Nu finns möjligheten för jurister att göra en del av notarietjänstgöringen på en åklagarkammare. På Åklagarmyndigheten finns just nu ett tiotal s.k. åklagarnotarier runt om i landet.

För att bli åklagare ska man ha svensk jur.-kand.-examen och notariemeritering. Meriteringen görs under två år och en del av denna period kan förläggas till Åklagarmyndigheten. Resterande tid görs på tingsrätt eller förvaltningsrätt. Sofia Högström arbetar sedan februari på åklagarkammaren i Helsingborg. - Jag har alltid velat bli åklagare och när jag såg på Domstolsverkets hemsida att man kan göra en del av notarietjänstgöringen på Åklagarmyndigheten, så sökte jag hit. Sofiaska vara sex månader på kammaren och flyttar därefteröver till tingsrätten i Helsingborg.Hon är nöjd med att ha fåttchansen att lära sig mer om åklagarnas arbeteredan nu. - Det är jättespännande att få prova olika delar av rättsväsendet och det blir en bra kombination på det här sättet. Åklagarnotarierna fungerar som beredningsjurister på kamrarna och lämnar förslag på beslut, oftast stämningsansökningar,till åklagarna. De är med på rättegångar och får prova på att arbeta med olika typer av brottsområden. Både notarier och Åklagarmyndigheten ser detsom en stor fördel att notarierna tidigt får en inblick i åklagarkamrarnas verksamhet. - Erfarenheten kommer att vara mycket värd oavsett vilken väg jag väljer senare, säger Sofia.

Torsdagen den 5 april väcks åtal mot tre personer vid Uppsala tingsrätt misstänkta för bland annat människorov i slutet av december 2011 i Uppsala.

Polismyndigheten i Uppsala län och Internationella åklagarkammaren Stockholm välkomnar medias representanter till en presskonferens med anledning av åtalet. Under presskonferensen medverkar: Lars Hedvall, Kammaråklagare vid Internationella åklagarkammaren Stockholm Ove Dahlberg, Kommissarie och spaningsledare vid Polismyndigheten i Uppsala län. Tid och Plats:Torsdagen den 5 april kl. 12.00 i Polishuset, Blanka, Svartbäcksgatan 49, Uppsala. Medtag presslegitimation.

Den 21 mars gjorde FOI en brottsanmälan till Åklagarkammaren för säkerhetsmål. Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström beslutade inleda förundersökning angående misstänkt trolöshet mot huvudman.

Den 26 mars övertog chefsåklagare Tomas Lindstrand ledningen av förundersökningen. Själva utredningsarbetet görs av Säkerhetspolisen under Tomas Lindstrands ledning. Genom förundersökningen ska utredas om brott har begåtts, vilket detta i så fall är och vem som har begått det. Anledningen till att det är Säkerhetspolisen som är utredande polis är att FOI:s verksamhet ingår i totalförsvaret och att det därför är möjligt att utredningen kommer i kontakt med uppgifter eller omständigheter som rör Sveriges säkerhet. Tomas Lindstrand kan för närvarande inte lämna ytterligare uppgifter men återkommer längre fram när mer information finns att ge. När detta kan ske går för närvarande inte att säga.

Åtta personer åtalas på måndagen misstänkta för grovt narkotikabrott, grov narkotikasmuggling och grovt penninghäleri. Åtalet gäller också försök till smuggling av 1,4 ton kokain till ett värde av flera miljarder kronor.

Utredningen, en av Rikskriminalpolisens och Internationella åklagarkammarens mest omfattande, startade i Sverige 2008 och har inneburit en betydande internationell samverkan inom Eurojust och Europol. Framförallt har samverkan skett med Spanien och Frankrike. - Att polis och åklagare kunnat samordnas över nationsgränserna har varit en förutsättning för att nå så här långt. Inte minst viktigt är att vi lyckats säkra kriminella tillgångar för över femtio miljoner kronor, säger Karin Bergstrand vid Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Åtalet avser brott begångna under åren 2006 - 2010 Huvudman är en 39-årig svensk som åtalas för bland annat grova narkotikabrott och grov narkotikasmuggling. Till sin hjälp har han med flera haft en 56-årig seglare, hemmahörande i Göteborg, en 49- årig kvinna, släkt med huvudmannen, och en 29-årig svensk. I juni månad 2010 greps den 56-årige ensamseglaren på en båt i Karibien med 1,4 ton kokain. Kokainet härrör från Colombia och var avsett för den europeiska marknaden. Beslaget motsvarar 5 600 000 missbrukardoser och har ett uppskattat gatuvärde på drygt fyra miljarder svenska kronor. En viktig och betydande del av arbetet är de så kallade tillgångsutredningarna. Av dessa framgår att vinsterna från två framgångsrika smugglingsresor 2006 och 2008 har investerats i företag och fastigheter i flera olika länder samt lagts på lyxkonsumtion. Den misstänkta 49-åriga kvinnan har bland annat låtit upprätta en stiftelse i Schweiz i vilken drygt 36 miljoner svenska kronor av vinsterna har gömts undan. Offshore-registrerade företag, vilka har bildats under stiftelsen, har ägt huvudmannens villa i Sitges utanför Barcelona samt hans 68-fots motorbåt i Cartagena i Colombia. Sammanlagt har nätverket investerat och spenderat ca 115 miljoner kronor under perioden 2007-2010. Vid tillslagen har tillgångar tillhörande nätverket, såsom båtar, hus och likvida medel till ett sammanlagt värde om ca 53 miljoner kronor, säkrats i fem olika länder. - Det här är ett hårt slag mot den organiserade brottsligheten och det visar att samarbete är den rätta vägen för att komma åt kriminella där det känns mest, nämligen att ta pengarna, säger Klas Friberg, Rikskriminalchef. Flera av de misstänkta kommer även att åtalas för penningtvätt i Spanien beroende på att stora delar av tillgångarna säkrats där.

Sedan juni 2010 leder kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm en förundersökning om brott mot den internationella humanitära rätten i Sudan under åren 1997 – 2003.

Sedan juni 2010 leder kammaråklagare Magnus Elving vid Internationella Åklagarkammaren Stockholm en förundersökning om brott mot den internationella humanitära rätten i Sudan under åren 1997 - 2003. Förundersökningen inleddes bland annat på grund av rapporten från European Coalition on Oil in Sudan (ECOS) - "Unpaid Debt" - som sätter i fråga om svenska företag på något sätt medverkat till brott i södra Sudan under den aktuella tiden. Magnus Elving har den senaste tiden fått frågor både om vad förundersökningen går ut på och hur regelverket ser ut. Han vill nu lämna den information som för närvarande går att ge. Metod Utredningen sker i flera steg tillsammans med utredningspersonal och analytiker från Krigsbrottskommissionen vid Rikskriminalpolisen: Ett stort material med dokument och rapporter av olika slag samlas in och analyseras.Olika personer ska höras systematiskt och i rätt ordning för att ge en struktur för fortsatta överväganden. Detta innebär att sakkunniga, vittnen samt personer som på olika sätt kan ha drabbats av brottsliga handlingar ska förhöras först.Hela utredningsmaterialet ska sedan analyseras för en bedömning om någon eller några personer med svensk anknytning ska underrättas om skälig misstanke för brott. Först sedan förundersökningen är klar går det att bedöma om det finns tillräckliga skäl att väcka åtal mot en eller flera personer. Utredningsmetoden är alltså densamma som vid de flesta andra brottsutredningar - men tidsåtgången är betydligt längre på grund av utredningens komplexa natur. Tre centrala frågor Utredningen går ut på att besvara tre centrala frågor. Går det att bevisa att de påstådda brotten av militär och regeringsanknuten milis mot civilbefolkningen i Block 5A har ägt rum under den aktuella tiden? Var i så fall personer med svensk anknytning medvetna om dessa brott?Har dessa personer på något sätt främjat brott genom "råd eller dåd" - det vill säga, har de genom faktiska åtgärder, beslut, psykisk påverkan eller på annat sätt styrkt förövarna i deras beslut att begå brottsliga handlingar? Utredningen tar tid - På grund av förundersökningssekretess kan jag inte säga mer om vare sig utredningsresultatet, inhämtad dokumentation, personer som är hörda, personer som ska höras eller vilken grad av misstanke som nu gäller. Min preliminära bedömning står fast - utredningen kommer att ta lång tid och den får enligt min uppfattning ta den tid den kräver. Det är tålamod som gäller, säger kammaråklagare Magnus Elving Någon ytterligare information om ärendet kan för närvarande inte lämnas.

-En förundersökning är inledd och fortsatt utredning i ärendet kommer att ske på sedvanligt sätt.

Det går idag inte att berätta mer om vilka brottsmisstankarna är då information om en förundersökning omgärdas av förundersökningssekretess, säger Agnetha Hilding-Qvarnström, vice chefsåklagare vid Åklagrakammaren för säkerhetsmål. Åklagaren kommer inte att kommentera ärendet ytterligare just nu.

I november förra året beslutade riksåklagaren om att återuppta förundersökningen i ett ärende där en man 2002 dömdes till livstids fängelse för att ha kastat ut sin sambo genom fönstret från deras bostad på sjunde våningen. Den dömde har tidigare ansökt om resning av ärendet vid två tillfällen i Högsta domstolen men fått avslag.

-Det har inte kommit fram sådana nya omständigheter och bevis som gör att Högsta domstolen kan förväntas bevilja en ny ansökan om resning till förmån för den dömde. Jag avser därför inte att ge in en sådan ansökan, säger vice riksåklagare Kerstin Skarp.

Högsta domstolen skärper straffet för en man som kraftigt alkoholpåverkad kört på ett litet barn och därigenom vållat barnets död.

I hovrätten dömdes mannen till fängelse i två år och sex månader. Riksåklagaren överklagade domen till Högsta domstolen och yrkade att straffet skulle skärpas. Högsta domstolen dömer nu föraren till fängelse i tre år. Riksåklagarens kommentar: Riksåklagarens skäl för att överklaga hovrättens dom var att lagstiftaren genom olika lagändringar markerat en strängare syn på den här typen av brott. Samtidigt har den nya synen inte fått något tydligt genomslag i domstolarnas sätt att döma. I enlighet med riksåklagarens överklagande innebär Högsta domstolens dom en påtaglig straffskärpning i jämförelse med tidigare praxis.

Chefsåklagaren Jonas Almström vid Internationella åklagarkammaren i Göteborg har idag beslutat att lägga ned åtalet mot Sture Bergwall (tidigare Thomas Quick) för mordet på Johan Asplund 1980.

