin dagliga gärning.

Idag väcks åtal vid Solna tingsrätt mot en man som sedan tidigare är häktad i samband med upploppen i Husby i slutet maj.

-Åtalet avser grov skadegörelse genom anläggande av bilbrand i samband med upploppen i Husby i slutet maj, säger kammaråklagare Andreas Nyberg på Västerorts åklagarkammare. Den nu åtalade mannen har i förhör erkänt gärningen.

I tisdags anhölls en kvinna misstänkt för ett 25 år gammalt mord på en man i Husby 1988. Idag på förmiddagen har häktningsförhandling mot kvinnan hållits vid Solna tingsrätt. Kvinnan häktades på sannolika skäl misstänkt för mord.

- Den misstänkta har idag lämnat en annan berättelse än hon gjorde då hon förhördes av polisen år 1988. I ljuset av den berättelsengår utredningen nu vidare med inhämtande av såväl muntlig som teknisk bevisning, säger kammaråklagare Andreas Nyberg vid Västerorts åklagarkammare. Ett eventuellt åtal mot kvinnan ska vara väckt senast den 27 juni.

En kort lägesrapport lämnas här med anledning av att det kommit många frågor om vad som händer i Assangeärendet.

Den 14 juni 2012 fattade brittiska Högsta domstolen, The Supreme Court, beslut om att Julian Assange skulle överlämnas till Sverige enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder. För att överlämningen till Sverige ska kunna verkställas krävs i praktiken att Julian Assange överlämnar sig till brittisk polis. Enligt regelverket om en europeisk arresteringsorder är det den överlämnande staten (Storbritannien) som ska meddela den mottagande staten (Sverige) var och när personen kan hämtas. Detta förutsätter att den som ska överlämnas är tillgänglig för den överlämnande statens myndigheter. Julian Assange befinner sig inne på Ecuadors ambassad utom räckhåll för brittiska myndigheter. Ur den svenska åklagarens synvinkel har alltså ingenting hänt i ärendet sedan beslutet i The Supreme Court i juni förra året. Förutsättningarna för att avsluta ärendet Enligt rättegångsbalken ska en förundersökning läggas ner när det inte längre finns anledning att slutföra den. Den ansvariga åklagaren ska fortlöpande göra sådana bedömningar. Ett skäl till att lägga ner en förundersökning kan vara att den misstänkta personen rymt eller på annat sätt försvunnit och att det inte finns skäl att anta att personen ska komma tillbaks. I det här fallet finns ett beslut om att Assange ska överlämnas från Storbritannien enligt den europeiska arresteringsordern. Han förväntas därför komma till Sverige. Varför kan inte Assange förhöras i Storbritannien? En fråga som ofta återkommer är varför åklagaren inte kan förhöra Assange i Storbritannien. Den frågan har besvarats tidigare, se länk i högerspalten.Ansvarig åklagare, överåklagare Marianne Ny, har tidigare meddelat att hon inte ger intervjuer så länge som ärendet pågår i Storbritannien. Eftersom processen i Storbritannien inte kunnat avslutas är det alltså inte möjligt att ge intervjuer.

Som stöd för åklagarnas handläggning redovisar riksåklagaren i en promemoria sin syn på effekterna av Högsta domstolens beslut den 11 juni 2013 och vilka konsekvenser det har för pågående och avslutade ärenden.

Promemorian behandlar följande områden:I vilka fall som förbudet mot dubbla förfaranden hindrar lagföringHandläggning av anmälningar som gjorts före Högsta domstolens beslutDomar som redan vunnit laga kraftStrafförelägganden

Med anledning av HD:s beslut om skattetillägg och skattebrott har företrädare för de tre myndigheterna i dag diskuterat den uppkomna situationen och kommer att ha en fortsatt dialog om detta.

Hur pågående ärenden inom rättsväsendet ska hanteras kommer att fortsätta diskuteras efter mötet. Avsikten är att i slutet av denna vecka tillhandahålla vägledning till åklagarna som underlag för beslut i respektive ärende. Det kan konstateras att HD:s beslut endast berör en mindre del av de åtalsanmälningar som Skatteverket gör. Verket kommer under en övergångsperiod, innan en ny lagstiftning är på plats, som huvudregel att fortsätta påföra skattetillägg. I dessa fall kommer det inte vara möjligt att göra en brottsanmälan. I de ärenden där allvarlig ekonomisk brottslighet kan misstänkas kommer dock Skatteverket att göra en brottsanmälan i stället för att påföra skattetillägg. Åklagarmyndigheten har i dag fått en begäran från Högsta domstolen om en skriftlig förklaring i ett ärende om resning, som gäller den aktuella frågan. - Det är utmärkt att frågan om resning kommer under HD:s prövning relativt snabbt eftersom denna fråga inte behandlades i gårdagens beslut. Normalt gäller att ny praxis från HD inte har retroaktiv verkan, säger riksåklagare Anders Perklev.

– Beslutet var inte oväntat, säger riksåklagare Anders Perklev.

- Beslutet var inte oväntat, säger riksåklagare Anders Perklev. - Högsta domstolen har kommit fram till att en person inte kan åtalas för skattebrott om personen också måste betala ett skattetillägg för samma felaktiga uppgift. Det kommer förstås att få konsekvenser, bland annat att lagstiftningen måste ändras, säger Anders Perklev. I normalfallet ska eventuella åtal avvisas om personen redan fått ett skattetillägg. Företrädare för Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket kommer att träffas inom kort för att gemensamt diskutera effekterna av Högsta domstolens beslut och hur man ska hantera den situation som nu uppstått. Under den period som frågan har varit föremål för rättslig prövning har riksåklagaren utfärdat rekommendationer till åklagarna hur de ska handlägga sådana här ärenden. Dessa rekommendationer kommer att revideras så snart det är möjligt. I april 2013 rekommenderade riksåklagaren åklagare att ställa sig positiva till att huvudförhandlingar tillsvidare ställs in respektive att mål vilandeförklaras i avvaktan på HD:s beslut.

Efter en omhäktningsförhandling vid Attunda tingsrätt på förmiddagen sitter en man fortsatt häktad för bland annat sexuella övergrepp mot barn.

Misstankarna gäller övergrepp som begåtts på en vårdcentral i norra Stockholm och omfattar flera olika barn under 15 år. - Utredningen pågår bland annat med inhämtning av muntlig och teknisk bevisning. I övrigt kan jag inte ge några närmare kommentarer i ärendet, säger kammaråklagare Andreas Nyberg vid Västerorts åklagarkammare i Stockholm. Åtal ska vara väckt senast onsdag den 19 juni.

Idag meddelade Borås tingsrätt dom i ett mål där en flicka anklagats för att vara häxa och berättat att hon utsatts för misshandel och allvarliga kränkningar i sitt tidigare hem.

Tingsrätten anser att flickans berättelse har högt bevisvärde och dömer båda de tilltalade. Mannen, som visat sig vara flickans morbror, döms för grov misshandel, grovt olaga tvång och grovt olaga hot till fängelse i 1 år och 10 månader. Mannens fru dömdes för grovt olaga hot till fängelse 8 månader och frikändes på andra punkter. Flickan tilldöms ett skadestånd på 60000 kr. - Jag är nöjd med att tingsrätten gått på flickans berättelse. Att frun inte dömdes lika hårt beror på att tingsrätten ansåg att man inte kunde lasta henne för medverkan förutom vid en av händelserna. Med hänsyn till att de nu dömda har förnekat och med eftertryck hävdat sin oskuld förväntar jag mig överklagande från deras sida. Själv måste jag läsa domen mer noggrant innan jag kan ge besked om jag tänker överklaga i de delar som åtalet ogillades samt beträffande straffens längd, säger kammaråklagare Daniel Larson

En ung man, som fyllde 17 år en vecka efter gärningstillfället, har dömts för ett mycket brutalt mord av sin syster. Enligt tings- och hovrätten hade straffet för en vuxen person bestämts till fängelse på livstid.

Med hänsyn till den dömdes låga ålder bestämde tingsrätten påföljden till fängelse i 8 år. Hovrätten ändrade dock påföljden till fyra års sluten ungdomsvård, vilket är den maximala tiden för sluten ungdomsvård. Huvudregeln är att ungdomar under 18 år inte ska dömas till fängelse, säger riksåklagare Anders Perklev. - När en person under 18 år begått ett så pass allvarligt brott att det finns synnerliga skäl att döma till fängelse, är principen den att den unge istället ska dömas till sluten ungdomsvård. Enligt riksåklagarens uppfattning finns i detta fall inte tillräckligt starka skäl att frångå denna princip. Riksåklagaren har därför valt att inte överklaga hovrättens dom.

Riksenheten mot korruption har i dag åtalat två f d medarbetare på det internationella teknikkonsultbolaget Sweco Environment AB för grov bestickning av en ukrainsk tjänsteman.