Målet är en följd av den resningsansökan som Bergwall beviljades av hovrätten för Nedre Norrland den 18 januari 2012 där Bergwall ändrat sin inställning från ett erkännande till ett förnekande. -Beslutet är en naturlig följd efter granskningen av bevisläget i målet. De två huvudsakliga bevisen som har med Bergwalls iakttagelser av Johans kropp att göra och som ansetts vara så unika att endast en gärningsman kunnat känna till dem har fått ett minskat bevisvärde. Dessutom faller en del av stödbevisningen bort eller har försvagats kraftfullt. I det läget skulle en förnyad prövning mot Bergwall för mordåtalet inte hålla i domstol. Åtalet läggs därför ned, säger chefsåklagare Jonas Almström.

En person dömdes av tingsrätt och hovrätt till fängelse i ett år och nio månader för narkotikabrott av normalgraden. Riksåklagaren yrkar att den tilltalade ska dömas för grovt narkotikabrott.

En person åtalades för grovt narkotikabrott för att ha förvärvat drygt 87 gram kokain för att sälja det vidare. Såväl tingsrätt som hovrätt dömde den tilltalade för narkotikabrott av normalgraden till fängelse i ett år och nio månader. Riksåklagaren har överklagat domen och yrkat att Högsta domstolen ska döma den tilltalade för grovt narkotikabrott till ett längre fängelsestraff. Högsta domstolen har i fyra domar under 2011 slagit fast att frågor om rubricering och straffvärde vid narkotikabrott ska bestämmas med hänsyn till samtliga relevanta omständigheter, inte enbart art och mängd narkotika, vilket tidigare ofta var fallet. Högsta domstolen har också slagit fast att det grova narkotikabrottet främst ska vara förbehållet sådana allvarliga gärningar som ingår i en organiserad narkotikahandel med inriktning på att i vinningssyfte sprida missbruk och utnyttja missbrukarnas beroende. Trots de riktlinjer som ges i dessa domar är det för en enhetlig och förutsebar rättstillämpning angeläget att Högsta domstolen prövar fler mål angående rubricering och straffvärdebedömning i narkotikamål. Det vore värdefullt att få Högsta domstolens syn på hur ett fall som det är aktuella, och som är relativt vanligt förekommande, där en person i vinningssyfte tagit befattning med en relativt stor mängd kokain, men där brottet inte varit del av en organiserad narkotikahandel, ska rubriceras.

Handboken som behandlar brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning har uppdaterats. Bland annat har ny praxis av betydelse lagts till.

Utredningar om fridskränkningsbrotten har två särskilda bevissvårigheter: de begås nästan alltid bakom hemmets stängda dörrar och de begås mot en närstående. Handboken om fridskränkningsbrotten syftar till att ge stöd ochvägledning till åklagarna vid handläggning av dessa brott. Handboken från 2006 har uppdaterats i mars 2012 bland annat genom att ny praxis av betydelse har lagts till. Även Fridskränkningsutredningens betänkande från 2011 har beaktats. Fridskränkningsbrotten Brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning regleras i brottsbalken 4:4a. Grov fridskränkning innebär att någon begår upprepade våldsbrott, sexualbrott eller brott mot frihet och frid mot en närstående eller tidigare närstående person, om brotten inneburit en upprepad kränkning av personens integritet och syftat till att allvarligt skada personens självkänsla. Grov kvinnofridskränkning är en specialregel, där den som utfört gärningarna är en man och där den kränkta personen är en kvinna som gärningsmannen är eller har varit gift med, eller bor eller har bott ihop med under äktenskapsliknande förhållanden.

Mannen dömdes av tingsrätten och hovrätten till fängelse i åtta år för försök till mord på sin sambo. Högsta domstolen dömer honom nu för synnerligen grov misshandel till fängelse i fem år.

Paret, som hade ett gott förhållande, hade tittat på film och druckit vin, han mycket och hon måttligt. Kvällen avslutades med att hon gick och la sig medan han satt kvar. Sent på natten höggs hon flera gånger med ett samurajsvärd. Ingen minns vad som utlöste våldet. Mannen har förklarat händelsen med att kvinnan måste ha gått in till honom och väckt honom, och att han då i ett förvirrat tillstånd trott sig angripen och därför försvarat sig med svärdet, ett prydnadsvapen, som stod uppställt bredvid honom. Varken tingsrätten eller hovrätten fann det bevisat att mannen handlade med vett och vilja (uppsåt), men domstolarna ansåg att det inte heller krävdes eftersom han hade berusat sig frivilligt. Högsta domstolen har emellertid i ett annat mål, där dom meddelades i september förra året, slagit fast att den som är berusad måste ha uppsåt på samma sätt som andra för att kunna dömas för ett brott som förutsätter uppsåt. Den principen har tillämpats också i detta mål. Högsta domstolen kommer fram till att det är bevisat att mannen hade uppsåt till en mycket allvarlig misshandel men inte till att döda sin sambo. Det kan visserligen ha varit så, menar domstolen, att mannen i sitt förvirrade tillstånd trodde att han var angripen av någon, men han använde alldeles för mycket våld och han borde också ha kunnat lugna ned sig och tänka efter. Därför ska han dömas för synnerligen grov misshandel till fängelse i fem år. I domen behandlar Högsta domstolen viktiga frågor om hur man bör se på bevisningen när det gäller uppsåt. Högsta domstolen berör de särskilda problem som gäller uppsåt hos berusade eller psykiskt störda personer samt vad som gäller om bevisning när den tilltalade invänder att han eller hon missuppfattade situationen.

Riksenheten för polismål sammanfattar i en årsrapport verksamheten vid enheten under 2011. Handläggningstiden har minskat under året trots att inflödet av ärenden ökat.

Under den senaste treårsperioden har antalet inkomna brottsmisstankar till Riksenheten ökat från 7 285 år 2009 till 8 162 år 2011. Antalet avslutade brottsmisstankar 2011 var 8445 stycken, dvs. fler än vad som kom in. Under året har både polisens och åklagarnas ärendebalanser kunnat minskas betydligt och trots balansavarbetningen har åklagarnas handläggningstider kunnat kortas. Ny organisation ger snabbare utredningar Skälet till de förbättrade resultaten är till stor del att polisen den 1 januari 2011 inrättade en ny organisation för internutredningar som inneburit att polis och åklagare nu har likformiga organisationer. Därmed har möjligheterna ökat att effektivisera verksamheten. Under året inrättades en funktion på både polis- och åklagarsidan för att bereda ärenden som inte bör leda till utredning - främst eftersom de inte avser brott. Genom att hantera dessa ärenden snabbt har mer tid skapats till övriga ärenden, vilket kortar handläggningstiderna och ökar kvaliteten. För få eller för många åtal? Få anmälningar mot poliser leder till åtal, och relativt sett färre åtal mot poliser leder till fällande domar. I syfte att förklara varför det ser ut så innehåller rapporten en beskrivning av hur ärendeinflödet till Riksenheten ser ut, vad som är ett brott när det handlar om tjänstefel samt andra speciella omständigheter som präglar anmälningar och utredningar mot poliser. I rapporten finns också redogörelser för ett antal utredningar och domstolsavgöranden under 2011. Vidare finns en mer fördjupad beskrivning av två ärendetyper: försvunna föremål hos polisen samt biljakter.

Åklagare bekräftar att en person anhållits som skäligen misstänkt för medhjälp till mord under onsdagen. Misstankarna rör dödsskjutningen på Fosievägen i Malmö den 31 januari.

-Anhållandet idag är naturligtvis ett viktigt steg i utredningen av dödskjutningen den 31 januari. Förhör har inletts men då utredningen just nu är inne i ett känsligt läge kan jag inte berätta mer just nu, säger kammaråklagare Anna Palmqvist.

Idag väcks åtal vid Malmö tingsrätt mot tre personer i chefsbefattning på Skanska och en skorstensfejarmästare vid Sotarna Malmö.

Åtalet avser grov allmänfarlig vårdslöshet i samband med byggandet av bostadsområdet Potatisåkern år 1995. Enligt utredningen har rökkanaler till braskaminer, som installerades i det översta våningsplanet, saknat förskrivet brandskydd. Personerna på Skanska åtalas för att på olika sätt ha medverkat till att den felaktiga installationen gjordes medan skorstensfejarmästarens ansvar består i att han godkänt installationen. Branden inträffade den 26-27 november 2007. I samband med eldning i en braskamin överhettades en rökkanal, vilket förorsakade enbrandpå vinden som spred sig. Branden föranledde att ett drygt femtital personer fick evakueras. Reparationskostnaderna översteg 100 miljoner kronor. I samband med åtalat väcks också talan om företagstbot på 10 miljoner kronormot företaget Skanska. Företaget har enligt utredningen inte haft tillräcklig kontroll och brottet har begåtts av personer i ledande ställning med särskilt ansvar för brandsäkerhet.

dag åtalas en styvmamma och en pappa vid Borås tingsrätt för att ha utsatt en 12-årig flicka för en mängd övergrepp på grund av föreställningen att hon varit en häxa.

Styvmamman sitter häktad i väntan på rättegången. Flickan har enligt sin berättelse utsatts för bland annat olaga frihetsberövande genom inlåsning, hopbundna fötter, misshandel genom att vid tortyrliknande förhör bränts med en glödgad kniv samt olika våldsamma riter och andeutdrivningar. En del av utdrivningarna har letts av andliga ledare och därför åtalas samtidigt en pastor hemmahörande i Borås för olika brott. Fler åtal är att vänta i ärendet. - Det är även en pastor i Malmö som är misstänkt och för närvarande befinner sig utomlands, förklarar kammaråklagare Daniel Larson. - Flickan berättar om mer eller mindre dagliga kränkningar som hon fått utstå. Hon har varit fången i sitt eget hem och tvingats till olika saker under flera månaders tid. Till exempel har hon inte fått komma närheten av sina småsyskon eller vidröra saker i bostaden för de har trott att hon smittar ondska. - Tyvärr är hon nog inte ensam. Vi hoppas att det härfallet kan ge uppmärksamhet åt problematiken och att fler liknande fall kommer till polisens kännedom. Vi befarar att det finns ett mörkertal,säger Daniel Larson. Kammaråklagare Daniel Larson kommer finnas tillgänglig för kommentarerpå telefonefter kl. 14.00 i dag då åtalet kommer lämnas in.