Brottet ska ha ägt rumi samband med en upphandling av vatten- och avloppsprojekt i flera städer i Ukraina. Värdet på de projekt som påverkats uppgick till cirka 30 miljoner kronor och finansierades via lån av Världsbanken och genom bistånd av SIDA. Mutorna har bestått av en semesterresa för den ukrainska tjänstemannen och hans familj samt 3000 euro i fickpengar. I gengäld fick de tilltalade information om de övriga konkurrenternas anbud. Mutbrottet avslöjades av en s.k. whistleblower vid den ukrainska myndigheten, varpå muttagaren suspenderades från sin tjänst och anbudsförfarandet avbröts. En av de tilltalade är rysk medborgare och han åtalas också tillsammans med en tredje person för grovt bokföringsbrott, eftersom det saknas löpande bokföring och räkenskapsmaterial i det bolag som inledningsvis bekostat mutorna. Den ryske medborgaren har sedan tillsammans med sin f.d. kompanjon på Sweco låtit kostnaden för mutorna hamna hos Sweco genom osann fakturering. Detta innebär att de har främjat att de osanna fakturorna felaktigt kommit att bokföras. Mutkostnaderna har felaktigt debiterats som nedlagd arbetstid. Eftersom brottet riktats mot en utländsk myndighetsperson så klassificeras brottet som ett s.k. Foreign Bribery, vilket Sverige genom olika konventionsåtaganden åtagit sig att hjälpa till att motverka. Riksenheten mot korruption har tillsammans med rikskriminalpolisens nationella korruptionsgrupp utfört omfattande och grundliga utredningsåtgärder mot det svenska bolaget Sweco. Därmed står det klart att andra personer än de åtalade kan uteslutas från delaktighet i bestickningen och dess finansiering. Sweco har medverkat fullt ut i utredningen och bolaget ser mycket allvarligt på det inträffade. De tilltalades agerande har skett på ett sådant sätt att Sweco inte har kunnat förhindra eller upptäcka gärningen genom interna rutiner. Riksenheten mot korruption ser mycket allvarligt på bestickningsbrottet eftersom de aktuella infrastrukturprojekten nu försenats avsevärt, vilket medfört negativa konsekvenser för den ukrainska befolkningen och övriga inblandade.

Förundersökningen med anledning av ett dödsfall på ett hotell i Stockholm har lagts ned. Det saknas numera anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har begåtts.

Av det slutliga obduktionsprotokollet framgår bland annat att dödsfallet ur rättsmedicinsk synvinkel betraktas som en olycka. Några tecken på att någon annan person har orsakat dödsfallet kaninte visas.

En sammanfattning av resningsärendena som gäller Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, finns nu tillgänglig på webbplatsen. På samlingssidan finns bl.a. kronologi i ärendet och alla beslut om att lägga ned åtal.

Sidan kommer att uppdateras löpande efterhand ny information finns att ge.

Två personer misstänks för grov utpressning.

Det är två personer som kommer att åtalas, misstänkta för försök till grov utpressning. Ärendet har sin grund i kidnappningar i Sinai. Åtalet kommer att lämnas in till Solna tingsrätt kl. 11.00. Chefsåklagare Krister Petersson kommer att vara tillgänglig för kommentarer om åtalet från kl. 13.00. Fram till dess kan ingen ytterligare information lämnas.

Åtal har idag väckts vid Värmlands tingsrätt där fyra personer åtalas för förberedelse till grovt rån och två personer åtalas för medhjälp till förberedelse till grovt rån.

Det var i december 2013 som fyra personer greps i Bjurvattnet utanför Umeå misstänkta för förberedelse till grovt rån. I samband med gripandet anträffades vapen, ammunition, sprängämnen m.m. - Genom bulvaner har det även anskaffats en fastighet i Bjurvattnet och det var i denna fastighet som personerna greps. Männen har varit frihetsberövade sedan dess, säger kammaråklagare Gunilla Öhlin. I samband med utredningen så har vapen anträffats som har bäring på andra rån. Bland annat hittades en AK4 som enligt Statens Kriminaltekniska laboratorium använts i samband med grovt rån i Töcksfors i Värmland i augusti 2012. Åtal i denna del kommer att väckas vid Värmlands tingsrätt på torsdag, den 30 maj 2013 kl 11.00. Ett annat vapen som anträffades i Bjurvattnet är aktuellt även i utredningen avseende grovt rån i Vansbro. Detta beslag tillsammans med den utredning som fanns sedan tidigare och som nu kompletterats med bland annat röstanalys och rörelseanalys, har gjort att en person häktades i mars 2013 för delaktighet i detta rån. - Detta har varit en omfattande utredning som omfattat flera grova rån och som nu resulterat i ett åtal avseende två grova rån och en förberedelse till grovt rån, säger Gunilla Öhlin. Stora beslag har gjorts av vapen och ammunition och utredningen har bedrivits av poliser tillhörande de myndigheter som under de senaste åren drabbats av grova rån, avslutar hon. Förundersökningsmaterialet går att ta del av via Rikskriminalen.

Med anledning av många medieförfrågningar sammanfattar kammaråklagare Emelie Källfelt de fakta som för närvarande kan lämnas i ärendet.

7En man är häktad för bland annat sexuella övergrepp mot barn. Misstankarna gäller övergrepp som begåtts på en vårdcentral i norra Stockholm och omfattar flera olika barn under 15 år. Man har också hittat barnpornografi hos mannen. - Polisens främsta prioritet just nu är att försöka identifiera barnen. Med hänsyn till att utredningen är inne i ett känsligt läge kan jag inte lämna mer information just nu, säger kammaråklagare Emelie Källfelt på Norrorts åklagarkammare i Stockholm. Åtal ska vara väckt senast onsdag den 5 juni.

Lägesrapport fredag den 24 maj klockan 15.40.

På Västerorts åklagarkammare finns för närvarande ett antal pågående förundersökningar (brottsutredningar). Utredningarna rör våldsamt upplopp, förberedelse till mordbrand, skadegörelse m.m. Här är en 18 år gammal man häktad för mordbrand. Åtal ska vara väckt senast den 6 juni. I södra Stockholm är drygt tio personer anhållna för våldsamt upplopp. Av dessa greps sju stycken strax efter midnatt natten till fredag i Älvsjö. De är födda 1988-1994. Åklagarverksamheten i Stockholm har förstärkts under helgen på så sätt att ytterligare en jouråklagare, utöver de ordinarie, kommer att tjänstgöra för att enbart hantera arbetetmed de pågående upploppen. Under måndagen kommer ett nytt beslut att fattas om det behövs fortsatt förstärkning av jourverksamheten. Ytterligare information kan för närvarande inte lämnas, men kommer att publiceras så snart det bedöms möjligt. För frågor om polisens utredningsarbete hänvisar vi till Polisens presstjänst.

Kammaråklagare Annika Boman har i dag väckt åtal mot två personer, misstänkta för grovt förtal.

-Det har varit en omfattande utredning med ett hundratal anmälningar, varav ungefär hälften nu går till åtal. Den stora spridningen av uppgifterna och även det faktum att så många blivit utsatta är skälen till att jag bedömt att åtal av särskilda skäl varit påkallat ur allmän synpunkt, säger Annika Boman.

Åtalet mot Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick i ärendet om de så kallade "tältmorden" på ett holländskt par i Appojaure år 1984, läggs ner då tillräckliga skäl numera saknas för att Sture Bergwall begått de åtalade gärningarna.

Thomas Quick, numera Sture Bergwall, dömdes den 25 januari 1996 av Gällivare tingsrätt för mord till överlämnande till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning för att han natten mellan den 12 och 13 juli 1984 på en rastplats vid sjön Appojaure, Gällivare kommun, med upprepade knivhugg berövat ett holländskt par livet, vilket han erkänt. - Genom de utredningsåtgärder och den granskning som däreftergjorts i samband med resningsärendet har jag funnit att det återtagna erkännandet har ett påtagligt stöd av omständigheter som förelegat redan vid förhandlingen i tingsrätten, men som uppenbarligen inte redovisats fördomstolen och därför inte kunnat beaktas vid rättens bevisvärdering. Dessa omständigheter och nytillkomna sådana är sammantaget av den arten att de framkallar allvarligt tvivel om att Sture Bergwall begått gärningarna, säger överåklagareJörgen Lindberg.

Presskonferens med anledning av åtal i det så kallade Instagramärendet tisdag den 21 maj.

Tid: 10.30 Plats: Polishuset, Ernst Fontells plats, GöteborgAnmälan via e-post till kommunikationsenheten vid Polisen i Västra Götaland: [email protected] gör kammaråklagare Annika Boman och kommissarie Birgitta Dellenhed. I samband med presskonferensen finns möjlighet att ta del av åtalet och förundersökningsprotokollet.Medtag presslegitimation eller intyg från medieföretag.

- Jag är mycket nöjd med domen som är utförlig, välskriven och välmotiverad, säger kammaråklagare Daniel Larson i en kommentar.

Hovrätten för Västra Sverige ändrar tingsrättens dom och dömer tre personer till fängelse i ett ärende där en flicka utsatts för olika övergrepp på grund av föreställningen att hon varit en häxa. Flickans pappa och styvmamma döms för grov misshandel, olaga frihetsberövande och grov fridskränkning till fängelse i 2 år och 3 månader respektive 2 år och 6 månader. En pastor döms till fängelse i 1 år och 3 månader. - Jag kan konstatera att hovrätten har tagit fasta på flickans berättelse och anser att den är mycket trovärdig. Vidare att det finns stark stödbevisning. Domstolen anser också att de dömda har haft uppsåt, trots att de haft en stark religiös övertygelse som skäl för sitt handlande. Jag delar den uppfattningen, säger Daniel Larson.

En person häktades idag på sannolika skäl misstänkt för människorov, grovt rån och försök till grovt rån.

Försöket till grovt rån gäller en värdetransport i Nacka den 23 februari i år som den häktade försökte råna tillsammans med den person som sedan tidigare är häktad för mordet på guldsmeden. Den idag häktade personen nekar till brott. Åklagaren kan inte lämna någon ytterligare information med hänsyn till förundersökningssekretessen.

Under helgen anhölls åtta män hemmahörande i Stockholmstrakten. Männen är i åldrarna 25-45 år och häktades i början på veckan på sannolika skäl misstänkta för grovt narkotikabrott.

Det var i fredags och lördags som Polisen kunde gripa ett antal män runt om i Stockholmstrakten efter en tids spaning och utredning. Männen anhölls kort därefter och kunde under måndagen och tisdagen häktas. Det handlar om omfattande försäljning av narkotika och männen misstänks för grova narkotikabrott. Vid husrannsakningar har större partier av narkotika tagits i beslag. Utredningen leds av kammaråklagare Lars Hedvall vid internationella åklagarkammaren i Stockholm. Åtalstiden är satt till den 20 maj. - Jag har fått två veckor på mig för att väcka åtal, men det är en omfattande utredning, och jag kommer sannolikt behöva mera tid, säger Lars Hedvall. Gripandet skedde i samverkan mellan Citypolisens krogsektion i Stockholm och Aktionsgrupp Mitt. I Aktionsgrupp Mitt ingår polismyndigheterna i Uppsala, Västmanlands och Gävleborgs län. Insatser av det här slaget sker efter beslut i det Operativa rådet och är ett led i en nationell myndighetsgemensam samverkan för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten.

Åtal har väckts vid Falu tingsrätt avseende djurplågeri av cirka 100 kor. En lantbrukare i Dalarna är misstänkt för vanvård bl.a. för att inte ha gödsla ut ladugården. Djurbesättningen har orsakats både fysiskt och psykiskt lidande.

Enligt åtalet har lantbrukaren brustit i sin tillsyn av djuren genom att under våren och sommaren inte gödslat ut i ladugården. När länsstyrelsen genomförde kontroll på anläggningen i juni 2012 var ladugården fylld med 60-70 cm flytande gödsel. Vid kontrolltillfället fanns cirka 60 levande djur i byggnaden. Dessa hade fysiska skador bestående i hudirritationer, bränn- och frätsår, ögonflytningar och hosta. När anläggningen tömdes på gödsel anträffades kadaver av cirka 40 djur som lämnats liggande bland de levande djuren. - Det här rör sig om ett mycket allvarligt fall av vanvård. Att inte gödsla ut ladugården och att de levande djuren tvingats vistas tillsammans med en större mängd självdöda djur har orsakat djuren både fysiskt och psykiskt lidande, säger kammaråklagare Annika Troive vid åklagarkammaren i Falun. Eftersom gärningen begåtts i näringsverksamhet har det även framställts ett yrkande om företagsbot. Beloppet anges till 100000 kr.

- Bedömningen av om sjuksköterskan utsatt målsäganden för livsfara är en fråga om hur bevisningen i målet värderas. Högsta domstolen tar som regel endast upp mål som är av principiellt intresse för rättstillämpningen.

Mål som handlar om att värdera bevisningen i det enskilda fallet är därför generellt sett inte lämpade för prövning i Högsta domstolen. Ärendet är ovanligt i sitt slag och min bedömning är att det i det här fallet inte finns någon fråga där Högsta domstolen skulle kunna ge vägledning i rättstillämpningen, säger riksåklagare Anders Perklev. Bakgrund: Svea hovrätt frikände i en dom den 11 april 2013 den SOS-sjuksköterska som åtalats för bl.a. framkallande av fara för annan för att han av grov oaktsamhet utsatt en person för livsfara genom att inte skicka en ambulans med högsta prioritet. Ansvar för framkallande av fara för annan kan endast utdömas om åklagaren kan bevisa att ett larm om ambulans med högsta prioritet hade avvärjt faran för målsägandens liv. Hovrätten har vid sin värdering av bevisningen funnit att åklagaren inte kunnat bevisa att sjuksköterskan utsatt målsäganden för livsfara genom att inte larma ambulans eftersom det inte med tillräcklig säkerhet går att säga att livsfaran hade kunnat avvärjas ens om ambulans hade larmats med högsta prioritet redan vid det första telefonsamtalet.

Riksåklagaren yrkar strängare påföljd i överklagandet till Högsta domstolen i ett mål där en person dömts till dagsböter för brott mot upphovsrättslagen genom att spridit upphovsrättsskyddat material via fildelningstjänster på Internet.

En person har i hovrätten dömts till 160 dagsböter för brott mot upphovsrättslagen bestående i att han under knappt tio månaders tid vid 51 olika tillfällen olovligen framställt exemplar av 60 filmverk, att han momentant eller en kortare tid efter nedladdningen olovligen överfört 57 av filmverken till allmänheten samt att han därutöver olovligen överfört tre filmverk till allmänheten under en tid av minst en vecka och högst en månad från nedladdningstillfället. Riksåklagaren yrkar strängare påföljd i överklagandet till Högsta domstolen. -Frågan i målet är hur påföljden ska bestämmas vid flerfaldig och likartad brottslighet som begås vanemässigt. Såvitt jag kan se har Högsta domstolen inte tidigare uttalat sig angående detta, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp. Straffvärdet av det enskilda brottet ligger på bötesnivå och straffskalan omfattar böter eller fängelse i högst två år och straffstadgandet innefattar såväl uppsåt som grov oaktsamhet. -Den typ av brottslighet som det här är fråga om är mycket vanlig och påföljdsfrågan är därför av stor betydelse, inte minst då den brottlighet som utreds av Nationella gruppen mot immaterialrättsbrott ofta består av återkommande och vanemässiga gärningar under längre tid, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp.

Åklagarmyndigheten har tilldelats Klarspråkskristallen 2013 för arbetet med att modernisera språket i gärningsbeskrivningarna, dvs. de beskrivningar av brotten som åklagarna använder i sina åtal.

Genom projektet "Ett modernare språk", som startade 2010, har språket i åklagarnas beskrivningar av i stort sett samtliga brott som finns i svensk rätt förnyats och förenklats. Målet har varit att både möta kravet på att texterna ska vara begripliga för vanliga människor och samtidigt juridiskt korrekta. - Det bakomliggande syftet är att öka rättssäkerheten. Med åtal som är skrivna på ett modernt och enklare språk anpassat efter dem som ska läsa dem minskar risken för att de som berörs av ett brott inte fullt ut kan ta tillvara sina rättigheter, säger överåklagare Lennart Guné som initierade språkvårdsarbetet. Många av de uttryck som hittills använts i gärningsbeskrivningarna är hämtade från lagtexter. Orden är svårförståeliga och ovanliga i vanligt vardagsspråk, men har en juridisk innebörd som enklare uttryck oftast saknar. - Vi har lagt ned stor möda på att hitta ord och begrepp som inte påverkar den juridiska betydelsen, men som samtidigt är moderna och begripliga. Vi tycker själva att resultatet har blivit bra och vi är stolta över att Åklagarmyndigheten har tilldelats Klarspråkskristallen, säger chefsåklagaren Agneta Isborn Lind som lett den arbetsgrupp som tagit fram de nya formuleringarna. Den 24 april 2013 blev de nya formuleringarna tillgängliga för alla åklagare, i och med att de gamla mallarna för gärningsbeskrivningar togs bort och de nya lades in i Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem. - Genom att lägga in de nya texterna i åklagarnas IT-stöd säkerställer vi att förändringen slår igenom på bred front, säger IT-utvecklingschef Kristian Agneklev som slutfört införandet av de nya formuleringarna. Exempel, brottet rån Före: TT har …TID+PLATS…, olovligen med tillägnelseuppsåt tagit ….GODS…till ett värde av ….ANTAL KRONOR…och anträffats på bar gärning. När MÄ i anledning härav sökt hindra TT, har TT satt sig till motvärn medelst hot som av MÄ uppfattats som trängande fara. Efter: TT har stulit (gods + ev. värde) från (MÄ = ägaren) och anträffats på bar gärning. (MÄ = ev annan än ägaren) skulle ta tillbaka stöldgodset. Då satte sig TT till motvärn genom att (beskriv hotet). Det hände (datum + plats). Hotet (var/verkade för MÄ vara) akut. TT begick gärningen med uppsåt. TT = Den åtalades namn MÄ = Brottsoffrets/målsägandens namn Om Klarspråkskristallen Klarspråkskristallen delas ut av Språkrådet till en myndighet, kommun eller ett landsting som arbetat för ett klart och begripligt offentligt språk. Läs mer på Språkrådets webbplats, se länk i högerspalten. Juryns motivering "Klarspråkskristallen 2013 tilldelas Åklagarmyndigheten för myndighetens välorganiserade och föredömliga arbete med att utforma klara gärningsbeskrivningar. Arbetet har resulterat i moderniserade och förenklade malltexter inom ett svårt och angeläget område där juridisk korrekthet är en förutsättning samtidigt som kraven på begriplighet är mycket höga. Åklagarmyndigheten har lyckats förena dessa ibland motstridiga krav."