Förtroendet för Åklagarmyndigheten ligger på oförändrad nivå sedan förra året. 5 av 10 svenskar har stort förtroende för åklagarna, visar den Nationella trygghetsundersökningen, NTU, som Brottsförebyggande rådet presenterade i går.

-Det är positivt att förtroendet har ökat de senaste åren och att det nu ligger på en relativt hög nivå, säger riksåklagare Anders Perklev. Förtroende för myndigheten byggs långsiktigt genom korrekta beslut i den dagliga verksamheten, effektiva arbetsformer och ett professionellt bemötande. Detta är frågor som vi ständigt arbetar med att utveckla. -Däremot ska vi aldrig ta hänsyn till opinionsbildning vid beslut i enskilda ärenden. Sedan Brå startade mätningar i sin Nationella trygghetsundersökning (NTU) 2006 har andelen svenskar med stort förtroende för åklagare ökat från drygt 40 % till 51 %.

I myndighetens årsredovisning för 2011 framgår att Åklagarmyndigheten redovisar goda resultat och en god måluppfyllelse för det gångna året.

Den genomsnittliga tiden för att hantera ärenden har kortats och andelen ännu inte avgjorda ärenden har minskat till att omfatta endast 2,7 procent av samtliga inkomna ärenden under året. Det framgår också bland annat att myndighetens arbetsmiljöenkät för 2011 visar att medarbetarna till stor del är nöjda med sin arbetssituation, något som är vikigt för den långsiktiga kompetensförsörjningen inom myndigheten. Åklagarmyndighetens årsredovisning för 2011 har idag överlämnats till regeringen.

Den misstänkte mannen har nu häktats på sannolika skäl misstänkt för mord i två fall.

Under lördag eftermiddaggenomfördes häktningsförhandlingen mot den person som tidigare i veckan greps misstänkt för dubbelmordet i Tullinge. - Den misstänkte mannen har nu häktats på sannolika skäl misstänkt för mord i två fall. Mannen förnekar brott. Nu fortsätter utredningsarbetet med bland annat ett flertal planerade förhör och analyser av teknisk bevisning, säger kammaråklagare Hanna Lemoine.

Den person som tidigare greps misstänkt för dubbelmordet i Tullinge har nu under eftermiddagen begärts häktad.

- Den person som begärts häktad för dubbelmordet är son till ett av offren. Den misstänkte förnekar brott. I nuläget finns ingen ytterligare information att lämna i ärendet mer än att häktningsförhandling kommer att hållas under lördag eftermiddag, säger kammaråklagare Hanna Lemoine.

Tio riksåklagare har diskuterat bland annat det gemensamma problemet med seriebrottslighet i Östersjöregionen och enats om en gemensam strategi för att bekämpa sådan brottslighet.

Under onsdag och torsdag den 15-16 februari stod den svenska riksåklagaren Anders Perklev värd för den 15:e konferensen med riksåklagare från Östersjöregionen. Samarbetet omfattar Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Danmark, Norge och Ryssland. Samarbetet är ett viktigt komplement till samarbetet inom EU, eftersom det även omfattar Norge och Ryssland som inte är medlemmar av EU. Riksåklagarna diskuterade bland annat det gemensamma problemet med seriebrottslighet, exempelvis stöldligor. I nuläget hanteras brotten ibland endast på lokal nivå, utan att man identifierar kopplingar och det större mönstret för brottsligheten. Vid mötet enades riksåklagarna om en gemensam strategi för att bekämpasådan brottslighet och underströk även behovet av att gemensamt försöka komma åt de kriminella vinsterna av dessa brott. Vid mötetbeslutade riksåklagarna också om de fortsatta formerna för samarbetet i Östersjöregionen och för hur dessa möten i framtiden ska förberedas och genomföras för att leda till verklig nytta för brottsbekämpningen i regionen.

Hamburgerkedjan Max begick inte brott när man skickade presentkort till riksdagsledamöter.

"Min bedömning är att förfarandet i allt väsentligt får uppfattas som en, möjligen mindre lämplig, marknadsföringsåtgärd", skriver överåklagare Gunnar Stetler vid Riksenheten mot korruption i sitt beslut. Förundersökning inleds därför inte.

Åklagaren kan bekräfta att en person gripits som misstänkt för dubbelmordet i Tullinge. Personen ska begäras häktad senast lördag klockan 12.00. Innan dess kan åklagaren inte lämna någon information.

-Allmänheten har bidragit med uppgifter som varit värdefulla för oss och det hoppas jag att man fortsätter med. I övrigt kan jag inte lämna någon information om ärendet just nu, säger kammaråklagare Hanna Lemoine.

Högsta domstolen i Sverige kränkte inte yttrandefriheten när den 2006 fällde fyra män för hets mot folkgrupp, slår Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fast i en dom.

År 2006 åtalades och dömdes fyra personer för hets mot folkgrupp. De hade bland eleverna på enskola spridit flygblad som innehöll uttalandenom homosexuella. Målet gälldebland annatom åtalet innebar en kränkning av deras yttrandefrihet enligt Europakonventionen. I sin dom fäste Högsta domstolen avgörande vikt vid attde fyra tagit sig in på skolan utan att ha rätt att vistas där och att dedelat ut flygbladen utan att eleverna kunnat ta ställning till om de ville ta del av uttalandena eller inte. Europadomstolensbeslut På begäran av de dömda har fallet tagits upp i Europadomstolen, som meddelat dom den 9 februari 2012. Enligt Europadomstolen föreligger det inte någon kränkning av Europakonventionen. Konklusionen är att ingripandet mot dem är rimligt med hänsyn till interesset av att skydda andra personers integritet. Enjämförelse En jämförelse kan göras med detså kallade pastor Gren-fallet från 2005. Där kom Högsta domstolen till slutsatsen att det förelågen kränkning av Europakonventionen, bland annat med hänsyn till reglernaom religionsfrihet.Här var också åhörarna frivilliga gudstjänstbesökare.

Åklagren överklagar tingsrättens friande dom mot de tre män som misstänks för förberedelse till mord av konstnären Lars Vilks.

-Jag tycker att detta behöver prövas i ytterligare en instans. Tingsrätten har i sin dom konstaterat att omständigheterna talar för att de tre åtalade planerade att sammanträffa med konstnären Lars Vilks på det sätt som åtalet beskriver. Samtidigt efterfrågar tingsrätten om det finns något alternativ till den beskrivningen. Då det inte i utreningen framkommit några andra alternativ än att det faktiskt handlar om förberedelse till mord anser jag att bevisen därför är tillräckliga för en fällande dom, säger vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström vid åklagarkammaren för säkerhetsmål. Det var i samband med en konstfestival i Göteborg i höstas som de tre männen greps misstänkta för förberedelse till terrorbrott. Rubriceringen ändrades senare till förberedelse till mord.

Sex av tolv åtalade krogvakter fälldes i dag i Göteborgs tingsrätt i ärendet som gäller misshandel på nattklubbar. Kammaråklagare Ann-Sofie Prahl ger en kommentar.

Två tidigare vaktchefer döms, den ene för tre fall av misshandelochvållande till kroppsskadasamt förgrovt skattebrott till fängelse i fyra år och sex månader och den andre för tre fall avmisshandel till fängelse i sex månader. Fyra andra personerdöms också för misshandel, till straff som varierar mellan fängelse i tre månader och villkorlig dom i förening med samhällstjänst. De sex personer som frikänns helt har enbart varit åtalade för ett misshandelsbrott vardera. -Jag är i huvudsak nöjd med domen. De som har haft en central roll och som varit drivande har ställts till ansvar för flera fall av misshandel och dömts till fängelsestraff. Däremot har tingsrätten bedömt att det endast är brott av normalgraden att sparka på personer som ligger ned och har handfängsel, och det är en uppfattning som jag definitivtinte delar, säger kammaråklagare Ann-Sofie Prahl.

I dag den 26 januari faller domen mot 12 krogvakter som åtalats för flera fall av misshandel på nattklubbar i Göteborg.

Domenmeddelas av Göteborgs tingsrättklockan 14.00. Kammaråklagare Ann-Sofie Prahl finns tillgänglig för kommentarer klockan 15.00-17.00 på telefon 010-562 70 39.

De tre männen döms för brott mot knivlagen.

Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström kan i nuläget inte ge någon kommentar till domen. Nästa vecka kommer hon att kunna kommentera domen närmare.

Mannen döms för grovt folkrättsbrott under kriget på Balkan. Han har bland annat deltagit i en massaker på 41 albaner i byn Cuska i Kosovo år 1999.

Stockholms tingsrätt dömde idag en 34-årig kosovoserb för grovt folkrättsbrott tilllivstids fängelse. Förundersökningen har pågått sedan 2008. Det har varit en omfattande förundersökning med ett stort antal resor. Samarbete och samverkan har skett med en rad utländska myndigheter och institutioner. Förundersökningen har utförts med biträde av Rikskriminalpolisens krigsbrottskommission. Gripandet av den nu dömde skedde i början av april 2010. Rättegången inleddes i september 2011 och avslutades under december 2011. Under denna rättegången hördes drygt 10 målsäganden och en rad vittnen. Kammaråklagare Lars Hedvall, Internationella åklagarkammaren i Stockholm: - Efter att ha mycket översiktligt gått igenom domen kan jag konstatera att tingsrätten i huvudsak har delat åklagarsidans bedömningar. - Detta är en viktig dom i kampen mot folkrättsbrott och i våra strävanden att Sverige inte ska vara en fristad för krigsförbrytare. Vi får nu gå igenom domen på djupet för att kunna analysera och dra slutsatser ur denna, inför en eventuellt kommande hovrättsförhandling. Eventuellt överklagande ska lämnas in senast den 10 februari 2012.

Riksåklagaren överklagar en dom från Hovrätten för Nedre Norrland mot en person i Sandviken med kopplingar till MC-miljö. Under 2011 åtalades mannen för grovt vapenbrott. Tingsrätten gick på åklagarens linje och dömde mannen till 10 månadersfängelse.