Tidigare har två personer varit misstänkta för mordet på en kvinna i Örby. Den ena, mordoffrets make, är nu helt avförd som misstänkt.

Utredningen har visat att han har alibi för tiden för mordet och inga andra misstankar om inblandning i brottet har framkommit. Han har varit behjälplig i utredningen och är numera att anse som målsägande. Den andre misstänkte är fortfarande häktad på sannolika skäl misstänkt för mord. Förundersökningen fortsätter därför. Polisen kommer att hålla fortsatta förhör, de arbetar vidare med den tekniska undersökningen och inväntar det slutgiltiga obduktionsprotokollet.

Den man som suttit anhållen med anledning av ett dödsfall på ett hotell i Stockholm har släppts av åklagaren.

Mannen har förhörts med försvarare under tisdagseftermiddagen och han förnekar att han skulle ha dödat kvinnan. Den rättsmedicinska undersökningen (obduktionen) ger inte heller stöd för att kvinnan skulle ha mördats. -Det finns inte längre tillräckliga skäl för att hålla honom anhållen, säger kammaråklagare Nicklas Englund som är förundersökningsledare. Någon ytterligare information i ärendet kan inte lämnas under tisdagen.

En person har anhållits misstänkt för mord på en kvinna på ett hotellrum i Stockholm. Offentlig försvarare har utsetts.

För närvarande pågår en rättsmedicinsk undersökning för att söka fastställa dödsorsaken, som är oklar i dagsläget. Mer information kommer att lämnas när den rättsmedicinska undersökningen är klar och åklagaren har tagit ställning till resultatet av den. I övrigt kan inga upplysningar lämnas i ärendet.

Åtal är väckt vid Eksjö tingsrätt mot en läkare som tidigare var anställd vid ett sjukhus i Jönköpings län.

Läkaren åtalades för vållande till annans död och vållande till kroppsskada. Åtalet rör läkarens handläggning av en förlossning i maj 2011. Vid förlossningen avled barnet och modern fick svåra underlivsskador. Chefsåklagare Stefan Edwardsson finns tillgänglig per telefon mellan 8:45-9:45 samt även mellan 13.00-14:00.

- Vi kan se att lagföring av bedrägerier och bidragbrott är lägre och genomströmningstiderna längre i jämförelse med andra brott.

Därför har vi tagit fram en nationell strategi med syftet att höja lagföringen med snabbare handläggning och ökad kvalité i utredningarna, säger riksåklagare Anders Perklev. Till viss del kan den lägre lagföringen förklaras med att bedrägerier är svårare att utreda än till exempel rattfylleri eller narkotikabrott där bevisningen ofta är säkrad redan när brottet upptäcks. Redan i mars sjösatte Åklagarmyndigheten, Försäkringskassan och polisen en gemensam handlingsplan för bekämpning av bidragsbrott. Nu tar Åklagarmyndigheten ytterligare ett steg i och med den nya strategin. -Bedrägeribrott är ofta både omfattande och komplexa. Genom att i högre grad fokusera på dessa brott och satsa på ökad koncentration av ärenden på kamrarna vill vi åstadkomma att ärendena snabbare utreds med högre lagföring, säger Katarina Johansson Welin områdesansvarig överåklagare som, i samråd med Utvecklingscentrum Stockholm, formulerat strategin. Samverkan med polisen, Försäkringskassan och andra aktörer är också en viktig del i strategin för att utredningarna av bedrägeri och bidragsbrott ska bli ännu mer effektiv och strukturerad.

- Vid dataintrången har mycket stora datamängder från företag och myndigheter hämtats ut, bland annat omfattande personuppgifter inklusive personnummer till personer med skyddade personuppgifter.

Det säger kammaråklagare Henrik Olin vid internationella åklagarkammaren Stockholm. I samband med ett av dataintrången har även penningstransaktioner och försök till penningtransaktioner från en bank ägt rum. Åtalet omfattar därför även grovt bedrägeri, försök till grovt bedrägeri och medhjälp till försök till grovt bedrägeri. Rättegång är planerad i slutet av maj. Kammaråklagare Henrik Olin är tillgänglig för kommentarer efter klockan 14:30.

Riksåklagare Anders Perklev och rikspolischef Bengt Svensson har i dag presenterat resultatet av två regeringsuppdrag.

Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen överlämnade den 28 mars 2013 två rapporter till regeringen:Analys av resultatet för verksamheten utredning och lagföring("resultatprojektet") ochGranskning av kvaliteten i den brottsutredande verksamheten("kvalitetsprojektet").Rapporterna har i dag också presenterats för justitieminister Beatrice Ask. Resultatprojektet har förelva brottskategorier utgått från befintlig verksamhetsstatistik och analyser. Härredovisas ärendeflöden, analyser över resultatutvecklingen, geografiska skillnader och vissa viktiga framgångsfaktorer, från anmälan till slutligt beslut. En av slutsatserna är att en total brottsuppklaring av flera skäl inte är möjlig. Antalet uppklarade brott bedöms kunna öka, men det finns inga åtgärder som är generella för samtliga brottstyper som skulle kunna bidra till en ökad brottsuppklaring. Kvalitetsprojektet har i sju brottskategorier granskatförundersökningar som lagts ned eller som inte inletts med beslutsgrunder som haft med bevisläget att göra. Till grund för slutsatserna i projektet ligger sju självständiga tillsynsrapporter. Granskningen visar att kvaliteteninom fem av sju brottskategorierär tillfredsställande,och att det inom de två övriga områdena finns förbättringsmöjligheter.

Åklagaren har idag släppt den man som suttit anhållen misstänkt för mord på en taxichaufför i onsdags.

Obduktionen av den döde taxichauffören kan inte i sitt preliminära besked ge stöd för att han utsatts för ett dödligt våld. Av den anledningen kan den frihetsberövade 24-åringen inte kvarhållas. Han är inte längre skäligen misstänkt för mord eller annat dödligt våld. I nuläget är inga andra personer heller misstänkta för dödsfallet. Polis och åklagare har de senaste dagarna vidtagit en mängd utredningsåtgärder. - Det är av största vikt att vända på alla stenar för att i möjligaste mån bringa klarhet i den här händelsen, säger kammaråklagare Sara Nilsson. Förundersökningen fortsätter därför. Polisen kommer att hålla fortsatta förhör, arbetar vidare med den tekniska undersökningen och inväntar det slutgiltiga obduktionsprotokollet.

I oktober 2012 gav riksåklagaren en arbetsgrupp i uppdrag att ta fram etiska riktlinjer för anställda inom Åklagarmyndigheten. Gruppen har nu lämnat sitt förslag, som ska ligga till grund för diskussioner i hela myndigheten.

Etiska riktlinjer för olika delar av rättsväsendet och andra myndigheter finns i varierande utsträckning i både Sverige och andra länder. I Åklagarmyndighetens grundutbildning ingår kursavsnitt som rör etikområdet både för åklagare och administratörer. Det senaste större arbete som gjorts inom Åklagarmyndigheten på etikområdet var dock för drygt tio år sedan. För att hålla diskussionen om dessa viktiga frågor levande har riksåklagaren tagit upp frågan på nytt genom att i oktober 2012 ge en arbetsgrupp i uppdrag att utarbeta ett förslag till etiska riktlinjer för anställda vid Åklagarmyndigheten. Arbetsgruppen har nu redovisat sin rapport. Därmed är den första fasen i arbetet att fastställa etiska riktlinjer vid Åklagarmyndigheten avslutad. Nästa fas blir en bred och förutsättningslös diskussion i hela organisationen, som i sin tur ska utgöra grund för hur de etiska riktlinjerna slutligen bör utformas. Det övergripande arbetet inom Åklagarmyndigheten med etikfrågor beräknas vara slutfört första halvåret 2014. Riksåklagare Anders Perklev kommenterar: - Åklagarmyndighetens verksamhet utgör en central och viktig del av rättsväsendet. Åklagare fattar självständiga beslut som kan vara mycket ingripande för enskilda personer. Såväl åklagare som andra anställda i myndigheten har dagligen kontakt med många människor som på olika sätt är berörda av verksamheten. Det är mycket viktigt för Åklagarmyndigheten att upprätthålla allmänhetens förtroende för myndigheten och dess anställda. Ett sätt att stärka myndighetens anställda i sin professionella roll är att anta etiska riktlinjer som kan fungera som ett stöd för enskilda tjänstemän som ställs inför etiska dilemman i olika sammanhang.