Domen överklagades och hovrätten bedömde brottet vara av normalgraden och sänkte straffet till 5 månaders fängelse. Riksåklagaren yrkar nu att Högsta domstolen ska ändra hovrättens dom och döma den tilltalade för grovt vapenbrott och skärpa fängelsestraffet. - Inom åklagarväsendet har vi sedan tidigare uppmärksammat behovet av att få en prövning i Högsta domstolen av frågan om gränsdragningen mellan vapenbrott av normalgraden och grovt vapenbrott. Det mål som nu överklagas gäller innehav av en pistol och ett hagelgevär i bostaden. Jag anser att innehav av pistoler och revolvrar som saknar eller har ett ytterst begränsat lagligt användningsområde ska bedömas som grovt vapenbrott eftersom de är av sådant slag att det kan befaras att de kommer till brottslig användning. Till detta kommer att antalet anmälda fall av grova våldsbrott där skjutvapen använts har ökat mycket kraftigt under åren 2007-2011 enligt preliminär statistik från BRÅ. Målet lämpar sig väl för en prövning av Högsta domstolen. Enligt min mening bör inte det lagstiftningsarbete som pågår rörande vapenlagstiftningen hindra en sådan prövning, säger riksåklagare Anders Perklev.

En person har åtalats och dömts för att ha smugglat in drygt 30 kilo kat till Sverige. Hovrätten bestämde påföljden till fängelse i fyra månader. Riksåklagaren har överklagat domen och yrkat att HD ska bestämma fängelsestraffet till fem månader.

HD har slagit fast att straffvärdet ska bestämmas med hänsyn till samtliga relevanta omständigheter, inte enbart arten och mängden narkotika. I det härmålet är det dock främst art och mängd narkotika som är kända. Därför finns det, enligt riksåklagaren, inteskäl att frångå gällande praxis som är baserad på art och mängd. Enligt den praxis som finnsmotsvarar straffvärdet fängelse i fem månader.

Mannen stod åtalad för 17 fall av grovt olaga hot och en mordbrand. Han döms till fängelse i 3 år och 6 månader.

Brotten hade riktats mot personer på olika platser i Sverige som är involverade i pälsdjurshantering, men också mot butiksinnehavare som säljer päls eller pälsartiklar samt mot restauranger. Göteborgs tingsrätt dömde den i dag 22-årige mannen för bl.a. mordbrand, två grova olaga hot och 15 olaga hot. Vice chefsåklagare Mats Eriksson på Göteborgs åklagarkammare: - Spontant är jag nöjd med tingsrättens domslut även om jag hade pläderat för ett något längre straff. - Jag kommer nu att noga att läsa tingsrättens dom och ta del av de skäl som anförs för bedömningen av åtalad mordbrand, liksom för det stora antalet åtalade grova olaga hot mot enskilda butiksägare och andra med anknytning till pälsdjursnäringen. - Det är tillfredställande att denna allvarliga brottslighet har kunnat klaras upp, mycket tack vare ett bra polisarbete.

Närmare 90 personer som på olika sätt misstänks för att vara involverade i storskalig smuggling av alkohol åtalas i dag vid Sundsvalls tingsrätt.

Förutom Åklagarmyndigheten har även Tullverket, Skatteverket, Kronofogden och Polismyndigheten Västernorrland varit med i utredningen. Ärendet handlar om storskalig smuggling av alkohol dels på traditionellt vis genom att köpa alkohol i Tyskland, transportera den över Öresundsbron eller via färjetrafiken i Helsingborg och sedan sälja den vidare. Dels genom transporter av alkohol som beställts via internet bland annat genom fiktiva namn och som genom fraktbolag transporterats till Sverige. Köparna av alkoholen har främst funnits i Västernorrland. En del av alkoholen har även körts vidare till Norge för att säljas där. Utredningen har pågått i cirka 8 månader och förundersökningsprotokollet omfattar mer än 10000 sidor. Utredningen resulterar nu i att ett 30-tal personer åtalas för smuggling, alternativt medhjälp till smuggling. Dessutom åtalas ett 40-tal personer för olovlig befattning med smuggelgods. Utredningen har kommit fram till att det finns fem misstänkta huvudmän, som samtliga nu åtalas för grovt smugglingsbrott. - En stor del av smugglingsverksamheten har styrts tillsammans och i samförstånd mellan i huvudsak tre personer. De här personerna har själva smugglat, men också i stor utsträckning anlitat andra personer som smugglat på deras uppdrag, säger Karin Everitt, Åklagarmyndigheten. De åtalade är i åldrarna 20-66 år. Volymen av alkohol som förts in i landet uppgår till över 195 000 liter öl, drygt 7000 liter vin och drygt 1700 liter sprit.

Det var den 6 september 2011 utanför restaurang El Cocodrilo i Stockholm som en större grupp personer angrep en annan grupp, båda med kopplingar till MC-miljön.

-Åtalet gäller grov misshandel mot 12 män mellan 21 och 45 år, där samtliga åtalade har anknytning till organisationen Hells Angels MC och dess supportergrupp Red & White Crew, säger Malin Palmgren kammaråklagare vid City åklagarkammare. Rättegången startar den 23 januari i Stockholms tingsrätt och förväntas pågå fram till den 23 februari. Åklagare finns tillgängliga via telefon för mer information klockan 10-12 idag.

Utvecklingscentrum Stockholm vid Åklagarmyndigheten har under 2011 genomfört en tillsyn av åklagarnas hantering av ärekränkningsbrott och brott mot personuppgiftslagen (PUL).

Utvecklingscentrum Stockholm vid Åklagarmyndigheten har under 2011 genomfört en tillsyn av åklagarnas hantering av ärekränkningsbrott och brott mot personuppgiftslagen (PUL). Efter tillsynen har det tagits fram rekommendationer. Ett förväntat utfall av rekommendationerna är framför allt att åstadkomma en ännu mer enhetlig praxis inom landet och tydliggöra när allmänna åtal ska väckas. Ärekränkningsbrott, det vill säga grovt förtal, förtal och förolämpning, är i princip så kallade målsägandebrott. Detta innebär som huvudregel att sådana brott inte får åtalas av andra än den som blivit utsatt för brottet (enskilt åtal). Det finns dock ett visst utrymme för åklagare att väcka allmänna åtal. Utvecklingscentrum Stockholm vid Åklagarmyndigheten har under 2011 granskat och därefter tagit fram rekommendationer för åklagarnas handläggning av anmälningar om ärekränkningsbrott och brott mot PUL. I tillsynsrapporten konstateras bland annat att de allmänna åtal som väckts för grovt förtal och förtal under 2009 och 2010 uppgår till 40 fall, att det väckts förhållandevis många allmänna åtal för förolämpning och att det finns skäl att se över beslutsmotiveringarna. - Anledningen till att tillsynen genomfördes är att det finns en särskild åtalsprövningsregel, som innebär att åklagarna har stor möjlighet att påverka när ett åtal för ärekränkningsbrott ska väckas; ett beslut som inte blir föremål för domstolsprövning, säger överåklagare Thomas Häggström vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm. - Ett förväntat utfall av rekommendationerna är att antalet allmänna åtal för grovt förtal kommer öka något, men att de allmänna åtalen för förolämpning kommer minska, uppger Thomas Häggström.

I förundersökningen om ofredande, där en 10-årig pojke ska ha lämnats utanför Fyrishov av sin pappa under lördagskvällen den 7 januari 2012, har uppgifter framkommit om vem pappan och pojken är via tips till Polisen.

Under tisdagen den 9 januari har Polisen hållit ett antal förhör med personer som har uppgifter att lämna i ärendet. Uppgifterna som hittills framkommit pekar mot att det kan finnas en annan förklaring till varför pojken befann sig utanför Fyrishov vid den aktuella tidpunkten än vad som massmedia tidigare rapporterat om. För närvarande finns ytterligare förundersökningsåtgärder att vidta för att klargöra vad det var som hände. Dessa utredningsåtgärder kommer att genomföras så snart det är möjligt. I nuläget kan ingen ytterligare information lämnas i ärendet med hänsyn till att alla förhör ännu inte är hållna.

Idag genomfördes häktningsförhandlingarna i Uppsala tingsrätt mot den man och kvinna som tidigare anhållits med anledning av den 25-åriga studentens försvinnande i Uppsala. De båda anhållna häktades på sannolika skäl misstänkta för människorov.

Häktningsförhandlingarna genomfördes efter yrkande från åklagaren bakom stängda dörrar. - I den första fasen av utredningen handlade det framför allt om att rädda liv och hitta den försvunne personen och vi fick god hjälp via tips från allmänheten. När personen väl återfunnits och de misstänkta häktats går utredningen nu in i en ny fas. I dagsläget finns alltså två häktade och en anhållen i det här ärendet men vi kan fortfarande inte utesluta att det finns ytterligare personer inblandade. Av utredningstekniska skäl kan vi just nu inte gå ut med mer information i ärendet. Vi kan dock säga så mycket som att vi anser oss ha ett gott utgångsläge för den fortsatta utredningen, säger kammaråklagare Lars Hedvall.

Presskonferensen äger rum efter förmiddagens häktningsförhandlingar gällande misstänkt människorov.

Med anledning av den pågående förundersökningen angående människorov kommer häktningsförhandlingar att äga rum torsdag 5 januari kl. 09.00 och 10.00 vid polishuset i Uppsala. Media inbjudes till presskonferens i polishuset kl 13.00. Presslegitimation ska visas upp. Kammaråklagare Lars Hedvall kommer att finnas tillgänglig för frågor på presskonferensen.

Efter ett mycket omfattande utrednings- och spaningsarbete har i dag vid 13-tiden den försvunna 25-åriga mannen hittats.

Han mår efter omständigheterna väl. I samband med att 25-åringen hittades greps även en man misstänkt för delaktighet. Med beaktande av utredningsläget kan för närvarande inte någon ytterligare information lämnaskring anträffandet av 25-åringen. Vi hänvisar tillpresskonferensen somär planeradatt äga rum undermorgondagen efter häktningsförhandlingarna. Vi återkommer med plats och tidpunkt.

- Grov våldsbrottslighet ges alltid högsta prioritet och vi har täta och intensiva kontakter med länskriminalen i Skåne.

Samarbetet mellan myndigheterna fungerar mycket bra och vi har också erbjudit länskriminalen alla de resurser som står till vårt förfogande. Sedan i somras har vi sammantaget 7 mordärenden i Malmö. I alla utom ett av dessa ärenden har åklagare gått in som förundersökningsledare. Vi har dessutom goda förhoppningar om att vi inom kort kommer att finna misstänkta även i de mord som inträffat under de senaste dagarna. I övrigt är vi tvungna att vara restriktiva med ytterligare information då vi just nu befinner oss mitt i utredningsarbetetav dessa som omfattas av sekretess, säger chefsåklagare och kammarchefen Ola Sjöstrand.

Halmstads tingsrätt dömer en person för koppleri och sex personer för köp av sexuell tjänst respektive försök till köp av sexuell tjänst.

Kammaråklagare Lena Lithner väckte åtal den 15 november.

Åklagarmyndigheten har granskat 13 ärenden om sexuella övergrepp mot barn i utlandet. Rapporten visar att åklagarna försökt ta till vara de möjligheter som finns att utreda misstankarna och att det finns behov av metodstöd.

Syftet med granskningen har varit att ge en samlad kunskap om antalet ärenden i denna brottskategori och hur de handläggs, för att bland annat kunna utarbeta stöd för åklagarnas handläggning. Granskningen har genomförts under 2011 av Utvecklingscentrum Göteborg. Sammanlagt 13 ärenden där anmälan gjorts under åren 2008-2010 har granskats. Undersökningen visar att åklagarna försökt ta tillvara de möjligheter som funnits att utreda brottsmisstankarna, vilket i några fall gett resultat. Vid tidpunkten då rapporten sammanställs, i december 2011, är två personer häktade i Sverige för övergrepp som begåtts utomlands. Metodstöd ska tas fram Granskningen har visat på behov av ett metodstöd för åklagarna. Under 2012 kommer därför ett kortfattat metodstöd att tas fram. Sedan några år finns ett nytt arbetssätt hos polis och åklagare, som främst består i att en svensk brottsutredning bedrivs parallellt med den i utlandet. Detta arbetssätt ska utvärderas.

Vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström kan inte ge någon kommentar om ärendet under onsdagkvällen.

Agnetha Hilding Qvarnström är tillgänglig under torsdagen den 29 december via telefonnumren i högerspalten. Bakgrund Fyra män greps i Göteborg den 11 september. Tre av dem häktades den 14 september misstänkta för förberedelse till mord på konstnären Lars Vilks. Åtal väcktes den 6 december. Efter det att rättegången avslutats den 28 december beslutadetingsrätten att de tre männen inte längre skulle vara häktade. Dom faller den 20 januari 2012.

Den man som är misstänkt för folkmord i Rwanda har begärts häktad av åklagaren.

Häktningsframställan lämnades in till jourdomstolen på förmiddagen den 25 december och avser folkmord i Rwanda under perioden 7 april till mitten av juli år 1994. Förundersökningsledaren, kammaråklagare Ewamari Häggkvist, kan inte lämna mer information för tillfället.

Den man som är misstänkt för krigsbrott i Rwanda kommer att begäras häktad under julhelgen, dock inte på julafton.

Någon ytterligare information om ärendet kan för närvarande inte lämnas.

Riksåklagare Anders Perklev lämnar kommentarer med anledning av den kritik som har framförts mot åklagares beslut i ärendet vid Astrid Lindgrens sjukhus.

1)I min roll som riksåklagare ingår att utöva tillsyn över åklagarväsendet. Jag ser det därför som mycket angeläget att klarlägga vilka slutsatser som kan dras av ärendet och vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa att framtida liknade fall handläggs på ett både effektivt och rättssäkert sätt. Jag har därför redan tidigare begärt in handlingarna i ärendet och påbörjat en genomgång av dessa. 2)En viktig fråga är hur tillförlitliga medicinska bedömningar ska kunna inhämtas och tillgodogöras ärenden av detta slag. För att kunna påbörja diskussion kring detta och andra frågor som rör ärendet har jag kommit överens med cheferna för Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket om ett möte i januari 2012. 3)Hos Justitiekanslern (JK)finns anmälningar som avser granskning av det aktuella fallet. Jag välkomnar om JK beslutar sig för att granska om några fel har begåtts av åklagare eller av någon annan aktör i ärendet. Jag tycker att det är lämpligare att en sådan granskning görs av JK såsom oberoende myndighet än att den sker inom ramen för min egen tillsynsverksamhet. Bakgrund I mars 2009 inledde åklagare förundersökning mot en läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Åtal väcktes mot läkaren för dråp. I andra hand yrkade åklagaren att läkaren skulle dömas för försök till dråp. Solna tingsrätt ogillade åtalet i en dom den 21 oktober 2011. Domen överklagades inte av åklagaren.

Åklagarmyndighetens verksamhetsplan beskriver viktiga åtgärder och prioriteringar för det kommande året. Planen är vägledande för årets arbete och tjänar som ett underlag för att följa upp att verksamheten.

Prioriterade områden för 2012 är unga lagöverträdare, brott mot barn, sexualbrott, våld i nära relationer samt grov organiserad brottslighet. Handläggningen av enskilda anspråk och förverkande av brottsutbyten ska utvecklas. Med början 2012 kommer omfattningen av rättslig tillsyn efter hand att öka. Syftet är att i framåtblickande perspektiv säkerställa såväl hög rättslig kvalitet som allmänhetens förtroende för verksamheten.

- Jag kan konstatera att Högsta domstolen kommit fram till en annan bedömning när det gäller frågan om strafftidens längd än vad tingsrätten och hovrätten gjort.

Skälet till att jag överklagade beslutet var att få frågan prövad hur långt i förväg ett livstidsstraff kan tidsbestämmas. Hovrätten ansåg åtta år men det tyckte jag var för lång tid eftersom det är svårt att förutse den dömdes utveckling under en så lång återstående strafftid. I domen ger HD uttryck för samma uppfattning som denjag har. Med detta anserjag attvi har fått vägledning i den frågan, säger riksåklagare Anders Perklev.

Idag hölls häktningsförhandling mot de två personer som misstänks för mordet på ett lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås.

Det är två män som har häktats misstänkta för mord och grovt rån. - Fortfarande återstår en hel del utredningsarbete. Vi väntarbland annatpå analysresultatet från de tekniska undersökningarna, säger kammaråklagare Patrik Tilly. Åtal ska vara väckt den 2 januari 2012.

Storbritanniens högsta domstol, the Supreme Court, har i dag beslutat att ge Julian Assange prövningstillstånd i ärendet om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

Den fråga som domstolen ska pröva är om en åklagare kan anses behörig att utfärda en europeisk arresteringsorder. Supreme Court kommer att hålla förhandling den 1 och 2 februari 2012.

En 28-årig man döms av Södertälje tingsrätt för att ha misshandlat en häktesanställd till döds.

Kammaråklagare Markus Hankkios kommentar: - Enligt min mening fanns ingen annan påföljd att välja på än fängelse på livstid, en uppfattning som också delades av domstolen. - Som domstolen konstaterat ska fängelse på livstid bara väljas i de allra allvarligaste fallen och mordet på häktet är anser jag helt klart vara ett sådant fall.

I dag har Åklagarmyndigheten överlämnat en rapport till regeringen om hur den rättsliga tillsynen inom myndigheten ska öka i omfattning.

Tillsynen ska därigenom bidra till en ännu högre rättslig kvalitet och en så enhetlig rättstillämpning som möjligt inom åklagarväsendet.. -Vår rättsliga tillsyn spelar en central roll för omvärldens förtroende för åklagarverksamheten. Åklagare har mycket ansvarsfulla uppgifter och stora rättsliga befogenheter. Därför måste vi också kunna säkerställa att kvaliteten i verksamheten är hög. Tillsynen är också viktig för att identifiera inom vilka områden vi kan bli bättre. Därför vill vi förstärka och öka omfattningen av den rättsliga tillsynen inom myndigheten, säger riksåklagare Anders Perklev. Det är i första hand den planerade systematiska tillsynen som Åklagarmyndigheten nu kommer att utöka. Utöver detta kommer det också att inrättas en fristående tillsynsfunktion vid riksåklagarens kansli. Tillsynsfunktionen kommer bland annat att handlägga de tillsynsärenden som riksåklagaren själv ska besluta i. Den nya tillsynsfunktionen ska också ta över hanteringen av sådana klagomål mot åklagare som inte handlar om överprövning av beslut. Ambitionshöjningarna och förändringarna på tillsynsområdet ska inledas från den 1 april 2012 för att därefter stegvis genomföras. Bakgrund Av lagstiftningen följer att det är den enskilda åklagaren som självständigt fattar beslut i ärenden och som för talan i domstol. Högre åklagare kan ta över lägre åklagares ärenden, ändra beslut och utöva tillsyn. Sådana högre åklagare finns vid Åklagarmyndighetens tre utvecklingscentrum, där överåklagare och vice överåklagare årligen granskar drygt 2 300 åklagarbeslut genom överprövning. De högre åklagarna genomför också systematiska granskningar av brottsmålärenden, bland annat för att se om åklagarnas arbetsmetoder behöver förbättras eller om det behövs nya riktlinjer för olika rättsliga bedömningar. Riksåklagaren är i egenskap av högsta åklagare den som ytterst kan utöva tillsyn över åklagarväsendet och har också ansvaret för tillsynsverksamheten är organiserad på ett bra sätt. Riksåklagarens rättsliga tillsyn omfattar också Ekobrottsmyndigheten.

Den 46-årige man som misstänkts ha utnyttjat sin dotter i syfte att få bidrag av Försäkringskassan och Malmö kommun dömdes i dag av tingsrätten för grovt bedrägeri och för grovt bidragsbrott till 4 års fängelse.

Mannen är dömd för att ha lurat till sig sammanlagt 2,4 miljoner kronor i assistansersättning, vårdnadsbidrag och bilstöd. -Tingsrätten har bedömt dotterns tillstånd efter vittnesmål från olika personer inom skola, socialtjänst och sjukvård. Det finns inga belägg för att dottern någonsin har varit så sjuk och i behov av så mycket stöd, som hennes pappa har sagt. - Pappan dömdes till maxstraff för grovt bidragsbrott - ett straff som man i och för sig kan skärpa eftersom han även dömdes för grovt bedrägeri, säger vice chefsåklagare Bo Birgerson.

Ärendet med den dödade 4-åringen i Ljungby är uppklarat enligt åklagaren.

-Utredningen visar att det är ett barn som är gärningsman och därmed är detta inte längre en fråga för åklagare och polis att arbeta vidare med. Ärendet med den dödade 4-åringen i Ljungby ser vi därför som uppklarat, säger vice chefsåklagare Yvonne Rudinsson vid en presskonferens hos Kronobergspolisen.

Åklagarmyndigheten har inrättat ett gemensamt presstjänstnummer för journalister: 072-204 56 29.

Vi hjälper till med att förmedla fakta, hitta information och rätt person inom myndigheten. Åklagarmyndighetens presstjänst är bemannad även utanför kontorstid för frågor av brådskande karaktär.