Riksåklagaren begär resning till nackdel för en tidigare frikänd person i ärendet om misstänkt mord i Spekeröd utanför Stenungsund.

En kvinna försvann i juli 2010. En person åtalades misstänkt för mord, men frikändes i både tingsrätt och hovrätt. I april 2012 hittades kvinnans kropp. -Jag anser att omständigheterna nu är sådana att det finns skäl att gå in med en resningsansökan, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp.

En kropp har hittats i en lägenhet i Örby i södra Stockholm. Två personer har gripits.

Personerna ska förhöras av polisen. Jouråklagaren bedömer att det inte går att lämna mer information om ärendet förrän tidigast i morgon bitti.

Två män är anhållna misstänkta för mord med anledning av att en kvinna hittades död i Örby på tisdagkvällen.

Cirka klockan 20.30 tisdag den 2 april inkom ett larm till polisen. En ung kvinna anträffades död i en lägenhet i Örby i södra Stockholm. De tvåmän sombefann sig på platsen greps och anhölls senare av jouråklagaren, på sannolika skäl misstänkta för mord. De två männen är i 30-årsåldern och har koppling till varandra. För närvarande arbetar tekniker för att säkra spår på fyndplatsen, som också bedöms vara brottsplatsen. Ytterligare information kan inte lämnas för tillfället.

Åklagarmyndigheten är fortfarande en av de absolut populäraste arbetsgivarna bland juriststudenter.

Myndigheten kom i årpå femte plats i Universums undersökning bland studenter, samma placering som 2012. Företagsbarometern visar hur studenter ser på olika arbetsgivare och framtiden och den genomförs i samarbete med universitet och högskolor. Åklagarmyndigheten får i år liksom 2012 en mycket bra placering i undersökningen: plats fem av 100 efter Utrikesdepartementet, Domstolsväsendet (notarietjänstgöring), Mannheimer Swartling och EU-kommissionen. Efter Åklagarmyndigheten kommer bl.a. Domstolsväsendet (domarbanan, nr 6), Polisen (7), Regeringskansliet (8), samt Ekobrottsmyndigheten (26). Personaldirektör Peter Brodd: -Vi är givetvis stolta och glada över att vi fortsätter att vara en av de mest attraktiva arbetsgivarna för unga jurister. Det stärker oss i det fortsatta arbetet. -För oss är det är viktigt att såväl behålla kompetenta medarbetare som att rekrytera ny duktig personal. Att Åklagarmyndigheten är en av de främsta arbetsgivarna i liknande undersökningar kan man se som ett kvitto på att ett långsiktigt och målmedvetet arbete har fungerat.

Riksåklagaren har, på begäran från Litauen, beslutat att Sverige ska överta lagföringen av det ärende där nallebjörnar i somras släpptes ned från ett flygplan över Vitryssland.

Enligt de gällande internationella överenskommelserna mellan Sverige och Litauen finns formella skäl för att ärendet ska handläggas i Sverige, bland annat det faktum att det handlar om svenska medborgare. Att Sverige övertar lagföringen innebär att en svensk förundersökning nu ska inledas. Vad denna förundersökning kommer att leda till går i dagsläget inte att säga. Ärendet kommer att handläggas på Internationella åklagarkammaren Stockholm.

Riksåklagaren har gett in svarsskrivelse i ett mål där hovrätten dömt den tilltalade för bland annat grova skattebrott.

Frågan i målet gäller om åtalet ska avvisas på grund av att den tilltalade tidigare påförts skattetillägg. I svarsskrivelsen redovisar riksåklagaren sin syn på EU-domstolens förhandsavgörandefrån den 26 februari 2013. Riksåklagaren anser att det inte finns skäl att avvisa åtalet i någon del, men tillstyrker prövningstillstånd i Högsta domstolen.

Fem av de totalt sju pojkar/unga män som suttit häktade misstänkta för gruppvåldtäkten i Tensta för två veckor sedan har släppts på fri fot. Det beslutade åklagaren under torsdagen.

De övriga två omhäktades sent i går eftermiddag av Solna tingsrätt. Åklagaren har begärt förlängning av åtalstiden ytterligare en veckas anstånd med beslut om eventuellt åtal ska väckas. - Beslutet att försätta fem av de misstänkta på fri fot betyder inte att brottsmisstankarna mot dem är avskrivna. Däremot bedömer jag att risken är liten för att de kan påverka eller på annat sätt förstöra den fortsatta utredningen. Med i bedömningen ligger också att de misstänktas låga ålder. För de två övriga som omhäktades i går bedömder jag att risken att påverka utredningen är större, säger kammaråklagare Jenny Clemedtson på Västerorts åklagarkammare i Stockholm.

Mannen häktades i dag på sannolika skäl misstänkt för sexuellt ofredande, sexuellt tvång samt sexuellt utnyttjande av underåring för sexuell posering.

Häktningen rör två offer varav den döda 13-åriga flickan i Kumla är en av dem. - Det finns kopplingar till flickans död. Det har vi sett i chattsidor vi fått tillgång till under utredningen, sägervice chefsåklagarePia Åsberg vid åklagarkammaren i Örebro.

Tre personer i åldrarna 17-37 år åtalas för att vid flera tillfällen under natten den 7 december förra året våldtagit en kvinna i en lägenhet på Södermalm i Stockholm.

- Jag bedömer våldtäkten som grov eftersom det är flera personer som samtidigt eller i nära anslutning till varandra genom våld och hot tvingat till sig samlag av målsäganden, säger kammaråklagare Olof Calmvik vid City Åklagarkammare Stockholm. Två av männen åtalas även för sexuellt ofredande för att ha ofredat målsägandens vän vid samma tillfälle. Tingsrättsförhandling kommer att starta ut inom två veckor från dagens datum.

Åklagare har utsetts att handlägga de två återstående ärenden där Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) beviljats resning.

Förre överåklagaren Jörgen Lindberg kommer att för Åklagarkammaren i Luleås räkning handlägga mordet i Appojaure år 1984. Chefsåklagaren vid Åklagarkammaren i Luleå, Håkan Nyman, kommer att handlägga ärendet med en pojke som försvann i Piteå år 1976. Hovrätten för övre Norrland beslutade den 1 februari 2013 att bevilja Sture Bergwall resning i dessa bägge ärenden. Bergwall dömdes 1994 för mord i Piteåärendet och 1996 för mord i Appojaureärendet. För aktuell status i samtliga ärenden som rör Sture Bergwall, se länk i högerspalten.

Dom i det stora kokainmålet vid Stockholms tingsrätt kommer att avkunnas idag fredag kl 11.

Med anledning av domen finns åklagare i målet tillgängliga för kommentarer via telefon från kl 13.00-14.30.

Det blev till största delen fällande domar för de misstänkta i kokainärendet vid Stockholms tingsrätt. De huvudmisstänkta fälldes för bl a grovt narkotikabrott, grov narkotikasmuggling och penninghäleri.

- Det här ärendet har varit mycket omfattande och svårt att utreda i många delar. Att domstolen nu kommit fram till att bevisningen i åtalet varit tillräcklig för en fällande dom är därför positivt. Det visar att kapaciteten och förmågan att utreda och lagföra även vid mycket komplicerade brott finns inom rättsväsendet. Påföljderna ligger i paritet med vad vi yrkat med något undantag. Det är också glädjande att förverkandeyrkandena i så hög grad har vunnit bifall, säger kammaråklagare Karin Bergstrand vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Åklagarna kommer att finnas tillgängliga på telefon för frågor mellan kl 13.00-kl 14.30

Den misstänkte bärföretagare som greps i Thailand för två veckor sedan, och har varit häktad i utevaro sedan i april 2011, befinner sig nu åter i Sverige. Mannen begärdes idag häktad vid Hudiksvalls tingsrätt.

-Mannen häktades på sannolika skäl misstänkt för totalt nio brott i Sverige. De brott han nu är häktad för gäller grovt skattebrott, grovt bokföringsbrott och grov oredlighet mot borgenärer, säger kammaråklagare Stig Ernsund på åklagarkammaren i Uppsala. Senast torsdagen den 22/3 måste åklagaren besluta om åtal ska väckas i ärendet.

Sex av de pojkar/unga män som suttit anhållna misstänkta för gruppvåldtäkten i Tensta natten mellan lördag och söndag förra helgen häktades idag vid Solna tingsrätt på sannolika skäl misstänkta för grov våldtäkt.

En av de misstänkta försattes på fri fot efter att åklagaren återkallat häktningsframställan beträffande honom. Åtal mot de häktade ska vara väckt senast den 14 mars. - Utredningsarbetet i ärendet fortsätter nu och jag kommer senare att ta ställning till om åtal ska väckas mot de misstänkta, säger kammaråklagare Carolina Eklund vid Västerorts åklagarkammare i Stockholm.

Häktningsförhandling genomfördes idag vid Solna tingsrätt mot en person misstänkt för grov våldtäkt på en ung kvinna i Tensta natten mellan lördag och söndag förra helgen. Personen häktades på sannolika skäl misstänkt för grov våldtäkt.