Riksåklagaren har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska skärpa bötesstraffet.

Enligt RÅ:s riktlinjer från 2004 saknas det normalt skäl till ungdomsrabatt vid brott som ska föranleda dagsböter för gärningsmän som är 18 - 20 år gamla. I doktrinen har det emellertid tagits fram en modell enligt vilken en reduktion av bötesstraffen ska ske även för denna åldersgrupp. Praxis är för närvarande inte enhetlig varför det enligt RÅ finns skäl för Högsta domstolen att pröva överklagandet.

Kammaråklagare Gunnar Fjaestad kommenterar överklagandet.

- I mitt överklagande vill jag understryka att sjuksköterskan har engarantställning i förhållande till de patienter som ringer till SOS Alarm. - Enligt min uppfattning har alltså sjuksköterskan en ovillkorlig skyldighet att ge prio 1 larm när det är nödvändigt. Jag vill också i överklagan markera att en ambulans i sig hade utgjort en integrerad del av den intensivvård patienten var i behov av vid tillfället, sägerGunnar Fjaestad.

Brittisk domstol har beslutat att Assange har rätt att överklaga frågan om överlämnande till Sverige till Storbritanniens högsta domstol. Den rättsliga fråga som är aktuell är svenska åklagares behörighet.

Den fråga som Assange fått tillstånd att överklaga är om en svensk åklagare över huvud taget är behörig att utfärda en europeisk arresteringsorder. Enligt EU-rambeslutet som reglerar den europeiska arresteringsordern ska varje stat utse de rättsliga myndigheter som är behöriga att utfärda en europeisk arresteringsorder. Den svenska reglering som syftar till att genomföra EU:s rambeslut i denna del återfinns i 3 § förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Av förordningen framgår att en arresteringsorder för lagföring utfärdas av åklagare. Med lagföring avses utredning om brott och prövning av om åtal ska ske, samt - om åtal väcks - den efterföljande rättegången. Enligt samma bestämmelse bestämmer riksåklagaren vilka åklagare som är behöriga att utfärda en arresteringsorder. Riksåklagaren har i 1 kap 3 § Åklagarmyndighetens författningssamling (ÅFS) 2007:12 bestämt att alla allmänna åklagare har den behörigheten.

-De tre personer som nu åtalas vid Göteborgs tingsrätt är misstänkta för förberedelse till mord under september 2011 i Göteborg. Det tänkta offret för dådet var konstnären Lars Vilks, säger vice chefsåklagare Agnetha Hilding Qvarnström.

Förundersökning har pågått sedan mitten av september och huvudförhandling förväntas påbörjas senare i december 2011.

Polsk domstol beslutade i dag att de två männen ska utlämnas.

De två männnen sitter sedan en tid tillbaka häktade i Polen, misstänkta för mordet på ett lantbrukarpar i Långared utanför Alingsås. - Det går i dag inte att säga exakt när de två männen kommer att anlända till Sverige, säger förundersökningsledare Patrik Tilly, åklagarkammaren i Borås.

I dag publiceras ett nytt porträtt på webbplatsen under rubriken "Möt våra anställda".

Här presenterar vi några olika yrken på Åklagarmyndigheten och denna gång är det chefsadministratören på åklagarkammaren i Sundsvall som berättar om sitt arbete.

På webbplatsen finns en särskild sida med information om Assangeärendet.

Se länk i högerspalten. Informationen uppdateras allt eftersom ärendet fortskrider.

Åklagare Gunnar Fjaestad kommenterar domen mot sjuksköterskan vid SOS Alarm

"Tingsrätten har grundligt och välformulerat redovisat skälen för ogillande dom. Jag delar tingsrättens analys av sjuksköterskans handläggning av ärendet med Emil Linell och att denne varit oaktsam i sin tjänst vid det aktuella tillfället. Jag är emellertid av den bedömningen att om Emil Linnell hamnat under snabb akut vård - och denna hade tagit sin början redan i ambulansen - hade prognosen vänt enbart till dennes fördel. Emil Linnell var i sådant skick att han kunde tala medsjuksköterskan strax efter kl 06.00. Om han istället befunnit sig i en ambulans och erhållit akutvård vid samma tid menar jag att Emil Linnell överlevt och att detta - så lång det går - är visat." Gunnar Fjaestad har ännu inte tagit ställning till om han ska överklaga tingsrättens dom.

Säkerhetspolisen bjuder in till pressträff onsdagen den 7 december för att ge en uppdatering om utredningsläget angående terroristbrottet i Stockholm den 11 december 2010.

Med anledning av att det snart har gått ett år sedan terroristbrottet i Stockholm och vi vet att allmänhetens intresse är stort syftar pressträffen till att berätta så mycket som möjligt, inom ramen för den rådande förundersökningssekretessen, om det arbete som fortfarande pågår. Plats: Polishuset Stockholm, notera ingången Kungsholmsgatan 45. Tid: Onsdagen den 7 december klockan 10.00. Medverkar gör representanter för Åklagarmyndigheten och Säkerhetspolisen. Pressträffen kommer att vara på svenska. OBS: Föranmälan (namn, redaktion, e-post och mobiltelefonummer) till [email protected]. Presslegitimation eller motsvarande är ett krav för att delta.

En polisman åtalades för tjänstefel då han under en biljakt vid två tillfällen underlåtit att rapportera och få tillstånd till att preja en motorcyklist som vägrat stanna på polismannens befallning.

Han hade också i mycket hög fart fortsatt förföljandet av motorcykeln trots att han fått uttrycklig order att avbryta detta. Biljakten slutade med att motorcyklisten körde av vägen och skadades allvarligt. Enligt hovrätten hade polismannen varit skyldig att rapportera endast en av de två prejningarna och att rapporteringsskyldigheten i det fallet varit en ren formalitet, varför överträdelsen skulle bedömas som ringa och således vara straffri. När det gällde det fortsatta förföljandet godtog hovrätten polismannens invändning att han trodde att förföljandet övergått i ett s.k. efterföljande, vilket var tillåtet. Riksåklagaren yrkar att HD ska döma polismannen för tjänstefel. Som skäl för prövningstillstånd åberopas bl.a. att hovrättens dom på ett olyckligt sätt sänder ut felaktiga signaler om att det i princip kan vara straffritt att bryta mot för polisverksamheten mycket väsentliga regler om rapporteringsskyldighet och därmed sammanhängande tillståndsgivning.

Riksåklagaren har beslutat att återuppta förundersökningen i ett ärende där en man 2002 dömdes för mord.

Svea hovrätt dömde år 2002 en person för mord på sin sambo genom att ha kastat ut henne från fönstret från deras bostad på sjunde våningen. Påföljden bestämdes till fängelse på livstid. Den dömde ansökte därefter om resning vid två tillfällen. Högsta domstolen beslutade år 2007 respektive år 2009 att avslå resningsansökningarna. Den dömde har nu begärt att riksåklagaren ska återuppta förundersökningen i målet och att vissa utredningsåtgärder ska vidtas. Riksåklagaren beslutade den 23 november 2011 att återuppta förundersökningen. Regelverk och praxis I nuläget saknas reglering av i vilka situationer utredningsåtgärder och förundersökning ska vidtas med anledning av att en ansökan om resning förbereds eller har getts in till domstol. Det saknas även uttrycklig reglering av vad som krävs i form av nya omständigheter och bevis för att en förundersökning ska få återupptas. Den praxis som riksåklagaren tillämpar är att förundersökningen ska återupptas om det framkommer nya omständigheter eller bevis som - på objektiva grunder - ger sådan anledning att hysa tvivel om en hovrättsdoms riktighet att resning bör kunna beviljas om en kompletterande utredning bekräftar innehållet i det nya materialet. Förundersökningsutredningen har i betänkandet Resningsförfarandet i brottmål - återupptagande av förundersökning och rätt till biträde (SOU 2009:98) lagt fram förslag som bland annatinnebär att det ska framgå av lag när en förundersökning ska återupptas i resningssyfte och att möjligheterna att ta upp en förundersökning på nytt ska bli större än vad de är i dag. Förslaget har inte ännu lett till lagstiftning.

De två personer som varit häktade i sin frånvaro för dubbelmordet i Långared utanför Alingsås och som varit internationellt efterlysta har igår kväll/natt gripits av polsk polis i Polen.

I övrigt kan förundersökningsledare kammaråklagare Patrik Tilly vid Åklagarkammaren i Borås i nuläget inte lämna någon mer information på grund av ärendets känsliga natur.

Julian Assange har begärt prövning av beslutet från High Court att han ska överlämnas till Sverige.

Prövningen görs av The Administrative Court, där en förhandling ska hållas den 5 december.Den fråga som The Administrative Court ska bedöma är omdet finns en "point of law of general public importance", dvs. om det finnsnågon generell och principiell fråga somdet finns skäl attbelysa. Om domstolen kommer fram till att det finns en sådan principiell fråga kan Julian Assange gå vidare och begära prövning vid Supreme Court, dvs. Storbritanniens högsta domstol. Anser domstolen däremot att det inte finns en "point of law" är ärendet avslutat i Storbritannienoch Assange ska överlämnas till Sverige.

17 personer åtalas misstänka för flera grova brott som till exempel människorov, grov utpressning och mord. Samtliga nekar till brott. Alla 17 har enligt åklagare kopplingar till ett kriminellt nätverk som etablerat sig i Södertälje.

- Vi hoppas och tror att åtalet och den kommande rättegången är en steg framåt i vår myndighetsgemensamma satsning mot den grova organiserade brottsligheten och det kriminella nätverket i Södertälje, säger kammaråklagare Björn Frithiof vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Bevisningen är omfattande och fyra åklagare har i samarbete med polisen jobbat med utredningen. Till stor del består bevisningen av spaning, telefonavlyssning där ca 95 000 avlyssningar gjorts och vittnesmål med över 1 000 förhör. - Att människor vågar berätta vad de blivit utsatta för eller på annat sätt observerat, har varit en viktig del för oss i det pussel vi haft att lägga för att ringa in de som idag åtalats. Vår utredning mot det kriminella nätverket i Södertälje kommer också att fortsätta och därför hoppas vi på att fler ska höra av sig och våga berätta för polis och åklagare, säger Tora Holst, chefsåklagare vid Internationella åklagarkammaren Stockholm. Pressträff kommer att hållas klockan 11 den 16 november. Norra Agnegatan 35, Stockholm. Medtag presslegitimation.

Sammanlagt 17 personer åtalas för mord, mordförsök, människorov och utpressning.

Chefsåklagare Tora Holst och kammaråklagare Björn Fritioff inger under morgondagen, onsdag, stämningsansökan mot 17 personer till tingsrätten i Södertälje. Brotten avser bland annat mord vid spelklubben Oasen i Södertälje 2009 och 2010 samt människorov och grov utpressning. Tid: onsdag16 november 2011 kl 11.00 Plats: Pressrummet, Polishuset, N. Agnegatan 35, Stockholm Medverkar vid pressträffen gör chefsåklagare Tora Holst, Internationella åklagarkammaren Stockholm; kammaråklagare Björn Fritioff, Internationella åklagarkammaren Stockholm samt kriminalinspektör Thomas Nordström, utredningsledare, Länskriminalpolisen Stockholm. Presslegitimation ska kunna uppvisas.

En 47-årig man åtalades på tisdagen misstänkt för koppleri. Samtidigt åtalas sex personer i samma ärende misstänkta för köp av sexuella tjänster.

.

En person dömdes för vållande till annans död, grovt brott, till fängelse i två år och sex månader.

Frågan i målet är hur straffmätningen påverkas av den lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2010 och som innebar att straffminimum för vållande till annans död, grovt brott, höjdes från sex månader till ett års fängelse.

- En ändring av tingsrättens friande dom i hovrätten kräver sannolikhet att ny bevisning kan åberopas. Någon ytterligare bevisning finns inte och inte heller någon annan omständighet som kan ändra bevisläget på ett avgörande sätt.

Därför gör jag bedömningen att det inte finns skäl för mig att överklaga tingsrättens friande dom, säger chefsåklagare Peter Claeson.Det var i mars 2009 som åklagare inledde förundersökning mot en läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Åtal väcktes mot läkaren för dråp. I andra hand yrkade åklagaren att läkaren skulle dömas för försök till dråp. Solna tingsrätt ogillade åtalet i en dom den 21 oktober 2011.

High Court i London har i dag beslutat att bifalla begäran om att Julian Assange ska överlämnas till Sverige.

En lägre instans - Westminster Magistrates Court - beslutade i februari att Julian Assange skulle överlämnas till Sverige enligt den europeiska arresteringsordern. Beslutet överklagades av Assange till High Court, som nu har slagit fast att överlämnande ska ske. Även beslutet från High Court kan överklagas av Julian Assange. Någon ytterligare information om ärendet kan inte lämnas för närvarande. Överåklagare Marianne Ny kommer inte att ge några intervjuer som gäller frågan om överlämnande av Julian Assange till Sverige medan ärendet handläggs i Storbritannien.

Åtal lämnades i morse in till Södertälje tingsrätt avseende det s.k. häktesmordet.

Extra åklagare Markus Hankkio: - Den kvinnliga vårdaren har blivit överfallen och ihjälslagen på ett synnerligen brutalt och hänsynslöst sätt. Våldet är helt oprovocerat. Den åtalade har sett övervakningsfilmen, men har inte velat ge någon förklaring till sitt handlande. - Jag menar att brottet är att bedöma som mord och att straffvärdet uppgår till livstids fängelse.

Den häktade 45-åringen är misstänkt för att ha utnyttjat en anhörig i syfte att få bidrag av Försäkringskassan och Malmö kommun.

Detta har pågått under flera år och han är misstänkt för att sammanlagt ha lurat till sig 2,4 miljoner kronor. Han är nu misstänkt för grovt bedrägeri och för grovt bidragsbrott. - Fram till att stämningsansökan lämnas till tingsrätten kan jag inte säga mer än så i ärendet, då det som alltid råder förundersökningssekretess och i detta fall även hälso- och sjukvårdssekretess, säger vice chefsåklagare Bo Birgerson vid Malmö åklagarkammare.

High Court i London kommer att meddela beslut i ärendet om överlämnande av Julian Assange den 2 november 2011 kl 09.45 lokal tid.

Assange är häktad i sin frånvaro av svensk domstol och förundersökningsledaren, överåklagaren Marianne Ny har utfärdat en europeisk arresteringsorder med begäran att han ska överlämnas till Sverige. Ärendet handläggs av brittiska myndigheter. Överåklagare Marianne Ny har inga nya upplysningar att lämna om ärendet eller dess handläggning.

Bedömningen är att det finns synnerliga skäl att pröva ansvarsfrågan på nytt i Johan Asplund-ärendet.

På uppdrag av riksåklagaren har Riksenheten för polismål med ledning av överåklagare Björn Ericson granskat handläggningen av förundersökningarna och rättegångarna mot Sture Bergwall. Detta med syftet att ta ställning till om det som kommit fram skulle ge anledning för myndigheten att initiera ett resningsförfarande. Denna förklaring gäller genomgången av utredningsmaterialet i Johan Asplund-ärendet. Dokumentet innehåller också en svarsskrivelse till Sture Bergwalls resningsansökan i detsamma ärende. Bedömningen är att det finns synnerliga skäl att pröva ansvarsfrågan på nytt i Johan Asplund-ärendet.

-Huvudåtalet rör försök till mord samt anstiftan till försök till mord och avser en sammandrabbning mellan två kriminella grupperingar

i direkt anslutning till en restaurang i Norrköping tidigare i somras, säger kammaråklagare Ingemar Welander och Karin Sandén vid Åklagarkammaren i Norrköping.

-Jag bedömer att det inte går att bevisa något uppsåt vilket är en förutsättning för att förfarandet skall vara brottsligt, säger chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption.

Ansvar för trolöshet mot huvudman kräver att det som förekommit orsakat huvudmannen, i det här fallet Vattenfall AB, ekonomisk skada eller inneburit beaktansvärd risk för skada. Det krävs också att denna effekt orsakats av att någon har missbrukat sin förtroendeställning hos huvudmannen. Slutligen krävs det att bl a missbruket och orsakandet av effekten varit uppsåtlig. Alf Johansson inledde i mars tidigare i år en förundersökning om grov trolöshet mot huvudman avseende Vattenfall AB. Förundersökningen avsåg ett avtal om avgångsvederlag med den då avgående verkställande direktören. Delar av vederlaget betaldes ut men betaldes senare tillbaka då parterna i efterhand kom fram till att detta stred mot då gällande avtal och riktlinjer.

- Det är en 21-åring man som nu åtalas för 17 stycken fall av grovt olaga hot och en mordbrand.

Brotten har riktats mot personer på olika platser i Sverige som är involverade i pälsdjurshantering men också mot butiksinnehavare som säljer päls eller pälsartiklar samt mot restauranger, säger kammaråklagare Lars Lindman. Samtidigt har åtal väckts mot tre andra personer för grovt olaga tvång och grovt olaga hot. De tre är åtalade för att ha tvingat butiksinnehavare att skriva på avtal om "pälsfri policy", vilket fått till följd att butikerna inte längre kunnat saluföra pälsartiklar.

- Av de sju personer som suttit anhållna har nu tre personer häktats på sannolika skäl misstänkta för den grova våldtäkten i Södertälje i söndags morse. Sannolika skäl betyder att misstankarna är starka.

Övriga fyra misstänkta har försatts på fri fot men misstankarna mot dessa kvarstår. - I nuläget kan vi inte gå ut med mer information än så då utredningen fortfarande är inne i ett mycket känsligt läge, säger kammaråklagare Jonas Peterson vid Södertörns åklagarkammare.

Riksåklagaren har i dag lämnat en svarsskrivelse till Högsta domstolen i The Pirate Bay-målet. Svea hovrätt dömde den 26 november 2010 tre personer som stod bakom fildelningstjänsten The Pirate Bay för medhjälp till upphovsrättsbrott till fängelse.

De tre personerna dömdestill fängelse i 10, 8 respektive 4 månader. Riksåklagaren bestrider ändring av hovrättens dom. Enligt riksåklagarens bedömning har hovrätten gjort en mycket noggrann och om-sorgsfull prövning av det aktuella åtalet i alla delar och anser att det utrett att de åtalade gjort sig skyldiga till medhjälp till brott mot upphovsrättslagen. Det finns inte skäl för att meddela prövningstillstånd i målet.

En person dömdes till narkotikabrott av normalgraden. Riksåklagaren yrkar att brottet ska bedömas som grovt.

En person åtalades för grovt narkotikabrott för innehav och förvaring av drygt 400 gram amfetamin. Hovrätten dömde den tilltalade för narkotikabrott av normalgraden och bestämde påföljden till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. RÅ har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska bedöma brottet som grovt narkotikabrott och bestämma påföljden till fängelse.

Överåklagare Björn Ericson har beslutat att inte inleda förundersökning i ärendena om en resa respektive bilersättning.

Ur beslutet: "För de brott som kan vara aktuella beträffande resan till Vitryssland har preskription inträtt. Förundersökning skall därför inte inledas redan på den grunden. Beträffande bilersättning är fråga om så pass små belopp att ett eventuellt brott skulle vara att anse som ringa. Preskription har därför inträtt även i dessa fall och förundersökning skall därför inte inledas." Överåklagare Björn Ericson nås för kommentarer från och med måndag den 24 oktober.

Två män greps i går kväll misstänkta för dubbelmordet i Alingsås. Det bekräftar chefsåklagare Urban Svenkvist.

De två männen anhölls i sin frånvaro i går eftermiddag och greps sedan under kvällen. - Utredningen befinner sig i ett känsligt läge och intensiva utredningsåtgärder pågår, säger Urban Svenkvist. Mer information kan därför inte lämnas nu. Han säger vidare att häktningsframställning inte kommer att göras i dag. Inga ytterligare kommentarer kommer att kunna ges.

Tingsrätten har gjort en annan bedömning av bevisningen i målet än åklagaren och då särskilt vad gäller tillförlitligheten i det analyssvar som Rättsmedicinalverket lämnat om koncentration av tiopental i barnets blod.

Tingsrätten har uttalat att det visserligen inte råder någon tvekan om att det funnits tiopental i flickans blod, men att det uppmätta värdet inte räcker för en fällande dom. Tingsrätten menar att det inte går att dra någon mer långtgående slutsats än att koncentrationen i vart fall var högre än 10 mikrogram per gram blod. Åklagaren har påstått att tiopentalet tillförts genom en överdos i anslutning till att Linnéa avled. Tingsrätten menar att det kan finns en annan förklaring än den som åklagaren har fört fram och att det inte har kunnat uteslutas att hon ha fått i sig tiopental tidigare under sin vårdtid på sjukhuset och att detta funnits kvar i kroppen efter att hon avlidit. Åklagaren har inte ännu haft möjlighet att analysera domen fullständigt och kan därför heller inte ännu bedöma om domen kommer att överklagas.