En häktningsframställan mot ytterligare en person har lämnats in och häktningsförhandling i det fallet är utsatt till fredag kl 12.30 vid Solna tingsrätt. Sex misstänkta personer i ärendet är fortfarande anhållna. Huruvida åklagaren kommer att begära även dessa personer häktade beslutas senast kl 12.00 på fredag (8/3).- Utöver dessa totalt åtta personer finns i nuläget inte fler misstänkta gärningsmän i ärendet. Några ytterligare gripanden är alltså i nuläget inte aktuella, säger kammaråklagare Carolina Eklund vid Västerorts åklagarkammare i Stockholm.Senast den 14 mars måste åklagaren väcka åtal eller begära förlängd häktning.

Utredningen av den massmedialt uppmärksammade skadegörelsen mot Judiska församlingen i Malmö är nu slutförd. Ärendet kommer inte att leda till åtal. Skadegörelsen mot församlingen utfördes på natten till den 28 september 2012.

En ruta till församlingens entrédörr krossades med en sten och någon typ av knallskott utan särskild sprängverkan avfyrades. Två unga män greps i anslutning till platsen och var frihetsberövade en kort tid. Misstankarna mot de två personerna har avskrivits. Av utredningen framgår att de varit i närheten av brottsplatsen men att andra personer begått brottet. Gärningsmännen har inte kunnat identifieras. Utredningen har konstaterat ett samband med ytterligare en skadegörelse. Denna ägde rum fem dagar tidigare på Brantevikstorg i Malmö. De båda brotten har ett liknande tillvägagångssätt och begicks inom samma område. - Det var genom att vi undersökte trafiken mellan ett antal telefoner som vi upptäckte kopplingen mellan de båda skadegörelserna, säger kriminalinspektör Anders Larsson på Länskriminalen. De tidigare misstänkta yngre männen umgås i en krets personer som visat sig vara intressanta för utredningen om skadegörelsen på Brantevikstorg. Kopplingen mellan de båda brotten ligger på den gruppen personer och inte på de tidigare misstänkta. Det saknas emellertid tillräcklig bevisning för att knyta någon enskild person till denna skadegörelse. Det har funnits teorier om att Judiska församlingen genom skadegörelsen varit utsatt för ett så kallat hatbrott. - Utredningen av de tidigare misstänkta ger inget stöd för att dessa haft något agg mot judiska trosbekännare. Kopplingen till den andra skadegörelsen ställer snarare frågan om det hela kanske i stället är ett urspårat pojkstreck begånget av ett kompisgäng som söker uppmärksamhet, säger kammaråklagare Hans Harding, som varit förundersökningsledare i ärendena.

Riksåklagaren vill att HD ska klargöra vad som ska definieras som "sexuell handling".

En man dömdes av hovrätten för olaga tvång för att - i syfte att kontrollera om hans flickvän varit otrogen - genom våld och hot om våld fört in sina fingrar i hennes underliv. Eftersom mannen inte haft något sexuellt syfte med sitt agerande kunde han enligt hovrätten inte dömas för något sexualbrott. Riksåklagaren överklagar domen och begär att HD ska döma till i första hand våldtäkt och i andra hand sexuellt tvång. Frågan i målet är om mannens agerande kan anses utgöra en "sexuell handling". Skälet till att riksåklagaren vill att HD ska pröva domen är att det inte finns någon entydig definition av begreppet "sexuell handling". - Jag kan konstatera att det på senare tid finns flera hovrättsdomar, om liknande brottslighet och med liknande omständigheter, där man dömt för olika brott. I två fall har det åtalats och dömts för våldtäkt, i ett fall åtalats och dömts för sexuellt tvång och i det här fallet har man dömt för olaga tvång. Därför är det viktigt att Högsta domstolen klargör om den här handlingen är att bedöma som en sexuell handling och om den i så fall ska rubriceras som våldtäkt eller som sexuellt tvång, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp.

När får åklagare besluta om kontaktförbud? Hur arbetar Åklagarmyndigheten med frågorna?

Frågor om kontaktförbud och åklagares handläggning av dessa ärenden uppmärksammas ofta. Med anledning av detta har fakta sammanställts.

Chefsåklagare Pär G Lindell lägger ned förundersökningar om misstänkta brott av åklagare och poliser i det stora ärendet om kokainsmuggling vid Stockholms tingsrätt. Misstankarna har gällt tjänstefel, mened och grov stöld.

-Det finns inte längre anledning att anta att något brott som hör under allmänt åtal har begåtts, säger chefsåklagare Pär G Lindell. Utöver de nu nedlagda förundersökningarna har det också bedrivits en utredning om bevisförvanskning. Misstanken, som inte avser någon åklagare, är omrubricerad till tjänstefel och förundersökningen drivs vidare i den delen.

Inflödet av ärenden fortsatte att öka kraftigt under 2012. Trots det är balansläget gott och lagföringen i stort sett oförändrad. Handläggningstiderna har blivit kortare.

Av de nästan 10 000 brott som anmäldes till enheten under året avser 88 procent polisanställda. Därutöver handlägger enheten också misstankar om brott av åklagare, domare och vissa andra tjänstemän. Av integritetsskäl lyder därför Riksenheten för polismål direkt under riksåklagaren. Knappt hälften av alla brott som kommer in är rubricerade som tjänstefel av polis. En annan stor kategori ärenden är misstankar om hastighetsöverträdelser med polisens tjänstefordon. Poliser har ofta rätt och skyldighet att använda våld mot enskilda personer. De har också rätt att överskrida hastighetsbegränsningar vid brådskande tjänsteutövning. Därför skrivs många anmälningar av med motiveringen att det inte finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Arbetet vid riksenheten skiljer sig från verksamheten vid de allmänna åklagarkamrarna på många sätt. En viktig skillnad är t.ex. att alla anmälningar om brott bedöms av åklagare. Om man jämför lagföringen vid riksenheten med lagföringen vid de allmänna åklagarkamrarna måste man därför för de senare väga in samtliga polisanmälningar som sker till polismyndigheterna. Uppmärksammade ärenden under 2012 Rapporten innehåller en beskrivning av principiellt viktiga samt uppmärksammade ärenden. Ett exempel är polisens användning av skjutvapen i tjänsten, där flera ärenden har varit aktuella under 2012. Under året har åklagare vid riksenheten också ansökt om resning till fördel för Sture Bergwall (f.d. Thomas Quick). Sedan 2009 har åklagare vid riksenheten handlagt resningsärendena som rör Sture Bergwall.

Åtalet avser mycket omfattande hantering av datauppgifter via elektronisk kommunikation i avsikt att vilseleda enskilda personer och företag över stora delar av världen.

-Genomgående har den tilltalade försökt vilseleda personer eller organisationer att föra över pengar till honom eller någon annan i hans ställe. En förutsättning för det har varit en mycket stor datakunskap som möjliggjort brottslig verksamhet i många avancerade former, säger vice kammarchef Sune Johansson vid åklagarkammaren i Uddevalla. Det har bland annat handlat om: Omfattande hantering av kontokortsuppgifter som man kommit åt på ett olovligt sätt samtinköp av varor och tjänster med hjälp av dessa uppgifter.Omfattande företagsbedrägerier där företag har förmåtts att felaktigt betala för fakturor till konto som disponerats av den tilltalade eller konto som han haft tillgång till. På ett hittills okänt sätt har brotten varit möjliga genom attden elektroniska kommunikationen mellan företag påverkats.Omfattande hantering av s.k. nigeriabrev. Med nigeriabrevmenas att med hjälp av massutskick av försändelser förmå personer att anta erbjudanden i olika former och därefter betala för obefintliga varor, tjänster eller andra erbjudanden. Massutskicken förutsätter tillgång till stora mängder kontaktuppgifter som exempelvis e-postadresser och mobiltelefonnummer.Omfattandeanvändning av falska passhandlingar (brukande av falsk urkund) i syfte attinte avslöjasin rätta identitet bland annat i samband med penningtransaktioner av stora summor. I åtalet yrkas att ca 2,2 miljoner kronor ska förverkas. Pengarna utgör utbyte av brottslig verksamhet som inte har kunnat knytas till någon särskild målsägande. Förundersökningen omfattar ca 35000 sidor, bland annat1,8 miljoner e-postadresser och ca 15000 kontokortsuppgifter.

Unikt åtal för omfattande bedrägerier

Torsdag den 28februariåtalas en man misstänkt för omfattande och grova bedrägerier med långt gående internationella kopplingar. Bedrägerierna uppgår till mångmiljonbelopp. Polismyndigheten i Västra Götaland och Åklagarmyndigheten inbjuder till en pressträff med anledning av åtalet. På pressträffen medverkar bland andra vice chefsåklagare Sune Johansson ochpolismästare Niclas Hallgrensom kommer att berätta om åtalet och förundersökningen. Efter pressträffen finns möjlighet till enskilda intervjuer. Stämningsansökan och förundersökningsprotokoll (digitalt) kommer att finnas tillgängliga i samband med pressträffen. För att kunna ha ett tillräckligt antal cd-skivor vill vi att ni förbeställer dessa senast klockan 15.00 onsdag den 27 februaritill e-post: [email protected]. Plats: Polishuset, Uddevalla. Tid: Torsdag den 28 februari kl. 11:00. Samling in polishusets entré senast 10.55.Ingen föranmälan krävs men ta med giltig presslegitimation eller motsvarande. Välkomna!

Är innehav av nermald rotbark från växten Mimosa hostilis, som innehåller det narkotikaklassade ämnet DMT, att bedöma som narkotikabrott enligt svensk lag?

Det är frågan som riksåklagaren ställer sig i ett överklagande till Högsta domstolen av en friande hovrättsdom om narkotikabrott. Hovrätten fann att så inte var fallet. Enligt riksåklagarens uppfattning är den nermalda rotbarken inte längre att betrakta som en växt eller en del av en växt. Genom den bearbetning som har vidtagits med växten - blad har avlägsnats och barken har avskilts och malts ner - har man fått ett pulver som innehåller narkotika, vilket borde vara att betrakta som ett narkotiskt pulver. Eftersom det råder osäkerhet i rättstillämpningen om hur aktuellt preparat ska bedömas vore ett auktoritativt uttalande av Högsta domstolen i denna fråga av stort värde.

Åklagarmyndighetens årsredovisning för 2012 har idag överlämnats till regeringen. I redovisningen framgår att Åklagarmyndigheten gjort förbättringar av redan tidigare goda resultat och en god måluppfyllelse för det gångna året.

Den genomsnittliga tiden för att hantera ärenden har kortats tio dagar, från 108 till 98 dagar och andelen ännu inte avgjorda brottsmisstankar har minskat till att omfatta endast 3,7 procent av samtliga inkomna under året. Under 2012 påbörjades flera stora utvecklingssatsningar. Till exempel inleddes en försöksverksamhet med en koncentration av hanteringen av samtliga trafikärenden till två orter. Dessutom hanteras en majoritet av mängdbrottsärendena i Stockholms län på en av de fem allmänna kamrarna i länet. Intrycken hittills pekar på att försöksverksamheten fungerar bra.Myndighetens arbetsmiljöenkät för 2012 visar också att medarbetarna till stor del är nöjda med sin arbetssituation. Detta är av stor vikt för den långsiktiga kompetensförsörjningen inom myndigheten.

Efter ett omfattande utredningsarbete väcktes på tisdagen åtal mot de fem personer som misstänks vara inblandade i olovlig försäljning av alkohol via så kallade vodkabilar.

Det var i höstas som Citypolisen slog till mot ett nätverk som säljer olovlig sprit till ungdomar i Stockholmstrakten. Nätverket har systematiskt upparbetat en kundkrets främst bestående av ungdomar i åldern 13-19 år. Kundregistret består av cirka 7 000 telefonnummer. Utredningsarbetet har varit omfattande och började med att Polisen fick in allt fler tips om att personer åkte runt i länet och sålde olovlig vodka till ungdomar. Polisen började spana på företeelsen och kunde konstatera att försäljningen skedde organiserat, regelbundet och i stor omfattning. Polisen fick ganska snabbt fram vilka telefonnummer som användes som beställningsnummer. -När det gick upp för oss i utredningsgruppen med vilken omfattning denna försäljning bedrevs, ansökte vi om tillstånd hos tingsrätten för att få avlyssna och övervaka dessa beställningstelefoner, sägerkammaråklagare Petra Götell vid City åklagarkammare i Stockholm. Övervakningen började i juni förra året och tillsammans med spaning kunde man kartlägga nätverkets tillvägagångssätt. I slutet av oktober slog man till och grep fem personer som några dagar senare häktades på sannolika skäl misstänkta för olovlig försäljning av alkohol. Idag väcktes åtal mot samtliga. -Fyra av personerna åtalas för olovlig försäljning av alkohol. Jag kommer yrka på att brottet är grovt eftersom försäljningen utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt, i större omfattning och varit inriktad mot ungdomar, säger Petra Götell. Den femte gärningsmannen åtalas för olovligt innehav av alkohol. Förhandlingen väntas starta under vecka 10.

En 44-årig man i Örebro har i dag åtalats för olovlig underrättelseverksamhet.

Mannen är av burundisk härkomst och åtalas för att inhämtat uppgifter om personer från Rwanda, som är bosatta i Sverige. Syftet har varit att sedan överlämna dessa uppgifter till regimen i Rwanda. Personerna ifråga, bl.a. journalister och författare, har en kritisk inställning till regimen och 44-åringen har fått i uppdrag av militär i Rwanda att skaffa fram uppgifter, bl.a.om politiska åsikter och telefonnummer. Brottet ska enligt kammaråklagare Ronnie Jacobsson anses som grovt.

Fyra män åtalades i dag vid Stockholms tingsrätt för grovt mutbrott. Männen misstänkts ha gett och tagit emot mutor vid byggen av anstalter inom Kriminalvården.

Den huvudmisstänkte, en tidigare fastighetschef på Kriminalvården, kom överens med en personlig bekant att denne genom sitt företag skulle få provisioner från Kriminalvårdens olika motparter, bl.a. en arkitektfirma, vid projektering av kriminalvårdsanstalter och häkten runt om i Sverige, bl.a. i Haparanda, Östersund och Kristianstad. De provisioner som sedan har betalats ut har uppgått till mångmiljonbelopp som såväl fastighetschefen som dennes bekant dragit ekonomisk fördel av. De har bl.a. gjort långa och dyra utlandsresor tillsammans, även med sina respektive makar. En del av pengarna har även gått till uppförandet av ett fritidshus inom Båstads kommun. Den f.d. fastighetschefen har styrt upphandlingen av projekteringstjänster så att ett par företag har gynnats, vilka då har betalat ut provisioner till den bekantes företag. Detta har kunnat ske genom att man helt har låtit bli att följa lagstiftningen om offentlig upphandling, och i stället använt styrda "direktupphandlingar".

På torsdag väcks åtal i den omfattande muthärva inom Kriminalvården som har utretts sedan våren 2010.

Med anledning av detta bjuds media in till en pressträff hos riksenheten mot korruption. Tid: torsdag 7/2 kl. 13.30 Plats:Hantverkargatan 25 A i Stockholm Chefsåklagare Jan Axelsson kommer att deltai pressträffen.

Kammaråklagare Per-Erik Rinsell har i dag väckt åtal för människorov i ärendet där en 9-årig flicka i november spärrades in i en lägenhet i Göteborg. Den misstänkte mannen åtalas också för barnpornografibrott.

- Mannen drog in flickan i sin lägenhet och höll henne inspärrad i 18 timmar. Hans avsikt när han drog in henne i bostaden var att skada henne, och därför är det fråga om människorov, säger kammaråklagare Per-Erik Rinsell. Flickan var tidvis bunden och fick bland annat en näsduk knuten runt ansiktet. Mannen har också, enligt åtalet, hotat att skada eller döda henne. Flickan fick inga allvarligare fysiska skador, men har orsakats psykiska skador. I mannens bostad hittades också 315 barnpornografiska bilder. Han åtalas därför för barnpornografibrott.

Chefsåklagare Tomas Lindstrand har beslutat att inte inleda förundersökning med anledning av överbefälhavarens uttalande i media tidigare i år om Sveriges försvarsförmåga.

-För att kunna ta ställning till om jag som åklagare var skyldig att pröva frågan vidare genom att inleda förundersökning inhämtade jag ytterligare beslutsunderlag från Försvarsmakten bestående av muntlig information samt vissa öppna dokument. Efter det ser jag att det inte finns anledning att anta att något brott har begåtts. Därför finns det inte heller skäl för mig att gå vidare i denna fråga och inleda förundersökning, säger chefsåklagare Tomas Lindstrand vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Med anledning av den mediala uppmärksamhet som varit vill Tomas Lindstrand sammanfatta åklagarens roll och bakgrunden till beslutet: Åklagare har en lagstadgad skyldighet att utreda misstänkta brott. Förundersökning skall inledas så snart det finns anledning anta att brott som hör under allmänt åtal begåtts (23 kap 1 § rättegångsbalken). Misstänkta brott kommer oftast till åklagarens kännedom genom anmälan från polisen. Åklagarens skyldighet att pröva frågan om förundersökning ska inledas eller inte begränsar sig dock inte till de fall där polisen förser åklagaren med information. Det är uppgifterna i sig, oavsett vem som förmedlar dem, som ska prövas. En artikel i en tidning eller ett telefonsamtal från en privatperson kan därför också innehålla uppgifter som åklagaren är skyldig att pröva. Det behöver inte finnas någon särskilt stark misstanke för att skyldigheten för åklagaren att inleda förundersökning ska uppstå. Man brukar säga att "förundersökningströskeln" är låg. Trots detta uppstår inte sällan i mera svårbedömda fall ett behov av ytterligare underlag innan beslut om en eventuell förundersökning kan fattas. Beslutsunderlaget kan bestå i att man får information från någon person eller myndighet med särskilda kunskaper i det ämne som frågan gäller. Några vittnesförhör eller andra åtgärder som kräver att förundersökning inletts får givetvis inte vidtas. Inte heller finns det i det här läget någon misstänkt person. Försvarsmaktens bedömningar att en uppgift är hemlig grundar sig inte sällan på att ett avslöjande av den kan ge främmande makt oönskad kunskap om Sveriges militära förmåga. Överbefälhavarens yttrande i media om Sveriges försvarsförmåga väckte därför frågan om någon försvarshemlighet avslöjats. Uppgiften i sig utgjorde dock inte tillräcklig grund för att inleda en förundersökning. Några ytterligare kommentarer kommer inte att lämnas av åklagaren i denna fråga.