Överåklagare Thomas Häggström har beslutat att inte överpröva beslutet om att lägga ned förundersökningen om bedrägeri.

Skälet till beslutet är att de personer som begärt överprövning inte har sådan anknytning till ärendet att de kan anses ha ett berättigat intresse av att få beslutet överprövat. Det finns inte heller särskilda skäl till överprövning av annan anledning, skriver Thomas Häggström i sitt beslut.

Claeson kommer att vara tillgänglig för kommentar av domen efter tingsrättens presskonferens fredagen den 21 oktober på Västerorts åklagarkammare, Sundbybergsvägen 9, Solna.

.

Det saknas reglering för privat hyrda lägenheter för riksdagsledamöter, skriver Björn Ericson i sitt beslut.

Överåklagare Björn Ericson har beslutat att lägga ned förundersökningen som gäller kostnadsersättningar för Håkan Juholts hyreslägenhet. "För att ett straffrättsligt ansvar ska kunna utkrävas förutsätts att upplysningsskyldigheten tydligt framgår av regelverket eller att det finns en fast och utvecklad praxis som de enskilda ledamöterna informerats om."

Idag lämnar Åklagarmyndigheten sitt svar på remissen ”En samlad ekobrottsbekämpning”. Myndigheten är i sitt remissvar positiv till förslaget i utredningen, att tilldela Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen.

Idag lämnar Åklagarmyndigheten sitt svar på remissen "En samlad ekobrottsbekämpning". Myndigheten är i sitt remissvar positiv till förslaget i utredningen, att tilldela Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen. Samtidigt pekar Åklagarmyndigheten tydligt i sitt remissvar på att det i så fall kommer att krävas mer strukturerad samordning då resultatet av ett sådant ställningstagande blir att vi får parallella myndigheter över hela landet. En annan fråga som lyfts fram i remissvaret är vikten av att polisresurser för ekobrottshanteringen ute i landet säkras i samband med en omorganisation. I anslutning till inlämnandet av remissvaret lämnar Åklagarmyndigheten tillsammans med RPS och EBM in ett gemensamt missiv där man framhåller vikten av ett skyndsamt ställningstagande från regeringen i frågan. Det här är en nödvändighet för att inte i onödan försvåra bemanningen av en eventuellt ändrad organisation, menar myndighetscheferna i missivet. - Om regeringen beslutar att tilldela Ekobrottsmyndigheten ett nationellt ansvar för ekobrottsbekämpningen kommer Åklagarmyndigheten att göra vad vi kan för att detta ska ske på ett så bra sätt som möjligt för de åklagare som berörs. Av remissvaret framgår att Åklagarmyndigheten inte förutser att en övergång leder till övertalighet även om alla ekoåklagare inte väljer att gå över till Ekobrottsmyndigheten, säger riksåklagare Anders Perklev.

Riksåklagarens uppfattning är att en myndighets föreskrifter gäller, även om myndigheten har upphört existera.

De senaste dagarna har media uppmärksammat ett antal domar från tingsrätter i Skåne, där åtal för hastighetsöverträdelser ogillats med hänvisning till attföreskrifterna utfärdats av före detta myndigheten Vägverket. Vägverket gick under 2010 upp i den nya myndigheten Trafikverket, som numera är den myndighet som meddelar sådana föreskrifter. Riksåklagarens uppfattning är att en myndighets föreskrifter fortsätter att vara giltiga även efter att myndigheten upphört att existera, och att det därmed också går att tillämpa de straffbestämmelser som är kopplade till föreskriften. Med andra ord gäller de hastighetsgränser som Vägverket har fattat beslut om och det går också att åtala den som brutit mot hastighetsgränsen. Riksåklagaren överklagade år 2010 ett mål till högsta domstolen som gäller samma princip. Målet gäller föreskrifter som utfärdades av Arbetarskyddsstyrelsen, som senare gick upp i Arbetsmiljöverket.

Under dagen kommer inkomna uppgifter att analyseras.

- Utredningen fortsätter som planerat. Vi kommer att diskutera omoch hur vi ska gå vidare,säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål. Ny information lämnas fortlöpande så snart det är möjligt, dock tidigast under eftermiddagen.

- Utredningen fortsätter som planerat och vi har påbörjat förhör under dagen. Under fredagen kommer vi att överlägga om beslut kan fattas i frågan om ett brott har begåtts, säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål.

.

- Förhören är en del av utredningsarbetet med att klarlägga om ett brott har begåtts. Vem eller vilka som kallats till förhör går inte att säga på grund av förundersökningssekretess.

Först när det är klarlagt om ett brott har begåtts kan det bli aktuellt med förhör av Håkan Juholt. Tidpunkten för det går därför inte att närmare bestämma. I slutet av denna vecka hoppas vi vara färdiga med utredningen i denna del, säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål. Björn Ericson är förundersökningsledare och biträds av chefsåklagare Stefan Göransson.

Riksenheten för polismål har fått över ärendet som gäller Håkan Juholt. Alla handlingar har dock ännu inte kommit in.

-Det går i dag inte att bedöma hur lång tid utredningen kan ta. Vi försöker arbeta så snabbt och effektivt som möjligt, men vi måste samtidigt göra ett grundligt jobb, säger överåklagare Björn Ericson på Riksenheten för polismål. Björn Ericson är förundersökningsledare och biträds av chefsåklagare Stefan Göransson.

En förundersökning har inletts om misstänkt bedrägeribrott av Håkan Juholt. Chefsåklagare Alf Johansson har överlämnat ärendet till Riksenheten för polismål.

Med anledning av medieuppgifter om Håkan Juholts bostadsbidrag beslutade chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption att samla in fakta för att bedöma om det fanns anledning att inleda förundersökning om misstänkt brott. Beslutet att ta in fakta togs fredag den 7 oktober. Polisanmälan har också kommit in till bedrägeriroteln vid Stockholmspolisen som den 7 oktober beslutade att inleda förundersökning om misstänkt bedrägeribrott. - Efter att ha tagit del av polisanmälan och andra faktauppgifter har jag kommit fram till att det inte rör sig om misstanke om brott som primärt tillhör verksamhetsområdet för Riksenheten mot korruption. Jag har därför tagit över polisens förundersökning och överlämnat den till Riksenheten för polismål. Enligt vårt interna regelverk ska de handlägga alla misstankar om brott av riksdagsmän utom korruptionsbrott, säger chefsåklagare Alf Johansson. Handläggande åklagare på Riksenheten för polismål kommer att bli överåklagare Björn Ericson, som nu ska sätta sig in i ärendet. Bakgrundsfakta Riksenheten för polismål handlägger misstankar om brott av poliser, men även vissa misstankar om brott av andra tjänstemän, som åklagare, domare och riksdagsledamöter. Riksenheten mot korruption handlägger misstankar om muta och bestickning samt brott som har samband med sådan brottslighet. Uppdaterat 10 oktober kl. 17.00 Riksenheten för polismål kommer att få över handlingarna i ärendet under tisdagen den 11 oktober. Därefter kommeröveråklagare Björn Ericsonoch chefsåklagare Stefan Göransson att kunna lämna information.

Chefsåklagare Alf Johansson har ingen ny information att lämna för tillfället. Det går heller inte att bedöma när information kan lämnas.

Med anledning av medieuppgifter om Håkan Juholts bostadsbidrag har chefsåklagare Alf Johansson vid Riksenheten mot korruption beslutat att samlafakta för att bedöma om det finns anledning att inleda förundersökning om misstänkt brott. Beslutet attta in faktatogs fredag den 7 oktober. Alf Johansson kan för närvarande inte bedöma när ny information kan lämnas.

Idag publiceras rättspromemorian ”Påföljd för mord – en sammanställning av domar meddelade efter den 1 juli 2009”. En slutsats är att den ändring som lagstiftaren gjorde av straffskalan i mordparagrafen den 1 juli 2009 verkar ha fått avsedd effekt.

Idag publiceras rättspromemorian "Påföljd för mord - en sammanställning av domar meddelade efter den 1 juli 2009". En slutsats är att den ändring som lagstiftaren gjorde av straffskalan i mordparagrafen den 1 juli 2009 verkar ha fått avsedd effekt. Ändringen i straffskalan innebär att straffet för mord numera är fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller fängelse på livstid. Avsikten med Åklagarmyndighetens sammanställning har varit att undersöka i vilken omfattning lagstiftarens intentioner bakom straffskaleändringen har beaktats. Syftet med lagändringen är att skapa utrymme för en mer nyanserad straffmätning för mord genom att göra det möjligt för domstolarna att mäta ut straff som bättre svarar mot hur allvarligt brottet är i det enskilda fallet och att döma ut betydligt högre tidsbestämda straff än tidigare. Straffskalan för mord ska användas fullt ut och fängelse på livstid ska dömas ut i de allvarligaste fallen av mord, där fängelse i 18 år inte är tillräckligt. I den promemoria som Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Göteborg tagit framrefereras 81 domar avseende 46 mordfall. År 2007 gjordes en motsvarande sammanställning (RättsPM2007:16). Då konstaterades att tingsrätterna och hovrätterna i samtliga fall var överens om straffmätningen. Av den nya promemorian framgår att domstolarna numera inte är helt samstämmiga. Denna förändring kan förklaras med att domstolarna i tiden före den 1 juli 2009 bara hade två val - fängelse i tio år eller på livstid - medan nuvarande mordparagraf öppnar helt andra möjligheter för att bedöma brottets egentliga straffvärde.Läspromemorian i sin helhet via länk i högerspalten.

RÅ yrkar att HD ska skärpa det straff på fyra års fängelse som en tilltalad fick för att ha transporterat och förvarat 97 kg cannabisharts.

Tingsrätten dömde en tilltalad för grovt narkotikabrott bestående i transport och förvaring av 97 kg cannabisharts. Påföljden bestämdes till nio års fängelse. Sedan den tilltalade överklagat sänkte hovrätten straffet till fyra års fängelse. Hovrätten motiverade straffsänkningen med att den övre delen av straffskalan inte var avsedd för fall som detta där den tilltalade endast haft en inskränkt roll i narkotikahandeln. RÅ har överklagat hovrättens dom och yrkat att HD ska skärpa straffet.