Fredagen den 1 februari, åtalas en 24-årig man vid Göteborgs tingsrätt, misstänkt för bland annat människorov.

Polismyndigheten i Västra Götaland och Åklagarkammaren i Göteborg inbjuder media till en pressträff med anledning av åtalet. Åtalet väcks mot en man som den 8 november 2012 misstänks ha fört bort en nioårig flicka från ett bostadsområde i Skår i Göteborg och hållit henne i frihetsberövad i sin bostad under 19 timmar. På pressträffen medverkar kammaråklagare och förundersökningsledare Per-Erik Rinsell som kommer att berätta om åtalet och förundersökningen. Även Sven Alhbin, tf chef vid länskriminalpolisen, kommer att medverka. Efter pressträffen finns möjlighet till enskilda intervjuer. Stämningsansökan och förundersökningsprotokoll (digitalt) finns tillgängliga i samband med pressträffen. Plats: Polishuset, Ernst Fontells plats i GöteborgTid: Fredagen den 1 februari kl. 10:00. Samling i Polishusets entré kl.09:45.Övrigt: Ingen föranmälan krävs men ta med giltig presslegitimation eller motsvarande. Välkomna! Polismyndigheten i Västra Götaland och Åklagarmyndigheten

De två personer som i måndags anhölls misstänka för inblandning i mordet är släppta. I nuläget går det inte att berätta mer om vad som ledde fram till gripandet och anhållningsbeslutet med det finns inga skäl för häktning och förundersökningen fortsätter.

De båda personerna är fortfarande misstänkta. Det finns en stor förståelse för allmänhetens intresse om ärendet men inga ytterligare uppgifter kan för närvarande lämnas mot bakgrund av att förundersökningen pågår.

Riksåklagaren överklagade domen till högsta domstolen den 9 januari och yrkade att gärningsmännen skulle dömas till ansvar helt i enlighet med åtalet och att straffen skulle skärpas.

Riksåklagaren har nu preciserat grunderna för sitt överklagande. - Hovrätten ansåg att gärningsmännen var för unga för att fullt ut förstå vilka risker som våldet mot brottsoffrets huvud medförde. Därför ansåg hovrätten att de inte hade uppsåt till att skadorna skulle bli så allvarliga. Jag tycker att det är viktigt att Högsta domstolen klargör efter vilka principer en domstol ska göra en sådan bedömning. Motsvarande fråga kan komma upp i många andra liknande fall. Det finns också behov av vägledning från Högsta domstolen i vilka fall en misshandel ska anses som synnerligen grov, säger riksåklagare Anders Perklev

Det var i april förra året som kvarlevorna av den försvunna kvinnan påträffades och en förutsättningslös utredning av ärendet inleddes på nytt.

När kvinnan påträffades hade hon varit förvunnen i drygt ett och ett halvt år. Hennes före detta sambo misstänktes för att ha mördat henne men friades av både tingsrätt och hovrätt. - Den bild som växt fram i utredningen vid länskriminalpolisen i Göteborg talar för att det finns anledning att åter pröva misstankarna mot mannen. Därför har jag beslutat att lämna över ärendet till riksåklagaren som nu får ta ställning om begäran om resning, säger Niklas Sannerholm chefsåklagare och kammarchef vid Åklagarkammaren i Uddevalla.

Händelsen är nu överförd till riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål och kommer att utredas som ett misstänkt arbetsmiljöbrott.

- Ännu har det inte varit möjligt att höra den kvinna som skadades vid kraschen men vi bedömer att det finns tillräckligt med underlag för att inleda en förundersökning om misstänkt arbetsmiljöbrott ändå, säger chefsåklagare Mats Palm. Åklagarensom lederförundersökningen är kammaråklagare Anne-Marie Helander vidriksenheten för miljö- och arbetsmiljömål i Stockholm.

I dag publiceras ett nytt porträtt på webbplatsen under rubriken "Möt våra anställda".

Här presenterar vi olika yrken på Åklagarmyndigheten och denna gång är det en åklagaradministratör på åklagarkammaren i Skövde som berättar om sitt arbete, bl.a. om hur samarbetet med åklagarna går till.

Kvinnan som fanns i det tåg som körde in i ett hus vid Saltsjöbanan är inte längre misstänkt för brott. En hel del i utredningen talar för att det var en ren olycka. Kvinnan vårdas fortfarande på sjukhus och ska höras så snart det är möjligt.

Vid 02.40-tiden den 15 januari 2013 inträffade en allvarlig olycka på Saltsjöbanan. Ett tåg hade kört in i ett hus vid ändhållplatsen. En stor räddningsinsats inleddes och en kvinna hittades i anslutning till förarhytten i tåget. Kvinnan arbetade som städerska i tåget, som av någon anledning kommit i rörelse när hon befunnit sig i tåget. Initialt inleddes en förundersökning om allmänfarlig ödeläggelse. Kvinnan anhölls i sin frånvaro misstänkt för brottet. Den tekniska utredningen visar att det funnits flera allvarliga säkerhetsbrister kring tåget och uppställningsplatsen. Flera omständigheter talar nu för att tåget kan ha kommit i rullning genom en olyckshändelse. Kvinnan, som skadades allvarligt, har ännu inte gått att höra. Flera utredningsåtgärder har vidtagits, bl.a. husrannsakan i hennes bostad, genomgång av handlingar och förhör med anhöriga och räddningspersonal som talat med kvinnan efter kraschen. Numera finns inte något som tyder på att kvinnan medvetet kört iväg med tåget. Den tekniska utredningen bekräftar att det kan ha varit en olyckshändelse. Misstanken mot kvinnan har därför avförts och anhållningsbeslutet hävts. - Allt talar för att det varit fråga om en ren olycka där flera tillfälliga och olyckliga omständigheter gjort att kvinnan fått tåget i rullning i samband med städningen, säger kammaråklagare Pär Andersson vid City åklagarkammare i Stockholm. - Så snart det är möjligt ska självklart kvinnan höras om händelsen, men i nuläget saknas tillräckliga skäl för att hon ska anses miss-tänkt. Jag har därför hävt anhållningsbeslutet, fortsätter Andersson. Förundersökningen pågår fortfarande. Efter förhöret kan brottsrubriceringen komma att ändras till arbetsmiljöbrott. Skriv ut Dela

Kammaråklagare Daniel Larson har idag väckt åtal mot ett par vid Borås tingsrätt för bl.a. grov misshandel och grovt olaga tvång av barn. Händelserna ska ha skett under åren 2007-2008 då flickan var i tioårsåldern.

Det var först långt efter att flickan omhändertagits av socialtjänsten som berättelserna om vad hon varit utsatt för i hemmet framkom. Flickan har berättat att hon utsatts för en mängd kränkningar. På grund av preskriptionsregler avser det nu inlämnade åtalet endast tre händelser som har bedömts som så allvarliga att de rubricerats som grova brott och därmed har längre preskriptionstider. Flickan har bl.a. berättat att det åtalade paret har hållit fast henne och försökt ge henne elstötar i munnen. Motivet till gärningarna påstås vara att paret trott att flickan var en häxa. - Jag bedömer flickans berättelse som trovärdig och den får stöd av att de misstänkta vid en mängd tillfällen till både skola och socialtjänst hävdat att flickan är en häxa, säger kammaråklagare Daniel Larson.

Svea hovrätt frikände i en dom den 19 december 2012 en man som i tingsrätten dömts till livstids fängelse för bland annat folkrättsbrott och mord under kriget i det forna Jugoslavien 1999.

Utgången i hovrätten berodde på att hovrätten inte ansåg att den sammantagna bevisningen var tillräcklig för att styrka att den dömde hade befunnit sig på brottsplatsen vid tiden för gärningarna. - Högsta domstolen tar som regel endast upp mål som är av principiellt intresse för rättstillämpningen. Mål som handlar om att värdera bevisningen i det enskilda fallet är därför generellt sett inte lämpade för prövning i Högsta domstolen. Det nu aktuella målet är mycket omfattande och omständigheterna är komplexa. Det är svårt att urskilja någon tydlig bevisfråga som Högsta domstolen skulle kunna använda för att ge vägledning för rättstillämpningen, säger Riksåklagare Anders Perklev. Den aktuella domen är det första hovrättsavgörandet avseende folkrättsbrott. Åklagarmyndigheten kommer att fortsätta att följa rättsutvecklingen på området noga.

Överåklagare Gunnar Stetler håller pressträff i dag onsdag klockan 14.30.

Plats: Riksenheten mot korruption, Hantverkargatan 25A, Stockholm.